Dnr 13KS131
GÄVLE KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2012
Måluppfyllelse
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Giftfri miljö
Säker strålmiljö
Grundvatten av god kvalitet
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Ett rikt odlingslandskap
Myllrande våtmarker
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Levande skogar
God bebyggd miljö
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
2
Inledning
Genomförandet av Gävle kommuns gällande lokala miljömål som kommunfullmäktige antog år 2005 är nu inne på sitt sjunde år. Eftersom de flesta målen har 2010 som slutår så gjordes en avslutande redovisning i miljöbokslut 2010.
För närvarande pågår arbete med att ta fram ett miljöstrategiskt program för kommunen.
Kommunstyrelsen tog direktiv för arbetet före sommaren 2010 och ett förslag till program beräknas vara färdigt under 2013. I avvaktan på det nya miljöstrategiska programmet ska mil- jöarbetet fortsätta med inriktning på att uppfylla de lokala inriktnings- och delmålen som ännu inte är uppfyllda. Därför görs denna uppföljning av de lokala miljömålen i miljöbokslut 2012.
Läsanvisning
För att ange måluppfyllelsen har det i tidigare års miljöbokslut, mellan åren 2005-2009, an- vänts “färgade gubbar” enligt Miljömålsrådets metod. Vid slutåret 2010 valdes en mer diffe- rentierad redovisning av måluppfyllelsen än tidigare. Samma differentierade redovisnings- form används i detta miljöbokslut.
I redovisningen används en färgad barometer där skalan från grönt (målet har nåtts) till rött (målet har inte nåtts) anger graden av måluppfyllelse (se figur nedan). Detta för att tydliggöra och uppmärksamma de arbetsinsatser som gjorts såväl inom mål som helt uppnåtts, som för mål som endast delvis uppnåtts. Det blir även i denna modell tydligt vilka mål som vi inte lyckats nå. Bedömningen av måluppfyllelse har gjorts utifrån graden av målets genomförande.
I bedömningen har också hänsyn tagits till stor miljöbelastning.
Varje delmål redovisas var för sig. Under varje mål finns även en beskrivande text. Dessutom vägs delmålens resultat samman, och redovisas som ett snitt, under respektive inriktningsmål (de tolv målområden som kommunen valt att arbeta med). Nytt för detta miljöbokslut är att resultatet från Miljöbokslut 2011 redovisas i grått i den färgade barometern för inriktningsmå- len.
Barometern
Sammanfattning av resultat
Av inriktningsmålen, som är en sammanvägning av delmål under respektive inriktningsmål, har tre inriktningsmål uppnåtts helt. De övriga nio inriktningsmålen har uppnåtts i olika ut- sträckning från viss utsträckning till mycket hög utsträckning.
Av de 34 delmålen har 17 delmål uppnåtts helt. Två delmål har inte uppnåtts. 15 delmål har uppnåtts i olika utsträckning i en skala från mindre utsträckning till stor utsträckning.
Ej uppnått Grad av måluppfyllelse Uppnått
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
3
Måluppfyllelse
Begränsad klimatpåverkan
Tre av fyra delmål har uppnåtts. Ett delmål har inte uppnåtts. Det samlad bedömningen blir att inriktningsmålet till stor del uppnåtts.
1. Trafikarbetet med bil per invånare ska till 2010 minska.
Målet har uppnåtts, vilket innebär en förbättring jämfört med miljöbokslut 2011.
Trafikarbetet med bil per invånare har år 2012 minskat med 1,2 % jämfört med 2005.* Det innebär en minsk- ning jämfört med åren 2010 och 2011. Då låg trafikar- betet på en nivå som innebar en ökning med 2-3 % jäm- fört med 2005.
Trafikarbetet i detta delmål är beräknat utifrån trafik- flödesstatistik kring Gävle stad. Därför går det inte att direkt dra samma slutsatser kring trafikarbetet i hela kommunen. Statistiska Centralbyråns statistik om kör- sträcka per person visar däremot också att körsträckan per person i Gävle kommun har minskat mellan 2005- 2011. En osäkerhet i denna statistik är att uppgifterna baseras på bilbesiktningar och därmed ingår inte nya fordon i statistiken.
Samtidigt visar resvaneundersökningen för 2012 att reslängden med bil bland invånare i Gävle kommun beräknas ha ökat från 24 till 27 kilometer per person och dag år 2006-2012. Trivector som gjort undersök- ningen poängterar dock att uppgifterna om reslängder bygger helt på respondenternas uppskattningar och att uppgifterna därför blir mycket ungefärliga. Ett fåtal väldigt långa resor kan påverka medelvärdet väsentligt och de menar därför att det är svårt att dra någon säker slutsats om reslängden per person verkligen har föränd- rats.
Det kan nämnas att utsläppsstatistik för biltrafiken mel- lan åren 2005-2010 visar att utsläppen av växthusgaser (varav 99 % är koldioxid) har minskat från ca 202 700 ton koldioxidekvivalenter år 2005 till ca 195 000 ton år
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
4
2010, det vill säga en minskning med ca 4 %.** Samti- digt har antalet bilar per invånare i Gävle kommun ökat från 0,437 bil/inv år 2005 till 0,445 bil/inv år 2012.
