Detaljplan för del av Kärnan 7Söder, Jönköpings kommun

(1)

Detaljplan för del av Kärnan 7

Söder, Jönköpings kommun

Granskningshandling 2017-04-16 Dnr:2016:160

Planbeskrivning

(2)

Innehåll

Bakgrund, syfte och huvuddrag 3

Revideringar efter samråd 4

Planförslag 5

Plankarta och planbestämmelser 11

Planens konsekvenser 13

Förutsättningar 17

Genomförande av detaljplanen 24

Handlingar

Planbeskrivning

Plankarta med bestämmelser

Bilagor

Grundkarta Behovsbedömning Solstudie

Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord: detaljplan Kärnan 7

(3)

Så här görs en detaljplan med standardförfarande

Planbesked

Ärendet påbörjas när en byggaktör ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och omfattning.

Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.

Samråd

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna från samrådet och granskningen i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Mark- och miljödomstolen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.

Laga kraft

Detaljplanen får laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av Mark- och miljödomstolen och kan därefter överklagas vidare för prövningsrätt till Mark- och miljööverdomstolen. Planen får laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggelsens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelningen förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

^Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

^Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Planbesked

^Samråd

Granskning

Samrådsredogörelse

Överklagande

^Antagande

^{Laga kraft}

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Planbesked

^Samråd

^Granskning

Samrådsredogörelse

Överklagande

Antagande

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

^Planbesked

Samråd

Granskning

Samrådsredogörelse

Överklagande

^Antagande

^§

^{Laga kraft}

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

^Planbesked

Samråd

Granskning

Samrådsredogörelse

Överklagande

^Antagande

^§

^{Laga kraft}

(4)

Bakgrund, syfte och huvuddrag

En ny detaljplan upprättas på del av fastigheten för Kärnan 7 på söder i Jönköping för att möjliggöra byggnation av ett nytt flerbostadshus. Denna nybyggnation utgör en förtätning i ett attraktivt läge inom Jönköpings tätort där det råder högt tryck på bostäder. Syftet med planen är att möjliggöra för fler bostäder samtidigt som områdets karaktär bevaras. Då byggnationen planeras i nära anslutning till ett område av riksintresse för sitt höga kulturhistoriska värde, har utformningen av byggnaden anpassats till omgivningens arkitektur och uttryck.

Närområdet på söder består av väldefinerade bostadskvarter där det planerade flerbostadshuset är inpassat i den befintliga kvartersstrukturen.

Planen undersöker möjligheterna att bygga ovanpå ett befintligt underjordiskt garage med fyra våningar bostadslägenheter i varierande storlek från 20-60 kvm. Hänsyn tas till befintliga bostadshus genom att i planarbetets process utreda solförhållanden och insyn och anpassa byggnadens mått efter gällande förutsättningar.

(5)

Revideringar efter samråd

Plankarta

Byggrätten har utökats 0,5 meter i norrgående riktning för att möjliggöra marginal i byggskedet.

En planbestämmelse om särskild anpassning till arkitektonisk utformning med hänsyn till riksintresse för kulturmiljövård har lagts till. Detta för att säkerställa att byggnaden kommer anpassas till omgivande arkitektur vid bygglovsprövning.

Planbeskrivning

Planbeskrivningen har kompletterats med information gällande markförlagda kabelanläggningar inom planområdet samt att placering av cykelparkering och krav på denna tydliggjorts.

En bullerkartering har infogats i planbeskrivningen och gällande riktvärden för bostadsbyggande lagts till.

(6)

Planförslag

Bebyggelse

Den nybyggnation som planeras på Kärnan 7 är ett flerbostadshus i fyra våningar.

Byggaktören CA i Huskvarna AB har tillsammans med Arkcon byggkonsulter och Jönköpings kommun arbetat fram ett förslag på byggnation som lämpar sig för platsen.

Den nya byggnaden är tänkt att ansluta till ett befintligt flerbostadshus i tre våningar med upphöjd entrévåning på intilliggande fastighet Kärnan 6. Genom en nockhöjd på maximalt 16 meter över höjden på omgivande gator möjliggörs fyra fullstora våningar. Ett sadeltak på 30 grader gör att det nya flerbostadshuset får en väl anpassning till områdets tidstypiska karaktärsdrag från tidigt 1900- tal. Föreslagen planlösning innehåller 24 lägenheter med en storlek på mellan 20 - 60 kvm. De nya lägenheterna vänder sig därför till en bred målgrupp och kommer skänka ett nytillskott av lägenheter i ett stadsnära läge.

Volymskisser över det tilltänkta flerbostadshuset på Kärnan 7. Entrépartiet är här väl markerat med avvikande färg och frontespis. Stora fönster ger solinsläpp och ljus till trapphuset.

(7)

Genomskärning av byggnaden med tilltänkta höjder utmarkerade. Med en byggnadshöjd på 12 meter ges utrymme för fyra våningar varav översta våningen med ett innertak som går upp i nock. Nedersta våningen ges en upphöjning över gatan om 0,7 meter för minskad insyn.

