UPPDRAG PSYKISK HÄLSA 2016

(1)

UPPDRAG PSYKISK HÄLSA 2016

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Hearing med representanter från Dalarnas

nätverk för psykisk hälsa och personliga ombud

Synpunkter från hearingen sammanställd av:

Lisa Ask, utvecklingsledare, Region Dalarna

Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd 2016-05-18

(2)

(3)

Bakgrund

Region Dalarna utgör en plattform för att bedriva utvecklingsarbete b.la.

inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i en evidensbaserad praktik och jämlik vård till nytta för invånarna i Dalarna. Inom utvecklingsområdet Hälsa och Välfärd finns det fem Regionala Utvecklingsgrupper (RUG) på

sakområdena barn och unga, äldre, funktionsnedsättning,

missbruk/riskbruk och vuxenpsykiatri. Dessa ska leda arbetet på respektive område på uppdrag av nätverket för förvaltningschefer och politiska beslut. Målgruppen för regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri är, personer med psykiska funktionsnedsättningar över 18 år. Det

övergripande målet är att skapa goda betingelser och en gynnsam återhämtningsprocess för människor med psykiska funktions- nedsättningar.

Samverkan på psykiatriområdet har sedan 2013 styrts av direktiv i regeringens s.k. PRIO satsning, Nationella riktlinjer och den

länsövergripande samverkansöverenskommelsen som antogs 2013

(Region Dalarna; ”Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar”).

PRIO satsningen 2012 – 2016 har utgick från två prioriterade målgrupper;

barn och unga och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. 2016 fortsätter staten sin satsning på psykisk hälsa i en vidare bemärkelse. I år får landstinget och kommunerna pengar för att göra analys av befolkningens behov både för de tidigare målgrupperna, andra utsatta grupper och av behov när det gäller förebyggande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter och

ledning och styrning. Efter framtagen analysen ska en handlingsplan med korta och långsiktiga mål arbetas fram. Som en del i ett stort

”analyspussel” som görs här i Dalarna, där både landsting och de enskilda kommunerna gör sina analyser har också Region Dalarna och Regional Utvecklings Grupperna fått ett uppdrag att göra analysen mot tillgängliga data och erfarenheter från verksamheterna, för att identifiera framtida behov.

RUG/vuxenpsykiatri samarbetar med Dalarnas nätverk för psykisk hälsa som är ett nätverk bestående av Ångestsyndrom-sällskapet (ÅSS), Intresseföreningen för schizofreni (IFS), Riksförbundet Attention, Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Riksförbundet för

SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd (SPES), Svenska OCD- förbundet, Svenska kyrkan Borlänge. Samarbetet har vuxit fram under åren och

regional utvecklingsledare deltar i nätverkets möten och informerar fortlöpande om det regionala utvecklingsarbetet på psykiatriområdet.

(4)

1 Gemensamma temadagar har getts och i samband med att den regionala samverkansöverenskommelsen tecknades 2013, så har synpunkter årligen inhämtats från Dalarnas nätverk för psykisk hälsa och psykiatrins

brukarråd.

Inbjudna till årets hearing den 18 maj var, Dalarnas nätverk för psykisk hälsa, psykiatrins brukarråd och representant för Personliga ombud och deltagare i RUG/vuxenpsykiatri. Vid hearingen presenterades de

utvecklingsområden som identifierats av RD:s regionala

utvecklingsgrupper och synpunkter och egna erfarenheter efterfrågades.

I den fortsatta texten benämns:

• Dalarnas nätverk för psykisk hälsa - Brukarrörelsen

• Personligt Ombud - PO

• Regional utvecklingsgrupp – RUG

Sammanställning av synpunkter från brukarrörelsen och Personliga ombud

1 Unga/unga vuxnas missbruk/beroende

RUG/missbruks analys. Det finns ett stort behov av att få en samlad bild över hur missbruk/beroendet ser ut inom gruppen unga och unga vuxna.

Idag saknas denna kunskap och därför ett samlat arbete för målgruppen.

Behov finns att göra en kartläggning av målgruppen och en tydlig och klar vårdprocess som gäller från upptäckt till behandling.