Den slutliga bedömningen är att delmålet har uppnåtts men målbedömningen har vissa osäkerheter som har nämnts ovan. Det krävs ytterligare analys av exempel- vis bränsleförsäljning, vägval och körsträcka för nya fordon för att dra mer säkra slutsatser kring hela Gävle kommun.
* Bedömningen bygger på trafikflödesstatistik från Brosnittet och Tillfartssnittet samt befolkningstal.
** Beräkningarna som baseras på emissionsdata i nationella data- basen för luftutsläpp avser utsläpp från, personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar och bussar, mopeder och motorcyklar, slitage från däck och bromsar samt vägbanan. Sjöfart, flygtrafik och övriga transporter har ej inkluderats. Ingen tillgänglig statistik finns ännu efter 2010.
2. Antalet resor med buss inom Gävle kommun ska till 2010 öka.
Målet har uppnåtts.
Mellan åren 2005 och 2012 har antalet resor med buss (både landsortstrafik och stadstrafik) ökat med 30 %, från 5,6 milj. till 7,3 milj.* Jämfört med miljöbokslut 2010 har alltså målet uppfyllts med ännu större margi- nal.
Ökningen kan bland annat förklaras med ökat kvalitets- arbete från bussbolaget med bland annat få inställda turer, fler arrangemang-/eventbussar och att Gävle kommun prioriterar underhållet av gatunätet där buss- linjerna går.
Gävle kommun har under flera år bedrivit ett utåtriktat arbete för hållbart resande med syfte att påverka med- borgares attityder och resvanor. Detta har givetvis ock- så bidragit.
* Från och med 1 januari 2012 har Landstinget helhetsansvar för kollektivtrafiken och uppgifterna framöver kan justeras pga att de väljer andra beräkningsmetoder.
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
5
3. 2010 ska antalet körda mil för tjänsteresor med bil inom kom- munkoncernen ha minskat med 10
% jämfört med 2005.
Målet har inte uppnåtts.
Det har tidigare gjorts en jämförelse mellan 2005 års transportutredning och transportutredningen för 2009 (som har rapporterats till Energimyndigheten inom ra- men för energieffektiviseringsstödet). Jämförelsen visar att antalet körda mil med bil i tjänst har ökat mellan år 2005-2009. Det har inte varit möjligt att sätta ett säkert procenttal för ökningen på grund av organisatoriska förändringar och skillnader mellan utredningarna.*
Sedan år 2009 har det skett en årlig uppföljning av kommunkoncernens resande med bil som är jämförbart över tid. Vid en jämförelse mellan åren 2009-2011 är andelen körda mil för koncernen relativt oförändrad, dvs ingen minskning av körsträcka har skett. Uppgifter om körda mil med bil i tjänsten år 2012 saknas i dags- läget. Transportuppgifterna kommer att sammanställas och analyseras under mars 2013.
Med bakgrund av ovanstående bedöms att det är troligt att målet inte uppnåtts. Måluppfyllelsen går dock inte att bedöma på ett säkert sätt eftersom nuläget för bas- året 2005 och uppföljningarna som görs i dagsläget (sedan 2009) inte är riktigt jämförbara.
* Bedömningen är baserad på en jämförelse mellan verksamheter som ingick i transportutredningen 2005 och jämförbara verksam- heter 2009 dvs kommunens förvaltningar samt AB Gavlegårdarna, Gävle Energi AB och Gavlefastigheter AB. Gavlefastigheter AB fanns inte 2005 men tog 2007 över verksamhet som låg under Tekniska kontoret och Kultur och Fritid. Där det varit möjligt att identifiera uppgifter som behövts korrigerats för 2005 har så gjorts. Från och med 2009 är avgränsningen av uppföljningen, kommunen själv samt kommunens hel- och majoritets ägda bolag och förbund.
4. 2010 ska förbrukningen av eldningsoljor i småhus ha minskat med 80 % per person jämfört med år 2000.
Målet har uppnåtts.
Mellan åren 2000 och 2009 har förbrukningen av eld- ningsoljor i småhus i Gävle minskat med ca 99 %, från 988 kWh/ pers till 9 kWh/pers.*
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
6
Detta kan bland annat förklaras av höga oljepriser, energirådgivning samt ett aktivt arbete för att utöka och tillhandahålla fjärrvärme.
*Ingen tillgänglig statistik finns efter 2009.
Frisk luft
Ett av två delmål har uppnåtts. Ett delmål har till stor utsträckning uppnåtts. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet till mycket stor utsträckning har uppnåtts.
1. Klimat- och hälsopåverkande utsläpp från biltrafiken ska till 2010 minska.
Målet har till stor utsträckning uppnåtts.
För klimatpåverkande utsläpp har målet uppnåtts, me- dan det för hälsopåverkande utsläpp inte har uppnåtts helt.
Mellan åren 2005 och 2010 har mängden kväveoxider (NOx) från trafiken minskat från 959 ton/år till 765 ton/år. Mängden svaveloxider (SOx) har minskat från 1,03 ton/år 2005 till 0,81 ton/år 2010. Flyktiga organis- ka ämnen (NMVOC) har minskat under samma period från 475 ton till 319 ton/år. Utsläppen av växthusgaser har (som tidigare nämnts i delmål 1) minskat från ca 202 700 ton år 2005 till ca 195 000 ton år 2010, det vill säga en minskning med ca 4 %.*
Utsläppen av PM10 har däremot ökat från 112 ton/år 2005 till 114 ton/år 2010. Störst mängd PM10 under perioden har uppmätts år 2007 (118 ton/år), därefter har mängden avtagit, men inte under 2005 års nivå som utgör basår för målet (se Diagram 1).
