Sidan 3 Lågkonjunktur med risk för ras. Sidan 4 Riksbanken tar räntetrappan nedåt. Sidan 6 Finanskrisen 2.0? Sidan 10 Två svaga år för svensk ekonomi

(1)

Konjunktur och räntor

Nummer 4 • 15 december 2011

(2)

Sidan 3

Lågkonjunktur med risk för ras

Sidan 4

Riksbanken tar räntetrappan nedåt

Sidan 6

Finanskrisen 2.0?

Sidan 10

Två svaga år för svensk ekonomi

Sidan 13

Räntesänkningar räddar huspriserna

Från vänster: Tomas Pousette och Tor Borg, Ekonomiska Sekretariatet, SBAB Bank.

E-mail: ekonomiskasekretariatet@sbab.se

SBAB Banks konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB Bank.

Konjunktur & räntor har sammanställts av SBAB Banks Ekonomiska Sekretariat.

Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn 08-614 43 88 • Tor Borg, tfn 08-614 38 84 Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga.

Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB Bank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut

grundade på detta dokument. Citera gärna Konjunktur & räntor men uppge alltid källa.

SBAB BANK • KONJUNKTUR OCH RÄNTOR

2

NUMMER 4 • 15 DECEMBER 2011

(3)

Lågkonjunktur med risk för ras

Det blir lågkonjunktur men ingen ny finanskris eller japansk stagnation. Penningpolitiken i de stora länderna och i Sverige kommer att vara lätt under lång tid. Obligationsräntorna kommer emellertid att stiga. Det är vårt huvudscenario men risken är stor att det kan gå sämre.

Vart är vi på väg? Det är den inledande frågan i det populära TV-programmet ”På spåret”. Vårt huvudscenario när det gäller konjunkturen är att vi är på väg mot en lågkonjunktur men att vi inte står inför en ny djup recession och inte heller inför en utdragen period med svag tillväxt och låg inflation som i den japanska ekonomin. Vi bedömer sannolikheten för vårt huvudscenario till 70 procent och räknar med 30 procents sannolikhet för att det kan bli en allvarligare kris.

Euron står inte inför ett sammanbrott men tillväx- ten i euroområdet blir anemisk på grund av finanspolitiska åtstramningar och bristande konkurrenskraft i flera länder. USA möter stora finanspolitiska utma- ningar och ett högst osäkert val nästa år. Det privata näringslivet utvecklas emellertid bra och vi räknar med en BNP-tillväxt 2012 och 2013 på cirka 2 respektive 3 procent.

Den svenska ekonomin intar en ställning mellan USA och euroområdet med en tillväxt på 1 procent 2012 och 2 procent 2013. BNP-prognosen har sänkts med ungefär 1 procentenhet för båda åren.

Försörjningsbalans, procentuell volymförändring

2010 2011 2012 2013

USA 3,0 1,8 2,1 3,1

Japan 4,1 -0,3 2,2 2,2

Tyskland 3,7 3,1 1,1 1,7 Frankrike 1,4 1,7 0,8 1,3

Euroområdet 1,8 1,7 0,5 1,2

Storbritannien 1,8 1,0 1,0 1,8

Sverige 5,6 4,1 1,0 2,0

OECD, totalt 3,1 1,8 1,7 2,4

Kina 10,4 9,1 8,5 8,8

3

NUMMER 4 • 15 DECEMBER 2011 I förhållande till konjunkturbedömningen i augusti

har BNP-prognosen för OECD-området 2012 reviderats ner med 0,6 procentenheter medan prognosen för 2013 är i stort sett oförändrad. Den kinesiska ekonomin antas klara en mjuk inbromsning med en till- växt på 8,5-9 procent under de kommande två åren.

Låga korträntor men högre långräntor

Med en svag konjunktur och ett lågt inflationstryck kommer penningpolitiken att vara lätt under lång tid.

Vi räknar med att den amerikanska centralbanken, Fed, infriar sitt löfte och håller styrräntan nära noll fram till sommaren 2013. Den europeiska centralbanken, ECB, antas hålla kvar styrräntan på 1 procent fram till slutet av 2013. Riksbanken antas följa ECB och snabbt sänka styrräntan till 1 procent för att sedan hålla den oförändrad till hösten 2013.

Styrräntor och femåriga statsobligationsräntor

0 1 2 3 4 5 6

jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13

Sverige Tyskland USA

Fed ECB Riksbanken

Procent Prognos

Obligationsräntor

De låga korta räntorna kan tyckas tala för att obli- gationsräntorna fortsätter att vara nedpressade. Vår bedömning är dock att när aktörerna på räntemarkna- den börjar dela vår syn att det blir en lågkonjunktur men ingen ny finanskris eller ett japanskt scenario, så kommer obligationsräntorna att stiga. Vi räknar därför med en kraftig uppgång i långräntorna men det kan givetvis ta längre tid än vad som ligger i prognosen innan räntemarknaden delar vår syn på konjunkturen.

Prognosen avslutades den 14 december 2011

Internationella förutsättningar

Oljepriset, Brent, antas vara 110 dollar per fat i slutet av året, 105 dollar per fat i slutet av 2012 och 100 dollar per fat i slutet av 2013.

Växelkursen för dollarn antas under prognosperioden stärkas till cirka 1,25 mot euron. Kronans växelkurs mot euron antas vara 9,10 i slutet av 2011, 8,90 i slutet av 2012 och 9,00 i slutet av 2013. Det ger en växelkurs mot dollarn på 6,90 kronor i slutet av 2011, 7,00 kronor i slutet av 2012 och 7,20 i slutet av 2013.

Kronans nominella effektiva växelkurs, mätt med TCW-index, ligger i intervallet 123-125 under prognosperioden.