Fasadritningar med tilltänkta fönsterplaceringar. På gaveln är fönstren mindre för att minska insynen till den befintliga byggnaden i norr. Fasaden är här ritad i tegel vilket är ett återkommande material i närområdet som har en låg skötselgrad. Fasadmaterialet kommer hanteras i senare bygglovsprocess där de ritningar som presenteras ovan utgör en möjlig utformning enligt detaljplanen.

Entrépartiet med trapphus och hisschakt är tänkt att uppföras som en frontespis med sadeltak och gavelspets i fasadliv. Detta för att uppnå tillgänglighetskrav inom byggnaden och samspela med den äldre bebyggelsemiljön i området. För att bryta av fasaden och markera entrén till flerbostadshuset är denna tänkt att utföras i en avvikande fasadfärg. En utformningsbestämmelse i detaljplanen säkerställer att byggnaden ska utformas med särskild arkitektonisk anpassning till riksintresse för kulturmiljö, vilket följs upp i bygglovsskedet.

(8)

Sett från innergården kommer balkonger och uteplatser att anordnas. Ett släpp om 10 meter är reglerat mellan den kommande byggnadens gavel och befintligt hus vilket kommer ge fortsatt luftighet till innergården.

Trafik

Gång

Gångbanor inne på kvarteret lämnas utanför den nya detaljplanen. Gångtrafik och entré till det kommande flerbostadshuset ligger ut mot Scheelegatan.

Cykel

En beräkning av bruttoarean för befintliga och tillkommande bostäder på Kärnan 7 visar att ca 100 cykelplatser ska tillskapas totalt inom fastigheten enligt riktlinjer i Parkeringstal för Jönköpings kommun. Cykelparkering ska enligt gällande riktlinjer uppföras med minst 50 % andel i marknivå varpå ca 50 platser ska möjliggöras på gårdsytan. Det är därför nödvändigt att i anslutning till det tillkommande flerbostadshuset anordna cykelparkering som gärna får vara väderskyddad och upplyst. De parkeringar som försvinner från platsen

(9)

måste återskapas på ny plats för hyresgästerna till de befintliga bostadshusen.

Se situationsplan nedan där cykelparkering planeras i anslutning till entrén till bostadsgården med nära tillgång till cykelvägar och entrén till det tillkommande flerbostadshuset.

Invändigt är cykelförvaring tänkt att anordnas i källarplan till ett befintligt bostadshus på Kärnan 7. Detta utrymme har god tillgång till cykelväg mot centrala Jönköping genom en utfart mot Gröna gatan. Detta utrymme bör även ha plats för större cyklar likt lastcyklar och cykelkärror samt ge möjlighet för laddning av elcyklar.

Bil

Den planerade byggnaden på Kärnan 7 ligger utmed Scheelegatan som utgörs av en återvändsgata för biltrafik. Bebyggelsen kommer därför inte medföra någon ökning av genomfartstrafik i området, men andelen bilar som kör in på Scheelegatan kan öka i begränsad omfattning.

Parkering

Parkering till flerbostadshusen på Kärnan 7 sker i befintligt underjordiskt garage under den nya byggnaden och bostadsgården. Här kommer vid tidpunkt för den nya byggnationen finnas plats för 44 parkeringsplatser samt hiss vilket möjliggör att handikapparkering kan anordnas i källarplan. Nedfart till garaget sker genom befintlig ramp i fastighetsgränsen till Kärnan 6 och kommer byggas över och intill med det nya flerbostadshuset.

Tillgänglighet

Invändigt kommer hiss att installeras vilket ger tillgänglighet till alla våningsplan.

Det är rekommenderat att följa basutformningsprogrammet ’Bättre för alla’

som beslutades av kommunfullmäktige i Jönköpings kommun 2006.

(10)

Teknisk försörjning

VA

Vatten- och avlopp kan anslutas till befintliga servisledningar vid Myntgatan.

Dimensionerna för servisledningen för spillvatten är 200 mm och för vatten 50 mm.

Dagvatten

Planförslaget innebär ingen stor ökning av andelen hårdgjord yta då större delen av markytan idag utgörs av en asfalterad parkering. Genomförandet av detaljplanen bedöms därför inte medföra någon större ökning av dagvattnet i närområdet. Fastigheten är ansluten mot en befintlig dagvattenservis mot Gröna gatan som kan utnyttjas för det planerade flerbostadshuset.

Uppvärmning

Den nya byggnaden kan anslutas till befintliga fjärrvärmeledningar.

El

El till det nya bostadshuset kan anslutas via befintligt elnät.

Avfall

Avfall från det nya flerbostadshuset och befintliga bostadshus på Kärnan 7 kan hämtas och lämnas vid ett planerat nytt miljöhus på intilliggande fastighet Klingan 1 som ägs av samma fastighetsägare. Här finns möjlighet att i direkt anslutning till gatan uppföra ett hus som möjliggör för sortering i fler fraktioner än i dagsläget vilket kommer förbättra hanteringen både för avfallshämtare och hyresgäster. Backvändning kommer möjliggöras på fastigheten Klingan 1 så att avfallshämtning kan ske även om Myntgatan är avstängd för genomfartstrafik.