Den största källan till PM10 i Gävle kommun år 2010 var slitage från vägbanan och även slitage från däck och bromsar. Om det görs en närmare analys av föränd- ringar mellan 2005-2010 framgår att utsläpp som orsa- kats av avgaser har minskat medan utsläpp relaterat till slitage har ökat. En förklaring till ökade slitagerelatera- de utsläpp kan vara ökat trafikflöde och eventuella för- ändringar i dubbdäcksanvändning.
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
7
Diagram 1. Utsläpp av PM10 i Gävle kommun 2005-2010 (Källa:
SMED, nationella emissionsdatabasen).
En förklaring till minskningen av hälsopåverkande ut- släpp som NOx, SOx och NMVOC från biltrafiken kan vara att bilparken moderniseras. Nya fordon bidrar till lägre utsläpp av luftföroreningar än äldre fordon.
Graden av måluppfyllelse vid detta miljöbokslut är, på samma sätt som i miljöbokslut 2011, sämre jämfört med redovisningen i miljöbokslut 2010. Förklaringen är att Naturvårdsverket under 2011 uppdaterat all emis- sionsdata, även bakåt i tiden.** Efter uppdateringen uppfylls inte målet för PM10 vid något år under perio- den 2006-2010, se diagrammet ovan.
*Beräkningarna som baseras på emissionsdata i nationella databa- sen för luftutsläpp avser utsläpp från personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar och bussar, mopeder och motorcyklar, slitage från däck och bromsar samt vägbanan. Sjöfart, flygtrafik och övriga transporter har ej inkluderats. Ingen tillgänglig statistik finns ännu efter 2010.
** Naturvårdsverket uppdaterar regelbundet all emissionsdata för att det krävs att en konsekvent metodik används för alla år. Detta för att minimera förekomsten av trendbrott för emissioner på läns- eller kommunnivå. Därför kan emissionsdata för tidigare år variera mellan olika miljöbokslut.
2. 2009 ska alla enskilda brukare av fastbränslepannor ha fått in- formation om hur eldningen blir effektivare, miljövänligare och minskar hälsoriskerna.
Målet är uppnått.
Kommunen har informerat om detta.
100 105 110 115
2005 2006 2007 2008 2009 2010
ton PM10/år
Utsläpp av PM10 i Gävle kommun 2005-2010
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
8
Giftfri miljö
Tre av sju delmål har uppnåtts. Två delmål har uppnåtts till mindre utsträckning, ett delmål har uppnåtts delvis och ett delmål har uppnåtts till stor utsträckning. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet inte helt har nåtts.
1. 2010 ska alla kända förorenade områden vara registrerade och avgränsade i ett GIS-skikt. Sane- ring ska vara påbörjad i minst två
av dessa områden. Målet har uppnåtts.
Alla kända förorenade områden finns registrerade i GIS-skikt.* Efterbehandling är genomförd vid Glask- lockeområdet och Stenborgkanalen. Kostnaderna har varit mycket stora och efterbehandlingen har gjorts med finansiellt stöd från staten.
Vid Gävle strand (Alderholmen) har industrimark ef- terbehandlats i samband med exploatering och byggan- de av bostäder. Ungefär 2/3 av området har exploaterats och efterbehandling har varit en del i projektet.
* En koppling finns upprättad mellan MiljöReda (tillsynsmyndig- hetens ärendehanteringssystem) och GIS-karta. Arbete pågår för att ständigt förbättra och kvalitetssäkra denna koppling.
2. 2010 ska alla nedlagda depo- nier med riskklass 1 eller 2 vara åtgärdade så att spridning av farliga ämnen från dessa mini- meras. Uppdaterad klassning ska ha skett för deponin på När- ingen.
Målet har delvis uppnåtts, vilket är en förbättring jäm- fört med miljöbokslut 2011.
Provtagningsprogram har tidigare beslutats för fem deponier i Näringen, Bergby, Norrsundet, Avan och Åbyfors. Åtgärder har under 2012 slutförts vid Bergby- och Norrsundetdeponierna och fortsatta kontrollpro- gram har tagits fram.
Kompletterande undersökningar håller fortfarande på att utföras vid Åbyfors- och Avandeponierna. Därefter kommer förslag på vilka åtgärder som avses utföras att lämnas in till Byggnads- och miljönämnden för beslut.
Gävle kommun har avsatt ca 100 miljoner kr för åtgär- der vid Åbyfors- och Avandeponierna.
En uppdaterad klassning (MIFO) av Näringen genom- fördes 2007. Deponin bedömdes då till riskklass 2, vil-
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
9
ket var mildare än tidigare klassning. Provtagningar har utförts och resultaten har lämnats till Byggnads- och miljönämnden. Resultaten visar inga alarmerande vär- den. Beslut om åtgärder och eventuell sanering av När- ingen tas efter att pågående undersökningar och prov- tagningar har avslutats.