(4)

Riksbanken tar räntetrappan nedåt

Riksbanken sänker styrräntan från 2 till 1 pro- cent vid de tre kommande räntemötena. Det dröjer sedan till slutet av 2013 innan styrräntan börjar höjas. Den låga styrräntan gör det fördel- aktigt med den kortaste boräntan med bind- ningstid på tre månader. De ovanligt osäkra ränteutsikterna talar dock för en försiktig strategi där bolånet fördelas på flera olika bindningstider.

Svag konjunktur, lågt inflationstryck, försiktig finans- politik och lätt penningpolitik från de stora centralbankerna; det mesta talar för att Riksbanken kommer att sänka styrräntan. Stimulansen av svensk ekonomi behövs snabbt och vi räknar med att styrräntan sänks vid de tre kommande räntemötena så att den kommer ner till 1 procent redan i april.

Riksbankens närmaste räntemöten och prognos för styrräntan

Datum Typ av räntemöte Förändring Nivå 19 december Penningpolitisk uppföljning -0,25 1,75 15 februari Penningpolitisk rapport -0,50 1,25 18 april Penningpolitisk uppföljning -0,25 1,00 3 juli Penningpolitisk rapport 0,00 1,00 5 september Penningpolitisk uppföljning 0,00 1,00 24 oktober Penningpolitisk rapport 0,00 1,00 17 december Penningpolitisk uppföljning 0,00 1,00

4

NUMMER 4 • 15 DECEMBER 2011 Den höga BNP-tillväxten under tredje kvartalet

och en inflationstakt som klart överstiger inflationsmå- let på 2 procent medför att det inte är självklart att Riksbanken sänker styrräntan vid nästa räntemöte den 19 december. Vi bedömer att det finns en majori- tet i direktionen för en räntesänkning men skulle styr- räntan istället hållas oförändrad i december räknar vi med större sänkningar vid de två kommande ränte- mötena, så att styrräntan ändå kommer ner till 1 procent i april.

Prognosen om en styrränta på 1 procent ska upp- fattas som ett riktmärke och utesluter inte att en ännu lägre räntenivå kan visa sig nödvändig. Vi räknar med att styrräntan kommer att behöva vara låg under lång tid och att den första räntehöjningen dröjer till hösten 2013. Därefter höjs styrräntan gradvis när konjunkturen förbättras, så att räntan ligger på 1,50 procent i slutet av 2013 och 2,75 procent i slutet av 2014.

Prognoser av styrräntan

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

kv1 11 kv3 11 kv1 12 kv3 12 kv1 13 kv3 13 kv1 14 kv3 14 SBAB Banks prognos november

Riksbankens prognos oktober

Procent

Nedpressade obligationsräntor

De långa obligationsräntorna i länder som bedöms ha hög kreditvärdighet, som USA, Tyskland och Sverige, är rejält nedpressade. Om vi har rätt i bedömningen att vi står inför en period av svag tillväxt och låg inflation men att det inte rör sig om en lika utdragen stagnation som i den japanska ekonomin och om vi har rätt i att vi inte står inför en ny djup finanskris, så bör långräntorna stiga till mer normala nivåer.

Räntor på femåriga statsobligationer

0 1 2 3 4 5 6

jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 Sverige Tyskland USA

Procent Prognos

När aktörerna på räntemarknaden anammar vår uppfattning och uppgången i långräntorna börjar är svårt att bedöma men vi räknar med att svenska fem- åriga statsobligationsräntor redan till nästa sommar har stigit med cirka en procentenhet till drygt 2 procent. Prognosen är att ränteuppgången sedan fortsät- ter så att femårsräntan är 2,8 procent i slutet av 2012 och 3,7 procent i slutet av 2013.

Den svenska femåriga statsobligationsräntan följer den tyska räntan och även den amerikanska obliga- tionsräntan har en liknande profil men på en något lägre nivå.

(5)

Olika profil för boräntorna

Prognosen av boräntorna påverkas inte bara av be- dömningen av styrräntan och statsobligationsräntor- na, utan också av utvecklingen av riskpremierna på räntemarknaden, som är en del av upplåningskostna- den för bostadsfinansiering. I takt med att läget på räntemarknaden blir mindre stressat antas skillnaden mellan tremånaders interbankränta (STIBOR) och statsskuldväxelränta minska med cirka 1 procentenhet. Skillnaden mellan räntan på femåriga bostadsob- ligationer och statsobligationer antas krympa ungefär lika mycket. Riskpremierna sjunker således men är även i slutet av prognosperioden betydligt högre än under perioden 1997-2006.

Riskpremier på räntemarknaden

0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 1,50 1,75

jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 Ränta bostadsobligation-

ränta statsobligation 5 år Medelvärde 1997-2006 Interbankränta-ränta statsskuldväxel 3 mån Medelvärde 1997-2006

Procentenheter Prognos

Förändringarna i boränteprognosen är små, jäm- fört med den senaste bedömningen i Boräntenytt från den 23 november. Riksbankens sänkning av styrrän- tan och minskade riskpremier bidrar till att den kortaste boräntan med en bindningstid på 3 månader sjunker till 3,40 procent till slutet av nästa år. När styrrän- tan börjar höjas i slutet av 2013 dras också tremåna- ders boränta upp.

Prognos för SBAB:s boräntor, olika bindningstider

15 dec

2011

Jun 2012 Dec 2012 Dec 2013

3 mån 4,50 3,70 (+0,25) 3,40 (+0,10) 3,80 2 år 3,94 3,60 (-0,05) 3,90 (-0,05) 4,80 5 år 4,50 4,80 (+0,05) 5,20 (+0,10) 5,80

5

NUMMER 4 • 15 DECEMBER 2011 Anm: Förändringen i prognosen från Boräntenytt 23 november anges

inom parentes.

Den tvååriga boräntan avspeglar redan ränte- marknadens förväntningar om sänkningar av styrrän- tan och sjunker därför inte så mycket ytterligare. Höj- ningar av styrräntan och förväntningar om fler ränte- höjningar drar sedan upp tvåårsräntan med nästan 1 procentenhet under 2013.

