Kristian persson
Kristian Persson
Mannen, myten, legenden. Behöver jag säga mer? Kristian Persson, nyss hemkommen från träningsläger i Kiel med några av klubbens
tävlingsspelare, sätter sig en
tisdagsförmiddag för att berätta om sina tennishistorier och sin
elittränarutbildning. Utöver det, accepterar han Mikael Pihls
utmaning om en tresetsmatch? Det här är det tredje porträttet i serien där vi tar reda på
vilka våra tränare egentligen är. Det här är Kristian Persson.
Kursen som du gick nyligen, skulle du kunna berätta lite kort om den?
Jag gick
elittränarutbildningen, ETU, på Bosön i
Stockholm. Det är en vidareutbildning för tränare som jobbar på högsta nationella nivå och när du är klar blir du diplomerad
elittränare. Det är RF (Riksidrottsförbundet) som håller i utbildningen och ledare från alla olika idrotter går samma utbildning. Det finns 30 platser och varje person som vill söka gör det via sitt specialförbund, vilket är Svenska Tennisförbundet för mig. Sen måste Svenska Tennisförbundet ta ställning till vilka de vill skicka och därefter göra en ansökan, så det är ganska tufft att komma in, och det är som sagt alla sporter, vilket gör utbildningen ganska unik på det viset, det är varken en
tennisutbildning eller en fotbollsutbildning. Så jag gick med orienterare, boxare och seglare bland annat. Alla sporter som är anslutna till RF har möjlighet att söka.
Det är två år man går utbildningen och det är tolv träffar på Bosön á tre dagar under de två åren, resten läser man på distans. Man gör hemuppgifter mellan varje träff, och slutligen också en slutuppgift som är en studie.
Hur tycker du att utbildningen har påverkat dig nu i efterhand?
Extremt mycket, det var en extremt bra utbildning. Jag har vuxit
både som person och kunskapsmässigt väldigt mycket på de två åren.
Hur började du spela tennis från allra första början?
Från allra första början var det på grund av att min granne spelade i Sandareds TK, då var jag åtta år gammal. Vi höll på med fotboll och så frågade han mig om jag inte ville hänga med på tennis. Först ville jag väl inte det, men efter lite pushande ville jag och när jag väl kom dit var jag väl i princip fast! Sen spelade jag i Sandared i många år.
Hur länge har du jobbat som tränare?
Det började väl i princip under gymnasietiden.
Då hade jag Mats Willenhag som var
chefstränare på Ullevi, som fick igång mig och Mikael bland andra till att börja jobba. Då var det ju egentligen bara några timmar på helger, några enstaka på vardagar om man fick
hoppa in då och då. I takt med att det var roligare och att man tjänade pengar samtidigt
Christofer Borén intervjuar
Kristian Persson
• 29 år gammal
• högerhänt Babolat-spelare
• familjen består av mamma och pappa samt två systrar
• bor i Linné tillsammans med flickvännen Anna
• började spela i Sandareds TK
• tar sig runt i Göteborg ”med bil, tyvärr”
som man fick göra något man tyckte om började jag jobba mer och mer. Efter
gymnasiet stod man väl lite i valet och kvalet om vad man skulle göra, vi blev ett gäng som fortsatte jobba här då och då blev det väldigt mycket jobb. Egentligen, sen den tiden har det varit heltid, fast i början var vi anställda på timmar. Sen fick vi Ekersund (Henrik) som sportchef här och en organisationsförändring skedde. Det var då vi fick heltidsjobb.
Vilken egenskap tycker du är viktigast hos en bra tränare?
Det har nog varierat väldigt mycket, om jag skall försöka ge ett lite längre perspektiv på svaret. Från början tänkte jag väl att, så länge man har rätt kunskap så blir det bra. Inte uteslutande, men jag hade nog satt det som en klar etta. Det har nog ändrats, eller snarare utvidgats till att innefatta fler delar och jag tror att en egenskap som är väldigt viktig är att skapa en länk mellan dig och spelaren. Att se till att ha en bred kanal att förmedla sin
information, att ha skapat förtroende från spelaren och att ha stort förtroende för spelaren. Idag vill jag säga att det är
fortfarande lika viktigt att behålla en stor del av kunskapen, vi kan inte dra ner på mängden kunskap. Men jag tycker att länken mellan dig och spelaren, att ”connecta” med de du jobbar med, spelare, föräldrar och andra coacher är minst lika viktig. Att klara av att skapa inre motivation snarare än yttre motivation, ett motiverande ledarskap skulle jag sätta högt.