Målet kommer inte vara möjligt att nå under 2013.
3. 2010 ska alla befintliga indu- strier som är kopplade till spill- vattennätet vara kartlagda och efterleva kommunens fastställda riktlinjer för utsläpp från verk- samheter.
Målet har till stor utsträckning uppnåtts.
Tillsynsmyndigheten träffar årligen på verksamheter som är nya. Förutom årligen planerad tillsyn av miljö- farliga verksamheter har inventeringar gjorts av kom- munens industriområden, Näringen, Fjällbacken, Sörby Urfjäll och Sveden. Inventeringarna har lett till att mil- jöfarliga verksamheter upptäckts som inte tidigare varit kända.
I den årliga miljötillsynen kontrolleras att verksamhe- terna uppfyller de riktlinjer som gäller för dem. Till- synsmyndigheten har god kännedom om verksamheter som har oljeavskiljare (dessa används för att rena spill- vattnet innan det når ledningsnätet). Rutiner finns för hur tillsynsmyndigheten och Gästrike Vatten AB ska agera och samarbeta vid kännedom om oacceptabla utsläpp.
Tillsynsmyndigheten bedömer att det kan finnas flera mindre verksamheter som är kopplade till spillvattennä- tet som kommunen inte har kännedom om. Det är där- för mycket svårt att ha en sammantagen bild av faktisk reningsgrad för samtliga verksamheter.
Målet bedöms vara mycket svårt att uppnå helt på grund av formuleringen att ”alla” industrier ska vara kartlagda.
4. 2006 ska alla verksamheter inom kommunkoncernen ha kunskap om vilka kemikalier de använder i sin verksamhet. Sär- skilt farliga ämnen ska ha ersatts med mindre farliga alternativ.
Målet har uppnåtts.
Kommunens verksamheter rapporterar att de har den kunskap som krävs.
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
10
5. 2006 ska befintliga dagvatten- system ha inventerats och klas- sats med avseende på motta- gande recipients känslighet och risken för förekomst av höga föroreningshalter. Utifrån detta ska områden prioriteras för åt- gärder.
Målet har uppnåtts.
Ansvariga myndigheter inom kommunen samarbetar och har tagit fram förslag på prioriteringar och åtgärder.
6. 2010 ska de 10 mest priorite- rade systemen ha åtgärdats.*
Målet har till en mindre utsträckning uppnåtts.
En av åtta planerade dagvattenreningsanläggningar är klar (Nordvästra Sörby Urfjäll). Arbetet med planering för dagvattensreningslösningar på Näringen och Marie- lunds industriområden har påbörjats.**
Projektering och anläggning av nya dagvattendammar är komplicerat och tidskrävande. En svårighet är till- gången till markområden i centrala Gävle. En annan svårighet är att kommunen inte har någon som enbart arbetar med dagvattenfrågor utan de inblandade har många andra arbetsuppgifter. Kostnaderna för projekte- ring och åtgärder är dessutom stora. Därför har ett ge- nomförande försenats.
Målet bedöms kunna uppnås till 2015 om särskilda in- satser görs, t ex att det tillsätts en gemensam tjänst som delas mellan Gästrike Vatten AB och Samhällsbyggnad Gävle samt att det tillskjuts extra medel för projekte- ringar och åtgärder.
*De prioriterade dagvattenområdena är: 1. Näringen och Marie- lunds industriområden, 2. Södra delen av Kryddstigen och Ut- jordsvägen, 3. Norra delen av Kryddstigen, 4. Sydöstra delen av Sörby Urfjäll, 5. Nordvästra Sörby Urfjäll, 6. Andersberg, 7. Sörby och Hemsta, 8. Västra vägen, mellan sjukhusområdet och Staket- gatan, 9. Parkvägen – från Kristinaplan till Brunnsgatan, 10. Park- vägen – från Brunnsgatan till Kungsbäcksvägen.
** På Näringen är typen av anläggning beroende av tillgång till mark och grundvattnets nivå. På grund av högt grundvatten är en damm ej aktuell, en reningsanläggning i ån planeras istället. I övrigt planeras, där det är möjligt, flera mindre lösningar. För Marielund är fördröjningsdammar aktuella. Dagvattengruppen har förfinat de flödesberäkningar som behövs för att detaljplanera dammarnas storlek och placering.
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
11
7. 2010 ska utsläpp av orenat dagvatten till Testeboåns delta ha upphört.
Målet har till mindre utsträckning uppnåtts.
Insatser för att nå målet har genomförts eller påbörjats, men utsläpp av orenat dagvatten till Testeboån har inte upphört.
Tillsynsmyndigheten har tillsammans med verksam- hetsutövare gått igenom rutiner för olyckor och kondi- tionen för befintliga verksamhetssystem. Kontroll har även skett av t ex invallning av fristående tankar för diesel.
Planering av dagvattenreningslösningar har påbörjats.
Planer finns på att anlägga fördröjningsdammar i Ma- rielund. För Näringen har det gjorts en upphandling för projektering av en större fördröjningsanläggning för södra utloppet från Näringens industriområde som mynnar i Testeboån.* Utredningen var klar under slutet av 2012 och åtgärderna kan dröja till år 2015.