Boräntan med femårig bindningstid dras upp av stigande statsobligationsräntor men dämpas av den minskade skillnaden mellan bostads- och statsobliga- tionsräntor. Nettoeffekten blir att femårsräntan stiger med en dryg procentenhet till slutet av 2013.

Den tvååriga boräntan fortsätter således att vara lägre än tremånadersräntan fram till sommaren nästa år. Därefter kommer vi tillbaka till ett normalt läge där tremånadersräntan är lägre än de längre boräntorna.

Fördel för kort boränta

För att kunna jämföra nuvarande bundna boräntor på 1-5 år med den kortaste boräntan har prognosen för tremånadersräntan förlängts till 2016. Styrräntan antas stiga till en normal nivå, som vi bedömer är 3,5 procent, under 2015 där den sedan ligger kvar. Detta ger en långsiktig tremånaders boränta på cirka 5,5 procent.

Vår bedömning är att det för närvarande är fördel- aktigt att välja den kortaste boräntan med en bindningstid på 3 månader, särskilt i jämförelse med ett- årsräntan. De beräknade skillnaderna mellan nuvarande bundna boräntor med bindningstider på 2-5 år och genomsnittet för tremånadersräntan under motsvarande period är emellertid marginella i förhållande till osäkerheten i ränteprognosen.

Bundna boräntor och beräknad bunden tremånaders- ränta under bindningstiden

4,50

3,94 3,98

4,25

4,50

3,92

3,64

3,79

4,15

4,42

3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5

1 år 2 år 3 år 4 år 5 år

SBAB:s bundna boränta

SBAB:s prognos av bunden tremånaders boränta

Procent

Det ekonomiska läget är ovanligt osäkert och rän- teprognosen är därför också mer osäker än normalt.

Risken för en djupare ekonomisk kris kan inte uteslu- tas. I så fall kan styrräntan bli lägre än vad vi räknar med, vilket talar till fördel för kort boränta. Vid en allvarlig ekonomisk kris kan emellertid också riskpremierna på räntemarknaden bli stora och då kan en längre bunden boränta vara fördelaktig. Att välja olika bindningstider på olika delar av bolånet kan därför vara en lämplig strategi när ränteutsikterna är så osäkra som dom nu är.

Tomas Pousette

(6)

Finanskrisen 2.0?

Världsekonomin undviker en ny recession men västvärlden kommer att gå igenom en utdragen period av långsam tillväxt. Vi räknar med att skuldkrisen och finansoron så småningom däm- pas men bedömer att det finns risker för att det blir värre än väntat.

Euroländernas skuldkris har de senaste månaderna skickat chockvågor genom hela det globala finansiella systemet. Accelererande problem med ohållbara statsfinanser i flera euroländer i kombination med ökande problem för europeiska banker att finansiera sig både kortsiktigt och långsiktigt har lett till att de internationella räntemarknaderna allt mer betett sig som under krisen hösten/vintern 2008, då kredit- och likviditetsmarknaderna stundtals stod helt stilla, med fatala konsekvenser för världsekonomin. I USA har republikaner och demokrater problem att komma överens om välbehövliga nedskärningar i statsfinan- serna vilket ytterligare spär på osäkerheten på finansmarknaderna.

Tioåriga statsobligationsräntor

0 5 10 15 20 25 30 35

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tyskland

Portugal Irland Italien Grekland Spanien

Priset på risk närmar sig toppnivåer

De riskpremier som betalas för kredit- och likviditets- risker har återigen stigit till mycket höga nivåer. Bland annat visar detta sig i att ränteskillnaderna mellan euroländerna ökat markant under 2011. Farhågor om att vissa banker kommer att göra stora förluster till följd av att statsobligationer och andra värdepapper som de investerat i tappar i värde har också lett till snabbt stigande kostnader för bankernas upplåning.

Detta gäller både den långsiktiga upplåningen, som mestadels sker via utgivning av obligationer och andra värdepapper, och den kortsiktiga upplåningen, likviditetsförsörjningen. Sedan i somras har skillnaden mellan vad tyska staten betalar för ett lån på tre må-

nader och vad europeiska banker betalar ökat från 0,5 till 1,5 procentenheter. Detta är de högsta nivåer- na sedan slutet av 2008/början av 2009.

Ränteskillnad mellan tyska staten och interbankmark- naden (3 månaders lån)

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Politiska åtgärder behövs i Europa

Resultaten av upprepade förhandlingar, nödlån, åt- stramningspaket, toppmöten och andra politiska initia- tiv har hittills inte varit tillräckliga för att övertyga finansmarknaderna om att den monetära unionen kommer att bestå i sin nuvarande form. För att finansmarknaderna ska övertygas behövs troligen ytterligare ett antal både kortsiktiga och långsiktiga politiska åtgärder.

Det som behöver åtgärdas kortsiktigt är dels att den akuta statsfinansiella situationen måste förbättras i de hårdast drabbade länderna. Flera kraftiga åt- stramningar har redan aviserats och fler lär komma.

Eventuellt måste åtstramningarna också kompletteras med skuldnedskrivningar i vissa länder, liknande de som är på väg för Grekland. Detta måste dock göras på ett sådant sätt att finansmarknaderna uppfattar det som en engångsåtgärd. För att på kort sikt stötta tillväxten och finansmarknaderna bör den europeiska centralbanken stimulera ekonomin så mycket det går.

På lång sikt måste konkurrenskraften och tillväxt- potentialen stärkas, via strukturella reformer, så att de drabbade länderna har en möjlighet att växa ikapp de andra. Det måste troligtvis också skapas institutioner på övergripande nivå som dels kan övervaka och ingripa i medlemsländernas budgetprocesser dels kan ta ett övergripande ansvar för hela EMU-områdets finansiella situation och kreditvärdighet. I förlängning- en kan det krävas ett ökat inslag av en politisk union, med större möjligheter att utjämna skillnader över nationsgränserna via exempelvis skatte- och social- försäkringssystem.