Synpunkter från brukarrörelsen och Personligt ombud:

Frågeställningen upplevs som angelägen. Ytterligare en synpunkt är att

”spelmissbruk” är ett problemområde som inte heller ska försummas i sammanhanget. Det finns funderingar angående ansvaret för denna problematik. Från närvarande chefer framhålls att det finns en beredskap att ta emot personer med spelmissbruk men att det kan behövas

ytterligare kunskaper. Det kommer nationella direktiv.

(5)

2

2 Stöd till föräldrar med särskilda behov

RUG/funktionsnedsättnings analys, personer med olika former av

funktionsnedsättning, bland annat utvecklingsstörning, löper ökad risk för psykisk ohälsa (källa: ÖK¹ psykisk hälsa 2016) Barn och unga med

uppväxt i familjer med särskilda behov riskerar att själva utveckla

problembeteenden och psykisk ohälsa. Det är oklart vad föräldrastödet i Dalarnas kommuner består av och hur utvecklat det är.

Det finns behov av att kartlägga nuvarande föräldrastöd i Dalarna och vilka evidensbaserade modeller för föräldrastöd som tillämpas i landet.

Därefter behövs en kunskapssatsning.

Både brukarrörelsen och Personliga ombud bekräftar behovet. En annan omvänd fråga som lyfts i sammanhanget är förtvivlade ”föräldrar till hemmasittare”. Det vill säga föräldrar som försöker motivera sina ungdomar/unga vuxna att söka stöd och hjälp. Dessa föräldrars behov bekräftas av både brukarrörelsen, PO och de närvarande cheferna från kommun och landstingspsykiatri. Föräldrar hör av sig och beskriver en problematik med omotiverade ungdomar/unga vuxna som hamnat utanför med varierande problematik och svårigheter; personer som saknar

utbildning och jobb, kanske har en oklar och outredd problematik och som saknar motivation och vilja att söka hjälp. Ibland finns här också ett

samband med missbruk av alkohol, droger och spelmissbruk. Brister i vilja och motivation leder till svårigheter för såväl kommunen, landstinget och PO att erbjuda insatserna då insatserna bygger på frivillighet.

Således finns ett behov av stöd för föräldrarna samtidigt som det finns ett behov av någon typ av uppsökande verksamhet som riktar sig till gruppen unga vuxna som hamnat utanför. Samverkan mellan vård och stöd är viktigt för att nå resultat med denna målgrupp. Vem ska ge föräldrarna stöd i att ställa krav?

3 Psykisk hälsa hos äldre

RUG/äldres analys. Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre personer.

Förekomsten av oro, ängslan, ångest och sömnproblem hos äldre

personer är hög jämfört med andra vuxna. Vid 75 års ålder beräknas 15–

25 procent lida av psykisk ohälsa, men alla dessa har inte en psykiatrisk

1 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016. Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting.

(6)

3 diagnos. Antalet äldre i samhället kommer att öka väsentligt och risken att utveckla ohälsa, både psykisk och fysisk, ökar med hög ålder.

I dag erbjuder RUG/äldre utbildning till kommunerna; ”Första hjälpare till psykisk hälsa”. Det finns behov av att erbjuda denna utbildning under många år framöver.

Enligt SEBär självmord hos män över 65 år överrepresenterade. Det finns ett framtida behov att arbeta med suicidprevention tillsammans med landstinget Dalarna.

Brukarrörelsen bekräftar behovet och har egna planer på att ta upp ämnet på sin årliga temadag den 13 oktober. Rubriken på temadagen är

”Psykisk hälsa på gamla dar”. Arbetet med suicidprevention och utbildning av första hjälpare upplevs också som angeläget och utbildningen

efterfrågas från äldre boenden och hemtjänst. Ett projekt på LD i

samarbete med kommunerna i projektform är på gång, genom att jobba förebyggande mot suicid och ha rutiner kring suicidriskbedömningar.

Oklart hur mycket kommunerna jobbar med suicidprevention.

4 SIP – samordnad individuell plan

RUG/vuxenpsykiatris analys i samverkan med övriga RUGar.

