Ådö : ett försvunnet sörmlandsslott Schnell, Ivar Fornvännen 292-299 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1972_292 Ingår i: samla.raa.se

Ådö : ett försvunnet sörmlandsslott Schnell, Ivar

Fornvännen 292-299

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1972_292

Ingår i: samla.raa.se

for Vadstena Town Church, where it was in 1829, before being nioved lo the Convent Church, and where an altar for the worship of the rosary was founded in 1521, a date which agrees well with the dating of lhe triptych.

o

Adö, ett försvunnet sörmlandsslott

Den som bläddrar i Suecia antiqua hittar i sörmlandsdelen planschen II: 9 med namnet Åclöö. Vill man veta, var den gärden ligger, vet få sörmlänningar be- sked, och t. ex. i Svensk uppslagsbok finns ingen upplysning därom. Garden har emellertid legal på den lilla Adön i Båven, strax väster om Helgesta kyrka och i Helgesta socken. Man kan säga, att Adön ligger i den geografiska mittpunkten av landskapet Södermanland.

Pä Adön finner man emellertid inte Suedans byggnader utan allenast ett litet löjtnantsboställe från 1746. Det forna Adö har försvunnit totalt. Endast diffust begränsade stengrunder vittnar om var herrgårdsbyggnaderna legat. Historien därom är följande:

Adön var under medeltiden klostergods under Vadstena, blev arv och eget men restituerades till kronan. År 1640 köptes Adö av Karl IX;s frilloson Karl Karlsson Gyllenhielm. Ar 1645 blev Adö säteri och samma är vid jultid såldes gården lill en annan vasaättling, Gustaf II Adolls och Margareta Slöts' son Gustaf Gustafsson af Wasaborg. Denne var gitt med Anna Sofia grevinna av Wied-Runkel, vilken synes ha bebyggt gärden.

Anledningen till detta byggnadsföretag är ganska gåtfull, ty pä de domäner, som familjen samlat i dessa trakter, låg ocksä Vibyholm, som Gustaf II Adolt låtit uppföra ål sin moder drottning Kristina cl. ä. Där fanns således allenast sju km frän Adön ett slott, som till det yttre stod färdigt 1626, men som aldrig kom att inredas. Det var en kolossal byggnad med en representationsvåning av 6 m höjd.

Att göra något av Vibyholm ansågs tydligen så övermäktigt, att det var enklare att bygga helt nytt, och sä kom Adö gärd till.

Nägra bevarade handlingar angående byggenskapen har jag inte funnit, men

bland förarbetena till Svedans text (Kungl. biblioteket) fanns en pä tyska avfat-

tad beskrivning över Ädö. Däri skrives: « . . . Vor/eits nur ein schlechter Paurhofl

(Bauernholf) gewesen. Es hat aber die Hochwohlgeborene Fr: Grevin von Witt

( = W i e d ) . . . 1660 von Grundt Aus Von Stein gantz prechtig aufkommen lassen

Smärre meddelanden 293

Fig. 1. Adö från söder efter Sneda antiqua.

Fig. 2. Adö, efter Erik Dahlbergs' originalteckning. Observera, att endast södra längan har takryttare. Note that only lhe soulh wing has ridge turrets.

u n d e r b a u t shöne G a r t e n , Fischerteichen u n d a n d e r e H e r l i c h k e i t e n da selbst ein schönes V o r w e r k . . .» U n g e f ä r samma u p p g i f t e r å t e r k o m m e r i en a n t e c k n i n g i Palmskiöldska samlingen.

G ä r d e n blev till p l a n l ä g g n i n g e n e u u n i k u m i det d å t i d a Sverige. M a n förenade n ä m l i g e n m a n g å r d och fägård till ett arkitektoniskt helt. Lyckligtvis k ä n n e r vi be- byggelsen inte b a r a g e n o m Sveda-planschen och d e n t e c k n a d e förlagan därtill u t a n ocksä g e n o m besiktningsprotokoll frän b ö r j a n av 1700-talet samt g e n o m en k a r t a av är 1730.

Det var e n väldig a n l ä g g n i n g , som u p p f ö r d e s pä A d ö n . De yttre d i m e n s i o n e r n a p å stora huset var 44,4 x 22,8 m eller 1 000 m-. Som jämförelse kan n ä m n a s , att d e n O x e n s t i e r n s k a g ä r d e n R i n k e s t a frän början av 1600-talet är 41 x 18 m, Viby- h o l m 43 x 28 m, T u r e h o l m 29 x 15 m och S u n d b y h o l m 34,5 x 14,5 eller 500 m-.