Avstånd till avfallsutrymme bör enligt BBR 3:422 ej överstiga 50 meter från byggnadsentréer. För befintliga bostadshus på Kärnan 7 kommer avståndet ligga på gränsen till att bli för långt enligt denna rekommendation, något som kommer granskas i senare bygglovsprocess.

Störningar, hälsa och säkerhet

Brandskydd

Insatstid

Räddningstjänsten har en insatstid på 1- 10 minuter till planområdet. Prioriterad utryckningsväg är Klostergatan som finns inom kort avstånd.

Utrymning

Utrymning kan ske upp till 11 meter med hjälp av räddningstjänstens bärbara stege. Då byggnadshöjden på det planerade bostadshuset tillåts vara 12 meter kommer höjden till balkongräcke samt fönsterbläck på översta våningen att finnas inom detta avstånd. Det planerade bostadshuset är det enda inom

(11)

Kärnan 7 som har enkelsidiga lägenheter. Därigenom kan alla befintliga lägenheter utrymmas från omgivande gator. Det finns därför inget krav på att räddningsfordon måste kunna ställas upp på gårdsytan även om framkomlighet till entréer finns via de befintliga gångbanorna. Dessa gångbanor finns inte medtagna i denna detaljplan och planens genomförande bedöms därmed inte försvåra en räddningsinsats.

För lägenheter på intilliggande fastighet Kärnan 6 finns portaler från Gröna gatan och Sjögatan vilket möjliggör ett avstånd på under 50 meter mellan uppställningsplats för räddningsfordon och angreppspunkt i fasad mot bostadsgården. Byggnadshöjden på dessa hus understiger 11 meter.

Skydd mot spridning

För att undvika spridning av brand ska avståndet mellan två byggnader ej understiga 8 meter. I detaljplanen är detta säkerställt genom att byggrätt inte medges närmre mot närliggande fasad.

Tillgänglighet

Framkomligheten till den nya byggnaden ska planeras så att avståndet mellan uppställningsplats för räddningstjänstens fordon och angreppspunkt i fasad understiger 50 meter, i enlighet med BBR 5:72. Detta för att möjliggöra en effektiv räddningsinsats. Räddningsfordon kan ställas upp på Scheelegatan i direkt anslutning till det föreslagna flerbostadshuset.

Brandvatten

Brandvatten ska anordnas enligt gällande VAV-norm. Avståndet mellan brandpost och angreppspunkt bör ej överstiga 100 meter.

(12)

Plankarta och planbestämmelser

b

1

) ^—

⁺¹¹⁴

G ^f

¹³⁰

^f

²

BC

G

G G

G G G

G

&

Scheelegatan

4 4 2:2

3 5

1 SÖDER

6 2:1

KÄRNAN

KLINGAN 7

99

98 97

99 98

99

97

99

99 99

99

98 99

98

99 99

97

188900

6406700 6406700

1:400

0 20 40 Meter

Skala

Grundkarta över del av Jönköping i Jönköpings kommun Fastighetsindelning: November 2017 Markkomplettering: November 2017 Koordinatsystem: Sweref 99 13 30 Höjdsystem: RH2000

Byggnadernas begränsningslinjer utgöres av fasadlinjer eller takkonturer

Grundkartans riktighet bestyrkes Jönköping den 21 november 2017 ...

Ingvar Röjder

Kartavdelningen Stadsbyggnadskontoret

b

Antagande: av:

...

Detaljplan för

Planförfattare:

Upprättad:

Laga kraft: Diarienummer: 2016:160

Granskningshandling del av Kärnan 7

2018-04-16

Linn Svahn

KARL 8

KUSKEN 1

PLANBESTÄMMELSER

Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.

Endast angiven användning och utformning är tillåten.

Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet.

GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Egenskapsgräns

ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark

BC Bostäder, Centrum, PBL 4 kap. 5 § 1 st 3 p.

EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning

)^—⁺⁰ Högsta nockhöjd över angivet nollplan är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

Marken får endast förses med komplementbyggnad om maximalt 4,5 meter nockhöjd, samt i begränsad omfattning murar, plank och uteplatser. Balkonger och burspråk får sticka ut 2,5 meter från huvudbyggnad., PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

Utformning

G⁰ Takvinkeln ska vara angivet värde i grader, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

f1 Frontespis ska utformas med sadeltak, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

f2 Byggnad ska utformas med särskild arkitektonisk anpassning till riksintresse för kulturmiljö, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

Utförande

b1 Marken får byggas under med körbart bjälklag, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid

Genomförandetiden är 5 år., PBL 4 kap. 21 §

Söder Jönköpings kommun

(13)

Användning av mark och vatten

Kvartersmark

Bostäder, Centrum

Syftet med detaljplanen är att marken ska användas för bostadsändamål.

