Grön Flagg- rapport
Tema: Klimat & energi
Ekebyhovs förskola
Kontaktperson: Tina Sundström
1. Miljöråd
a. Hur ofta har miljörådet träffats?
Vi i miljörådet träffas ca 1 gång i månaden.
b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan?
2. Tema, mål & aktiviteter
Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål.
Tema: Klimat & energi Mål 1: Att spara energi
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet:
Vi har i mål 1 "att spara energi" inriktat oss på aktiviteter som vi lätt kan göra barnen delaktiga i. Det har varit bland annat att släcka lamporna i de rum som inte används av barn eller personal. De flesta avdelningarna har utsett
lampvakter som har varit ansvariga för att släcka lampor i de rum som är tomma, ett uppdrag som barnen tog på största allvar. Andra avdelningar har pratat om vikten av att spara på vår energi och där har alla, barn och pedagoger,
gemensamt tagit ansvar för att släcka lamporna. Som hjälp att komma ihåg det har några avdelningar satt på stoppskyltar på lysknapparna, som en påminnelse. Vi använder också lågenergilampor.
Torkskåpen är en stor energislukare. Där har vi börjat med att be barnen hänga ut exempelvis sina vantar på staketet för torkning när vädret tillåter. På småbarnssidan har de även hängt upp en tvättlina där blöta kläder kan torka i solen ( vilket även visar på solenergi). Storbarnssidan har använt sig bla av befintliga staket för att torka blöta kläder på. Genom att tydligt se att kläderna hänger på sträcket och genom att ha ett förhållningsätt där vi är nyfikna på barnens funderingar och att vi ställer frågar till barnen, exempelvis om hur det kommer sig att kläderna torkar, är ett sätt att fånga upp
barnens tankar på kring detta.
Att barnen har lätt att ta till sig detta med att spara energi visar de bland annat genom att de "kommer på" oss pedagoger med att sätta på torkskåpen och vi får kommentaren "du slösar energi". Då har vi lyckats med att fånga barnens intresse kring detta på ett konkret sätt. Att barnen sedan tar med sig dessa funderingar hem gör att föräldrarna blir delaktiga och på så sätt sprids tankarna även hemma innan föräldrarna har sätt den årliga utställningen som vi har på förskolans dag.
På några avdelningar läste vi och hade "bio" med biljetter till ett bildspel som handlade om "Sopan-kraftvärmeveket i Torsvik". Det handlar om en soppåse som heter "Sopan" som guidar runt i ett kraftvärmeverk och vad som händer med soppåsarna där. Hur de blir till varmvatten, gör elementen och ungnen varma. Efter sagan fick barnen rita teckningar om sagan.
Ett exempel var när ett barn som inte, som pedagogerna tyckte, inte verkade förstå samlingen om hur el och vatten kom in i våra hus. Vilket förstås är svårt att förstå för ett barn. Därför blev pedagogerna mycket förvånade när samma pojke klart och tydligt berättade allt om hur el och vatten kommer in i husen för sin mamma samma dag när hon kom och hämtade. Det visar verkligen på hur duktiga barn är på att snappa upp saker, även om det inte alltid verkar så.
Rapporten godkänd 2010-08-27
Stoppmärke på en lysknapp, en påminnelse att spara energi.
Vi hänger ut tvätten på tork i solen.
Mål 2: Att medvetandegöra vilken energi kroppen behöver.
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet:
I mål 2 "att medvetandegöra vilken energi kroppen behöver" har avdelningarna använt lite olika arbetssätt. Några avdelningar har arbetat med att intervjuva barnen om vad de tror att kroppen behöver för energi. Sedan skapade de tavlor genom att klippa och klistra kollage av olika storlekar på vad som är kroppens energi. Utifrån att aktivt leta efter vad min kropp behöver för att orka stå upp och leka. Det visade sig att många barn gärna klipper ut godis och då gick diskussionen vidare i vad som är nyttigt för kroppen. Finns det olika typer av energi för kroppen? Hur mycket ork skulle kroppen få om vi bara åt godis? osv.
