Fritidspedagoger och pedagogisk
kvalitet
En studie om fritidspedagogers syn på pedagogisk kvalitet med stora
barngrupper
Leisure educators and
educational quality
A study of leisure educators view on educational quality with big children’s
groups
Carola Walfridsson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarutbildningen
Abstract
This work is about leisure educators' views on educational quality in large groups of children. School centers will contribute to children's development and learning through meaningful leisure and leisure educators' contribution with a high educational quality. There are a lot of discussions and writings about growing groups of children. How are the leisure education and its quality affected by increasing children's groups? It sparked my interest and therefore I wanted to examine this more closely how it might look in the leisure activities.
The aim of this work was to examine leisure educators' perspective on how the educational quality is affected by large groups of children and what is considered of leisure educators' as a high educational quality.
To answer my purpose five interviews was made with leisure educators' in different parts of Sweden and also by studying the theoretical foundations and literature for school centers and leisure education.
The results of the interviews reveal, among other things, that leisure educators' feel that the large groups of children affects the quality of teaching at many levels. And that the group of children complicates the implementation of the commission and the activities of leisure educators' try to pursue. In the theoretical part it’s about the school center and its activities, and the leisure education the leisure educators are working with.
Sammandrag
Detta arbete handlar om fritidspedagogernas syn på pedagogisk kvalitet vid stora barngrupper. Fritidshemmet ska bidra till barns utveckling och lärande genom en meningsfull fritid och fritidspedagogerna ska bidra med en god pedagogisk kvalitet. Samtidigt som det diskuteras och skrivs mycket om växande barngrupper. Hur påverkas fritidspedagogiken och dess kvalitet med allt större barngrupper? Det väckte mitt intresse och därför ville jag undersöka detta närmre hur det kan se ut i verksamheterna.
Syftet med arbetet var att undersöka fritidspedagogernas perspektiv på hur den pedagogiska kvaliteten påverkas vid stora barngrupper och vad fritidspedagogerna ansåg vara en god pedagogisk kvalitet.
För att besvara mitt syfte genomfördes 5 kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger i olika delar av Sverige. Även genom att studera teoretiska utgångspunkter samt litteratur gällande fritidshemmet och fritidspedagogiken.
Resultatet av intervjuerna visar på bland annat att fritidspedagogerna upplever att de stora barngrupperna påverkar den pedagogiska kvaliteten på många nivåer. Samt att barngrupperna försvårar att genomföra det uppdrag och den verksamhet fritidspedagogerna bedriver. I den teoretiska delen förklaras fritidshemmet och dess verksamhet, samt fritidspedagogiken som fritispedagogerna arbetar med.
Innehåll
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställningar ... 2 2. Metod ... 3 2.1 Kvalitativ intervju ... 3 2.2 Urval ... 3 2.3 Genomförande ... 4 2.4 Bortfallsdiskussion ... 4 2.5 Avgränsningar ... 5 2.6 Metoddiskussion ... 5 3. Teoretisk bakgrund ... 7 3.1 Fritidshemmet ... 7 3.2 Fritidspedagogernas roll ... 8 3.3 Fritidshemspedagogik ... 9 3.4 Problemsammanfattning ... 10 4. Resultat ... 114.1 Barngruppens förändringar över tid ... 11
4.2 Hur det pedagogiska arbetet påverkas av stora barngrupper ... 11
4.3 Fritidspedagogernas syn på god pedagogisk kvalitet och en god pedagogisk verksamhet ... 12
4.4 Möjligheter för god pedagogisk kvalitet ... 13
5. Analys och resultat ... 15
5.1 Hur påverkar de stora barngrupperna den pedagogiska kvaliteten? ... 15
5.2 Vad beskriver fritidspedagogerna som en god pedagogisk kvalitet? ... 17
6. Slutsatser ... 19
7. Avslutande diskussion ... 21
7.1 Förslag på vidare forskning ... 22
Källförteckning
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Det diskuteras och skrivs mycket om ökade barngrupper i skolans olika verksamheter, som fritidshemmen. I fritidshemmen har barngrupperna i över en 10 års period ökat från ca 8 barn per pedagog till ca 20.1 Det väckte mitt intresse och fick mig in på att studera om hur de stora barngrupperna påverkar kvaliteten på den pedagogik som är en grundpelare i fritidshemmet. Fritidshemsverksamheten ska bidra till barns utveckling och lärande genom en meningsfull fritid, där fritidspedagogerna ska bidra med en god pedagogisk kvalitet. Att kunna se till varje barns behov och ge den bekräftelsen som barnen behöver. Där pedagogiken kan influeras av barnens intressen och erfarenheter. Pedagogiken i fritidshemmen bygger även på ett lärande i grupp, där samspelet emellan och mellan vuxna och barn är viktiga delar i utvecklingen hos barnen. Jag som pedagog ska inte bara stödja barnen i deras utveckling utan även stimulera dem. Det är därför viktigt att förstå hur verksamheten kan utvecklas för att den ska stimulera lärandet.