Detaljplanen möjliggör även för centrumverksamhet i mindre omfattning som är förenlig med detaljplanens huvudsakliga användning som bostad.

Bestämmelsen har stöd i 4 kap 5 § 1 st 3 p. PBL

Egenskapsbestämmelser för kvartersmark

Omfattning

Marken får endast förses som komlementbyggnad

På korsprickad mark får byggas komplementbyggnad om en våning med maximalt 4,0 m nockhöjd samt balkong och/eller uteplats. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 16 § 1 st 1 p. PBL

Högsta nockhöjd över angivet nollplan i meter

Över angivet nollplan får byggnad uppföras med en högsta nockhöjd på 114 möh. Detta motsvarar en byggnad om fyra våningar. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 11 § 1 st 1 p. PBL

Utformning

Takvinkel - exakt

Syftet med bestämmelsen är att anpassa byggnaden till ett tydligt karaktärsdrag för området vilket knyter an till dess höga kulturhistoriska värde. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 16 § 1 st 1 p. PBL

Frontespis ska utformas med sadeltak

För att knyta an till områdets höga kulturhistoriska värde ska trapphus utformas med sadeltak med gavelspets ut mot gata. För denna del får takvinkel avvika. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 16 § 1 st 1 p. PBL Byggnad ska utformas med särskild arkitektonisk anpassning till

riksintresse för kulturmiljö

För att säkerställa att byggnaden tar hänsyn till riksintresseområde för kulturmiljö ska särskild arkitektonisk anpassning av byggnaden prövas i bygglovsskedet. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 16 § 1 st 1 p. PBL

Utförande

Marken får byggas under med körbart bjälklag

Planbestämmelsen möjliggör för underjordiskt garage inom planområdet.

Bestämmelsen har stöd i 4 kap 16 § 1 st 1 p. PBL

Administrativa bestämmelser

Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft.

Planen genomförandetid. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 21 § PBL

(14)

Planens konsekvenser

Behovsbedömning

I detaljplaneprocessen kommer ambitionen vara att minimera projektets negativa påverkan på miljön och behov av skyddsåtgärder föreskrivs som planbestämmelser så att betydande miljöpåverkan ej uppkommer.

Ställningstagande till betydande miljöpåverkan

Det bedöms inte att genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken inte skall upprättas. Underlag för behovsbedömning finns som bilaga. Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord:

detaljplan Kärnan 7.

Alternativ och andra ställningstaganden

Nollalternativ

Ett nollalternativ i motsats till denna detaljplans genomförande vore att befintlig detaljplan för Kärnan 7 skulle fortsätta gälla på platsen. Denna medger en byggrätt för bostadshus om tre våningar och i mindre omfattning än det detaljplanealternativ som föreslås. Genomförande av denna detaljplan skulle medföra färre lägenheter vilket inte skulle gynna bostadsförsörjningen i lika grad. Det är även hög risk att dagens byggpriser skulle medföra att fastighetsägaren inte ser någon vinning i att bebygga marken vilket innebär att ytan även fortsättningsvis står obebyggd.

Alternativt läge

Då byggnationen utgör ett privat initiativ från en enskild fastighetsägare har inga alternativa platser undersökts.

Hälsa och säkerhet

Trafikbuller

I närhet av planområdet har Klostergatan samt Gröna gatan relativt höga trafikmängder och därigenom trafikbullernivåer. Befintliga byggnader på Kärnan 7 utmed Gröna gatan har därmed genomgående lägenheter för att skapa en tyst sida mot innergården. För det tillkommande flerbostadshuset är bullernivåerna lägre då Scheelegatan och Myntgatan är avstängda för genomfartstrafik. Då Scheelegatan och Myntgatan planeras för att även fortsättningsvis utgöras av återvändsgator för trafik så bedöms inte framtida bullernivåer stiga nämnvärt från uppmätta värden. Enkelsidiga lägenheter kan därmed låtas upprättas utmed Scheelegatan då denna gata inte är utsatt för trafikbullervärden över gällande riktvärden för trafikbuller vid bostadsbyggnader enligt SFS 2017:359.

(15)

Ovan visas uppmätta värden från en kommunövergripande bullerkartläggning som genomfördes 2011. Vid det tillkommande flerbostadshuset på Kärnan 7 är uppmätta värden ca 50 - 55 dBA vid fasad.

Då nya regler införts genom SFS 2017:359 ”Förordning om ändring i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader” , så medges en högre ljudnivå vid fasad än tidigare enligt informationen nedan.

Regeringen har i Svensk författningssamling SFS 2015:216 ”Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader” och SFS 2017:359 ”Förordning om ändring i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader”, nedan förordningen, beslutat om bestämmelser och riktvärden för buller utomhus från spår-, väg- och flygtrafik vid bostadsbyggnader. Förordningen trädde i kraft den 1 juni 2015 och ändringen av förordningen trädde i kraft den 1 juli 2017.

Då planen inte antagits innan 1 juli 2017 ska även ändringen av förordningen tillämpas.