Målet bedöms kunna uppnås till 2015 om särskilda in- satser görs, se föregående delmål. Ett förslag om nytt järnvägsspår genom Näringen till Fredriksskanshamnen har inneburit nya förutsättningar på platsen.
* På grund av högt grundvatten är en damm inte aktuell på När- ingen, istället planeras en reningsanläggning i Testeboån. Tillgång till mark på Näringen är också en svårighet.
Säker strålmiljö
Två av två delmål har uppnåtts. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet uppnåtts.
1. 2010 ska kommunen ha lokal kännedom om den radioaktiva strålningen och kunna ge kom- muninvånarna råd om hur de kan minska sin stråldos.
Målet har uppnåtts.
Kommunen tar prover och har tillräcklig kunskap.
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
12
2. 2009 ska alla enskilda brukare av fastbränslepannor ha fått in- formation om hur eldningen blir effektivare, miljövänligare och minskar hälsoriskerna.
Målet är uppnått.
Kommunen har informerat om detta.
Grundvatten av god kvalitet
Tre delmål av totalt tre har till viss utsträckning nåtts. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet till viss utsträckning uppnåtts.
1. 2010 ska en vattenförsörj- ningsplan finnas.
Målet har till viss utsträckning uppnåtts 2012.
Arbete pågår för att ta fram en första övergripande vattenförsörjningsplan. Gästrike Vatten AB arbetar tillsammans Gävle kommun och kringliggande kom- muner då vattnet rör sig över kommungränserna.
Arbetet med att identifiera alla tillgängliga vattenresur- ser var färdigt 2012. Arbetet med att ta fram en plan fortlöper under 2013-2014.
Målet bedöms inte kunna uppnås till 2013.
2. 2010 ska kommunens vatten- täkter vara skyddade av rätt ut- formade skyddsområden.
Målet har till viss utsträckning uppnåtts.
Vattenskyddsområden finns för alla vattentäkter förut- om Axmar. Däremot bedöms inte alla vattenskyddsom- råden vara rätt utformade, med dagens kunskap.
Under 2011- 2012 påbörjades en utredning kring Gäv- le-Valboåsens utbredning och tillrinning. Utredningen fortsätter även under 2013 och 2014. Utredningarna genomförs för att kunna utforma vattenskyddsområdet rätt.
Förutom att vattenskyddsområde saknas för Axmar så hotas även vattentäkten av kommande dubbelspår på ostkustbanan. Det är oklart om nuvarande vattentäkt
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
13
kommer kunna nyttjas på sikt.
Målet bedöms inte kunna nås till 2013.
3. 2010 ska vägar och vägområ- den inom vattenskyddsområdena där farligt gods transporteras eller där det finns risk att salt tränger ner till grundvattnet ha inventerats. Grundvattenskydd eller annan skyddande åtgärd ska ha utförts vid de ställen där det föreligger störst risk för olyckor respektive saltinträng- ning p.g.a. infiltration av vägdag- vatten.
Målet har till viss utsträckning uppnåtts.
Gävle kommun ansvarar för vägar och vägområden inom Gävle Valboåsens vattenskyddsområde. För vä- garna och vägområdena inom övriga vattenskyddsom- råden finns det ett privat eller statligt ansvar.
Under 2010 har Gävle kommun gjort en utredning av Gävle Valboåsens vattenskyddsområde inklusive en kompletterande förstudie av Gävle-Valboåsens vatten- skydd avseende Västra vägen och Norra Kungsgatan. I utredningen har följande prioriterade områden för åt- gärder identifierats: Lexvallmotet, Norra Kungsgatan korsningen Hamnleden (inklusive trafikplats) från Norrtull till vattenverket, 200 meter vid riksväg 80 mel- lan Gustavsbro och Johanneslöt.
Åtgärder har genomförts vid Lexvallmotet under 2011, men de båda andra områdena kvarstår att åtgärda. Pro- jektering av ”trafikplats Norra Kungsvägen/Hamn- leden” har planerats starta under 2012 med målet att påbörja åtgärder under 2013. Projekteringen har dock inte påbörjats som planerat och projektet är nu vilande.
En viktig förutsättning för det fortsatta arbetet är ytter- ligare och bättre samordning mellan Samhällsbyggnad Gävle och Gästrike Vatten AB. Fortsatt arbete med Norra Kungsvägen/Hamnleden är prioriterat för år 2013. Åtgärder vid riksväg 80 mellan Gustavsbro och Johanneslöt kommer att påbörjas efter detta.
Det saknas idag kunskap om situationen vid vatten- skyddsområdena Lössenåsen-Hamrångefjärden, Hede- sunda, Hillevik och Trödje, där ansvaret för vägarna ägs av enskilda och statliga väghållare. För dessa skulle Gävle kommun kunna bistå med stöd för inventering och investering i fysiska åtgärder där så behövs. I dags- läget ger inte Gävle kommun något sådant stöd. Inven- tering har pågått för Lössenåsen-Hamrångefjärdens vattenskyddsområde, men detta är nu nedprioriterat och
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
14
fokus ligger istället på Gävle-Valboåsen. Det behöver tydliggöras hur det fortsatta arbetet ska ske med inven- teringar och åtgärder vid statliga och privata vägar och vägområden i Gävle kommun.
