Sojvide-fyndet : en depå från äldre järnålder Stenberger, Mårten Fornvännen 423-425 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1942_423 Ingår i: samla.raa.se

Sojvide-fyndet : en depå från äldre järnålder Stenberger, Mårten

Fornvännen 423-425

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1942_423

Ingår i: samla.raa.se

S .11 i /( It E M E D D E L A N D E N 423

Lig. 1. Depåfyndet frän Lilla Sojvide.

Dcposil lind from Lilla Sojvide.

SOJVIDEFYNDET — EN O K I» A FHÄX ÄLDRE J A R X A L D K R Ar 1936 införlivades mod Gotlands fornsals samlingar ett fornfynd av anmärkningsvärd beskaffenhet, gjort i en åker invid det bekanta grav- iditet vid Lilla Sojvide i Sjonhems socken på Gotland. Fyndet består av en ledad halsring samt två armspiralcr av brons (fig. I ) .

Fynduppgif- terna äro ytterst knapphändiga, mon det råder intet tvivel om att bron- serna höra tillhopa. Den unge bonde, som tillvaratog dem, uppger att han vid plöjning av åkern fick de två, i varandra trädda spiralerna pä plogbillen och att halsringen kom fram strax invid, när han något under- sökte plogtiltan. Samtliga föremål äga cn likartad, vackert mossgrön patina. Det hävdades bestämt att ben ej förekommo på fyndplatsen.

Under dessa förhållanden är det mest sannolikt att fyndet utgör en depå, vilket dess sammansättning också i viss mån antyder.

Halsringen är gjord av ett jämnbrett, utåtlutande band, baktill försett med charnier (fig. 2), i vilket suttit en nu förlorad bronssprint. Fram- till tindar den i två nppåt, respektive nedåt vända knoppar, vilka gripa i varandra. Ringen indelas på längden i tre fält genom två parallella, i gjutningen åstadkomna ungefär *A cm breda vulster. Vulsterna kantas

1

Fyndet har i Gotlands fornsal inv. nr C 8698.

I i l

I-'ig. 2. Lilla Sojvide. Detalj av halsring.

l.illa Sojvide. Detail of neek-rintf.

av fördjupade linjer, ornerade med två rader, i motsatt riktning Inslag na korta snedstreck. Ledgången begränsas på ömse sidor av ett likartat, tvärgående band, och ändarna på bandet äro vid övergången till knop parna ornerade med två parallella linjer. Annan ornamentik förekommer oj på ringbandet.

Ringen övergår tämligen tvärt i ändknopparna, vilka äro halvklot formiga på en nedåt avsmalnande hals. Vardera knoppen är ornerad mod en inpunsad triangel, bildad av dubbla parallella linjer. Trianglarnas sidor äro raka, ej insvängda. Knopparnas halsveck iir starkt nött (fig. 3).

Spiralerna äro tillverkade av en c:a 3 mm bred bronsten med plano- konvext snitt. Ingendera äger ornering. I den ena spiralens ända hänger en liten öppen bronsring i en ögla, som skapats genom omböjning av tenen.

En liknande ögla bar den andra armspiralen i ena ändan men här saknas ringen. Spiralernas motsatta ändar äro tvärt avslutade, möjligen brutna re dan i gammal tid.

Halsringen har en största diameter av 12,4—13,6 cm, bandets bredd uppgår till 2,6 cm. Armspiralerna ba en längd av 15,4 respektive 20,1 cm och en diameter av 6,6 respektive 6,7 cm.

Detta fynd från Lilla Sojvide står ensamt, någon parallell går oj att uppleta i Norden. Denna omständighet försvårar frågan om dess tids ställning. Nu föreligga likväl ändknopparna samt bitar av ringbandet till en snarliknande halsring i ett annat fynd från Gotland och dessa för- skriva sig betecknande nog frän gravfnltet vid Lilla Sojvide i Sjonhom.

Fyndet är gjort inom samma område vid Lilla Sojvide, där åtskilliga andra tidiga järnåldorsförcmäl kommit i dagen, nämligen fibulor och fibulafragraent, bältetillbehör m. m., vilka förskriva sig från förromersk järnålder-äldsta romerska järnåldern. Till samlingen hör ett av de ytterst få gotländska fynd, vilka kunnat hänföras till period II, en järnfibula med två bronskulor på bågen. Närmare uppgifter föreligga ej om om- ständigheterna för dessa föremåls tillvaratagande, men det vill förefalla

1

O. A l m g r e n , Die ältere Eisenzeit Gotlands, Taf. 6, Fig. 84. — C.-A.

M o b e r g , Zonongliederungen der vorchristlichen Eisenzoit in Nord

europa, S. 131, Taf. XXII, Lund 1941.