Stora huset h a d e enligt Dahlbergs blyertsskiss tio fönsteraxlar pä långsidan och

fem pä gaveln (kopparsticket h a r tolv resp. fem). V å n i n g a r n a var två till a n t a l e t .

a = v ä l v d ( a 11 are IO ZO 30 4o sp 700 a / n a r

10 ZO JO Ao so 60 m e / e r

Fig. 3. Rekonstruerad plan av anläggningen. Reconstructed plau of the buililning.

varav den undre genom sin större fönsterhöjd anger sig som representationsvä- ning. Taket var valmat med tre skorstenar, varav tvä fanns i takets brytnings- punkter och en mitt emellan. Väggarna, tio m höga av tegel, hade en gråstens- grund, som på Sueciasticket angivits som en rusticerad sockel. Murtjockleken var enligt besiktningsprotokollen en aln (tvästensmur) och de inre murarna var

/

aln. Nägon källare fanns inte under detta hus. Huvudentrén var över gärden frän väster, och den pryddes av en portal av huggslen. 1 det inre fanns minst sex spisar av huggsten.

Mangården omgavs utom av huvudbyggnaden av tre lika länga längor (44,4 m), alla i en våning. Den södra längan, som syns närmast i Suedans bild, hade anlägg- ningens enda välvda källare. Denna länga hade vidare ett genomgående lider med huggstensportal och däröver en åttkantig takryttare med durchsicht. Pä det fär- diga kopparsticket syns en takryttare även på den motstående, norra flygeln, men pä teckningen saknas den. Dessa bägge längor jämte den tredje och västra längan har haft en utvändig bredd av 4,5 m.

Till fägården kom man genom en enkel, välvd port i muren. Husen i fägården var av tegel. Till vänster om porten syns pä Sveda-bilden ett hus med trappgavlar och smä, liggande fönster. Det var stallet. Mitt emot läg fähuset, och den tredje och västra sidan upptogs av en trösklada. Enligt Suedan skulle ladan ha haft sin takås i öster-väster, men Dahlbergs skiss kan möjligen tolkas som om åsen haft nord-sydlig sträckning, Ladans dimensioner känner vi (34 X 18,5), och att den haft sin längdriktning i öster-väster är ofrånkomligt. Det framgår av planen pä kartan är 1730 och av uppgiften, att fägården allenast varit 18,5 m bred, ifrån mangär- den räknat.

Gustaf Gustafsson mäste ha haft foga tid för Ädön. Är 1646 fick han grevskapet

Nystad i Finland med 206 hemman, och redan 1652 for han för alltid frän Sverige

Smärre meddelanden 295

Fig, 4. Byggnadsplatsen tör Äelö enligt karta av är 1730 i Kungl. Lanlmäteristyrelsen C 28-41: 1. — Site of the building at Äclö according to map of 1730.

samt d o g 1653. H a n s m a k a l ä m n a d e också Sverige 1652, och d e t är därför egen- domligt, a t t h o n enligt den ovan citerade tyska bekskriv n i n g e n n a m n e s som gär- d e n s speciella byggherre. H o n d o g emellertid först 1694, och å t e r v ä n d e tydligen till Sverige. H o n h a d e d ä vid Ädö en fogde, T h o m a s J u n g , som h o n processat mot och som suttit 11 är i gäldstugan i Stockholm och blivit d ö m d från livet, m e n som ä n t l i g e n fatt r ä t t o t h tilldömis en stor s u m m a p e n g a r , och därvid tillgodogjort sig bl. a. k r e a t u r e n vid Ädö.

Vid Adö hiir m a n av byggherrskapets familj g e n o m att deras d o t t e r C h r i s t i n a (g W r a n g e l av L i n d e b e r g ) for till Vibyholm, sedan d e n g å r d e n är 1681 dragits in till k r o n a n . Så h ä r b e r ä t t a r m a d a m e C h r i s t i n a D a l e n i a , vars fader som frälsefogde b e t r o t t s att övervaka d e ägodelar, som familjen förvarat på Vibyholm. »Några är därefter h a r b e r ö r d e W i j b y h o l m till Kongl: Maij:tt och C r o n a n blivit indragit, dä F r u g r e f w i n n a n (av W i e d - R u n k e l ) sändt sin d o t t e r F r u G r e t w i n n a n W r a n g e l at hafwa inseende m e d E g e n d o m e n s t r a n s p o r t e r a n d e ifrån W i j b y h o l m till Ädö, som ä n n u oförryckt war; h a f w a n d e samma M o b i l i e r och Lösöron blifwit inlagde wijd Äclö i en Fatebur.»