6

(7)

Huvudscenariot är att det löser sig

Vårt huvudscenario bygger på att europeiska politiker kommer fram till krislösningar som så småningom övertygar finansmarknaderna om att euron och EMU kommer att överleva. Vi tycker oss se tecken på att politikerna blivit mer villiga att bortse från mycket av nationell prestige och andra icke-ekonomiska faktorer som ofta influerar beslutsfattandet på europeisk nivå.

Det går dock inte att helt utesluta andra scenarion som innefattar utträden ur EMU eller, i värsta fall, eurosamarbetets sammanbrott.

Vi tror inte att likviditetsproblemen på de finansiella marknaderna kommer att nå de höjder de nådde under hösten 2008. Vi bedömer att myndigheter, banker och företag både är bättre förberedda och skickligare på att hantera de eventuella problem som kan tänkas uppstå.

Vi räknar med att den så kallade superkommittén i USA får svårt att komma överens om besparingar i den federala budgeten som slår igenom redan 2012 eller 2013. Arbetsgivaravgiften väntas stiga 2012 medan inkomstskatten väntas vara oförändrad. Där- igenom fortsätter de amerikanska budgetunderskotten att ligga på höga nivåer även framöver.

Budgetbalans och statskuld som andel av BNP

0 50 100 150 200 250

-12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4

Budgetbalans

Statsskuld

Sydkorea Japan

USA Storbritannien

Indien Västvärlden

Spanien Frankrike Världen

Sydafrika Italien

Brasilien Tillväxtländer

Tyskland

Kina Ryssland

* Källa : IMF World Economic Outlook, sep 2011

Global tillväxt hålls tillbaka

Risken är överhängande att den globala kredit- och likviditetsåtstramning som genereras av skuldproble- men i Europa fortplantas ännu mer till hushåll och företag och att dessa skjuter upp större konsumtions- och investeringsbeslut. Det finns inte mycket utrymme för politiska stimulanser. Centralbankerna i de flesta stora västländer har redan dragit ned räntorna så långt det går och även vidtagit andra åtgärder som utlåning till banker på generösa villkor och stora köp av obligationer och andra värdepapper. Statsfinan- serna är ansträngda i många länder vilket omöjliggör större stimulanser via skattesänkningar eller ökade offentliga utgifter. Tvärtom kommer många västländer att behöva strama åt sina statsfinanser. Däremot finns det utrymme för stimulanser i många av tillväxtländer-

na vilket kommer att delvis motverka åtstramningarna i västvärlden.

En viss stimulans till den globala tillväxten kan också väntas komma från de fallande råvarupriserna.

Sedan toppnivåerna i våras har priset på råolja fallit med nästan 15 procent, priserna på livsmedelsråvaror med nästan 20 procent och priserna på industriråva- ror (inkl. metaller) med drygt 30 procent. Vi räknar med försiktigt fallande råvarupriser under hela prognosperioden.

Råvarupriser (Index 2008=100)

40 60 80 100 120 140 160 180

2008 2009 2010 2011

Industriråvaror Livsmedelsråvaror Råolja

Inbromsning under 2011

Ledande indikatorer på den globala tillväxten visar på en tydlig inbromsning under 2011. Inbromsningen kan skönjas i de flesta länder, men har varit tydligast i Europa. Största bidraget till inbromsningen har för- modligen kommit från den osäkerhet som skapats i och med oförmågan att komma fram till hållbara lös- ningar på de statsfinansiella problemen i Europa och USA. Detta har lett till att investeringar och konsumtion skjutits upp. Andra mer tillfälliga faktorer som den japanska jordbävningen och kärnkraftshaverierna i mars, den arabiska våren och sällsynt dåliga väder- förhållanden har också bidragit.

Globalt Inköpschefsindex

30 35 40 45 50 55 60

jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11

Industrin Tjänstesektorn Tillväxt

Tillbaka- gång

Ingen global recession

I Västvärlden har återhämtningen efter finanskrisen 2008/09 varit trög. Fortfarande håller många hushåll och företag på att anpassa sin skuldsättning till nya SBAB BANK • KONJUNKTUR OCH RÄNTOR

7

(8)

förutsättningar och många stater har precis börjat sin anpassning. Vi räknar med att tillväxten i dessa delar av världen blir trög så länge anpassningen pågår.

Å andra sidan har återhämtningen gått relativt snabbt i tillväxtländerna, där inte hushåll och företag varit så skuldsatta. Förutsättningarna för en fortsatt stabil tillväxt i dessa delar världen bedöms därför som goda, även om den naturligtvis bromsas in av en dämpad importefterfrågan från Europa och USA.

Sammantaget väntas den globala ekonomin växa med 3,5 procent under 2012 och 4,0 procent under 2013. Trots stora problem i den utvecklade delen av världen väntas alltså den globala tillväxten ligga strax över genomsnittet för de senaste tjugo åren.

Global BNP-tillväxt

-1 0 1 2 3 4 5 6

1990 1992 1994 1996 1998 2000

2002 2004 200

6

2008 2010 2012 Procent Genomsnitt

Trögt på en hel del håll

För 2011 som helhet väntas den amerikanska ekonomin ha vuxit med 1,8 procent, EMU med 1,7 procent och Kina med 9,3 procent medan den japanska ekonomin väntas ha backat med 0,3 procent. Revide- ringarna sedan augustiprognosen är marginella.

I USA väntas BNP-tillväxten landa på drygt 2 procent under 2012 och på drygt 3 procent under 2013.

