• No results found

Inledning sidan 3. Diskriminering och skollagen sidan 3. Policy sidan 3. Information och förankring sidan 3. Uppföljning och utvärdering sidan 3

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Inledning sidan 3. Diskriminering och skollagen sidan 3. Policy sidan 3. Information och förankring sidan 3. Uppföljning och utvärdering sidan 3"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Värdegrund - Policy Värdegrund - Policy 03 1(2) Dokumentansvarig (namn och funktion)

Kristoffer Engdahl, Planerare

Fastställd av (namn och funktion) Mats Insulander, rektor

Fastställd datum 2006-01-15

Reviderad datum 2016-09-14 Dokumentnamn

JNGS Likabehandlingsplan för Gymnasiesärskolan läsåret 2016-2017

Enhet

Gemensamt GYF

Innehåll

Inledning sidan 3

Diskriminering och skollagen sidan 3

Policy sidan 3

Information och förankring sidan 3

Uppföljning och utvärdering sidan 3

Att främja elevers lika rättigheter och

möjligheter sidan 4

Att förebygga och förhindra diskriminering,

trakasserier och/eller kränkande behandling sidan 4

Förebyggande och främjande åtgärder sidan 5

Åtgärder vid misstanke om trakasserier och/eller

kränkande behandling sidan 5

Bilaga 1. Kränkning av elev – rutin vid kännedom sidan 6 Bilaga 2. Ansvarsfördelning för åtgärder enligt planen sidan 8 Bilaga 3. Definitioner enligt diskrimineringslagen sidan 9

Bilaga 4. Trivsel och trygghetsenkät sidan 10

(2)

Inledning

Skollagens 14 kapitel reglerar skolans skyldigheter gällande åtgärder mot kränkande behandling.

Enligt kapitlets 8§ är huvudmannen skyldig att se till ”att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever”.

Kalmarsunds gymnasieförbund har uppdragit åt respektive utbildningsenhet att tillgodose lagens krav och föreliggande plan är gymnasiesärskolans likabehandlingsplan.

Det är styrelsen, som är ansvarig för att utreda och vidta åtgärder när en elev blivit kränkt.

Enligt delegationsordningen är ansvaret delegerat till förbundschefen med rektor som vidaredelegat. (Bilaga 1)

På Gymnasiesärskolan i Kalmar har rektor övergripande ansvaret för likabehandlingsarbetet vid gymnasiesärskolan men olika befattningshavare och elevrepresentanter har tilldelats uppdraget att ansvara för/hantera arbetet i planens olika delar och tillämpning. Hur denna fördelning ser ut framgår dels av den löpande texten men även av ansvarsfördelning i bilaga 2.

Diskrimineringslagen och Skollagen

Enligt diskrimineringslagen ska skolan bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i skolans verksamhet oavsett kön, könsöverskidande identitet eller utryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuellt läggning och ålder.(Bilaga 3)

Enligt skollagen ska skolan se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Detta målinriktade arbete ska också vara främjande. Det går ut på att identifiera och stärka de positiva sidor av

verksamheten som ger förutsättningar för likabehandling.

Policy

”Vi arbetar för att alla elever på Gymnasiesärskolan skall ges en meningsfull utbildning i ett vänligt klimat och god miljö”

Inga elever på Gymnasiesärskolan skall utsättas för någon form av kränkande behandling.

Alla elever skall kunna gå till verksamhet som präglas av trygghet och respekt. Fysiska verbala, psykosociala eller text och bildkränkningar (sociala medier) accepteras aldrig.

Information och förankring

Skolans personal informeras inför varje nytt läsår om likabehandlingsplanen dess innehåll och vad som eventuellt förändrats vid revidering.

Samtliga elever informeras inför varje nytt läsår om likabehandlingsplanen av sina mentorer.

Mentorerna informerar åk 1 elevernas vårdnadshavare vid första mentor/utvecklingssamtalet.

Planen finns på skolans hemsida tillgänglig för personal, elever och allmänhet.

(3)

Uppföljning och utvärdering

Beträffande den psykosociala situationen i klassen skall mentorerna hämta in synpunkter från sina elever vid klassråd. Synpunkterna redovisas till rektor/kurator som också inhämtar

synpunkter från trivselenkäten. I början av varje läsår träffas trygghetsgruppen för utvärdering av innevarande läsårs handlingsplan, analys och revidering inför detta läsår. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen skall ingå i den årliga kvalitetsredovisningen.

Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter

Rektor ansvarar för att skolans arbetslag ges återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar, relationer och hur vi främjar lika rättigheter och möjligheter.

Varje mentor skall på ”klasstid” ge eleverna återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer.

I skolans ”Trygghetsgrupp” ingår rektor, kurator, lärare. Elever och pedagogiska assistenter bjuds in vid behov. Gruppens uppdrag är att skaffa sig kunskap om lagändringar och om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö.

Trygghetsgruppen ansvarar för att denna kunskap sprids vidare i skolan.

All personal skall i sitt dagliga arbete främja lika rättigheter och möjligheter. Vid upptäckt av att något i verksamheten står i strid med diskrimineringsgrunderna skall denne informera rektor som ser till att utreda och vidta åtgärder.

Rektor tar i förkommande fall och i samråd med kurator och/eller mentor, beslut om förebyggande, främjande eller åtgärdande insatser som behöver vidtas i enstaka fall för enskilda elever, klasser eller andra elevgrupper.

Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling.

Kartläggning och analys

Eleverna besvarar en gång/läsår en anonym elevenkät (bilaga 4). Elevenkäten består av tillämpliga delar av 3KVH1. Kurator, lärarrepresentant och elevrepresentanter har varit delaktiga i urvalet av frågor. Denna enkät ligger till grund för en kartläggning av elevernas trivsel och trygghet och om de uppfattar sig vara utsatta för kränkande behandling,

trakasserier och/eller diskriminering.

Enkäten är anpassad till verksamhetens elever

Resultatet av denna enkät analyseras av kurator och specialpedagog. Målet med enkäten är att vi skall skaffa oss kunskaper om hur eleverna har det med varandra och om det förekommer kränkande behandling.

Resultatet av enkäten återkopplas till skolkonferensen och mentorer. Därefter informerar kurator/specialpedagog återkopplar till trygghetsgruppen, skolkonferensen och mentorer. Vid

1 En jämförande enkätundersökning mellan kommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad

(4)

upptäckt av diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling vidtas nödvändiga åtgärder av berörd personal, kurator och skolledning.

Vid klasskonferenserna ansvarar rektor för att den psykosociala situationen i klassen belyses.

Eventuellt innehåll i klassrådsprotokollen som handlar om elevers trivsel och trygghet och vad som framkommit i samtalen med elever vid utvecklings- och mentorssamtal följs upp på klasskonferenser. Vid behov skall åtgärder vidtas på individ- grupp eller skolnivå.

Det ska framgå vad som ska göras, vem som är ansvarig för dessa insatser och vilket målet med insatserna är. Beslutet ska dokumenteras i berörd/berörda åtgärdsprogram

Arbetslagen kontaktar kurator vid misstanke om något i skolans verksamhet strider mot diskrimineringsgrunderna och hur vi skall arbeta för att främja likabehandling och skapa en trygg och jämlik miljö.

Förebyggande och främjande åtgärder

Skolan har en skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra att elever utsätts för trakasserier och/eller annan kränkande behandling.

Det förebyggande arbetet ska finnas på tre nivåer: skolnivå, gruppnivå och individnivå.

På skolnivå finns det en övergripande strategi som har som mål att främja arbetet för en miljö som motverkar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling:

- Allt planeringsarbete skall utgå från kärnan i lagen, nämligen att inte utestänga någon elev från lokaler, möten och/eller undervisning.

- Personalen ska genom information och fortbildning göras medveten om lagens innebörd.

- Skolledningens uppgift är att initiera återkommande diskussioner om värdegrund i personalgruppen.

På gruppnivå finns flera inslag i skolverksamheten för att främja arbetet i dessa frågor:

Dialog

En kontinuerlig dialog mellan elevhälsan, klasslärare och skolledning Klasskonferens

Vid klasskonferensen skall alltid en diskussion föras om den psykosociala situationen i klassen

Trivsel

En elevenkät, en gång per läsår, undersöker den psykosociala situationen i skolan anpassad för verksamhetens elever. Resultatet skall analyseras, återkoppla och åtgärder skall vid behov vidtas.

Klasstid

Klasslärare har ett ansvar för att på klasstid ta upp återkommande värdegrundsfrågor och relationer i klassen.