Det citerade vittnesmälet i n g å r i e n r a n n s a k n i n g år 1723 o m vart d e t t a viby- holmsgods tagit vägen. U n d e r s ö k n i n g e n var b e g ä r d av gamle Gustaf Gustafssons sonson A n t o n Adolf. Allt g a m m a l t folk i t r a k t e n förhördes, vilket egentligen v a r o n ö d i g t , fiir är 1694 efter g r e v i n n a n W i e d - R u i i k c l s d ö d , h a d e l a n d s h ö v d i n g e n i N y k ö p i n g H a n s Clerck b e o r d r a t att hela m a t e r i a l e t skulle föras till N y k ö p i n g för att försäljas, och över d e n f ö r r ä t t n i n g e n h a d e ett p r o t o k o l l u p p r ä t t a t s . De för- t e c k n a d e v a r o r n a var av ganska o i n t r e s s a n t slag möjligen m e d u n d a n t a g av e n m ä n g d gyllenläder b l . a. i så stora l ä n g d e r som 3

j

m, således avpassade för mycket h ö g a r u m o m de n u alls blivit u p p s a t t a . S a m m a n l a g t gällde det 186 m

gyl- lenläder, vilket skulle h a räckt till 66 l ö p m e t e r vägg eller e t t p a r p a r a d r u m av di- m e n s i o n e r n a 10 X 10 m. V i d a r e fanns ganska mycket v ä v t a p e t e r och fem »kakel- u g n a r av j ä r n » , allt d e t t a således fast i n r e d n i n g . Av m ö b l e r fanns d ä r e m o t b a r a tre

»gemena furuskäp», 36 söndriga rysslädersstolar och en säng.

lig.

v Karta över de garelar och kyrkor, som tagii byggnadsmaterial frän Adö. — Map showing Earmsteads and churches In whieh building materials heim Ädö have- been used.

Hela del förtecknade inventariet synes ha kommit frän Vibyholm. Däremot finns inga uppgifter om något slag av inventarier frän Adö. Detta beir betyda, att det storslagna bygget aldrig blivit inrett oth än mindre bebott. Den omständighe- ten förklarar bäst den förvånansvärt snabba förstörelsen av gärden.

År 1718 skrev översten teir Sörmlänningarna Rutger Fuchs till Kungl. Maj:t med begäran, att en rannsakan skulle göras hur det kom sig, att mängder av bygg- nadsmaterial rivits ur Ädö olika hus. Anledningen till överstens intresse var, att Adö är 1691 tilldelats regementet som löjtnantsboställe,

Rannsakan hölls samma är den 3 april under ordförandeskap av häradshövding Johan Kloo, och gällde i första hand vilka som begagnat gårdens hus som leveran- törer av byggnadsmaterial och i andra band om det kunde vara möjligt alt åter- ställa gärden i brukbarl skick. Det senare ansågs helt uteslutet, och hur fullständig man lick listan över dem, som hämtat material, är inte gott att säga. Lät oss emellertid stifta bekantskap med dem, som nämndes.

»Först föll fähuset neder, hwaraf fröknarne Gyllenpistoler låtit till Skiede-vdj

föra en quantitet tegel.» — Vägen till Skedevi i Forssa socken gick över Bäven

och var endast en halv mil läng. Gärden hade 1689 överlåtits på friherre Carl

Cyllenpistol (cl 1695). Hans maka Märta Rosenstråle dog 1710, och sedan bestod

familjen allenast av döttrarna Charlotta, Margareta, Märta och Hedvig. Ar 1710

Smärre meddelanden 297

gifte sig C h a r l o t t a med överste Lorentz Gustaf Stöltenhielm, o t h d ä r a v förklaras den följande notisen: » H e r r öfwerslen Styltenhielm efwen ock låtit föra en q u a n - titet T e g e l till sin gärd Skiedewij». Den g å r d e n blev emellertid aldrig hans. Del blev d e n sedermera så b e r ö m d e hjälten vid Södra Staket, R u t g e r Fuchs, som skulle k o m m a alt bebo Skedevi, sedan h a n är 1715 äktat Margareta Cyllenpistol. H u s e n vid Skedevi beskrevs som »något förfallne hus, som b ä t t r e b o r d e hållas vid makt».

Det var d e t t a fröknarna Gyllenpistoler sökte å s t a d k o m m a g e n o m att skaffa tegel frän Ädö. R u t g e r Fuchs säges »med stor omkostnad» ha försett g å r d e n m e d »full- komlig säteribyggning så i man- som l a d u g å r d » .