Att bygga upp verksamheten på en stark och stabil pedagogisk grund finner jag mycket viktigt, att pedagogerna vet vad det är de vill jobba efter och med barnen. Skapa en tydlig bild som förklarar uppdraget som vi pedagoger har. Av egen erfarenhet utifrån min
verksamhetsförlagda utbildning är att när verksamheten inte har en tydlig och stark
pedagogisk grund att stå på påverkar det väldigt mycket när barngruppen är stor, det känns som om att det skapar en viss otrygghet hos barnen. Jag har märkt att det blir svårt för en del att finna ro och bli sedda, även om pedagogerna gör sitt bästa i att försöka se alla barn och ta del av deras tankar och funderingar. Detta är mitt perspektiv och erfarenhet och det är tråkigt tycker jag att jag inte har upplevt det motsatta, än.
Det är viktigt att barnen får vistas i en verksamhet där de kan känna sig trygga, där de blir sedda och har pedagoger som tar del av deras tankar och idéer. När barngrupper växer och blir allt större hur påverkar det pedagogernas uppdrag och hur påverkar det den pedagogiska kvaliteten?
1
2
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att få fritidspedagogernas perspektiv på hur de anser att stora barngrupper påverkar den pedagogiska kvaliteten i fritidshemmen.
1.3 Frågeställningar
Hur anser fritidspedagogerna att de stora barngrupperna påverkar den pedagogiska kvaliteten?
3
2. Metod
För att undersöka hur den pedagogiska kvaliteten påverkas av stora barngrupper har jag valt att använda mig utav kvalitativa intervjuer som metod i min studie.
2.1 Kvalitativ intervju
En stor fördel med kvalitativa intervjuer är att som metod är den flexibel, man kan ställa följdfrågor och svaren kan utvecklas och fördjupas. Här tar man även till sig av pauser, tonfall och ansiktsuttryck, vilket ger mer än ett skriftligt svar. Det är därför inspelningar används i denna metod istället för anteckningar, men anteckningar kan också förekomma.2
I denna form av intervju så är bara frågeområden bestämda medan frågorna i intervjuerna kan variera. Därför är det viktigt att tänka på att man inte fokuserar för mycket på frågorna utan anpassar det efter varje intervju och att man lyssnar och tar till sig av vad den intervjuade säger. Annars är det lätt att den kvalitativa intervjun kan glida över i en strukturerad intervju.3
2.2 Urval
Intervjuerna genomfördes med 6 fritidspedagoger från olika delar av Sverige.
Fritidspedagogerna som intervjuades är verksamma i större städer, liter mindre städer och mindre orter. Detta för att jag ville få en bredd i min undersökning av hur det kan se ut och man kan på så vis har olika förutsättningar beroende i vilken kommun skolan ligger i. Detta kan bidra till skillnader och möjligheter man har i bedrivandet av pedagogik och dess kvalitet. Jag har försökt att få till en bredd när jag tillfrågade och valde mina intervjupersoner, att de alla hade olika lång erfarenhet av arbetet och att de var i olika åldrar. Det enda krav som jag hade var att de intervjuade skulle vara utbildade fritidspedagoger, då det är deras perspektiv på den pedagogik och dess kvalitet i fritidshemmen jag ville undersöka. Skolorna var tvungna att vara en låg- eller mellanstadieskola eftersom det bara är där det finns fritidshem.