Under dessa aktiviteter har vi även frågat barnen om vad de äter till frukost. Det visade sig att de flesta äter frukost på morgonen men att en del många gånger inte gör det. För de barnen kunde pedgogerna tydligt se innan lunch att
humöret inte var på topp och att de var jättehungriga när maten kom. Det blev ohållbart och istället bad vi barnet komma och säga till oss pedagoger att de inte ätit frukost och så fick de smörgås och mjölk, skillnaden blev slående för detta barn. Detta hade vi gjort även om vi inte arbetat med kroppens energi men det blev ett tydligt exempel i att kroppen verkligen behöver sin energi för att orka.
Barnen har genom olika aktiviteter prövat på hur det känns när kroppen är i vila och i rörelse. Vi har under hösten haft
"miniröris" ute på vår gård för att öka medvetenheten kring att det är kul att röra på sin kropp men också för att konkret kunna känna skillnad på när kroppen är i rörelse och hur det känns när den är i vila. För att kroppen ska orka med har vi haft fruktstund innan som en extra energikick.
En avdelning hamnade ute i rymden i och med energi temat. Det gjorda att deras funderingar kring kroppens energi blev- Vad äter man i rymden? och -Hur ser rymdmat ut? Det blev ett forskande som den gruppen intresserade sig för.
De fick bland annat tag i rymdmat och fick se hur den var förpackad. Den avdelningen hade många funderingar kring rymden under hela " och energi temat". Vi tycker att det är viktigt att barnen är delaktiga och får vara med och påverka allt efter vad de är intresserade av. Det är också ett sätt att bibehålla intresset och engagemaget vid liv.
Vad vi kom fram till på alla avdelningar var att vår kropp behöver energi var den än befinner sig.
Rapporten godkänd 2010-08-27
Så här ser astronaternas mat ut.
Kollage av kroppens energi.
Mål 3: Att visa på vindenergi
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet:
Mål 3 har vi gjort till ett praktiskt mål genom att låta de äldre barnen göra egna vindsnurror och sedan få de att fungera som en vindsnurra. Det visade sig att det inte var helt enkelt. Pedagogerna fick forska i olika material för att hitta det som skule passa bäst för barnen. Pappret fick inte vara för hårt för då blev det svårt för barnen att vika och klippa i, men samtidigt ville vi att det skulle hålla. Nu visade de sig att barnen, som vanlig, är duktiga på att hitta egna lösningar på saker.
På en avdelning visade vi på en färdig vindsnurra och la sedan fram material som papper, pärlor, blompinnar och ståltråd eller elefanttråd (den är hårdare och svårare för barnen att hålla på med, men hållbarare) utöver det skapande
material som alltid finns framme till barnen. Med stor iver satte byggandet igång och med lite hjälp med vikning för en del så gick det riktigt bra. Barnen hjälpte varandra och den stora testen blev när vi skulle se om vi fick vindsnurran att snurra. Det gick förvånansvärt bra och med en del små justeringar fick vi alla att snurra. Nu var det bara att gå ut och utforska hur vinden får snurrorna att snurra. Det tyckte barnen var roligt.
På småbarnssidan gjorde de en stor vindsnurra som skulle hänga utomhus under en längre tid och då var det bra om den tålde vatten. Den blev uppsatt utanför det rum som barnen bland annat sitter och äter i. Det blev då synligt för barnen när det blåste och snurran snurrade.
Konstruktion av en vindsnurra.
Rapporten godkänd 2010-08-27
Stor vindsnurra som var uppsatt på småbarnssidan.
Mål 4: Att klara sig en dag utan el
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet:
Många gånger i ett miljöarbete med små barn handlar det om att ge barnen positiva upplevelser som de sedan har med sig i skolan och vidare i livet. Att det blir ett intresse omkring detta viktiga ämne.
Att klara sig en dag med så lite el som möjligt är ett exempel på detta . Vi i miljögruppen disskuterade oss fram till ett datum som vi tyckte skulle passa oss på vår förskola. Vi ville inte att det skulle vara för kallt väder eftersom vi skulle laga vår lunch ute. Samtidigt ville vi att det skulle synas att exempelvis lamorna var släckta. Efter noga övervägande hittade vi ett datum på vårkanten som passade alla avdelningar.
Vi hade alla lampor släckt hela dagen, inga torkskåp fick användas, ingen diskmaskin och varje avdelning stängde av elementen i ett rum för att kunna känna skillnaden om vi inte skulle ha några element. Vidare fick pedagogerna koka sitt kaffe på stormkök för kaffebryggare kunde vi inte använda när vi inte hade någon el. På vilan läste vi böcker istället för att lyssna på sagoband.