Insatser för att informera och motivera till att göra SIP är genomförda genom RD arbete och genom lokala initiativ. SIP har haft genomslag.

Enligt landstingets databas finns 396 inscannade SIPar inom

öppenvårdspsykiatrin. Det finns fortfarande individer i målgruppen som har behov av SIP. Barn och unga, personer med samsjuklighet som missbruk/psykisk ohälsa och personer med begåvningshandikapp samt äldre bör också uppmärksammas. Det finns ett behov och en planerad fortsatt kunskapssatsning och kvalitetsuppföljning omkring SIP.

5 Funktionsnedsättning och samtida missbruk

RUG/funktionsnedsättning och RUG/missbruks analys. Enligt överenskommelsen mellan staten och SKL 2016 och Nationella

kompetensrådet så finns kunskap kring ”det ena eller det andra”, alltså om missbruk och om funktionsnedsättning, men kunskap kring "både och"

saknas eller är bristfällig. SIP är ett viktigt verktyg men används SIP i Dalarna för målgruppen? Finns behov av mera information?

Det finns ett behov av att arbeta med frågan i ett samarbete mellan RUG /funktionsnedsättning och RUG missbruk.

(7)

4 Synpunkter från brukarrörelsen och Personligt ombud:

Brukarrörelsen och PO påpekar att god samverkan mellan vård, stöd och Försäkringskassa och Arbetsförmedling är mycket viktigt. Det samma gäller kunskap om varandras verksamhet och att organisatoriska frågor, som vem som har ansvar för vad, är utredda innan ett SIP möte. Det finns erfarenheter av att SIP möten inte alltid är så lyckade och att individer inte upplever delaktighet. Det är viktigt att SIP mötet är ordentligt förankrat hos individen och att mötet håller bättre kvalitet. Det samma gäller individuella genomförandeplaner och vårdplaner. Ett exempel är hämtat från en brukarrevision som genomförts på ett äldreboende visar det sig många äldre inte känner till att det finns en genomförandeplan.

Det är alltid viktigt att vara tydlig och förvissa sig om att patienten/brukaren har tillräcklig information.

6 Vård, stöd och bemötande av personer med psykisk ohälsa och utvecklingsstörning

RUG/funktionshinders analys. Personer med utvecklingsstörning har sämre tillgång till sjukvård mm. (källa: Lägesrapport 2016²). Många barn o unga med intellektuell funktionsnedsättning använder antipsykotika utan samtidig psykiatrisk diagnos. Detta är speciellt vanligt i LSS-boenden, tillräcklig kompetens saknas, medarbetare i kommunala boenden har inte kunskap att ge individer med oro och beteende problematik rätt stöd som ett gott bemötande, aktivering mm. Detta leder ibland till att problemen läggs på individen och medikaliseras. Kompetensen hos förskrivande läkare behöver höjas och medicinering följas upp.

Det finns ett behov av en samordnad kompetenssatsning på området samt att målgruppen uppmärksammas i reviderade regionala

överenskommelser. Revidering av regionala överenskommelser för barn och unga och vuxenpsykiatri kommer att göras hösten 2016.

7 Boenden för personer med omfattande och komplexa vårdbehov

RUG/vuxenpsykiatris analys. I Dalarna upphandlas i vissa fall boende utomläns, vilket inte är optimalt sett ur ett brukarperspektiv. Landstingets data beträffande återinskrivningar tyder på att det finns patienter/brukare med upprepade inläggningar vilket kan tyda på ett otillfredsställande stöd från öppenvård och kommun och att det sakna bra boenden. Data

2 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – lägesrapport 2016. Socialstyrelsen.

(8)

5 angående hur många platser som upphandlas är osäkra, sammanställning av kommunernas kostnader saknas.

Det finns ett behov av att utreda frågan, överväga samlokalisering mellan kommunerna för att starta egna boenden.