I förordningen anges följande avseende buller från spårtrafik och vägar:

3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad.

Trafik

2018-04-19 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 m Skala: 1:1 000

Re do visn ing en av f astigh et sgrän ser och rätt ig he ter va rie ra r i lä ge sno gg ra nn het och är in te ju rid iskt gä lla nd e. Lan tm äte rih an dling arna s be slu t g äller.

Värden dBA

Gröna gatan

Klostergatan

Myntgatan

(16)

4 § Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.

Vid bostadens fasad ska således uppmätta bullervärden inte överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå för lägenheter större än 35 kvm och ej över 65 dBA ekvivalent ljudnivå för lägenheter under 35 kvm. Med uppmätta värden om ca 50 - 55 dBA vid platsen för byggnation så uppnås gällande riktvärden för bostadsbebyggelse.

Omgivningspåverkan

Detaljplanens genomförande har viss påverkan på omgivande byggnader vilket varit tongivande vid framtagandet av detaljplaneförslaget. I planprocessen har solinstrålning till befintliga bostäder påverkat byggrättens omfattning och undersökts genom en solstudie. Därigenom har avståndet till befintligt bostadshus i norrläge ökat efter revideringar i byggaktörens skisser. För att säkerställa att utformningen av det tillkommande flerbostadshuset inte påverkar det närliggande riksintresseområdet för kulturmiljö negativt så har en planbestämmelse använts i detaljplanen om att byggnaden ska utformas med särskild arkitektonisk anpassning till riksintresse för kulturmiljö.

Solstudie

Se bilaga. Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord:

detaljplan Kärnan 7.

FN:s Barnkonvention

I enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter bedöms detta ärende inte beröra barn så tillvida att artiklarna 2, 3, 6 eller 12 i barnkonventionen inte påverkas av detaljplanens genomförande.

Mål för hållbar utveckling

Planförslaget tar hänsyn till relevanta mål och delmål i de nationella miljömålen och i kommunens lokala Agenda 21-dokument. Nedan följer en beskrivning av de två nationella miljömål som bedöms påverkas av planens genomförande.

Miljömål ”begränsad klimatpåverkan”

”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans på- verkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduk- tionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan upp- nås.”

(17)

Detaljplaneområdet är lokaliserat med god närhet till gång- och cykelvägnätet samt till offentlig- och kommersiell service. Även kollektivtrafik finns inom kort avstånd vilket gör att förutsättningar finns för minskad bilanvändning för var- dagliga resor inom tätorten.

God bebyggd miljö

”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livs- miljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvär- den ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”

Planområdet återfinns inom redan ianspråkstagen mark. Lokaliseringen av ett flerbostadshus på Kärnan 7 skapar en god hushållning av mark inom ett om- råde med hög attraktivitet där en nybyggnation som samspelar med de befintliga byggnaderna utgör ett positivt tillskott till bebyggelsen. En förtätning av bostäder inom söder förstärker underlaget för offentlig och kommersiell service i närområdet och är positivt för bostadsförsörjningen i Jönköping.

(18)

Förutsättningar

Tidigare ställningstaganden

Översiktsplan 2016

Planområdet återfinns inom Jönköpings tätort och utgör en förtätning av en obebyggd markyta ovanpå ett underbyggt garage inom befintligt bostadskvarter.

Detaljplaneändringen utgörs av kompletterande bostadsbebyggelse som inte anses störande för närliggande bostäder och inom befintlig struktur för gator och kollektivtrafiklinjer. Detaljplanen bedöms därför följa gällande översiktsplans rekommendationer för bebyggelseutveckling genom förtätning.

Riksintressen

Området berörs av ett riksintresse för framtida järnvägsutbyggnad som inkluderar hela centrala Jönköping, Då planområdet ligger inom bebyggt område och ingen alternativ sträckning för framtida järnväg är planerad i närhet till planområdet råder ingen konflikt mellan järnvägsutbyggnad och byggnation på platsen.

Kulturhistoria

Stora delar av stadsdelen Söder/Torpa är klassat som riksintresseområde för kulturmiljövård. Planområdet för Kärnan 7 är beläget utanför detta område men då bebyggelseförändringar i närhet av riksintresseområdet har påverkan på hur stadsdelen upplevs som helhet så har stor hänsyn tagits till områdets kulturhistoriska värden vid framtagandet av detaljplaneförslaget.

En kulturhistorisk utredning om stadsdelen Torpas framväxt togs fram av Jönköpings läns museum på uppdrag av Jönköpings kommun 1983. Denna rapport ”Torpa i Jönköping. Kulturhistorisk utredning av en stadsdel med bebyggelse från 1920- 30 och 40-talen.” anger riktlinjer vid ombyggnad och förändringar inom riksintresseområdet och beskriver grundligt framväxten av Torpa som bostadsområde.