2
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, 5. uppl., Kunskapsföretaget, Uppsala, 2010, s.35
4
2.3 Genomförande
En skola kontaktade jag via mail och bokade in en tid jag kunde komma och genomföra intervjun. De andra skolorna tog jag kontakt med fritidspedagoger via en grupp på internet som vi sedan bokade tid via mejl att genomföra intervjuerna via Skype, som är ett program för internetsamtal med både bild och ljud. Intervjuerna genomfördes enskilt med varje person, intervjupersonerna blir då inte påverkade av andra och får tid att svara i lugn och ro. Jag frågade alla om det var okej att spela in intervjun och alla mina intervjuer blev inspelade. Jag förklarade även för varje person att de är anonyma.
För att få genomföra ljudinspelningar vid en intervju krävs att man får personens
godkännande. Det finns både fördel och nackdel med ljudinspelningar. Fördelen är att svaren blir exakta och nackdelen med inspelningarna är att när man sedan skriver ner dem att det tar lång tid.4Jag valde att inte anteckna mina intervjuer utan valde att lägga fokus på den person jag intervjuade. För att få ett bättre samtal och inspelningen gav mig den informationen jag behövde.
Efter intervjuerna lyssnade jag genom dem och skrev ner dem ordagrant för att sedan
formulera om och bearbeta dem och passa in dem i mitt resultat. Intervjuerna krävdes att jag lyssnade igenom dem olika många gånger, dels för att de var olika långa och olika svåra att tyda.
2.4 Bortfallsdiskussion
Jag hade skrivit ner tre av mina intervjuer när den telefon som mina inspelningar befann sig på gick sönder, filerna hade kopierats men har inte gått att finna. Vilket har lett till att 3 av mina intervjuer inte blev nerskrivna. För detta ville jag komplettera de försvunna intervjuerna och mailade och bad att få dem skriftliga skickade till mig på mailen istället. Två av
intervjuerna fick jag då mailade tillbaka i skriftform till mig och den sista hade inte tid att svara på frågorna på nytt och det blev då ett bortfall. I och med att jag fick två intervjuer skriftliga istället för inspelade är att det inte blir samma omfång i svaren. Då viktiga moment i den kvalitativa intervjun är att man får med sig tonfall och pauser som påverkar svaren.
4
5
2.5 Avgränsningar
Intervjuerna genomfördes med fritidspedagoger från skolor i olika delar av Sverige, jag valde att göra så för att få en bredare bild än om jag enbart hade valt en kommun. Det blev
sammanlagt 5 olika skolor.
Jag intervjuade från början 6 fritidspedagoger, men med ett bortfall på grund av brist av tid blev det 5 fritidspedagoger. Valet jag gjorde med 6 intervjuer var att det skulle ge en bred grund att stå på i resultatdelen.
2.6 Metoddiskussion
Jag valde att göra kvalitativ intervju eftersom jag tyckte om den formen som metod, att den är flexibel och inte så strikt. Den ger mig även möjligheten att avbryta om jag vill ha ett mer utvecklande svar. Samtalet med personen man intervjuar blir väldigt avslappnat tyckte jag. För att besvara mina frågeställningar tycker jag att det var en bra metod att använda och jag är väldigt nöjd med den.
När det kommer till svaren på frågorna har jag fått tydligare svar på en del frågor än andra frågor, detta kan bero på hur frågan har ställts och vad den intervjuade har för erfarenheter. Två av frågorna, fråga 4 och 5, har slagits ihop för att svaren blev sammanhängande i intervjuerna. På vissa frågor har svaren varit kortare och det har då inte varit så mycket att bearbeta. Detta kan bero på hur frågorna har ställts till de intervjuade, att de inte har varit tillräckligt öppna eller formulerade på ett sådant vis att den intervjuade kan ge ett kort svar. På andra frågor har svaren varit väldigt lika och det finns både för- och nackdelar med det. En nackdel med det är att jag inte får den bredd jag önskat, men det kan faktiskt vara så att man har upplevt det på samma sätt.