Behovet bekräftas av församlingen. Frågeställningen knyter an till

diskussioner om utvecklingsstörning och missbruk och till diskussionen om stöd till föräldrar. Enhetschef från kommuner beskriver en problematik med individer med begåvningsnedsättning som tackar ja till boenden men i övrigt inte vill ha insatser. Många gånger erbjuder föräldrar sitt stöd men förvägras av sin närstående att delta i samverkan. Det är tämligen vanligt med missbruksproblem i målgruppen. Det saknas kunskap att bemöta denna problematik. Personer med utvecklingsstörning hamnar emellanåt

”mellan stolar” och ansvaret bollas mellan verksamheter. Det är en angelägen fråga och det finns ett behov av att kartreda problematiken vidare och göra en kompetenssatsning.

8 Vård och stödsamordnare/case manager

RUG/vuxenpsykiatris analys. En enkät genomförd 2015 som visar att 80 - 100 personer i länet har VOS/CM³ som samordnar insatserna och att ca 1000 personer har behov av VoS/CM. En brukarstyrd utvärdering

genomfördes 2014 som visar att brukare uppskattar arbetsmetoden.

Utbildning och metodhandledning erbjuds i länet. Case Management och samverkande team är prioriterade områden i NR vid schizofreni och missbruk/riskbruk. Case Managermodeller och integrerade team är ny indikation Öppna Jämförelser 2016.

Det finns ett fortsatt behov att utbilda och implementera arbetsmetoden Vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri.

Redan sedan tidigare hearingar med brukarrörelsen och en brukarstyrd utvärdering, så får arbetsmetoden Vård och stödsamordning enligt

Integrerad psykiatri stöd från brukarrörelsen. Det framförs nu farhågor att arbetsmetoden urvattnas när metoden sprids och det från styrgrupp

framhålls att ”arbetsmetoden ska genomsyra allt arbete när det finns behov av samverkan”. Tanken är att med stöd av metodhandledning och

3 VoS/CM - Vård och stödsamordnare/Case Manager

(9)

6 kollegial vägledning ska fler medarbetare än de som gått den långa

utbildning klara att tillämpa principer. Detta för att fler patienter/brukare ska få sina insatser samordnade. Representanter från brukarrörelsen vill ändå påpeka att utbildning är viktig för kvalitet och att metoden blir svår att tillämpa om medarbetare i psykiatrin som ska ta rollen som fast vårdkontakt/VoS får en allt större arbetsbörda.

9 Sysselsättning och arbete

RUG/vuxenpsykiatris analys. För att skapa goda omständigheter för målgruppen personer med kognitiva svårigheter att komma ut i

sysselsättning och arbete krävs det samverkan och gemensam kunskap hos såväl samverkande parter samt försäkringskassa och

arbetsförmedling. Omfattande kunskapssatsning är genomförd inom ramen för KUR⁴ med temadagar om kognitiva svårigheter, IPS⁵ och SIP.

IPS finns delvis införd i en av Dalarnas kommuner. Ny inspiration behövs för fortsatt utveckling.

Det finns ett behov av ny kunskapssatsning i samverkan och pilotprojekt inom ramen för LSG⁶.

Möjligheten att få ett arbete, alternativt sysselsättning, är angelägt för målgruppen och bekräftas av såväl brukarrörelsen som PO. Erfarenheter från brukarrörelsen är att det finns flera svårigheter och regelverk som motverkar individens möjligheter att komma ut i arbete. PO framhåller att det finns möjligheter genom samverkan hitta individuella lösningar och att det är viktigt för parterna som ska samverka att se möjligheter i stället för hinder. Parterna måste samverka! I KUR- arbetsgruppen har funnits

brukarrepresentation. KUR⁷ projektet avslutas och utvecklingsarbetet ska fortsätta genom LSG. En synpunkt gäller brukarrepresentation.

Brukarrörelsen önskar att det ska finnas brukarrepresentation i LSG.

4 KUR – kompetensutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

5 IPS – Individual Placement and Support. Individuellt stöd till arbete.

6 LSG – Lokala Samordningsförbund - Försäkringskassa, Arbetsförmedling, kommun och landsting i samverkan för arbetslivsinriktad rehabilitering för dem som hamnat utanför arbetslivet. Det finns 7 samordningsförbund i Dalarna.