Öppenhet är inte heller något att förkasta, att vara öppen för att göra förändringar i takt med att man får ny kunskap är också mycket
viktigt.
Vilken tycker du är din viktigaste roll på klubben?
Förutom att bedriva den verksamheten som jag gör med barn- och ungdomsspelare från 7-8-års ålder till 14-15 som tävlar, är det i dagsläget att förmedla den kunskap och den
information som jag har fått från utbildningen.
Att sprida det så snabbt som möjligt, det gör jag ju dels genom internutbildningar där jag har varit en del, men också genom att jag håller i tränarkurser för Tennis Göteborg. Det ser jag som viktigt just nu, ur klubbens
perspektiv. Ur mitt eget perspektiv ser jag det viktigt i att jag får landa i den kunskap som jag fått och jobba med det, men samtidigt fortsätta utbilda mig. Jag kommer aldrig sluta med det, det kommer aldrig finnas något uppehåll. Att alltid se till att läsa någon bra bok, att ha kontakt med någon annan tränare som jag känner att jag kan lära mig utav, det är något jag prioriterar.
Hur skulle du vilja se att Ullevis
tennisverksamhet fortsätter med nästa steg för att bli så bra som möjligt?
Det är en bra fråga, jag tycker att vi skall bli ännu mer genomtänkta i vår utbildning för spelare som börjar med tennis. Både att vi tar lite större ansvar för och att vi utbildar våra tränare i att bedriva riktigt bra, kvalitativ barn- och ungdomsträning där vi lär ut
grundtekniker, vi är noga med att jobba med de fysiska grundegenskaperna. Jag tycker att vi börjar närma oss det mer och mer, men tyvärr finns det ju ingen lathund från Svenska Tennisförbundets sida där man jag ladda ner dokument eller gå en kurs för att snabbt få svaret på exakt hur man skall jobba med en åttaåring som börjar med tennis, vilket kanske de franska och kanadensiska tennisförbunden har. Det hade varit kul att sätta ihop ett par nycklar och få en Ullevimodell. Vi har ju kommit långt på vägen, och vi ligger ju definitivt i framkant i Sverige när det gäller detta.
Vilket är ditt roligaste tennisminne?
Mitt roligaste minne som tränare är nog den här utbildningen som jag har gått. Som spelare var det kanske när jag slog Michael Ryderstedt som tolvåring i kvartsfinal i SM.
Det var min första, stora framgång tyckte jag då, men det är ju inte så mycket att ha idag…
Men det är ett minne jag vet att jag tyckte var bra gjort av mig lång tid efteråt.
Vad är enligt dig en talang inom tennis?
Det här är svårt… Det här med ordet talang är… Jag tror inte på talanger, jag tror på att skapa talanger; det är min utgångspunkt.
Frågar du tusen personer vad som är en talang får du säkert tusen olika svar. Det går inte att sätta ett ord på vad det är, men visst kan vi vara överens om att vissa personer startar med ett litet försprång. Det skulle kunna vara att någon har lite fler snabba muskelfibrer och är därför lite snabbare, till exempel. En del som tennisen ser som
talanger är ju atleter, som eventuellt har fått en skolning någon annanstans, i friidrotten eller gymnastiken, till exempel. Så tycker vi inom tennisen att, ”oj, vad de lär sig snabbt!”, på grund av att de har fått en väldigt bra plattform för sin grundläggande fysiska utbildning. De som tror på det man gör, och som är beredda att lägga ner tid, det är ju dem som man ser utvecklas mest. De som eventuellt har ett litet försprång, de har ju en fördel i början, när de är yngre. Men sen finns det ju möjlighet att komma ikapp!
Om du vann en miljon kronor på lotteri, vad hade pengarna gått till?
Jag vet inte riktigt… Jag skulle nog inte göra sådär jättemycket annorlunda. Målet inom kort är att köpa ett boende som jag och Anna tycker om, då är det ju klart att det är bra att ha mer pengar än mindre! Jag skulle inte ändra på hur jag lever, jag lever ungefär så som jag vill leva.
Vad gör du utanför tennisbanan?
Jag umgås med mina vänner och min flickvän.
Vi gillar och resa en del, inte överdrivet, men det blir några resor per år! Vi gillar att äta lite goda middagar tillsammans med vänner.
Utöver det tränar jag en hel del, springer och gymmar lite.
Har du några särskilda hobbies?
Det var squash ett tag men det är lite blandat nu. Jag har inget jättestort intresse. En del, som Mikael, har ju fotboll som han dyrkar…
Jag har inget motsvarande!
Vad önskar du dig nästa födelsedag?