I denna går att läsa att stadsdelen Söder/Torpa har influerats av 3 olika stadsplaner och växt fram under en längre tidsperiod med betoning på bebyggelse från 1920- 30- och 40-talen. Den första stadsplanen över området upprättades av Sundius 1877 och bestod av 21 regelbundna rutnätskvarter som sträckte sig från Kungsgatan i norr. Karaktäristiskt för denna plan är de tomtskillnadsgator som delade varje kvartersblock i två halvor. Dessa gator avsåg att skydda mot brandspridning och ge tillträde till fastigheternas bakgårdar. När trähusbyggnationen minskade under slutet av 1800-talet och därmed rädslan för brand, försvann den ursprungliga funktionen med tomtskillnadsgatorna och flertalet planlades som vanliga trafikgator under 1900-talet. Kvartersstrukturen har dock behållit formen med dessa gator som mittavskiljare vilket är fallet för Kvarteret Kärnan och Klingan där Scheelegatan först utformades som en tomtskillnadsgata. Det är utmed denna gata som det nya flerbostadshuset föreslås i denna detaljplan.

(19)

Den andra stadsplanen som påverkat området utfördes av stadsingenjör Einar Adell 1912. På denna tid hade kvarteret Kärnan redan hunnit uppföras vilket gjorde att det behöll den äldre kvartersformen med tomtskillnadsgata i mitten.

Denna plan föreskrev ett mer oregelbundet gatunät med sluten randbebyggelse av sten i tre våningar. Byggnader från den här tiden utfördes ofta i en blandning mellan tegel och puts och socklar i natursten. Karaktäristiskt är även frontespiser och dekorativa takkupor. Mot slutet av 1910-talet blev takfallen lägre och takytorna bryts i mindre grad av vindsfönster.

1930-talet karaktäriseras av funktionalism, med ett ideal om ljus och luft samt att bygga billigt och rationellt. 1936 påbörjades en ny stadsplan av stadsarkitekt Göran Pauli där lamellhus blev framträdande i stadsdelen. Under denna tid öppnades kvarteren upp genom gluggar mellan husen. De tidigare tydliga gränserna mellan de slutna kvarteren och gatan upphävdes. I denna plan styrdes byggnadernas utformning mer i detalj, och man strävade efter en enkelhet med släta fasader utan utsmyckningar. Entréerna lades oftare ut mot gatan och fasaden målades i ljusa kulörer. Balkonger började uppföras, takfallen fick 30 graders vinkel och liksom på 20-talet täcktes taken av rött tegel. Viss omsorg kring entréernas utformning med skiffer, kalksten samt skärmtak infördes.

Scheelegatan uppfördes för att förhindra brandspridning och är strukturskapande för kvarteret Kärnan och Klingan.

Stadsdelen Torpa har formats under flertalet årtionden där olika stadsbyggnadsidéer överlappar och smälter in i varandra. Idag karaktäriseras stadsdelen främst av bebyggelsen som uppfördes under 1910-talet fram till 1945. Kvarteret Kärnan befinner sig i randzonen mellan den karaktäristiska bebyggelsen för stadsdelen Torpa och nyare bebyggelse uppförd på slutet av 1960-talet. Denna skiljer sig helt från de ideal som präglat stadsdelen och gör planområdet till ett fall där avvägningar i utformningen skett. Den äldre bebyggelsen har dock fått störst påverkan i detta planförslag.

I de riktlinjer som tagits fram i rapporten från Jönköpings läns museum anges flertalet punkter för restaurering och förändring inom riksintresseområdet. I dessa står bland annat att ursprungligt fasadmaterial med tidstypisk ytstruktur och färgskala ska bevaras. Utvändig tilläggsisolering ska undvikas samt tillskott av nya och större takkupor och takfönster eller takpåbyggnader för fläktar och

(20)

hisstrummor. Ursprungliga muröppningar som portar och entréer ska bevaras samt ursprunglig taklutning, takfotsnivå och takbeläggning.

För det tillkommande flerbostadshuset på Kärnan 7 har en avvägning gjorts mellan önskemålet att tillskapa fler bostäder och bevara karaktären av det kulturhistoriskt värdefulla område som Torpa utgör. Planförslaget över flerbostadshuset har anpassats efter stadsdelens arkitektur där bland annat takvinkeln har reglerats till 30 grader som är ett återkommande takfall i stadsdelens äldre byggnader. Inga takkupor eller påbyggnader planeras på taket utan takytan ska behållas obruten med ett material av rött tegel. Entrén markeras och utformas med frontespis vilket utgör en avvägning för att lösa tillgänglighetskrav i byggnaden. En slät fasad av en ljusare kulör föreslås och entrén placeras ut mot gatan likt den senare stadsplanen över området. Efter att ha tagit upp ursprunglig takbeläggning och takvinkel har en avvägning gjorts i takfotshöjd som tillåtits lite högre för att möjliggöra för fler lägenheter.

Höjningen på 1,2 meter mot intilliggande hus bedöms ge en variation snarare än en kontrastverkan i kvarteret.