7 KUR-kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

(10)

7

10 Kostnader och tillgänglighet för patienter med omfattande behov

RUG vuxenpsykiatris analys. Kostnaderna ökar för brukare/patienter med omfattande behov. Reglerna för att få kostnadsbefrielse i landstinget är mycket strikta. Nu har några Dalakommuner återinfört kostnader för boendestöd. Även om högkostnadsskyddet finns så kan tillsynes små kostnader vara betungande om inkomsterna är små. Personer som har stora behov är inte alltid motiverade att ta emot hjälp och stöd.

Det finns ett behov av att genomlysa frågan och klargörande av hur brukare/patienter kan få hjälp att hantera kostnadsökningar.

Svårigheter med att få ekonomin att gå ihop bekräftas från brukarrörelsen Frågeställningen kommer ursprungligen kommer från IFS

(Intresseföreningen för schizofreni) och beskrivningar från kommunens boendestödjare som i sin vardag möter brukare och de vardagsproblem som målgruppen ställs inför. Exempel finns som beskriver hur individer som är i behov av att komma i kontakt med den psykiatriska sjukvården tvingas avstå p.g.a. kostnaderna. Öppenvårdspsykiatrins omorganisation, som innebär att öppenvårdsmottagningar har slagits samman, innebär såväl praktiska som ekonomiska svårigheter för patienter. Visserligen finns högkostnadsskyddet men situationen kan ändå bli problematisk i stunden, om ett läkarbesök ska vägas mot att ha mat på bordet.

Kostnader för besök ska läggas ihop med kostnader för resor, kostnader för medicin och eventuella kostnader för boendestöd. Patienter/brukare i Säter har mycket svårt att hantera situationen, patienterna inte har råd eller möjlighet att ta sig till Borlänge och brukarrörelsen befarar och har tagit reda på att det redan har lett till att behovet av slutenvårdens platser ökat på grund av svårigheterna. Svårigheterna för enskilda brukare bekräftas från PO men PO menar att det finns möjligheter att söka bistånd, exempelvis handikappersättning, om funktionsnedsättningen innebär ökade kostnader. Ett förslag är att sammanställa ett

informationsmaterial med information om hur patienter/brukare kan gå tillväga för att få hjälp med kostnaderna.

Tillgänglighet är ett annat problem. Ett exempel är Öppenvårds- mottagningen i Borlänge som är förlagd på Gylle. Patienter som bor i Säter och tillhör Borlängemottagningen kan åka buss, men problemet är att bussen inte stannar utanför mottagningen. Den som ska besöka mottagningen får åka in till centrum och ta en annan buss tillbaka till Gylle. För flera ur patientgruppen utgör detta ett stort hinder. I norra/

(11)

8 västra delarna av Dalarna är avstånden stora och resor ett måste. Det finns vissa möjligheter till sjukresor. I vissa kommuner kan boendestödet skjutsa, i andra kommuner har det fattats principiella beslut om att detta inte är tillåtet. Det efterfrågas en gemensam policy för stödet att ta sig till hälso- och sjukvården. Brukare kan beviljas boendestöd som stöd för att ta sig till öppenvårdsmottagningar. Många brukare med boendestöd har och får det stödet.

11 Strategier för patienter och brukares inflytande och delaktighet

RUG/vuxenpsykiatris analys. För att utveckla inflytande på

verksamhetsnivå och organisationsnivå finns psykiatrins brukarråd, brukarrepresentation i RUG och arbetsgrupper samt ett kontinuerligt samarbete med Dalarnas nätverk för psykisk hälsa. 20 brukarrevisorer är utbildade i länet. Det saknas en organisation som samordnar

brukarrevisorer och andra funktioner för brukarinflytande.

SDM⁸/Delat beslutsfattande ska utgöra klangbotten för allt arbetet på individnivå i såväl SIP som VoS. VoS enligt Integrerad psykiatri utgör ett bra sammanhang att tillämpa delat beslutsfattande. Att på djupet förstå innebörden av delat beslutsfattande förutsätter en tankeomställning som kan ta tid. Alla medarbetare behöver utbildas.