Jag bokade in mina intervjuer i relativt god tid, men på grund av att mina inspelningar
försvann ville jag komplettera dessa med skriftliga svar och det tog sin tid och med det så blev det ett bortfall på grund utav tidsbrist.
6 När det kommer till valet att intervjua en fritidspedagog på de olika skolorna kan det ge en smal bild av hur det kan vara på skolan, men då mina frågor är öppna kan man ändå få en bred bild av hur den fritidspedagogen ser på den pedagogiska kvaliteten och hur den påverkas av stora barngrupper. Det behöver inte vara riktat till den skolan.
I efterhand har jag märkt att bearbetande av inspelningarna tar mycket längre tid än vad jag först trodde att det skulle göra. Detta eftersom de ska lyssnas på, antecknas och
sammanställas.
7
3. Teoretisk bakgrund
I detta kapitel kommer en genomgång av den litteratur och teoretiska utgångspunkter som berör arbetet. Den litteratur jag har valt syftar till de områden min studie baseras på,
styrdokument i form av allmänna råd om kvalitet i fritidshem och Lgr 11. Jag har även valt litteratur om fritidshemmets roll, fritidspedagogens roll och fritidspedagogik.
Jag finner den litteratur som jag valt relevant då fritidshemmet har genomgått många avgörande förändringar genom åren, som att ha integrerats i skolan, utbildningen för fritidspedagogerna har gjorts om, samt att vi har fått en ny läroplan. På så vis har jag valt relativt nyutgiven litteratur som då känns relevant.
3.1 Fritidshemmet
Inge Johansson är professor i pedagogik vid Stockholms universitet, inriktning med forskning om barn, vid institutionen för tematisk utbildning och forskning. Johansson menar att
fritidshemmet är en del av vårt nationella utbildningssystem. Där arbetet i verksamheten styrs av läroplanen där dess mål och principer ska tillämpas, samt de allmänna råden gällande kvaliteten i fritidshemmen. I fritidshemmen är det fritidspedagogerna som arbetar och majoriteteten av alla barn i landet mellan åldern sex och nio år går där. Fritidshemmet är en del av skolan och ska med dess pedagogiska verksamhet komplettera skolans arbete. Ordet ”fritidshem” såväl som ”fritid” som ”hem” för inte tanken till något pedagogiskt. Trots det menar Johansson att fritidshemmet i allra högsta grad är en pedagogisk verksamhet där barnen påverkas på ett avgörande sätt inför sitt framtida förhållande till samhällslivet.5
Fritidshemmet ska ge barnen en meningsfull fritid. Förutsättningen för att detta är att
verksamheten är trygg och stimulerande, där lek och skapande ska få stort utrymme. Där olika faktorer som barnets ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter ska forma
verksamheten. Därför kan och ser innehållet annorlunda ut beroende på barngrupp och hur den bedöms och hur man strävar efter att faktorerna kan tillgodoses. Barnen ska ses som aktiva skapare av sin egen utveckling och lärande. Det är då viktigt att verksamheten varieras med lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet och utforskande av omvärlden.6
5
Johansson, Inge, Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet. Liber, Stockholm, 2011, s. 7-9
8 Fritidshemmet styrs även utav skollagen och enligt den ska verksamheten stimulera barnens utveckling och lärande och erbjuda en meningsfull fritid. Då fritidshemmet spelar en väldigt väsentlig roll i barnens tillvaro, där innehåll och kvalitet får en stor betydelse för deras utveckling och lärande. För att kunna spela den roll som fritishemmet har finns det faktorer som även de spelar en väsentlig roll är bland annat personaltäthet, gruppstorleken, samt personal med god utbildning.7
3.2 Fritidspedagogernas roll
I de allmänna råden om kvalitet i fritidshem står det att i fritidshemmet ska det finnas personal med en utbildning att barnens behov och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. För att kunna planera och genomföra en pedagogisk verksamhet som är anpassad till det enskilda barnet, samt till gruppens behov är det viktigt med kompetensen hos de som arbetar i