Jämfört med augustiprognosen har tillväxten 2012 skrivits ned med knappt 1 procentenhet medan tillväx- ten 2013 skrivits upp med lika mycket. De amerikanska hushållens konsumtion mattas något under 2012 till följd av en svag inkomstutveckling och en svag arbetsmarknad. Under 2013 får dock den privata konsumtionen något bättre fart när arbetsmarknaden tillfrisknar lite. Investeringarna väntas hålla en ganska god takt både under 2012 och 2013 medan utrikeshandeln mattas av under 2012 men sedan återhämtar sig. Tillväxten är tillräcklig för att generera en mindre uppgång i sysselsättningen men nedgången i andelen arbetslösa väntas bli förhållandevis liten, från 9 procent 2011 till 8,5 procent 2013.

I EMU väntas BNP växa med 0,5 procent under 2012 och 1,2 procent under 2013. Detta är en ned- skrivning sedan augusti med drygt 0,5 procentenheter för båda åren. Både konsumtion och investeringar drabbas av kreditåtstramningen och osäkerheten

kring skuldkrisen och står stilla eller faller något under 2012. Under 2013 kommer sedan en liten återhämt- ning. I Grekland, Italien och Spanien väntas BNP- tillväxten i genomsnitt bli negativ under 2012-13 medan Irland, Österrike och Tyskland väntas växa med drygt 1,5 procent om året.

Internationell tillväxt (årlig ökningstakt, BNP)

0 2 4 6 8 10 12 14 16

2008 2009 2010 2011 2012 2013

-10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 Kina (vä skala) 6

USA EMU Japan

Prognos

Procent

I Japan väntas BNP växa med drygt 2 procent både 2012 och 2013, vilket är en marginell upprevide- ring sedan förra prognosen. Detta är ganska starka tillväxtsiffror för Japan. Till viss del ligger lagerupp- byggnad och infrastrukturinvesteringar efter jordbäv- ningen bakom en del av tillväxten, men även privat konsumtion bidrar.

I Kina väntas BNP-tillväxten ligga på 8,5 procent under 2012 och strax under 9 procent under 2013.

Det bli första gången sedan 2001 som tillväxten ligger under 9 procent. Prognosen är i princip oförändrad sedan augusti och innebär en långsam övergång till att inhemsk efterfrågan, konsumtion, står för en väx- ande del av tillväxten medan beroendet av export och investeringar minskar.

Inflationen på väg ned

Med en tillväxt kring, eller lite under, den historiskt genomsnittliga samtidigt som arbetslösheten fortfarande är hög i flera länder och det finns ledig produk- tionskapacitet på många håll så blir det globala inflationstrycket inte stort. Dessutom väntas råvarupris- nedgångar bidrar till att sänka inflationstrycket ytterligare framöver. Vi räknar därför med fallande infla- tionstal i de flesta länder.

I USA väntas inflationen ganska snabbt avta från dagens nivåer kring 3,5 procent till årstakter kring drygt 1,5 procent under 2012 och 2013. Samma sak väntas ske i EMU.

Den japanska inflationen väntas fortsätta ligga under nollstrecket även 2012 men stiga lite under 2013.

I Kina har inflationstakten varit uppe och vänt på över 6 procent, främst drivet av kraftiga uppgångar i livs- medelspriserna. När råvarupriserna börjat falla så har också den kinesiska inflationen fallit. Vi räknar med

8

(9)

att den ligger kring 3,5 procent från våren av 2012 och framåt.

Internationell inflation (årlig ökningstakt, KPI)

9

-3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

2008 2009 2010 2011 2012 2013

USA EMU Japan Kina

Prognos

Procent

Tillbaka till 2008 för centralbankerna

Under första halvåret 2011 var mycket av centralbankernas fokus på om och när räntorna skulle höjas och olika stimulanser dras tillbaka. Under det andra halv- året har fokus istället legat på vilka stimulanser som ska kopplas på igen. Till stora delar kopplar man nu på samma likviditetsstödjande åtgärder som man gjorde 2008. Denna gång är det dock den europeiska centralbanken (ECB) som går i täten med ökade stimulanser och andra åtgärder medan det 2008 var den amerikanska centralbanken (Fed).

Centralbankernas styrräntor

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

2008 2009 2010 2011 2012 2013

USA EMU Japan

Prognos

Procent

Svag tillväxt, låg inflation, behov av stora statsfinansiella åtstramningar i många länder och stora risker för oönskad finansiell instabilitet gör att det är svårt att se vad som ska frambringa räntehöjningar i USA, EMU eller Japan framöver. Skulle krisen fördju- pas blir det snarare aktuellt med stödåtgärder i form av ytterligare köp av obligationer och/eller andra vär- depapper. Vi räknar med en utdragen period där styrräntorna hålls på lägsta möjliga nivåer. Under 2013 kan det bli aktuellt med försiktiga räntehöjningar

då vi räknar med att vi då börjat se en normalisering av ekonomierna och avtagande risker.

Krisnivåer på långräntorna

Finansmarknaderna har till stora delar präglats av så kallad flykt till kvalitet, investerare har sålt värdepap- per som bedöms riskabla till förmån för värdepapper med så liten risk som möjligt. Detta har fått till följd att statsobligationsräntorna i länder med stabila och likvida räntemarknader sjunkit till nivåer som ligger långt under vad som kan motiveras med fundamentala faktorer som tillväxt- och inflationsutsikter, staternas lånebehov osv.

Tioåriga statsobligationsräntor

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0

2008 2009 2010 2011 2012 2013

USA Tyskland Japan

Prognos

Procent

Vi räknar med att finansoron och osäkerheten kring skuldkrisen kommer att bestå de närmaste månader- na och att det kan bli fortsatta stora kortsiktiga ränte- rörelser både uppåt och nedåt. På lite längre sikt räknar vi dock med att långa marknadsräntor kommer att röra sig uppåt när den värsta oron bedarrar. Da- gens räntenivåer avspeglar att finansmarknaderna sätter ganska stora sannolikheter på de allra mest negativa scenariona. När dessa sannolikheter avtar så bör det komma en omvärdering av räntenivåerna.

Naturligtvis är det svårt att exakt i tiden förutsäga när denna omvärdering kommer. Den kan komma snart och vara väldigt snabb eller dröja och ske långsamt.