I en rapport från Länsstyrelsen i Jönköpings län 39 % kvar, en mätning av Torpas kulturhistoriska status från 2012, har stadsdelen analyserats utefter dessa riktlinjer som togs fram 1983. Detta för att upplevelsen var att Torpa genomgått förändringar som inte stått i samklang med framtagna riktlinjer.

Analyser utförda i denna rapport visade på att det återstod 39 % av de ursprungliga kvaliteterna inom riksintresseområdet för kulturmiljövård. Störst förvanskning hade skett med takmaterialet där tegel bytts ut mot betongpannor.

Av de större gatorna i området var Klostergatan bäst bevarad medan Gröna gatan till stor del fått en förändrad bebyggelse. De största förändringarna inom riksintresseområdet berörde material på tak, fasader, balkonger, fönster och dörrar. Däremot hade stadsplanemönstret behållits intakt där nybyggnationer anpassats efter befintligt kvartersmönster. Gårdarna och byggnadernas volymer var till stor del oförändrade samt fasadernas färgsättning.

Genom att utforma planförslaget efter framtagna riktlinjer är förhoppningen att flerbostadshuset på Kärnan 7 ska utgöra ett välanpassat kompliment till kvarteret som inpassas i befintlig struktur. Byggnadsvolymen har reglerats i byggrätt, höjd och takvinkel. Fasadfärger och materialval har kommunicerats genom skisser, men kommer hanteras i sin helhet i senare bygglovsprocess.

Fasadmaterialet i framtagna skisser utgörs av ett ljusare tegel, ett material som används i närområdet och på några byggnader på Söder/Torpa. Som takmaterial föreslås röda tegelpannor som är starkt karaktärsskapande och framställts som en viktig anpassning i framtagna riktlinjer och analyser.

(21)

Detaljplaner

Den gällande detaljplanen för kvarteret Kärnan är utformad som en ändring till stadsplanen från år 1945. Här anges en större byggrätt längs Scheelegatan på Kärnan 7 än vad som är bebyggd i dagsläget. Denna byggrätt medger bebyggelse i tre våningar och med längre avstånd till befintlig byggnad i norr än vad som ansöktes om vid detaljplaneändring. En ny detaljplan behöver därför upprättas för att undersöka möjligheterna att bebygga Kärnan 7 med en byggnad om fyra våningar och kortare avstånd till intilliggande bostadshus.

Gällande detaljplan för kvarteret Kärnan utfördes som en ändring till stadsplanen år 1945.

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram (KBFP)

I KBFP 2017-2022 finns Kärnan 7 med som nytt område i projektplanen.

I denna anges att byggnationen har en planerad byggstart under 2018.

Barnkonventionen

Detaljplanen har genomförts med hänsyn till barn som bor eller rör sig i området.

Därigenom är konsekvenser för barn en inarbetad fråga i samhällsplaneringen där detaljplanens genomförande inte bedöms ge en negativ inverkan på barn.

(22)

Genom att Scheelegatan gränsande till planområdet även fortsättningsvis rekommenderas som återvändsgata för biltrafik bedöms inte trafiksäkerheten på platsen att minska även om antalet fordon kan öka något. Att bostadsgården på Kärnan 7 blir mer avskärmad från gatan bedöms snarare förbättra säkerheten för barn att leka och vistas på gårdsytan. Här föreslås en lekplats anläggas som kan ge barn fler möjligheter att utnyttja sin närmiljö.

I enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter bedöms detta ärende inte beröra barn så tillvida att artiklarna 2, 3, 6 eller 12 i barnkonventionen inte påverkas av detaljplanens genomförande.

Bebyggelse

Befintlig bebyggelse

Ytan som bebyggelsen planeras på utgörs idag av en obebyggd del av innergården till Kärnan 7, mestadels ianspråkstagen av parkering för bil och cykel. Under den ytan finns ett befintligt parkeringsgarage med nedfart i fastighetsgräns mot Kärnan 6. Häremot ansluter ett trevåningshus med putsfasad där lägenheterna är upplåtna som bostadsrätter. Befintliga byggnader på Kärnan 7 har upplåtelseformen hyresrätter och ägs av fastighetsägaren CA i Huskvarna AB.

Dessa byggnader har tegelfasad med entréer och balkonger mot innergården.

Samtliga lägenheter är genomgående vilket underlättar räddningsinsats vid brand då räddningsfordon kan ställas upp vid angränsande gator.

Fastighetsindelningsbestämmelse

För Kärnan 7 gäller idag en fastighetsindelningsbestämmelse ursprungligen fastställd som tomtindelning 1968-01-29, akt 0680K-EIII1392.

Mark och vegetation

Natur och rekreationsområden

Även om planområdet befinner sig inom en tät stadsstruktur finns det att tillgå parker och rekreationsytor på nära avstånd. 150 meter bort nås Friaredalen som har ytor för lek, bollsporter och grönska. Stadsparken i Jönköping ligger på en kilometers avstånd där större ytor för promenad och naturupplevelser finns.

