Att samtala om levnadsvanor

(1)

Lunds universitet / Medicinska fakulteten/ Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Att samtala om levnadsvanor

Eva Drevenhorn

Distriktssköterska, Fil dr., lektor eva.drevenhorn@med.lu.se

046-222 19 28

2013-04-09

Innehåll

• Att samtala om levnadsvanor enligt Nationella riktlinjerna

• Motiverande samtal

• Introduktion

• Beteendeförändring enligt Stegmodellen

• Film – demonstration 5 minuter

(2)

Nationella riktlinjer för

sjukdomsförebyggande metoder 2011

Åtgärdsnivå Beskrivning Omfattning i tid

Enkla råd Information

Korta råd Ev. skriftlig info

< 5 min

Rådgivande samtal Dialog

Individuellt anpassat

Ev. olika verktyg med uppföljning Kan inkludera motiverande strategier

10-15 min – 30 min

Kvalificerat rådgivande samtal

Dialog

Individuellt anpassat

Ev. olika verktyg med uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Teoribaserat och strukturerat Personal utbildad i metoden som används

Längre samtal

Socialstyrelsen, 2011

Riktlinjernas rekommendationer

Levnadsvana Rekommendation (bör)

Rökning Kvalificerad rådgivning individuellt/grupp Proaktiv telefonrådgivning

Alkohol Rådgivande samtal vid riskbruk Webb- och datorbaserad rådgivning Fysisk aktivitet Rådgivande samtal med skriftlig

ordination/stegräknare samt uppföljning

Mat Kvalificerad rådgivning

Socialstyrelsen, 2011

(3)

Kvalificerad rådgivning

• längre samtal

• dialog

• individuellt anpassat

• ev. använda olika verktyg med uppföljning

• kan inkludera motiverande strategier

• teoribaserat och strukturerat

• personal utbildad i metoden som används

Hur upplever äldre mellan 55 och 84 år sin hälsa?

• Kvinnor har mer stillasittande fritid och lägre fysisk aktivitet än män. Däremot har män mer övervikt och äter mindre frukt och grönsaker än kvinnor.

• Utlandsfödda äldre män och kvinnor har en mer stillasittande fritid och fler lider av fetma jämfört med svenskfödda äldre män och kvinnor.

• Arbetare och tjänstemän på lägre nivå äter mindre frukt och grönsaker och har en mer stillasittande fritid.

• Ensamboende äldre är mindre fysiskt aktiva och mer

stillasittande än samboende och äter mindre frukt och grönsaker.

Den nationella folkhälsoenkäten, 2008

(4)

Motivation

• Motivationens (viljans) grund:

– attityder

• vad vi tycker om och inte tycker om – värderingar

• åsikter om värde, åtråvärdhet, godhet, skönhet

• Värderingar ligger till grund för att ta beslut

– Värderas inte hälsan högt finns inte heller någon anledning att sköta om sin kropp eller att ändra levnadsvana

Eagly, 1993

Hur kan man ta upp ämnet?

Förhållningssättet i Motiverande samtal

(5)

Motiverande samtal – MI

• handlar om motivationsaspekter och om en förändring ska ske

• ger patienten möjlighet att reflektera över sig själv och sin motivation

• utgår från patientens egna tankar och uppfattningar dvs är patientcentrerat

• är inriktat på att öka motivationen för de val patienten behöver göra där stor vikt läggs vid patientens autonomi

• är beroende av noggrann lyssnandeteknik och användning av samtalsredskap

(Barth & Näsholm, 2006) S Rollnick och W Miller 90-talet

Processer i MI

Engagemang Fokus Locka fram Planering

Miller & Rollnick, 3:e utgåvan, 2012

(6)

Lyssna aktivt Sammanfatta Ställa öppna frågor Reflektera - spegla

Samtalsverktyg i MI för patientcentrering

Lyssna aktivt

• Hm

• Ja

• Nicka

• Ögonkontakt

• Kroppsspråk

• Möblering

• Ostördhet

(7)

Sammanfattning

Exempel

Pat: Jag är trött på morgonen, uppstressad på kvällen efter arbetet och sover dåligt.

Svar: Så du har många olika besvär …

Pat: Jag började med promenader efter arbetet, men det var bara mörkt och kallt. Det som hjälper bäst är ett par glas vin till maten eller en whisky på kvällen.

Svar: Du har provat promenader efter arbetet, men det var svårt att hålla fast vid det.

Öppna frågor

Frågor som börjar med Vad?

Hur?

På vad sätt?

Vilka? etc Skillnad mellan

Har du förstått det här nu?

och

Vad tänker du om detta?

(8)

Spegling

Exempel enkel spegling Pat: Jag är så trött Svar: trött

du är trött

Pat: Jag vet inte om jag orkar mer nu Svar: så du menar att du är trött

din känsla är att du är trött så du orkar inte mer

Spegling

Exempel dubbelsidig spegling

Pat: Jag vet att det kan finnas samband mellan alkohol och nervskador, men ett glas konjak hjälper mig att slappna av på kvällen.

Svar: Du känner till sambandet mellan alkohol och nervskador samtidigt som alkoholen hjälper dig att slappna av på kvällen.

(9)

• Omedvetenhet – att bli varse problemet

• Medvetenhet – att överväga en förändring

• Förberedelse – att planera för ett bestämt mål

• Handling – att utföra det nya beteendet

• Bibehållande – att motverka återfall Stages of Change Model (SOC)

eller

TransTheoretical Model (TTM)

J.O. Proschaska & C.C. DiClemente, 1983

Stegmodellen

Omedvetenhet

Medvetenhet

Förberedelse

Handling

Bibehållande

Avslutning Återfall

(10)

Omedvetenhet

Medvetenhet

Förberedelse

Handling

Bibehållande

Avslutning

Återfall Vad skulle du kunna göra för…?

Vilka problem kan dyka upp…?

Vem eller vad skulle kunna hjälpa dig…?

Berätta mer om….!

Hur har du tänkt försöka….?

Hur känner du just nu om att ….?

Vilken är din syn på…..?

Vad vet du om…..?

Har du funderat på…?

Hur ser din plan ut nu…?

Hur undviker du frestande eller prövande situationer…..?

När ska vi ses igen?

Vad har hänt sedan vi sågs senast?

Hur känns det att….?

Hur vill du fortsätta nu?

OBS

• Att ändra levnadsvana kan ta många år av funderande innan förändringen kommer till stånd

• Det tar 6 månader till 5 år innan en ny vana ”sitter” säkert

• Stöd behövs när ändrade levnadsvanor eftersträvas

• Alla levnadsvaneförändringar är kostnadseffektiva