Målet bedöms inte kunna uppnås till 2013.
Ingen övergödning
Ett av två mål har uppnåtts. Ett mål har uppnåtts till viss utsträckning. Den samlade bedömningen blir att inrikt- ningsmålet delvis uppnåtts.
1. 2010 ska tillsynsmyndigheten ha inlett samråd med 100 % av alla som har bristfälliga enskilda avlopp på Norrlandet, kring Storsjön, Sälgsjön och Testeboån.
Målet har uppnåtts.
Kommunen har sökt samråd med alla boende i områdena kring avloppssituationen. Samråden har bestått av infor- mation om hur många av de enskilda avloppen som be- döms som bristfälliga efter att inventering utförts. Inven- teringar har då skett i fält eller genom inventering av ar- kiv.
Samråden har antingen skett brevledes eller genom möten på plats i områdena beroende på hur planen för området har sett ut. Som exempel har Norrlandet genomgått sam- råd om de bristfälliga enskilda avloppen genom utställning av översiktsplan för området sommaren 2010. Storsjön har genomgått samråd efter att förbud mot utsläpp av av- loppsvatten skickats ut till fastigheterna med bristfälliga enskilda avlopp hösten 2009 och våren 2010.
2. 2010 ska fosforutsläppen från de kommunala avloppsrenings- verken, inklusive ledningsnät,
inte överstiga utsläppen 1999. Målet har till viss utsträckning uppnåtts.*
Utsläppsmängden jämfört med 1999 års utsläpp har under- skridits i de mindre avloppsreningsverken, Hedesunda, Norrsundet och Axmar.
Utsläppet av fosfor från Duvbackens reningsverk var 2012 större än 1999 års utsläpp. År 1999 var det totala utsläppet av Tot-P 4,6 ton och under 2012 var det 4,96 ton. Samtliga verk understiger sina utsläppsvillkor på fosfor enligt gäl-
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
15
lande miljötillstånd och har så gjort i flera år.
Målet att underskrida 4,6 ton är inte möjligt att uppnå idag eftersom Duvbackens reningsverk 1999 hade en process baserad på kemisk fällning. Sedan 2004 är verket ett Bio-P reningsverk där fosfor renas biologiskt och inga fällnings- kemikalier används vid normal drift.
Innan GVAB införde Bio-P processen användes ca 700- 800 ton fällningskemikalier per år. Detta har minskat till 95 ton (2012). Ett bio-P reningsverk är ett hållbarare ekologiskt val för avskiljning av fosfor än ett klassikt re- ningsverk. Tyvärr är ett bio-P reningsverk känsligare för flödes- och belastningsvariationer varför utsläppshalterna kan variera. Flertalet aktiviteter pågår på reningsverket för att styra, kontrollera och optimera Bio-P reningsverket så att utsläppet av fosfor blir lägre och jämnare under året.
*För bedömningen har ingen tillgänglig data funnits för utsläpp av fosfor från ledningsnäten.
Levande sjöar och vattendrag
Ett av tre delmål har uppnåtts. Ett mål har delvis uppnåtts ett mål har inte helt uppnåtts. Den samlade bedöm- ningen blir att inriktningsmålet till stor utsträckning uppnåtts.
1. 2010 ska kommunen lång- siktigt ha skyddat minst ett nytt vattenområde.
Målet har inte helt uppnåtts.
Reservatsbildning för Tångberget pågår. Detta område om- fattar både vatten, våtmark och skog. Innan beslut om bil- dande av naturreservat kan fattas måste en detaljplan för en liten del av det planerade reservatet upphävas. Detaljplanen upphävdes under 2012.
Målet bör kunna nås under 2013 eftersom reservatsbeslut beräknas kunna tas i kommunstyrelsen i juni 2013.
2. 2010 ska östersjölaxen kunna vandra fritt och ha god tillgång på lekområden i Tes-
teboån i Gävle. Målet har delvis uppnåtts.
Tillgången till lekområden är nu ganska god, men ett parti-
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
16
ellt vandringshinder kvarstår i form av Strömsbro kraftverk.
Stora insatser har gjorts med utrivning av Forsby kraftverk i 2005 och återställning av ca 30 lekområden under 2010- 2012. I samarbete med kraftverksägaren har ett miniflöde från kraftverket i Oslättsfors säkerställts med hjälp av ny reglerteknik.
Det finns idag ett bestånd av vildlax i Testeboån som repro- ducerar sig. Beståndet är dock litet och känsligt för föränd- ringar. Dammen och vattenflödet vid Strömsbro kraftverket begränsar fiskens möjlighet att vandra upp och medverkar också till att en stor andel av den utvandrande smolten dör i kraftverkets turbiner.
För att möjliggöra fiskens passage och minska den påverkan kraftverket har på beståndet, har Länsstyrelsen under kortare perioder köpt vatten av kraftverksägaren. Detta är dock en osäker och kortsiktig lösning som bygger på överenskom- melser som förhandlas fram årligen. Finansiering av denna verksamhet finns egentligen inte utan är något som Länssty- relsen arbetar för årligen och oftast utan möjlighet till någon framförhållning.
Under 2012 har bland annat följande aktiviteter genomförts:
- Uppvandringskontroll i Testeboån har genomförts med elprovfisken och uppvandringskontroll.