På ett till två års sikt bör dock internationella långrän- tor ligga på väsentligt högre nivåer än dagens.

Tor Borg

(10)

Två svaga år för svensk ekonomi

Den svenska ekonomin står inför två svaga år.

BNP-tillväxten dämpas till 1,0 procent 2012 och stiger bara till 2,0 procent 2013. Sysselsättning- en stagnerar och arbetslösheten stiger till 8 pro- cent under prognosperioden. Finanspolitiken fortsätter att vara försiktig och penningpolitiken får stå för stimulansen.

Tillväxten i den svenska ekonomin under tredje kvartalet på 4,6 procent, jämfört med tredje kvartalet förra året, var högre än vi räknat med. För årets tre första kvartal blev BNP-tillväxten därmed 5 procent. Vi räk- nar med en rejäl uppbromsning under fjärde kvartalet och att tillväxten då sjunker till cirka 2 procent. Den starka utvecklingen under årets tre första kvartal in- nebär ändå att BNP-prognosen för 2011 justeras upp från 3,8 till 4,1 procent.

10

NUMMER 4 • 15 DECEMBER 2011 BNP-prognos i augusti och december

3,8

2,2

2,9 4,1

1,0

2,0

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

2011 2012 2013

Prognos augusti Prognos december

Procent

Den svagare internationella efterfrågan och oron på finansmarknaden slår igenom i den svenska ekonomin och BNP-tillväxten blir bara 1 procent under nästa år. Återhämtningen under 2013 blir långsam och tillväxten når bara upp till 2 procent. BNP- prognosen för 2012 och 2013 har reviderats ner med ungefär 1 procentenhet, jämfört med bedömningen i augusti.

Den svagare konjunkturen bidrar till ett lågt inflationstryck och vi räknar med att Riksbanken snabbt sänker styrräntan till 1 procent. Det dröjer sedan till hösten 2013 innan styrräntan börjar höjas. Finanspoli- tiken förutsätts vara fortsatt försiktig för att inte riskera att skapa misstroende på kreditmarknaden med högre obligationsräntor som följd. Vi räknar med begränsa- de nya stimulanser på 10-15 miljarder under de två kommande åren främst i form av bidrag till kommunerna och investeringar i infrastruktur.

Försörjningsbalans, procentuell volymförändring

2010 2011 2012 2013 Hushållens konsumtion 3,7 1,7 1,2 1,6 Offentlig konsumtion 2,1 1,9 1,2 1,0 Fasta investeringar 6,6 5,7 -0,6 1,7 Lagerinvesteringar 1) 2,1 0,4 -0,8 -0,2

Export 11,1 7,8 3,5 5,0

Import 12,7 5,9 1,6 3,8

BNP 5,6 4,1 1,0 2,0

BNP, kalenderkorrigerad 5,3 4,1 1,3 1,9 1) Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter.

Antaganden om den ekonomiska politiken

Penningpolitiken. Styrräntan sänks till 1,75 procent i december och vidare till 1,00 procent under 2012.

Hösten 2013 börjar styrräntan höjas så att den ligger på 1,50 procent i slutet av året.

Finanspolitiken. Under 2012 och 2013 räknar vi med ofinansierade åtgärder på 10-15 miljarder främst i form av bidrag till kommunerna och infrastrukturinvesteringar.

Arbetsmarknadspolitiken. Antalet personer i ar- betsmarknadspolitiska åtgärder antas ligga kvar på nuvarande nivå av cirka 175 000 under prognosperioden. Till det kommer nystartsjobb som beräknas om- fatta cirka 45 000 personer.

Hushållens sparande kvar på hög nivå

Fallande bostadspriser och en negativ utveckling på aktiemarknaden har medfört att hushållen blivit betydligt mer pessimistiska sedan i somras. Förtroendein- dikatorn för hushållen, enligt Konjunkturinstitutets enkäter, har fallit snabbt och nedgången överträffar fallet i motsvarande indikator för tillverkningsindustrin.

Förtroendeindikatorer för hushåll och industri

-40 -30 -20 -10 0 10 20 30

jan-96 jan-98 jan-00 jan-02 jan-04 jan-06 jan-08 jan-10 jan-12 Förtroendeindikator hushåll

Förtroendeindikator tillverkningsindustri _Nettotal

(11)

Hushållens ökade försiktighet avspeglas i en svag konsumtion hittills i år. Vi räknar med att hushållens konsumtion fortsätter att utvecklas svagt även under 2012 och 2013 när arbetsmarknaden också försäm- ras. Hushållens reala disponibla inkomst beräknas öka ungefär i samma takt som konsumtionen, vilket innebär att sparkvoten fortsätter att ligga på en betydligt högre nivå än före finanskrisen. Det egna finansiella sparandet, exklusive tjänste- och premiepensioner, beräknas uppgå till drygt 3 procent av disponibla inkomsten under prognosperioden.

Hushållens sparkvot

-10 -5 0 5 10 15 20

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Sparande inkl tjänste- och premiepensioner

Sparande exkl tjänste- och premiepensioner Finansiellt sparande exkl tjänste- och premiepensioner Realt sparande

Procent av disponibel inkomst

Investeringarna dämpas

Prognosen för investeringarna har dragits ner kraftigt.

I ett läge med ökad finansiell och konjunkturell osä- kerhet är det framför allt industrins investeringar men också bostadsinvesteringarna som vi bedömer kommer att försvagas jämfört med tidigare prognoser. De totala investeringarna beräknas minska med 0,6 procent 2012 och bara öka svagt med 1,7 procent 2013, vilket kan jämföras med prognosen om en ökning med 3,1 respektive 3,6 procent i konjunkturbedöm- ningen i augusti.

Vi tror att industriföretagens investeringsplaner var alltför optimistiska i den senaste investeringsenkäten från oktober, som visade på en ökning med 7 procent under nästa år. Vår prognos är att industrins investeringar istället minskar med 2 procent 2012 för att sedan öka med 3 procent 2013 när konjunkturen förbätt- ras.