»Sammaledes C a p i l a i n e n H : Carl R o s e n h o l m skall ock hafwa förd t något tegel o d i nägra o h u g g n e Tälg-Stenar, som legaelt i fähus-Floren, till sin gärd Rockel- sta.» — D e n n e k a p t e n och överjägmästare i S ö d e r m a n l a n d Carl R o s e n h o l m hade 1697 köpt Räckelsta i Helgesta socken, lägelvägeii en k n a p p halvmil Iran Äclö.

H a n synes d ä r ha u p p f ö r t en säteribyggnad, som stod färdig i varje fall o m k r i n g är 1720, dä ett bevarat målat tak visar Bérain-ornanieiitik d a t e r b a r lill den tiden.

»Af d e öfrige L a d u g å r d s h u s e n h e r r ö l w c r s t e n W e i d e n h e i m s fru h a r äfwen oek till sin gård R a m s b e r g låtit allöra eu q u a n t i t e t T e g e l samt h u g g e n sten till e n Sahls-Spisel.» — R a m s b e r g ligger i H y l t i n g e socken ca en mil lägelvägeii trän A d ö n . Översten i fråga h e t t e G a b r i e l von W e i d e n h a i j n (el. 1709 vid Poltava) och ä n k a n var Beata R o s e n h o l m . R a m s b e r g beskrevs på parets tid som »tämligen wäl- byggt», m e n »timmer med a n n o r materia» låg i b e r e d s k a p fiir husets » k o m b i n a - tion». G ä r d e n s gamla m a n b y g g n a d är n u totalt b o r t a och d e n h u g g n a spiseln h a r u t a n resultat efterforskats.

»Major S l r o k i r t b s Encka tru J o h a n n a Gyllenpistohl h a r ocksä låtit h ä m t a nå- got tegel, och fört d e t till sin gärd H o r n s u n d . » — G å r d e n ligger i Flens socken en halv mils tärd över Bäven frän Adö. Major Mikael von Strokirchs (el. 1710) fru var en kusin till de förutnämnda fröknarna Gyllenpistoler. G å r d e n säges viel de- ras tid vara »intet synnerligen förset) med b e h å l l n a hus.» Den bristen h a r tydligen fru J o h a n n a sökt avhjälpa g e n o m att skaffa byggnadsmaterial från Ädö, och senast niir R u t g e r Fuchs är 1726 blev ägare till även d e n n a gård, u p p f ö r d e s de ståtliga träbyggnader, som fortfarande finns i behäll.

»All: Häradsfogden Walléen har sammaledes låtit afföra något tegel till sin

gård Töfwersta». — G ä r d e n ligger i Helgesta socken 3 km från Adö över Bäven.

H ä r a d s - och k r o n o f o g d e n Erik W a l e e n dog 1709, och hans del i g å r d e n s r a s e r a n d e iiiäsle- således lia legal löre del å r e t I laus byggenskap viel ["Översta ve-l man i n g e n t i n g om.

»Afl: L a g m a n n e n H : M a g n u s P a l m s t i e r n a b e k o m m i t till sin graf i Forssa kyrka en h o o p m e d Tegel.» — Forssa kyrka ligger l /

mil från Adö. I socknen b o d d e M a g n u s P a l m s t i e r n a på Malstanäs. Är 1701 förklarade h a n liir sockenstämman, att h a n ö n s k a d e utvidga sockenkyrkan 5 m fiir att u n d e r d e t på sä sätt u p p k o m n a högkoret o r d n a sin familjs grav. Först är 1708 blev koret färdigt. P a l m s t i e r n a skaf- fade material och b ö n d e r n a gjorde dagsverken.

»Afl: häradsfogden Schillinger tagit en q u a n t i t e t T e g e l , dels frän L a d u g å r d e n ,

dels u t u r stora huset, förutan huggen Sten till 5 Spislar, hwilket alt h a n till sin

gård W e g r e d låtit afföra.» — Vegred ligger i L e r b o socken 2 mil fågelvägcn frän

A d ö . A n t a g l i g e n v a r d e t k r o n o g ä r d e n Vegred n o r r g å r d , som b e b o d d e s av krono-

Fig. (>. Den nuvarande gården fotografe- rad trän den sten, pä vilken Erik Dahl- berg måste ha stått, när han ritade gär- den. — T h e present manor house photo- graphed from the stone on which Erik Dahlberg must have sat when making his sketch.

Fig. 7. Enda bevarade byggnadsdclaljen

från Ädö, hittad vid grävning i gårds-

planen. Nu uppställd framför gärdens

nuvarande huvudbyggnad. — T h e only

pn served building detail from Ädö, found

when excavating the courtyard. Now

raised in front of the present main

biiileling of the manor.

