• No results found

Film och fornminnen Schnell, Ivar Fornvännen 27, 310-311 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_310 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Film och fornminnen Schnell, Ivar Fornvännen 27, 310-311 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_310 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Film och fornminnen Schnell, Ivar

Fornvännen 27, 310-311

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_310

Ingår i: samla.raa.se

(2)

3 1 0 S M Ä R R E M E D D E L A N D E N

innehades av riksrådet Setb (Gabriel von S. f. 1690 t 1774), en över Jacob Gyllenborg (f. 1648 t 1701, Kungl. råd och greve) och en över hans gre- vinna f. Thegner (Anna Catharina Th. f. 1657 t 1726; jfr Jul. s. 123) tillhörde kammarrådet grove Gyllenborg (Gustaf Fredrik f. 1731 t 1808, den berömde skaldon). I kammarjunkarc Schönfells (Carl Henrik? £. 1666 t 1738) sterb- hus fanns ett jiorträtt av överstelöjtnant Fabritius (f. 1648 t 1729), bekant som chef för flera svenska^ beskickningar till Ryssland och Persien. I Antikvitetsarkivets samlingar ingingo följande medaljonger: Ulrika Eleo- nora d. y., Adolf Johan d. ä. (Karl X Gustafs broder f. 1629 t 1689), Olof Rudbock och Arvid Karlstoen (den berömde medaljkonstnären f. 1647 t 1718).

Samtliga dessa jämte en över greve F. K. v. Königsmark (f. 1665, general- major, under beryktade omständigheter mördad i Hannover 1694) finnas upptagna bland K. Myntkabinettets accession under Berchs chefstid. Den först nämnda hado tillhört Berchs egen samling; nr 2 och 3 i ordningen hado förvärvats av resp. lagman Falkenberg (Gabriel F.? f. 1716 t 1782) och arkiater Bäck (f. 1713 t 1795, känd läkare) genom byte mot kopior i metall.

N. L. Rasmusson.

F I L M OCH F O R N M I N N E N

I regel sakna fornlämningar berättigande som objekt för filmkameran, ty dot moment av rörelse uteblir, som är nödvändigt på en filmbild. Vill man emellertid giva intryck av en kungshögs mäktighet eller en skepjissättnings längd, är den stereoskopiska effekt, som ott rörligt staffage skänker, ett viktigt tillskott till bildens värde som demonstrationsmaterial. Inom svensk arkeologi har emellertid den levande bilden tagits i bruk i förvånansvärt liten utsträckning. En granskning av Svensk Filmindustris skolfilmsarkiv, dit det värdefulla av sådana bilder samlats, ger vid handon, att endast tvenne filmer över fornminnen finnas upptagna nämligen en från Björkö (katalog- nummer 400) och on från Bohuslän (katalognummer 190), bägge upptagna för mycket länge sedan. Dessutom ingå ett par enstaka fornminnesbilder i geografiska serier.

Bristen på filmbilder av fornminnen gör sig naturligtvis mest påmind vid

populärvetenskapliga föreläsningar, men i många fall är det möjligt att

ersätta denna brist med cn demonstration i fältet. Svårare är det däremot

att giva t. ox. deltagarna i en hembygdskurs en föreställning om hur cn

undersökning av fornminnen går till, vilket alltid i hög grad hjälper till

att stärka deltagarnas intresse för fornminnena. På många hembygdskurser

har den metoden kommit till användning att öppna någon liten grav, men

det torde vara tvivel underkastat, om en sådan hastigt utförd undersök-

ning ur demonstrationssynpunkt är så värdefull, att den uppväger den

ansenliga tidsförlust, som åsamkas, allra helst, som on alltför hög jirocent

av kenotater på de svenska gravfältcn ofta bedrar undersökaren på det

(3)

S M Ä R R E M E D D E L A N D E N 3 1 1

eftertraktade demonstrationsmaterialet. Några goda filmupplngiiingar från större undersökningar, skulle däremot kunna för alltid göra slut på dessa demonstrationsundersökningar, samtidigt som filmen lönnar giva cn betyd- ligt riktigare föreställning om fältarkeologens tillvägagångssätt.