Antal påbörjade lägenheter

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Småhus

Flerbostadshus

Tusental lägenheter

Bostadsbyggandet har redan börjat minska både för flerbostadshus och för småhus. Antalet påbörjade lägenheter ser i år ut att uppgå till cirka 24 000 och prognosen är att bostadsbyggandet sjunker till cirka 23 000 påbörjade lägenheter både 2012 och 2013.

Nivån väntas vara något högre än under finanskrisen, 2008-2009, då det startades cirka 20 000 lägenheter per år.

Exporten bromsar in

Exporten har överraskat positivt och hållits väl uppe hittills i år. Oktober var emellertid en svag månad för exporten och industrins orderingång från exportmark- naden tyder på en markant uppbromsning av exporten under de närmaste kvartalen. Vi räknar med att marknadstillväxten för svensk export dämpas från 6 procent i år till 3,5 procent 2012 för att sedan stiga till 5 procent 2013. Den svenska exporten antas hålla sina marknadsandelar och öka i takt med den internationella efterfrågan. Prognosen baseras på att kronan ligger kvar på de senaste månadernas nivå på TCW- index på 123-125.

Export och import av varor och tjänster

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Export av varor och tjänster

Import av varor och tjänster _Procent

Importen antas följa den inhemska efterfrågan och har en liknande profil som exporten, med en botten under nästa år. Nettot av utrikeshandeln fortsätter därmed att ge ett bidrag med ungefär 1 procentenhet till BNP-tillväxten under prognosperioden.

Arbetslösheten stiger igen

Arbetsmarknaden har ännu inte påverkats så mycket av konjunkturförsvagningen. Gradvis kommer dock den svagare BNP-tillväxten att märkas och vi räknar med att den tidigare ökningen av sysselsättningen planar ut under prognosperioden. En förklaring till att sysselsättningen inte påverkas än mer negativt är att arbetsproduktiviteten följer konjunkturcykeln och ökar betydligt långsammare under prognosperioden än under de två senaste åren.

11

(12)

Utbudet av arbetskraft antas följa befolkningsök- ningen på cirka 0,5 procent per år, vilket innebär att den öppna arbetslösheten stiger från 7,5 procent i år till 7,7 procent 2012 och 7,9 procent 2013.

Arbetskraft, sysselsättning och öppen arbetslöshet

-20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70

4kv 2010-4 kv 2011 4 kv 2011-4 kv 2012 4kv 2012-4kv 2013 Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa

Förändring, tusental personer

Läget på arbetsmarknaden försämras således men inte lika mycket som under finanskrisen 2008- 2009 då den öppna arbetslösheten ökade till närmare 9 procent som högst. Då föll emellertid BNP kraftigt, vilket vi inte räknar med den här gången.

Industriavtalet blir riktmärke

Avtalsrörelsen på industriområdet har kärvat men till sist träffades ett avtal om löneökningar på 3 procent under 14 månader. Avtalet träder i kraft den 1 februari 2012 och löper till den 31 mars 2013. Omräknat till årstakt ger avtalet 2,6 procent i löneökning.

Den försämring på arbetsmarknaden som vi räk- nar med talar för att industriavtalet kommer att funge- ra som det avsedda riktmärket och inte som ett golv för andra avtal. Löneavtalen på andra områden, som sluts senare, kommer att präglas av ett allt sämre arbetsmarknadsläge. Den stigande arbetslösheten talar också för att löneglidningen blir begränsad. Vi räknar därför med att de totala löneökningarna i industrin och i hela ekonomin stannar vid 3,0 procent 2012 och 3,1 procent 2013.

Löner i industrin och hela ekonomin

0 1 2 3 4 5 6 7 8

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Industrin

Hela ekonomin

Procent

12

Den dämpning av produktivitetens ökningstakt som vi räknar med innebär att enhetsarbetskostna- den, arbetskostnaden per producerad enhet, ökar med cirka 2 procent 2012 och 2013. Löneökningarna kommer därmed att vara förenliga med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Låg inflation

Inflationen dras i år upp av högre räntor och oljepri- ser, jämfört med förra året, till en takt på 3,0 procent.

Under 2012 räknar vi med att inflationstakten dämpas rejält till cirka 1 procent. Bidraget från räntorna till KPI blir nära noll och oljepriset förutsätts sjunka till 105 dollar per fat till slutet av 2012 och till 100 dollar per fat till slutet av 2013. Under 2013 stiger inflationstakten till 1,5 procent när konjunkturen gradvis förbättras.

Inflation, KPI, och underliggande inflation, KPIF

-2 -1 0 1 2 3 4 5

jan- 04

jan- 05

jan- 06

jan- 07

jan- 08

jan- 09

jan- 10

jan- 11

jan- 12

jan- 13 Inflation (KPI)

Inflationsmål Underliggande inflation (KPIF)

Procent 12 mån Prognos

Den underliggande inflationen, KPIF, där ränteef- fekten räknas bort, är betydligt mer stabil än KPI- takten. Vi räknar med att den underliggande inflationstakten stiger gradvis från cirka 1 procent för när- varande till 2 procent i slutet av 2013. Den underliggande inflationstakten ligger nära inflationsmålet på 2 procent i slutet av prognosperioden. Inflationsprogno- sen bygger på att Riksbanken sänker styrräntan till 1 procent under våren nästa år och att det dröjer till hösten 2013 innan styrräntan börjar höjas.