Klassråd och skolkonferenser

Vid klassråd och skolkonferenser finns också möjlighet att ta upp ovannämnda frågor.

(5)

Pedagogiska assistenter

För att se och förhindra trakasserier och kränkande behandling finns pedagogiska assistenter med under skoltid bl.a. på lektioner, vid raster, vid matsituationer, under omklädning, vid bad och idrott samt vid skoldagens början och slut.

På individnivå har vi mötesplatser där dessa frågor också utgör en del av innehållet:

- Utvecklingssamtal

- Möjlighet till dagliga samtal och stöd för eleverna med skolpersonal Årligt förekommande aktiviteter

Läsåret 16-17 kommer vi att ha följande aktiviteter för att främja likabehandlingsarbetet på vår skolenhet.

- Filmvisning. Filmen ”Om sex” visas med efterföljande samtal.

- Don´t drink and drive.

- Pedagogiskt forum kring HBTQ.

- Aktiviteter under Prideveckan

- Hälsovecka. Fokus kring psykosocial arbetsmiljö

Åtgärder vid misstanke om trakasserier och/eller kränkande behandling Alla åtgärder vid kränkande behandling följs enligt Kalmarsunds gymnasieförbunds gemensamma dokument GYF Kränkning av elev – rutin vid kännedom. (Bilaga 1)

I arbetet med omarbetning av likabehandlingsplanen för gymnasiesärskolan gällande läsåret 2016/2017 har deltagit:

Likabehandlingsplanen framställd 2016-09-24

Mats Insulander Rektor

Margareta Georgsson Kurator

Kristoffer Engdahl Planerare

Anne Hegender Lärare

Birgitta Tegreus Lärare

Astrid Hugosson Lärare

Filip Ivholm Elevskyddsombud

Jonas Borg Elevskyddsombud

Jussi Volanen Elevskyddsombud

Christian Wendell Furenbratt Elevskyddsombud

(6)

Bilaga 1

Kapitel Arbetsmiljö

Avsnitt Elever

Kap.nr:

17.03

Sidnr:

1(2) Dokumentansvarig (namn och funktion)

Hans Gustavsson, kvalitetsutvecklare

Fastställd av (namn och funktion) Joachim Håkansson, förbundschef

Fastställd datum 2015-01-08

Reviderad datum

Dokumentnamn

GYF Kränkning av elev – rutin vid kännedom

Enhet

Gemensamt GYF

Kränkning av elev – rutin vid kännedom

En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande

behandling i samband med verksamheten är enligt lag2skyldig att anmäla detta till rektor, som i sin tur ska anmäla vidare till huvudmannen för utbildningen. Det ska inte göras någon

värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls.

Ansvar

Det är styrelsen, som är ansvarig för att utreda och vidta åtgärder när en elev blivit kränkt.

Enligt delegationsordningen från 2014-01-30 är ansvaret delegerat till förbundschefen med rektor som vidaredelegat.

Anmälan

Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäler omedelbart till rektor. En anmälan kan vara muntlig eller skriftlig.

Utredning

En utredning, som allsidigt belyser vad som hänt och som omfattar både den eller de som kan ha utfört handlingen/arna och den som har blivit utsatt ska göras utan dröjsmål. Den som utreder måste skapa sig en självständig uppfattning om vad som har hänt. Utredningen ska innehålla en analys av orsakerna till

det inträffade och ge tillräcklig information för en bedömning av vilka åtgärder som måste vidtas i det aktuella fallet och för att trakasserier eller kränkningar inte ska inträffa igen3. Rektor beslutar vem som ska genomföra utredningen.

Utredningen dokumenteras enligt mall (VLS kap. 17.03 - Kränkning av elev, utredning och åtgärder) och ska leda fram till åtgärder i det enskilda fallet samt åtgärder som förebygger att liknande händelser upprepas. Utredningen ska återrapporteras till styrelsen via rektors beslutsjournal enligt punkt 4:2 i delegationsordningen. Utredningen förvaras i berördas elevakter. Rektor överväger om disciplinära åtgärder ska vidtagas enligt Skollagen 5 kap. 6- 23§§ samt om en polisanmälan är aktuell.

Åtgärder

De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska säkerställa att det kränkande beteendet inte upprepas. De upprättas i samarbete med de inblandade3 och exempelvis rektor, mentor och

elevhälsapersonal. För att vara säker på att kränkningarna upphör och inte upprepas ska åtgärderna följas upp och utvärderas. Rektor är ansvarig för att åtgärderna genomförs.