Ett gynnsamt tillfälle att upptaga on arkeologisk undersökningsfilm er- bjöd sig hösten 1931 vid undersökningen av ett gravfält från folkvandrings- tid på tomton för dot blivande Karolinska sjukhuset vid Norrbaoka utanför Stockholm. Svensk Filmindustri ställde fotograf till förfogande, som vid tvenne tillfällen tog bildserier under arbetets gång, vilka nu sammansatts till cn skolfilm med titeln Jorden ger. Tyvärr kom genom ott misstag några av bilderna att makuleras, varför den slutliga filmen icke ujijitager alla de moment i undersökningen som ursprungligen avsetts.

Det undersökta gravtältet bestod av tio jordtäckta gravrösen av on utom- ordentligt omsorgsfull byggnad. Röjning och frampreparering av rösena demonstreras mod filmbilder tillika med ett par karakteristiska skattegro- par, och do blottlagda rösena visas i ''flygfoto" från cn hög tall. Även kart- läggningsarbetet demonstreras med rörliga kartor och profiler, och som sista moment visas frampreparcringen av några fornsaker.

Jag har med dessa rader velat framhålla vikten av att åstadkomma några goda filmor för poinilärtöredrag om fornminnen. Även vetenskapsmännen skullo i många fall kunna ha glädje av filmade undersökningar särskilt för att lära känna andra länders grävningsmotoder och problem. Bäst voro om filmkameran bleve ett lika oundgängligt hjälpmedel vid alla större och viktigare undersökningar, som kameran nu är.

Ivar Schnell.

K L E I N E R E M I T T E I L U N G E N .

Birger Nerman berichtet iiber die Frage der E i n w a n d o r u n g d e r

H o r d a r i n N o r w e g e n und die verschiedenen Ansichten, die von

Shetolig, Boe und Björn bezuglicb dieses Problems geäussort worden

sind. — Die T r a d i t i o n e n i i b e r d i e A n w e n d u n g v o n S p e c k

b e i m S t e i n s p r e n g e n (vgl. oben S. 120—122) werden des weiteren

von Bengt Hildebrand beleuchtet. — N. L. Rasmusson liefert aus einer

Urkundo des 18. Jahrhunderts einigo Angaben iiber eine Anzahl bisher

unbekannter Nummorn in der Produktion des Elfonbcinschnitzers J e a n

C a v a l i e r . — Schliesslich scbildert Ivar Schnell die Aufnahme eines

Schulfilms iiber eino archäologische Grabungsuntorsuchung und weist

darauf hin, wie wiinschonswert es ist, dass eine weitere Anzahl A l t e r -

t u m e r f i l m o zu populärcn wie auch zu wisscnsclinftlicben Zwecken

hergostcllt werden.

References

Related documents

Låt oss följa familjen ett stycke: Mäster Anders dog 22 juni 1690 (Landsarkivet E: 1) och hans då 36-åriga hustru gifte sig två år senare med ryttaren Israel Chris- terson

Det förra skälet lämnar, synes det mig, alltför många möjligheter för subjektiva miss- tolkningar, för att kunna tjäna som säker grund för strandlinje- bestämningar, och som

Visserligen ger det relaterade dokumentet en liten notis till runste- nens öden, som man annars icke skulle ha vetat om, nämligen dess upp- resande för 150 år sedan, men sitt

Miniatyrkärl av lera från grävningsrutan H 18 ö på stenål- dersboplatscn Brunn, Ösmo socken.. Icke mindre än 65 sådana kärl ha iakttagits i den

Dels kan de för ringa kostnad täcka ett landskap, där Sveriges kyrkor ännu inte hunnit arbeta (Södermanland har f. bara tvä kyrkor delvis beskrivna i den stora serien), dels kan

»H:r Lennart Ribbing sammaledes låtit uti Stora huset nederbryta och där- ifrån till sin gärd Wibyholm afföra en ansenlig quantitet med Tegel.» — Viby- holm ligger i Årdala socken

Fig. Den senare ändringen synes emellertid vara befogad, ty ordet bör upp- fattas som ett mansnamn t. Inkifast -\- ordskillnadskors. Till ledning för bestämmande av stenens gamla

Den breda och tämligen stora bältehaken i Folefyndet synes sna- rast hänvisa till ett stadium mellan de äldsta och relativt korta ha- karna från Jastorf a-skedet och den mellersta