Geotekniska förhållanden

Då marken i dagsläget är underbyggd med garage så finns få geotekniska parametrar att förhålla sig till. De förutsättningar som finns kommer lyftas fram i tekniska konstruktionsritningarna i senare skeden av byggprocessen.

Radon

Då marken redan är utgrävd för underjordiskt garage bedöms risken för påverkan av markradon som låg.

(23)

Kabelanläggningar

Då Skanova har markförlagda kabelanläggningar inom detaljplaneområdet, önskar de bevara kabelanläggningarnas befintliga läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Om Skanova tvingas vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den.

Trafik

Gång

Gångtrafik sker utmed gångbanor och trottoarer i närområdet.

Cykel

Markerade cykelbanor finns utmed Gröna gatan och Myntgatan i anslutning till planområdet.

Kollektivtrafik

I närhet till planområdet på Klostergatan passerar två stombusslinjer med 10-minuters turtäthet till centrala Jönköping. Tillgången till kollektivtrafik bedöms därmed vara god.

Bil

Scheelegatan utanför planområdet utgörs av en återvändsgata för biltrafik vilket gör att ingen genomfartstrafik förekommer. Biltrafiken leds främst på Gröna gatan och Klostergatan där de större trafiklederna Kungsgatan och Torpagatan nås.

Parkering

Kärnan 7 utnyttjar idag den underjordiska parkeringen som det nya bostadshuset planeras ovanpå. Fåtalet parkeringsplatser finns även på gårdsytan som kommer tas i anspråk genom byggnationen.

Tillgänglighet

Samtliga entréer till befintliga bostadshus på Kärnan 7 nås genom innergården.

Lokaler i bottenvåningen har sina entréer ut mot gata.

Service

Offentlig service

Planområdet har god närhet till offentlig service i form av vårdcentral, skolor och äldreboende inom södra och västra delarna av Jönköping.

Kommersiell service

Viss kommersiell service erhålls på Klostergatan på centrala söder med gångavstånd från planområdet. God närhet finns till två välsorterade

(24)

livsmedelsbutiker, samt konditori och diverse butiker och restauranger. Med god tillgång till kollektivtrafik och cykelvägar nås centrala Jönköping för ett bredare utbud av sällanköpsvaror.

(25)

Genomförande av detaljplanen

Administrativa frågor

Genomförandetiden för planen kommer att vara fem år från det datum den får laga kraft.

Organisatoriska frågor

Planen handläggs med standardförfarande. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där framförda synpunkter redovisas och kommenteras.

Tidplan

Planarbetet bedrivs enligt följande tidplan:

2016

November STBN- planuppdrag

2017

Februari Uppstart av detaljplan

December STBN - beslut om samråd och granskning

2018

Januari - Februari Samråd

April - Maj Granskning

Juni STBN - beslut om antagande

Juli Laga kraft (om inte planen överklagas)

Avtal

Ett plankostnadsavtal har tecknats mellan fastighetsägaren och kommunen.

Ekonomiska frågor

Exploateringsavtal

Ett exploateringsavtal bedöms inte som nödvändigt för planens genomförande.

(26)

Fastighetsrättsliga frågor

Fastighetsbildning

För att genomföra förändringar i fastighetsindelningen, inrätta så kallade gemensamhetsanläggningar eller bilda ledningsrätt krävs en ansökan om lantmäteriförrättning. Lantmäterimyndigheten prövar åtgärdens lämplighet samt att den överensstämmer med detaljplanen vid förrättningen. Fastighetsbildning inom kvartersmark sker på initiativ av fastghetsägarna själva.

Gemensamhetsanläggning

Under förutsättning att även Klingan 1 ska nyttja det planerade miljöhuset på Klingan 1 som Kärnan 7 ska använda för avfallshantering, bör gemensamhetsanläggning bildas för ändamålet. Dock ej garanterat att detta är möjligt enligt detaljplanen för Klingan 1.

Rättigheter

Det finns inte några befintliga servitut eller andra rättigheter inom

detaljplaneområdet.

Fastighetsindelningsbestämmelser

Kärnan 7 är bildad enligt tomtindelning, 1968-01-29, akt 0680K-EIII392.

Fastighetsrättsliga konsekvenser

Fastighet / Rättighetshavare Fastighetsrättslig konsekvens

Kärnan 7 Så länge fastighetsindelningsbestämmelser gäller för Kärnan 7 är det ej möjligt att ändra fastighetens utformning.

Ingen lantmäteriförrättning är nödvändig för planens genomförande.

(27)

Medverkande tjänstemän

Vid upprättandet av detaljplanen har följande medverkat med material och information.

Stadsbyggnadskontoret

Carl-Magnus Pehrsson, Bygglovsavdelningen Inger Thildéus, Lantmäteriavdelningen

Mats Ruderfors, Trafik- och Utvecklingsavdelningen

Tekniska kontoret

Anders Alexandersson, Mark- och exploatering Anders Larsson, VA-avdelningen

Helez Barwari, VA-avdelningen

Liselott Johansson Linn Svahn

Planchef Planarkitekt