fritidshemmen. Det är även viktigt i den roll som fritidspedagogen har i att utveckla samspelet i gruppen, stärka barnets identitet och självkänsla och att samspela och kommunicera med alla barn i barngruppen. För att kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet, som ska utgå ifrån barnens behov och intressen, krävs att det finns ett utrymme som det finns plats för aktiviteter av olika slag, från skapande och livlig aktivitet i större grupper till lugna aktiviteter i mindre grupper.8
Verksamheten bygger på att barns utveckling sker i grupp och utvecklandet av deras självkänsla och identitet sker i samspel med andra barn och vuxna. När barngruppen är för stor i förhållande till personalstyrkan riskerar det positiva i pedagogiken av att vistas i en grupp att bli det negativa. Samspelet mellan vuxna och barn, och mellan barn påverkas negativt, då med stress och hög ljudnivå. Barngruppens storlek påverkar även säkerheten när det kommer till fritidspedagogens överblick och kontakten med barnen. Det finns ingen angivelse för vad som är optimalt när det gäller storlek på barngruppen eller personaltätheten. Förutsättningar skiljer sig åt beroende på grupp och från en tid till en annan, även från ett fritidshem till ett annat. Även om det inte finns en optimal siffra för barngruppstorleken är det viktigt att påpeka att förutsättningarna för att bedriva en bra verksamhet försämras vid stora barngrupper. Barngruppens storlek är en viktig faktor för kvaliteten.9
7
Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Skolverket, 2011. s.9
8
Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer, Skolverket, Stockholm, 2007, s. 19-20
9 För att stödja barnens lärande och utveckling, både i grupp och enskilt, krävs att lokaler och utemiljö är utformade på det vis att de möjliggör för en god varierad pedagogisk verksamhet och tillåter att pedagogerna kan ha bra uppsikt över de barn de ansvarar för.10 Även att pedagogerna utformar verksamheten så att den kompletterar skolan, erbjuder barnen en fritid som är meningsfull, stimulerande och utvecklande. En fritid som är varierande utifrån barnens behov och intressen och förenar pedagogik med omsorg för att se till att stödja barnet i dess fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling.11
3.3 Fritidshemspedagogik
God omsorg och pedagogisk verksamhet, föreningen av dessa två är kärnan i fritidshemmets pedagogik. Det pedagogiska arbetet utgår ifrån de intressen barnen har och där ett
grupporienterat arbetssätt påverkats av de relationer som finns mellan de barn och vuxna i verksamheten. Relationer som är viktiga redskap i arbetet med att stödja och stimulera barnen. Där lek och skapande arbeten är viktiga inslag i fritidspedagogiken, som domineras av det informella lärandet. Där man tar tillvara och fångar in barnens intressen och skapar situationer där barnen kan utmanas i sitt lärande. Viktiga byggstenar i fritidspedagogiken är
fritidspedagoger som ser värdet i sitt uppdrag och vikten av att se och bekräfta varje barn.12 Den viktiga roll som fritidshemmet spelar i barns tillvaro, där barn inte bara lär sig att ingå i sociala sammanhang utan också lär sig hantera den identitetsskapande och vuxenblivande som fritiden idag utgör. Innehållet i verksamheten och dess kvalitet får därför en märkbar
betydelse för barnens utveckling och lärande. För att fritidspedagogikens fulla potential ska kunna tillgodogöra sig krävs det att personaltätheten, gruppstorleken, lokaler och personal med rätt utbildning är goda.13
Den goda fritidspedagogiken med barnets perspektiv, där barnet har stort inflytande över dagarnas utformning, där deras idéer, nyfikenhet och intressen som barn och pedagoger bygger verksamheten på. En grupporienterad pedagogik som innehåller satsningar på
demokratiska värden som identitetsstärkande och relationsfrämjande. Föreningen av omsorg
10
Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer, Skolverket, Stockholm, 2007, s. 20
11
Ibid, s. 22
12
Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Skolverket, 2011, s. 7
10 och pedagogik är den enheten inom fritidspedagogik som är verksamhetens kärna.