Det finns ett behov av en framtida kunskapssatsning på delat

beslutsfattande och plan för att säkerställa inflytande och delaktighet.

Frågan hinner inte avhandlas på detta möte men är diskuterad i tidigare hearing och har hög angelägenhetsgrad utifrån brukarrörelsens

perspektiv. Problemet med delaktighet och inflytande ska också kopplas till möjligheter att få ersättning för sina insatser när det gäller att delat i utvecklingsarbete som deltagande i styrgrupper, arbetsgrupper och brukarråd. På denna punkt kan informeras att om att det utgår

ekonomisk ersättning till Dalarnas nätverk för psykisk hälsa för denna hearing. Landstinget Dalarna ger också ett ekonomiskt stöd till nätverket för den årliga temadagen. RD har fattat beslut om att arvodera

deltagande i arbetsgrupper.

8 SDM - Shared Decision Making. Metod för delat beslutsfattande.

(12)

9

12 Anhöriga och anhörigas situation

RUG/vuxenpsykiatris analys. Insatser för att uppmärksamma behovet av stöd till målgruppens anhöriga har gjorts. En enkät visar att

anhörigkonsulenter i många Dala kommuner erbjuder riktade insatser men att åter andra kommuner saknar insatser. Samarbetet med

brukarrörelsen är väl utvecklad i några kommuner men saknas i andra.

Anhörigprojektets nationella enkät anger riktningen.

Det finns ett fortsatt behov att fortsatt utveckla stödet till anhöriga och att sprida kunskap om anhörigas situation.

I tidigare hearing har ett suicidförebyggande arbete efterfrågas lika så ett förbättrat efterlevandestöd. Sedan tidigare finns ett utvecklingsarbete med i planeringen för 2016 – 2017 . Ett nytt område för anhörigstöd har tidigare nämnts med anledning av området ”stöd till föräldrar” och stöd till

”föräldrar med hemmasittare”.

Övriga synpunkter från brukarrörelsen och Personligt ombud:

- Det skiljer sig åt från kommun till kommun när det gäller

möjligheter att få God man. Exempel finns på ärende som varit uppe i Högsta domstolen och bifallits, domslutet är därmed

prejudicerande men trots domen så är det fortsatt stora problem få igenom ansökan i tingsrätten då överförmyndare fortsatt motsätter sig. För att få God man krävs läkarutlåtande. Ett förslag är att kommunerna och landstinget ska diskutera frågan för att ha en gemensam syn.

- Kuratorns roll i landstingspsykiatrin behöver klargöras.

- Neddragningarna i landstingspsykiatrin och svårigheterna att rekrytera personal till de tjänster som finns ställer till det för patienter, något som brukarrörelsen och PO redan märker. Likaså utgör företeelsen med ”stafettläkare” och ”stafetter” inom

socialtjänsten ett problem för patienter/brukare.

- Psykiatrin tillämpar påminnelse via sms vid besök på

öppenvårdspsykiatri men i påminnelsen anges ofta bara att det är ett besök på landstinget. Detta ställer till det för patienterna som då

(13)

10 - inte vet till vilken av landstingets enheter som kallelse/påminnelse

gäller.

- Det finns ett önskemål att alla rutiner kring besöken och insatser ska fungera lika i hela öppenvårdspsykiatrin i Dalarna så att patienter har möjlighet till lika vård. Samma gäller insatser från kommunen, det skulle underlätta om regelverken tillämpas konsekvent i hela Dalarna.

- Det riktas en uppmaning från brukarrörelsen att använda och utveckla den digitala tekniken för att öka tillgängligheten. Ett

exempel är att kunna komma i kontakt med sin behandlare via mejl.

- Slutligen framhålls det att det finns mycket hjälp att få för personer med psykisk sjukdom och kognitiva svårigheter och att det är viktigt att se möjligheterna samt att fortsätta utvecklingen.

Falun 2016-05-27

Synpunkter från brukarrörelsen och Personliga Ombud är sammanställd av Lisa Ask, regional utvecklingsledare Region Dalarna.

Behjälplig i arbetet att föra anteckningar var Tanja Krigsman, Psykiatrins Utvecklingsenhet.