Nyckeltal, procentuell förändring om inte annat anges

2010 2011 2012 2013

Timlön 2,6 2,5 3,0 3,1

Produktivitet 3,4 2,8 1,0 1,6 Enhetsarbetskostnad -2,5 0,5 2,3 1,8 KPI, årsgenomsnitt 1,2 3,0 1,2 1,5 KPIF, årsgenomsnitt 2,0 1,4 1,3 1,8 Real disponibel inkomst 1,6 1,9 2,0 1,6 Sparkvot, nivå 1) 10,6 10,7 11,3 11,3 Sysselsättning 1,0 2,1 0,4 0,3 Arbetslöshet, procent 8,4 7,5 7,7 7,9 Industriproduktion 8,8 8,5 2,0 3,0 1) Inklusive sparande i avtalspension och i premiepensionssystemet

Tomas Pousette

(13)

13 Räntesänkningar räddar huspriserna

Bostadsmarknaden har saktat in under 2011.

Priserna har sjunkit och utbudet ökat. Bostads- marknaden får dock stöd av lägre bolåneräntor under 2012 och 2013. Vi räknar med svagt sjun- kande huspriser på kort sikt och med stigande priser på lite längre sikt.

Efter kraftiga prisuppgångar under 2009 och 2010 har bostadspriserna gått ned under 2011. Omvärldsoro, ränteuppgång och åtstramning på bolånemarknaden har bidragit. Från toppnivåerna i början av 2011 har bostadsrättspriserna gått ned med 5 procent och småhuspriserna med 7 procent.

Prisutveckling enligt HOX-index (jan05=100)

Källa : Hemnet

Flera faktorer som påverkar

Utbudet, efterfrågan och prisutvecklingen på bostadsmarknaden påverkas av en mängd olika faktorer. Effekterna av olika faktorer kan också variera över tiden. Det gör det svårt att prognostisera bostadspriserna. I våra prognosmodeller styrs husprisutvecklingen långsiktigt av ett antal fundamentala faktorer:

bostadsbeståndets storlek och bostadsbyggandet, befolkningens storlek och ålderssammansättning, hushållens nominella disponibla inkomster samt av räntenivåerna.

Fastighetsprisindex, utfall och jämviktsnivå

100 110 120 130 140 150 160 170 180 190

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Bostadsrätter Småhus

-12%

-16%

-5%

-6% -12%

-7%

Källa : Valueguard

Utbudet av bostäder har också varit betydligt hög- re under 2011 än under tidigare år. Under andra halv- året har utbudet legat 30-40 procent över genomsnittet för tidigare år. Främst är det utbudet på småhus- marknaden som varit högt, men den senaste tiden har även utbudet på bostadsrätter legat betydligt högre än tidigare. En kombination av ett ökat inflöde och längre försäljningstider ligger bakom det ökade utbudet.

Antalet bostäder till salu, veckovis

10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000

1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49

2008 2009 2010 2011

Vecka

Antal

0 100 200 300 400 500 600

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Beräknad jämviktsnivå

Faktiskt utfall

Index 1981=100

Kortsiktigt kan huspriserna avvika från den nivå som de fundamentala faktorerna signalerar. På 4-5 års sikt anpassar sig dock priserna till sådana obalan- ser. I modellerna tas också bland annat hänsyn till kortsiktiga effekter av förändringar i arbetslöshet och börskurser samt säsongsmönster och priströgheter.

Faktisk prisnivå i förhållande till beräknad jämviktsnivå

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11

Procent

Huspriserna något under jämviktsnivå

Genom att jämföra den faktiska prisnivån med den långsiktiga jämviktsnivå som kan beräknas i modellerna fås ett mått på hur över- eller undervärderad bostadsmarknaden är. Modellerna visar att småhus-

(14)

marknaden gått från en övervärdering på som mest drygt 10 procent i början av 2010 till en undervärde- ring på 3 procent i dagsläget.

räntenedgången slår igenom kommer dock priserna att börja öka. Priserna ökar med omkring 2 procent under 2012 och med nästan 6 procent under 2013,

14

NUMMER 4 • 15 DECEMBER 2011 , vilket ökar bostadsefter-

frågan men inte lika mycket som tidigare (de senaste tio åren har inkomsterna ökat med i snitt 4,5 procent

t- pressat huspriserna.

dnings- ge ett ganska stort stöd till bostadsmarknaden.

Kortsiktigt nedåt, långsiktigt uppåt

Sammantaget väntas huspriserna, så som de mäts enligt SCB:s fastighetsprisindex, fortsätta falla under slutet av 2011 och början av 2012. Efterhand som

under förutsättning att vårt huvudscenario för konjunktur- och ränteutveckling infrias.

Fastig-

Både uppåt och nedåtpress framöver

Husprisprognosen baseras på våra prognoser för konjunktur- och ränteutvecklingen. Ett lågt bostads- byggande i förhållande till den demografiska utvecklingen bör fortsätta driva huspriserna uppåt. Hushål- lens disponibla inkomster väntas öka med omkring 3 procent i snitt under 2012-13

om året). Arbetslösheten väntas stiga något vilket får en viss återhållande effekt på bostadsefterfrågan.

Börskurserna väntas också stiga något, vilket gynnar huspriserna, till skillnad från hur det sett ut under 2011. Bolåneräntorna har stigit ordentligt sedan bo tennivåerna under 2009/10 vilket

Framöver väntas dock boräntor med korta bin tider, som är de vanligaste, sjunka. Detta kommer att

Prognos för småhusprisutvecklingen (SCB:s hetsprisindex)

400 420 440 460 480 500 520 540 560 580 600

6 10 12 14

kv1 06 kv1 07 kv1 08 kv1 09 kv1 10 kv1 11 kv1 12 kv1 13 -4 -2 0 2 4 8 16 Årlig ökningstakt (höger skala)

Index (vänster skala)

Källa : SCB, SBAB Bank

Tor Borg

(15)

15

SBAB Bank AB (publ)

Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 • Postadress: Box 27308 • 102 54 Stockholm Tel 08-614 43 00 • Fax 08-611 46 00

Internet: www.sbab.se • E-post: headoffice@sbab.se • (Org.nr. 556253-7513)

SBAB BANK • KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 4 • 15 DECEMBER 2011