2Skollag (2010:800) 6 kap. 10 §

3Diskrimineringslag (2008:567) 3 kap 15 §

(7)

Barn- och elevombudet (BEO)

Elev som är utsatt för kränkande behandling eller mobbning och inte får tillräcklig hjälp från skolan kan anmäla skolan till Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen. Barn- och elevombudet utreder anmälningar om kränkande behandling och kan företräda enskilda barn och elever i domstol.

Förbättringsarbete

Den samlade dokumentationen av alla ärenden ger en kartbild av hur det ser ut i fråga om kränkningar och trakasserier på skolenheten. Den kunskapen kan sedan användas för att utveckla det förebyggande arbetet och för att identifiera utsatta elever. Gymnasieförbundet är skyldigt att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier enligt Diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap15 §.

Litteratur

Barn- och elevombudet. (u.d.). För huvudmän och personal. Hämtat från BEO:

http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/For-huvudman/ den 04 11 2014 Skolverket. (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Fritzes kundservice.

Skolverket. (2011). Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling lagens krav och huvudmannens ansvar. Stockholm: Fritzes kundservice.

Skolverket. (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Fritzes kundservice.

Skolverket. (2011). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm:

Fritzes kundservice.

Skolverket. (2013). Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar. Stockholm: Fritzes kundservice.

Skolverket. (2014). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling - Allmänna råd.

Stockholm: Fritzes kundservice.

Skolverket. (u.d.). Kränkningar. Hämtat från Skolverket: http://www.skolverket.se/regelverk/merom- skolans-ansvar/krankningar-1.201704 den 04 11 2014

(8)

Bilaga 2

Ansvarsfördelning, åtgärder enligt likabehandlingsplan

Åtgärd När Ansvarig

- Årlig revidering av planen. aug/sep Trygghetsgruppen - Information till personal vid läsårsstart. sep Rektor

- Information till eleverna. sept/okt Mentor

- Aktuell likabehandlingsplan på skolans

hemsida och VLS. sep/okt Webbansvarig

- Material till Kvalitetsredovisningen, sep/okt Rektor/mentor Trivselenkät samt resultatanalys. vt Kurator/specialped.

- Återkoppling av resultatet av elevenkät till elevrepresentanter via skolkonferensen

samt till mentorerna. vt Kurator/specialped.

- Möjlighet till reflektion för eleverna på skoltid. läsår Mentor - Samtal kring likabehandling vid mentorssamtal. läsår Mentor - Kontakt med arbetslag för kartläggning av

eventuellt missförhållanden. läsår Kurator

- Ansvar för skolkonferensens arbete läsår Planerare/kurator - Tid för reflektionen i arbetslagen läsår Rektor

- Information från Trygghetsgruppen till

arbetslagen läsår Rektor

- Klasskonferenser, likabehandlingsfrågor

på agendan läsår Rektor

- Anmälan om missförhållande till

kurator/elevhälsan läsår Berörd personal

- Anmälan om missförhållande till rektor läsår Berörd personal - Hantering vid kränkande behandling elev – elev läsår Kurator/rektor - Hantering vid kränkande behandling

personal – elev läsår Rektor

- Utredning av missförhållanden på

strukturell nivå läsår Kurator/rektor

- Beslut om åtgärder i enlighet med

likabehandlingsplanen läsår Rektor

(9)

Bilaga 3

Definitioner enligt diskrimineringslagen

Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering.Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken

missgynnar en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.

Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.

Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell, eller heterosexuell läggning.

Ålder: Uppnådd levnadslängd

Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs.

styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund.