Kombinationen av omsorg och pedagogik som gör det möjligt att tillgodose barnens behov av omsorg, stimulans och lärande. Den medvetna pedagogiken tillsammans med god omsorg är så vi når målet att komplettera skolan och erbjuda den meningsfulla fritiden, samt trygghet och lärande som stöd i utvecklingen. Det som skollagen stadgar att fritidspedagogen ska arbeta för. Den goda pedagogen fångar upp ögonblicken när de kommer och skapar ett lärande i stunden genom att lyssna och hela tiden vara medveten om hur viktigt det är att stärka barnets perspektiv. När de kommer till att komplettera skolan innebär det inte att innehållet ska vara desamma, utan att det tvärtom innehåller andra arbetsformer och barnen har ett större inflytande.14
3.4 Problemsammanfattning
De problem som framkommer i litteraturen med stora barngrupper är det psykiska med
barnens utveckling och lärande att de inte får den vuxentid de behöver. De lokaler och miljöer som verksamheten bedrivs i inte är anpassad efter ändemålet för att inneha en god pedagogisk kvalitet. Klimatet i fritidshemsverksamheten där stora barngrupper vistas kan öka stress- och ljudnivån vilket inte är bra för någon vistas i verksamheten. Något som är viktigt som
påverkas av de stora barngrupperna är säkerheten, när fritidspedagogerna inte kan se till att barnen inte tar skada på något vis. Det stora barnantalet påverkar pedagogens överblick och försvårar fritidspedagogens arbete.
11
4. Resultat
I detta kapitel kommer resultatet av undersökningen att presenteras. Intervjufrågorna är presenterade i frågeteman istället för var för sig, då det är några av frågorna som sammanhängande svar. Svaren har även bearbetats och vävts ihop.
4.1 Barngruppens förändringar över tid
De intervjuade jobbar aktivt som fritidspedagoger men har olika utbildningar att stå på. Det skiljer mycket åt i den erfarenheten de har, då de har varit verksamma olika länge, av den förändringen av barngruppernas storlek över tid. Även om alla inte har varit i yrket så länge och sett en större förändring så är det så det är. Barnantalet i de olika verksamheterna skiftar från den minsta på 33 till den största på 52 barn. De som har varit yrkessamma längst berättar att det är stor skillnad att gå från en barngrupp på 15 till dagens 42.
”När vi fick reda på att vi skulle få 16 barn i vår barngrupp 1990 kände vi wow, hur ska vi klara av detta.”15
Perspektivet på barngruppen har då ändrats att i början när barngrupperna ökade i storlek kom det protester. Men i dagens läge kan man få känslan av att det känns ”normalt” med en
barngrupp på 40 barn berättar en fritidspedagog. Något som fritidspedagogerna tycker är saknat med större barngrupper är det goda samtalet, att kunna diskutera med barnen. En fritidspedagog berättar att även om barnantalet ökar, kan man ha stöd och förtroende av skolledningen som ser till att barngrupperna inte växer för mycket eftersom de vill att fritidspedagogerna ska kunna bedriva den bästa möjliga pedagogiska verksamheten som fritidshemmet verkar för.
4.2 Hur det pedagogiska arbetet påverkas av stora barngrupper
Den största faktorn menar fritidspedagogerna som påverkas i det pedagogiska arbetet med stora barngrupper är att se varje barn och ge den vuxentid som de behöver. Istället går tiden åt för dem till att hålla koll, kontrollera och hantera konflikter. Fritidspedagogerna anser att det pedagogiska lärandet vid konflikter påverkas också då det oftast inte finns tid för det, då det är vidare till nästa konflikt som gäller.