Vi började dagen med att skala och skära de ingredienser som som skulle bli vår lunch, korv och grönsaksgryta. Det bli mycket att dela när man lagar mat till ca 90 barn och pedagoger. Den skulle lagas i grytor över öppen eld. Pinnbröd skulle göras och varje avdelning gorde deg som sedan grillades av barnen. Till efterrätt grillade vi bananer med chocklad i. Allt blev väldigt lyckat men man blir alltid lite orolig, vad händer om inte maten blir klar i tid, när det är en massa hungriga barn som väntar.
Eftersom vi inte kunde använda diskmaskinen valde vi efter diskussioner att äta på papptallrikar som vi sedan sopsorterade till återvinning.
Vi hade förberett barnen innan den här dagen genom att höra efter vad de trodde att det skulle innebära att vara utan dag utan el. Även föräldarna hade informerats om vad som skulle hända den här dagen. Det är roligt när vi möter föräldrar från andra förskolor som har "hört om" vår energi fria dag och tycker att det är en kul ide´. Dert märks att vårt miljöarbete sprids utanför vår egen förskola.
Vi lagar lunch på vår energifria dag.
Barnen hjälper till att skära ingedienser till grytan.
Mål 5: Att visa på olika typer av energi
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet:
I mål 5 "att visa på olika typer av energi" genomförde avdelningarna olika experiment. Ett experiment var att visa på solen betydelse för växtligheten. Vi planterade olika frön och kärnor bland annat bönkärnor, solrosfrön och prydnadsgräs i två olika krukor. De fick lika mycket vatten men den ena krukan sattes i fönster där den fick tillgång till solljus och en andra krukan sättes på ett mörkt ställe utan solljus. Sedan följde barnen och pedagogerna vad som hände med de olika planteringarna. Den krukan som stod i fönstret fick gröna och fina blad medan den som stod i ett mörkt rum kom upp lika fort ur jorden men den hade bleka nästan gula blad som blev långa och rangliga. På en avdelning när pedagogen frågade barnen vilken av växterna som de trodde hade fått solljus på sig så blev svaret - Den som är gul, för solen är ju gul.
Rapporten godkänd 2010-08-27
Att låta barnen prova på statisk eletricitet genom att leka med ballonger var ett annat experiment som barnen gjorde.
Varför fastnar ballongen på väggen eller i taket när vi gnider den i håret? Här fick barnen själva testa på och förundras över vad som sker. Det väckte nyfikenhet och frågor hos barnen om vad som får ballongerna att sitta fast på väggen och varför.
I vintras passade vi på att göra experiment med hur vi kunde bevara is. Först ställe vi ut lika mycket vatten i burkar så vi kunde se vattnets förvandlig till is när det var minusgrader. Sedan tog vi in isen och la den i plastpåsar som vi knöt ihop.
Barnen fick slå in isen i olika material som var aluminiumfolie, kartong och en handduk. Sedan fick barnen gissa vilket material som skulle bevara isen längst. Vi slog in paketen på förmiddagen och när vi tittade på hur isen såg ut på eftermiddagen så kunde barnen konstatera att det var is i alla paketen fortfarande. Nästa förmiddag när vi öppnade paketen tillsammans hade all is i alla paketen smält. Men den påsen som hade legat i handuken där var vattnet fortfarande alldeles kallt, vilket barnen tydligt kunde känna med sina händer när de tog på påsen.
Ett annat experiment som gjordes av flera avdelningar var att bevara varmt vatten i petflaskor genom att isolera flaskorna med olika material. Det gjorde vi för att visa på hur vi kan bevara och vara rädda om vår värme på vintern.
Genom att ta lika mycket och lika varmt vatten (en avdelning mätte hur varmt vattnet var med en termometer) i 3 petflaskor och sedan "klä in" dem i bland annat ett sittunderlag, tidningspapper och kläder (socka, mössa). Därefter ställde barnen ut flaskorna utomhus i minusgarder för att se vilket material som kunde hålla kvar värmen längst. Även här visade det sig att kläderna stängde in värmen bäst vilket också tydligt visade barnen att det är viktigt att stänga inne vämen i kroppen på vintern genom att klä på sig (isolera in kroppen egen värme) bra ytterkläder (mössa och vantar) när det är kallt ute. Med det här experimentet kom barnens resonemang också in på att våra hus värme hålls kvar av taket och väggarna.Att det då blir viktigt att stänga dörrar och fönster när det är kallt ute.