(10)

Bilaga 4

Trivselenkät 2016

1. Undervisningen

Stämmer helt och

hållet

Stämmer ganska

bra

Stämmer ganska

dåligt

Stämmer

inte alls Vet ej 1.3 Mina lärare förväntar sig att jag

ska göra mitt bästa

1.8 Jag tycker att det känns meningsfullt att gå till skolan 1.9 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker

2. Stöd och hjälp

Stämmer helt och

hållet

Stämmer ganska

bra

Stämmer ganska

dåligt

Stämmer

inte alls Vet ej 2.1 Kontakten mellan mig och min

mentor/lots fungerar bra 2.2 Jag upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla

2.6 Jag får det stöd jag behöver när jag har svårigheter i skolarbetet

1 2 3 4 5 6

Instämmer inte alls Instämmer helt

3. Grundläggande värden

Stämmer helt och

hållet

Stämmer ganska

bra

Stämmer ganska

dåligt

Stämmer

inte alls Vet ej 3.6 Jag upplever att kränkande

sexistiska kommentarer är vanligt på min skola

(11)

3.8 På min skola respekterar vi alltid varandra

1 2 3 4 5 6

Instämmer inte alls Instämmer helt

4. Delaktighet

Stämmer helt och

hållet

Stämmer ganska

bra

Stämmer ganska

dåligt

Stämmer

inte alls Vet ej 4.1 På lektionerna får vi diskutera

och debattera olika frågor

4.2 I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö

5. Trygghet och trivsel

Stämmer helt och

hållet

Stämmer ganska

bra

Stämmer ganska

dåligt

Stämmer

inte alls Vet ej 5.1 Lokalerna jag vistas i på skolan

är bra

5.2 Jag trivs i min klass 5.3 Jag trivs på min skola

5.5 Jag har någon att umgås med i klassen

5.9 Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev

5.21 Jag har kompisar jag umgås med på fritiden.

5.22 Jag är rädd i skolan.

5.23 Det finns elever som inte får vara med på rasterna.

(12)

Diskriminering är när någon missgynnas genom särbehandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,

religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

5.10 Har du någon gång under läsåret blivit utsatt för diskriminering på din skola?

Ja Nej

Av vilken anledning känner du dig diskriminerad?

Etnisk tillhörighet (exempelvis nationalitet eller hudfärg)

Funktionsnedsättning (exempelvis rörelsenedsättning, syn- och hörselnedsättning, ADHD eller motsvarande)

Kön

Könsöverskridande (exempelvis transsexualitet) Religion eller annan trosuppfattning

Sexuell läggning Ålder

Annan anledning

(13)

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet. Det kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Om det sker upprepat brukar det även kallas mobbning.

5.11 Har du någon gång under läsåret blivit utsatt för kränkning eller mobbing på din skola?

Ja Nej

Vem kränkte/mobbade dig?

Lärare

Övrig personal Kön

Elev Annan

Var skedde kränkningen/mobbningen?

Klassrummet Korridoren Matsalen APL-platsen

Omklädningsrummet Skolgården

Annan plats

(14)

5.20 Har du kränkt/mobbat någon på skolan under läsåret?

Ja Nej

6. Skolmaten

Stämmer helt och

hållet

Stämmer ganska

bra

Stämmer ganska

dåligt

Stämmer

inte alls Vet ej 6.1 Jag tycker att skolmaten är god

7. Helhetsomdöme

7.2 Som helhet fungerar vår skola bra

1 2 3 4 5 6

Instämmer inte alls Instämmer helt

7.3 Har du någonting att tillägga?

______________________________________________________

References

Related documents

Kommunfullmäktiges ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag samt yrkande om bifall till motionen.. Ordförande frågar

Ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut, liggande förslag samt ett yrkande om bifall till motionen.. Ordförande frågar om kommunfullmäktige avser att besluta

Om du inte uppfyller kvalifikationsre- glerna för AFA-försäkringen eller om du utnyttjat den så långt möjligt, men inte kunnat nyttja alla 180 dagarna, kan företaget

Karl-Erik Olsson (S) yrkar i första hand bifall till ett förslag till en politisk organisation i Sim- rishamns kommun (oppositionens förslag) som även innebär att presidierna i

Ordföranden ställer proposition på Anders Johnssons, Karl-Erik Olssons, Gudrun Schymans respektive Siv Bildtséns yrkanden och konstaterar att kommunfullmäktige beslutat enligt An-

Kommunfullmäktige har den 29 september 2008, § 140, beslutat att hanteringen av medborgarförslagen ska förenklas genom att kommunfullmäktige för varje enskilt medborgarförslag,

Med 23 Ja-röster för Anders Johnsson (M) yrkande mot 19 Nej-röster för Pia Ingvarssons (S) yrkande samt 7 ledamöter frånvarande beslutar kommunfullmäktige enligt Anders Johnssons

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola och pedagogisk omsorg revideras kontinuerligt med anledning av förändringar i lagstiftning eller på