12 Som pedagog har jag förändrat mitt sätt att arbeta i det att jag måste ägna mer tid åt
att ha koll och hantera konflikter. Det tar fokus från den pedagogiska delen av uppdraget. Konflikter är en möjlighet till socialt lärande, men oftast hinner man inte vara så pedagogisk eftersom nästa branduttryckning sker innan man är klar med den första.16
Fritidspedagogerna anser att arbetet påverkas också vid erbjudandet av olika aktiviteter att de moment som ingår att barnen får mindre tid till att genomföra dem. Oftast måste
fritidspedagogerna dela in barnen i mindre grupper för att det ska gå och genomföra vissa moment. Möjligheter som dyker upp kan påverkas och istället bli svårigheter. En
fritidspedagog berättar om ett exempel genom att man har fått tillgång till idrottssalen och på grund utav att barngruppen är för stor måste man dela in dem i mindre grupper. Detta upplevs av pedagogen som negativt. Alla fritidspedagoger upplever att det är oftast svårt att
genomföra aktiviteter med hela barngruppen intakt på grund utav dåligt utformade lokaler och miljöer.
Alla fritidspedagoger berättar att den största möjligheten som man kan se med stora barngrupper är kompisrelationerna, det finns fler möjligheter för barnen att hitta kompisar. Det kan även bidra med en större variation i barngruppen. Annars är det väldigt svårt att se möjligheter med stora barngrupper, även om det finns fler berättar de.
En viktig del i fritidspedagogernas verksamhet är att dokumentera, planera och utvärdera, detta tycks hamna i skymundan och få låg prioritet anser dem. De anser också att det är viktigt att det finns utbildad personal som förstår värdet i uppdraget och det pedagogiska arbetet de bedriver.
4.3 Fritidspedagogernas syn på god pedagogisk kvalitet och en god pedagogisk verksamhet
Fritidspedagogerna anser att för att uppnå en god pedagogisk kvalitet och verksamhet krävs det utbildad personal, som vet vad de gör och varför de gör det. Att fritidspedagogerna har de verktyg och strategier som krävs för att kunna anpassa verksamheten och göra det möjligt för
13 en god pedagogisk kvalitet. Det handlar mycket om de olika förutsättningarna som finns berättar fritidspedagogerna.
Jag tänker mig att en god pedagogisk verksamhet kräver:
- En organisation där rektorer och lärare litar och tror på fritidspedagogernas expertis och låter dem arbeta med det de kan bäst(t.ex. analysera och utgå ifrån den fria leken som en process till lärande, sociala förmågor m.m.)
- Yttre förutsättningar med inte för stora barngrupper, egna lokaler för fritidshemmet, material som pedagogerna behöver för att bedriva sina pedagogiska idéer och
strategier och lagom antal personal med relevant utbildning.
- Inre förutsättningar, det vill säga att kunskapen finns hos varje pedagog och att den kunskapen nyttjas på ett tillfredställande sätt och en vilja och glöd hos alla
pedagoger.17
Fritidspedagogerna tycker att det är viktigt att kunna fånga upp alla barnen, i en god pedagogisk verksamhet blir alla barn sedda och bekräftade. De anser att det är viktigt att kunna se deras behov och vad som behövs för att barnen ska kunna utvecklas. Även att fritidspedagogerna inser värdet av att lyfta upp barnen i planeringen och att de får känna sig delaktiga anser också fritidspedagogerna är viktigt.
För att fritidsverksamheten ska upplevas av att ha en god pedagogisk kvalitet ska den vara av ett varierande slag tycker fritidspedagogerna. Eftersom man ska kunna nå ut till alla barnen, då de har olika intressen som präglar vad de tycker är kul och givande. Att fritidspedagogerna erbjuder möjligheter och att det ska finnas något som tilltalar barnenen för att ett lärande och en utveckling ska ske.
4.4 Möjligheter för god pedagogisk kvalitet
Fritidspedagogerna anser att, för att kunna skapa goda möjligheter för en god pedagogisk kvalitet, gäller det att skolans ledning blir mer medvetna om fritidspedagogernas kunskap och syn på pedagogik. Det är också upp till fritidspedagogerna själva att hävda deras kompetens och visa utåt vad det är de gör och varför det är viktigt anser de alla.