- Tidigare gjorda lekbottnar för lax i Testeboån har underhållits och justerats.
- Stöd har getts till länsstyrelsens samprojekt med Gävle Energi och Nilsson Kraft som bland annat syf- tar till att återskapa och bevara naturliga miljöer och biologisk mångfald för bland annat lax, ål och havs- öring i Testeboån och Gavleån.*
Målet bedöms inte kunna uppnås till 2013.
* Detta ska uppnås genom att bygga och utvärdera lösningar gällande fingaller med ny, innovativ utformning, samt fiskvägar som möjliggör fiskvandring och förbättrar förutsättningarna för de aktuella vattenlevan- de organismerna.Projektet pågår under 2012-2013.
3. 2010 ska restaurering ha påbörjats i minst fem av de vattendrag som finns med i
kommunens fiskeplan. Målet har uppnåtts.
Restaureringsarbete pågår eller har genomförts i totalt 11
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
17
vattendrag: Harnäsån, Björsjöbäcken, Järvstabäcken, Hem- lingbybäcken, Gavleån, Håmansbäcken, Verkmyrån, Björ- keån, Tröjdeån, Hamrångeån och Testeboån.
I minst fem av vattendragen har arbetet kommit så långt att det går att säga att de är restaurerade även om det kan bli aktuellt med ytterligare kompletterande åtgärder senare. De återställningsåtgärder som återstår i några vattendrag är an- tingen komplicerade och dyra att genomföra och/eller så är åtgärdernas nytta lite tveksam i förhållande till kostnaderna för dem.
Under 2012 har bland annat följande åtgärder genomförts:
- Uppvandringskontroll i flera vattendrag (med huvud- fokus på siken).
- Fortsatt arbete med beskrivning av åtgärdsbehov för fiskarter som behöver kustmynnande vattendrag och översvämmade landområden för sin lek och upp- växt.* (se även delmål 2)
* Arbetet har ingått i kommunens deltagande i ett stort interregionalt projekt som Sportfiskarna driver. Under 2013 beräknas åtgärder påbörjas i några av vattendragen.
Ett rikt
odlingslandskap
Ett delmål har uppnåtts och ett delmål har till stor utsträckning uppnåtts. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet till mycket stor utsträckning uppnåtts.
1. 2010 ska kommunen lång- siktigt ha skyddat flera av de örtbackar som finns med i kommunens bevarandeprog- ram för örtbackar och de ska hävdas kontinuerligt.
Ytterligare 12 örtbackar från samma program ska hävdas enligt framtagen skötselplan.
Målet har till stor utsträckning uppnåtts.
Möjliga skyddsformer för örtbackar är detaljplan, naturre- servat och biotopskyddsområde. Bevakning sker av detalj- planering för att möjliggöra att örtbackarna kan skyddas i kommande planer. Inga detaljplaner har sedan 2005 upprät- tats i eller i anslutning till örtbackarna och därför har inte ytterligare örtbackar kunnat skyddas med planbestämmelser.
Planering pågår för att skydda örtbacken på Limön i ett na- turreservat för hela ön under 2013. Kommunen har inte skyddat någon örtbacke som biotopskyddsområde, men kan komma att se över möjligheterna för det. Sammanfattnings-
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
18
vis är skyddsstatusen för örtbackarna oförändrad sedan mil- jömålet togs, dvs. 12 av 20 örtbackar är helt eller delvis skyddade i detaljplan och åtta saknar helt skydd.
Det kan kommenteras att skötseln av örtbackar har priorite- rats före det långsiktiga skyddet av dem. Hävden anses mycket viktig för det långsiktiga bevarandet och det har be- traktats som ett större hot mot värdena att örtbackarna inte sköts än att de saknar ett formellt skydd.
Under 2010 hävdades 14 av 20 örtbackar och 2011 togs yt- terligare en örtbacke med i den planerade skötseln. Efter en tillfällig försämring av hävden under 2011 p g a organisa- tions-/bemanningsproblem blev situationen bättre 2012. Un- der 2012 har 15 örtbackar hävdats, varav 9 i kommunens regi. Så många har inte hävdats sedan miljömålsarbetet star- tade år 2005.
Målet bedöms kunna uppnås till 2013 om särskilda insatser görs.
2. 2010 har kommunens in- köp av lokalt odlade produk- ter underlättats och inköpet av ekologiskt odlade produk- ter ökat till minst 25 % räknat i andel av den totala mat- kostnaden för att därefter öka.
Målet har uppnåtts.
Andelen ekologiska livsmedel av kommunens totala mat- kostnad uppgick till 25,7 % år 2012.*
Kommunen har både matförsörjning i egen regi och genom anlitad entreprenör. För de verksamheter (förskolor, grund- skolor, gymnasieskolor, särskilt boende och i ordinärt boen- de) som faller under entreprenörens försorg utgjorde den totala andelen ekologiska livsmedel 25,32 % under 2012.
För de förskolor/skola (Ytterharnäs) som faller under kom- munens försorg (23 st som själva sköter inköp och tillagning av maten) utgjordes andelen ekologiska livsmedel 29,5 %.
*Andelen ekologiska livsmedel som redovisats vid tidigare miljöbokslut har tyvärr delvis baserats på dubbelräknade siffror.