En avdelning fick tag i en ångmaskin och kunde då visa på hur man med ånga kunde få ett hjul att snurra runt.
Att få prova på olika experiment av olika slag väcker ett intresse och att engagemang hos barnen som vi hoppas att de tar med sig vidare i livet. Det kan ibland vara svårt för de små barnen att förstå hur allt hänger ihop men vi hoppas att vi med vårt grön flagg arbete ger barnen olika upplevelser som de har med sig.
Solens betydelse för vår växtlighet, ett experiment.
Vilket material bevarar värme bäst?
3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola
I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas?
För varje område av grön flagg som vi arbetar med ökar också pedagogernas medvetenhet i miljöfrågor. Tidigare mål som förskolan har arbetat med hänger kvar till stor del. Vi pedagoger lär oss nya saker tillsammans med våra barn.
Kommentarer som - det visste inte jag . Får vi höra i personalgruppen med jämna mellanrum. Det är genom att hålla ämnet och diskusionen levande som vi kan bli bättre och bättre.
Många i personalen går och cycklar till sin arbetsplats. Vi har varit diktiga på att hålla våra tidigare grön flagg arbeten vid liv. Vi planterar fortfarande solrosor (kretslopp), vi sopsorterar, vi har kvar miniröris (livstil och hälsa) för att nämna några exempel.
Vi kommer naturligtvis att fortsätta med att spara energi genom att hålla våra mål levande inom detta område. Precis som vi har gjort med tidigare grön flagg mål.
4. Synliggörande
Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten?
Under hela vårt Grön flagg arbete har vi tyckt att det är viktigt att göra föräldrar delaktiga i vad vi arbetar med på förskolan. Det gör vi genom våra månadsbrev där en rubrik är Grön flagg. Där berättar vi om vilket mål som vi arbetar med just nu och vad som är aktuellt inom Grön flagg området.
Vår dokumentation av arbetet sätts upp på respektive avdelning, väl synligt, så att föräldrar och andra besökare kan ta del av det vid exempelvis drop in fikan mm. På förskolans dag har vi en stor gemensam utsällning, där alla 6
avdelningar bidrar med sin dokumentation under året. För oss är det viktigt att visa att det är ett gemensamt arbete som pågår i hela huset, att alla är delaktiga. Var och en är med efter sin åldersförmåga. Det för vi också beröm för av andra förskolor när vi berättar om vårt miljöarbetet.
Rapporten godkänd 2010-08-27
I Ekerö kommun finns ett miljönätverk för alla förskolor och skolor som träffas ca 2 gånger per termin. Dagen efter vår utställning hade vi bjutit in nätverksgruppen till vår förskola för att berätta om vårt arbete och för att de skulle få titta på årets utställningen. De som håller i dessa träffar och är ansvariga för miljönätverken är Ekerö kommuns
miljösamordnare tillsammans med en miljönätverksansvarig.
Att vi når ut till föräldrar visar sig på den föräldraenkät som våra föräldrar får fylla i varje år genom att vi ligger i topp på frågan. -Har din förskola ett synligt miljöarbete. Det visar att vi når ut med vårat miljöarbete.
5. Synpunkter
Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever?
Vi upplever att det är lite trögstartat på hösterminen innan vi har kommit igång. Vi tror att det kan bero på att det är mycket inskolningar och annat arbete med till exempel verksamhetsplaner mm. För att komma igång lättare tänker vi oss att ge barnen (och föräldrarna) ett sommaruppdrag som ska knyta an till nästa års område som är konsumsion. Det för att vi ska förhoppningsvis ska känna att det blir lite lättare att komma igång.
Där känner vi att miljögruppen som träffas 1 gång i månaden ändå hjälper till att peppa, stötta och hålla igång arbetet för avdelningarna genom att komma med tips och idéer.
En rolig sak är på Förskolans dag då vi har en stor utsällning av alla avdelningars dokumentation av årets arbete. Barn, föräldrar och pedagoger har en gemensam fest ihop och varje år kan vi förundras av hur mycket vi gjort tillsammans, det blir en aha upplevelse varje gång.