Smärre meddelanden 299 fogden Nils Schilling. Han levde ännu 1712, men hans dödsår är ej säkert belagt.

Efterforskningar i Vegred efter de fem spisarna har inte givit nägot resultat.

»Till Sacristian i Lilla Malma kyrka iir efwenledes en debi tegel af Tröskeladan bårtfört.» — Det var år 1714, som kyrkans sakristia blivit sä skröplig, att den togs ned för att återuppbyggas. Kyrkan ligger fågelvägen 12 km frän Äclö.

»H: Landzhöfdingen Pehr Ribbing har efwen till sin gärd Stäringe låtit afföra en ansenlig hop med Tegel neml: af Stallbyggningen sä mycket som dugeligit war.» — Stäringe ligger i Årdala socken fägelvägen knappt 1 mil frän Ädö. Pä gården fanns en säteribyggnad trän ca 1619. Sä vitt man kan se av en lantmäteri- karta frän början av 1700-talet var den en miniatyr av den samtidigt uppförda granngården Vibyholm. År 1760 avbildas en helt annan byggnad, som mycket väl kan vara uppförd pä 1710-talet i stället för den, som var byggd enligt »gamla maneret».

»H:r Lennart Ribbing sammaledes låtit uti Stora huset nederbryta och där- ifrån till sin gärd Wibyholm afföra en ansenlig quantitet med Tegel.» — Viby- holm ligger i Årdala socken 7 km från Ädö. Den kunde lätt näs med pråm över Bäven. Generaladjutanten hos kung Stanislaus av Polen, Lennart Ribbing, hade ärvt slottet, vilket, som redan berättats, uppförts under åren fram till 1626 fiir drottning Kristina cl. ä. Huset hade aldrig inretts och kunnat tas i bruk som bo- stad, och vad som skulle byggas, när teglet togs frän Ädö, vet man inte.

Rannsakningsprotokollet frän 1718 ger en utförlig beskrivning pä framför allt stora husets tillstånd. Jag citerar: »Stora stenhuset öster på gärden befantz wara af 74 alnars längd, 38 alnars bredd och i högden 10 alnar af tegelmuren förutan grund-walen, som är af gråsten. Utanmurarna äro en aln och afdelnings Mu- rarne allenast tre quarter tjocka. Mitt pä huset fins en portal af huggen Sten.

Elliest berättas, at i huset har varit 6 spislar af huggen sten. Takene på stora huset finnes på ätskillige ställen wara infallit, hwarutaf händt, att Bielkarne och Tak-Resningen äro af Rägn och owätler sä bårtskiämde, att Bielkarne till en dehl äro afruttnade pä ena ändan och nederfallne, men wid andra ändan hänga de ännu fast i muren etc.»

Gärdens fortsatta förfall kan utförligt följas i husesyneprotokollen i Krigsarki- vet med början i ett protokoll frän 5 juli 1720. Då bodde på gärden löjtnanten Carl Magnus De la Mötte. Stora huset iir dä fullständigt nedrivet. Själv bor bo- ställsinneliavaren i norra flygelbyggnaden, diir köket läg i östra änden och dess- utom fanns en säteskammare och ännu en kammare. Västra längan, som läg mitt fiir det stora husets gamla plats, hade bagarstuga, drängstuga och en förstuga.

Södra längan hade tvä odugliga bodar. Den välvda källaren under huset var »god och förswarlig» och i byggningens portgång fauns ett »bemligit Huus» inrättat.

Löjtnant De la Mötte hade under de tre år han bebott Ådö gjort ganska mycket för att hälla husen nägot sä när beboliga, men allt det gamla var dömt att försvinna och sä år 1746 stod en ny boställsbyggnad färdig pä en del av grunden till gamla stora huset.

Ivar Schnell

at least eight manor houses and two churches had taken brick and other building material from the farmstead. Furthermore 011 the same occasion a note was made of the size and the use of the buildings depicted in Sveda antiqva. At the present time there are somewhat diffuse stone foundations which bear out the dimension data tontained in the investigation minute (see illustration, p. 294).

During the 171b century Äclö was a small farming village, which was bought in 1645 by Gustaf II Adolfs natural son Gustaf Gustafsson af Vasaborg, who took out country freehold privileges. It seems however to have been his wife Anna Sofia von Wied-Runckel who built the farmstead during ber widowhood in the 1660S.

It would seem that the manor was never inhabited and this explains why it so

soon fell into ruin.