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
19
Myllrande våtmarker
Delmålet har inte helt uppnåtts, därmed har inriktningsmålet inte helt uppnåtts.
1. 2010 ska kommunen lång- siktigt ha skyddat minst ett nytt våtmarksområde.
Målet har inte helt uppnåtts.
Reservatsbildning för Tångberget pågår. Detta område om- fattar både vatten, våtmark och skog.
Målet bör kunna nås under 2013 eftersom reservatsbeslut beräknas kunna tas i kommunstyrelsen i juni 2013.
Ett hav i balans
Delmålet har uppnåtts, och därmed har också inriktningsmålet uppnåtts.
1. 2010 ska kommunen långsiktigt ha skyddat minst ett nytt kustområde.
Målet har uppnåtts.
T-uddens naturreservat bildades sommaren 2011. Området omfattar både kust och skog. I reservatet skyddas bl a ca 1 200 meter av Inre fjärdens kuststräcka utmed havet samt ca 7 hek- tar av Inre fjärdens vattenområde (havsområde). Dessutom ingår 42 hektar landområde.
Levande skogar
Två av två delmål uppnåtts. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet har uppnåtts.
1. 2010 ska Gävle kommun i sitt eget skogsbestånd ha undantagit minst 10 % skog från produktivt
skogsbruk. Målet har uppnåtts.
År 2012 var 12 % av kommunens skogsinnehav undantaget från produktivt skogsbruk.
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
20
2. 2010 ska kommunen långsiktigt ha skyddat minst ett nytt skogsområ-
de. Målet har uppnåtts.
Kommunen har skyddat ett skogsområde genom bildandet av Bladmyrans och Granskogens naturreservat år 2006. Dessut- om bildades T-uddens naturreservat år 2011 och där ingår ca 24 hektar skog.
God bebyggd miljö
Två av fem delmål har uppnåtts. Två delmål har inte helt uppnåtts. Ett delmål är inte uppnått. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet inte helt har uppnåtts.
1. En ny översiktsplan ska finnas för staden år 2007 och för kommunen år 2010.
Översiktsplanen ska vara en del av en hållbar utveck- ling och bygga på vision 2010.
Målet har inte helt uppnåtts.
Översiktsplan Gävle stad antogs i kommunfullmäktige i april 2009. Ett program för översiktsplan Gävle kommun antogs av kommunfullmäktige i september 2010. Arbetet med Över- siktsplan Gävle kommun med utgångspunkt från programmet har påbörjats.
I Översiktsplan Gävle stad och Program översiktsplan Gävle kommun läggs stor vikt vid hållbarhetsaspekter som klimat, energi, kommunikation och kulturmiljö. En tydlig inriktning finns på hållbara transporter och att tillkommande framtida bebyggelse ska lokaliseras till kollektivtrafikförsörjda lägen.
Kopplat till översiktsplanen har även en Trafikstrategi antagits som anger mål och inriktning för hur transporter i kommunen kan bli mer hållbara.
Målet bedöms inte kunna uppnås till 2013.
2. 2010 ska kulturminnes- programmet för staden och övriga kommunen vara reviderat. Kommunen ska långsiktigt ha skyddat flera av de mest värdefulla kul- turmiljöerna.
Målet har inte helt uppnåtts.
Kulturmiljöprogrammet samordnas med översiktsplanearbetet och har därför reviderats i takt med detta. I nuläget innebär det att revideringar är genomförda för Gävle Stad, Eskön och Fu-
Gävle kommuns Miljöbokslut 2012
21
ruvik. Revideringen för Norrlandet är klar men då översikts- planen för Norrlandet med tillhörande kulturmiljöprogram är överklagad har den inte vunnit laga kraft. För resterande del av kommunen kvarstår revideringar.
En strategi för kulturmiljö togs 2008 i KS. Utifrån ett antal kriterier i strategin prioriterades att skydda områdena Norr- landet, Strömsbro, Villastaden, Strömsbro och S Valbobygden med detaljplaner. I nuläget har ett av dessa områden, Ströms- bro, detaljplanelagts med skydd.
Målet bedöms inte kunna uppnås till 2013, se delmål 1.
3. 2010 skall elanvändning- en i hushåll och lokaler ha minskat med minst 15 % per person jämfört med
2000. Målet har uppnåtts.
Elanvändningen hos hushållen hade 2008 minskat med 11 %, medan minskningen för offentliga lokaler var 24 %.
Den sammantagna minskningen för hushåll och offentliga verksamheter var 2008 15 %.*
*Ingen tillgänglig statistik finns efter 2008.
4. Radonhalten i alla skolor och förskolor ska år 2010 vara lägre än 200 Bq/m3 luft. Radonhalten i alla bostäder ska år 2020 vara lägre än 200 Bq/m3 luft.
Målet för 2010 har uppnåtts.
Ingen skola eller förskola har idag radonhalter som överstiger radongashalten 200 Bq/m3.
Målet för 2020 är inte uppnått ännu.
I dagsläget bedöms det vara svårt att uppnå målet med tillsyn och informationsinsatser. För att uppnå målet på lokal nivå krävs nationella styrmedel. Det krävs t ex ytterligare incita- ment för fastighetsägare, högre nivå på bidrag etc.