S U i R R B .1/ B I) II B 1. ,1 ,V /) /•: N 425

Fig. :i. Lilla Sojvide. Detalj av halsring.

Ulla Sojvide. Detail ol neck-ring.

sum mn de blivit iiinn.-i rätl nära v a r a n d r a och alltså h ä r r ö r a från en slu- ten g r u p p b r a n d g r a v a r , Almgren p l a c e r a r halsringsfragmenten i period I I I och f r a m h å l l e r a t t r i n g e n m å s t e b e t r a k t a s som en g o t l ä n d s k l o k a l - form. D e t t a ä r också r i k t i g t , d ä r o m k a n i n t e t t v i v e l r å d a . R i n g f o r m o n s n k n a r m o t s v a r i g h e t u t a n f ö r G o t l a n d . Som t y p b e t r a k t a d v i s a r den släkt- s k a p med h a l s r i n g a r från f ö r r o m e r s k tid h ä r s t a m m a n d e f r å n a n d r a d e l a r ,i\ Norden. F ö r a t t välja e t t g o t l ä n d s k l e x e m p e l k a n en s å d a n b a l s - r i n g som Ä E G Taf. 2, F i g . 20, d a t e r a d lill den f ö r s t a j ä r n å l d e r s p e r i o d e n , ir i > 11 vara att uppfatta som ett typologiskt förstadium.

D e t n y a Sojvidefyndet r e s e r k r a v p å en f ö r n y a d g r a n s k n i n g av r i n g - formens d a t e r i n g . R i n g e n f ö r e n a r s i g med t v å a r m s p i r a l e r , v i l k a äro svåra att placera i den tredje perioden av Järnåldern, där s å d a n a ej upp- träda, De små r i n g a r n a i s p i r a l e r n a s ä n d a r peka mot ett tidigt avsnitt sv j ä r n å l d e r n . D e . f y r a s p i r a l a n n b a n d e n i e x e m p e l v i s det r i k a B a a r s e - fyndet f r å n Proesto i D a n m a r k , b ä n f ö r b a r a till j ä r n å l d e r n s b e g y n n e l s e , ha e n l i k n a n d e a n o r d n i n g med r i n g a r i öglor, bildade genom omböjning a v s p i r a l b a n d e n s ä n d a r . T r e u d d s m o t i v e t p å k n o p p a r n a g e r i n g e n s ä k e r l e d t r å d , a l l r a m i n s t med den u t f o r m n i n g det ä g e r i f ö r e l i g g a n d e fall, men i r e g e l t i l l h ö r det i N o r d e n j ä r n å l d e r n s början, m o t s v a r a n d e p e r i o d e r n a I och I I . F ö r en d a t e r i n g t i l l en f ö r h å l l a n d e v i s t i d i g del a v j ä r n å l d e r n t a l a r e m e l l e r t i d a v g j o r t det flata, u t å t s l u t t a n d e r i n g b a n d e t , ä v e n s o m led- g ä n g s a n o r d n i n g e n i och för sig.

D e t finns s å l u n d a intet, som b e s t ä m t t i d s f ä s t e r Sojvidefyndet n r 2, men dess f o r m e r och s a m m a n s ä t t n i n g u p p s t ä l l a h i n d e r g e n t e m o t dess i n l e m m a n d e i en r e n o d l a d f o r m v ä r l d a v p e r i o d I I I . D e t finns å t s k i l l i g t , som s y n e s a n t y d a — och h ä r t i l l h o p p a s j a g inom k o r t få å t e r k o m m a i annat s a m m a n h a n g — a t t vad vi n u b e n ä m n a p e r i o d I I I av G o t l a n d s j ä r n å l d e r i n n e f a t t a r dels on ä l d r e , s n a r a s t t i l l sen m e l l a n l a t é n c hänför- b a r g r u p p , och dels en y n g r e g r u p p . S a n n o l i k h e t e n t a l a r för a t t Sojvide- h a l s r i n g a r n a h ö r a till den förra g r u p p e n , så framt de ej rent av b ö r a be- I l ä k t a s såsom ä n n u något äldre.

Mårten Stenberger