Oh, då fyller jag ju 30! Vet inte faktiskt vad min flickvän tänker överraska med. Hon får gärna överraska med… kanske en resa någonstans!
Har du något drömresemål?
Jag har väl massa olika drömresemål, men jag är också öppen för förslag! Vi åker till Rom imorgon, så Italien är något vi tycker om.
Kanske en resa till Italien, eller en fin klocka hade också varit mycket uppskattat!
Vad gör dig på riktigt bra humör?
Mycket kommer tillbaka till resor. När man skall resa någonstans, den morgonen där brukar man alltid vara väldigt glad. Men det kan lika gärna vara en rolig dag på jobbet, jag ser inte bara jobbet som ett jobb utan också som ett intresse.
Hur är dina kunskaper och färdigheter när det gäller matlagning? Självklart skall du också sätta ett betyg mellan 1-10!
Jag är varken hos pizzerian eller mästerkock… Men jag är nog närmre
pizzerian än mästerkock. Sätter Pihl en 4:a då vet jag inte vad jag skall sätta… Skulle jag bara kolla på skalan skulle det väl bli en 5:a kanske…
Du tror inte på Pihls 4:a?
Jag skulle vilja att han utvecklade den… Hur han gick från en etta till en fyra…
Vad var din önskan att bli när du var 10 år gammal?
Jag tror, att när jag var 10 ville jag på riktigt bli tennisproffs. Men tittar man i backspegeln var
det ju ganska orealistiskt, både med tanke på min insats och med tanke på hur mycket tid jag spenderade på att nå det målet i
samverkan med den utbildning jag fick. Då var det helt orimligt, men det var nog mitt stora mål, det var det enda jag tänkte på. Idag har jag inte något mål om 10 år, jag kanske borde ha det, men jag har inte det.
Om du skulle få en valfri glass av mig, vilken skulle du välja då?
Jag skulle välja Lejonet och Björnens
”Italiensk Choklad” (Blixtsnabbt svar).
Det verkade du ha stenkoll på?
Ja… Det är inte ofta det blir, men den är en favorit!
Hur ser du på Ullevi som tennisklubb om 8-10 år?
Först och främst hoppas jag på att svensk tennis har blivit bättre. Jag hoppas att svensk tennis har en tydlig plan för hur man skall utbilda nästa generation spelare. Jag tror att Ullevi kommer att ha en betydande och central roll i det arbetet. Ullevi kommer definitivt att vara med där, precis som vi är nu. Att vi är en av de klubbarna som har bäst verksamhet.
Om vi pratar mer i detalj kanske vi har en ny anläggning och då kommer vi få fler banor vilket skulle vara bra. Förhoppningsvis har vi hittat en gemensam modell, en röd tråd, från A till Ö, från knatte till elit där vi är mer
träffsäkra på hur vi skall jobba, att vi är mer samstämmiga. Jag tycker att vi har haft en bra period de senaste två åren där vi verkligen har tagit steg och det tror jag att vi kommer
fortsätta med. Jag tror att vi kommer att vara bättre i Sverige om 10 år än vad vi är idag i Sverige. Jag tror att det vi gör nu och framåt kommer verkligen att göra avtryck och ge betalt.
Hur ser du på din egen roll om 8-10 år? Är du kvar på Ullevi, kvar i Göteborg?
Det vet jag inte. Det som jag strävar efter är en utmaning. Just nu har jag ju en utmaning här och jag kommer att vara på den platsen där jag tycker att jag har en utmaning.
Vad skulle du vilja ge för tips till en ung tennisspelare som vill satsa på sin tenniskarriär?
Var väldigt noga med din egen utbildning. Ställ frågor som: ”Gör jag det som kommer att hjälpa mig att nå min vision”. Bli expert på att sätta upp processmål, utvecklingsmål. Du måste tro på det du gör, tro på miljön runt omkring och tro på din tränare. Om man vill bli proffs finns det ett antal nyckelpunkter som gäller oavsett om det är tennis, schack eller matte i fokus. Dels är det att man får ett bra stöd från sina föräldrar, dels att du befinner dig i en miljö med likasinnade och dels att du lägger ner många, många timmar med bra träning.
Vad önskar du mest av allt skulle hända imorgon?
Att väderprognosen säger att det kommer vara 25 grader och sol från onsdag till söndag i Italien!
Vet du vad Mikael svarade där? Han önskade att Kristian Persson utmanade honom på en match i tre set!
Aha… Man kan väl säga som såhär… Jag ser inte att han tränar speciellt mycket och med tanke på det resultatet som det blev senast när jag vann mot honom i Söndrum skulle jag vilja att han tränar lite mer innan han på allvar utmanar mig…