Det handlar mycket om fritidspedagogerna och den inställning de har berättar
fritidspedagogerna, för att få till en god planering, att man tänker på att dokumentera och att hitta sätt att strukturera upp gruppen och verksamheten på. Det gäller också att som pedagog
14 vara kreativ och komma med egna idéer och inte säga att det inte finns några saker till barnen. Fritidspedagogerna menar på att man måste ta tillvara på det man har att tillgå och inte låser sig vid att man behöver materiella saker, det finns så mycket mer man kan göra som inte kräver saker.
Som det ser ut nu i verksamheten anser fritidspedagogerna så finns inte möjligheterna för tanken att alla barn ska bli sedda och få egen vuxentid. Istället har fritidspedagogerna anpassat sig till att barnen får dela på vuxentiden i mindre grupper och på så vis se och lära känna varandra, även om det inte är så man vill att tanken ska vara.
En fritidspedagog berättar om deras verksamhet där man har goda möjligheter till att bedriva en god pedagogisk verksamhet har arbetslaget jobbat ihop sig och jobbar med de delar av verksamheten som de tycker är viktigast. Där pedagogerna lyfter barnen och låter dem vara delaktiga i planeringsarbetet, i de mål som dem sätter upp och tar tillvara på barnens idéer och förslag. Där pedagogerna har månadsmöten för att planera verksamheten, hur det ska se ut och vad de ska göra. På samma gång utvärderar de månaden som gått.
Anledningen till att det ser ut som det gör idag med för stora barngrupper och fritidspedagoger som har arbetsuppgifter som inte stämmer överens med deras kompetens och utbildning tror jag handlar om okunskap om fritidspedagogernas kunskap och kompetens. Här finns det massor av möjligheter till att förändra för att skapa en god pedagogisk kvalitet.18
15
5. Analys och resultat
Här nedan kommer en analys av resultatdelen och den litteratur jag tidigare gått igenom.
5.1 Hur påverkar de stora barngrupperna den pedagogiska kvaliteten?
Johansson menar på att fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet där barnen påverkas på ett avgörande sätt inför deras framtid.19 Resultatet utifrån intervjuerna visar på att stora
barngrupper försvårar fritidspedagogens uppdrag att se varje barn och dess behov.
Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling skriver att se varje barn och dess behov är viktiga byggstenar i fritidspedagogiken. Alltså påverkas en viktig grund av att barngrupperna växer på fritidshemmen. Inte bara en viktig grund påverkas utan även klimatet för de som vistas i verksamheten påverkas genom att det kan leda till stress och höga ljudnivåer enligt de allmänna råden, samt samspelet mellan vuxna och barn, och mellan barn. De stora barngrupperna påverkar fritidshemsverksamheten på ett negativt sätt som inte gynnar varken den personal som jobbar där eller barnen som ska vistas i verksamheten.
Fritidspedagogerna beskriver att tiden läggs på att hantera konflikter som kommer upp och att det inte finns tid till att använda den pedagogik för att ett lärande ska ske. Något som den goda pedagogen ska göra och som skolverket tar upp.20 Där det tas upp att man fångar upp de ögonblick som kommer och skapar ett lärande utifrån dem. Vilket försvåras av de stora barngrupperna och de konflikterna pedagogerna berättar om som uppstår alldeles för ofta. Det som förespråkas av litteraturen som oerhört viktigt för att kunna stärka barnets perspektiv.21 Det är också de ögonblick som även de är viktiga byggstenar i fritidspedagogiken, att man som fritidspedagog ser när ett gyllene tillfälle uppstår och kan utnyttja detta till barnens fördel för att stärka dem. Och på så vis skapar ett lärande tillfälle.
För att fritidshemmet enligt Johansson ska ge barnen en meningsfull fritid är att det finns förutsättningar att leken och skapandet ska få stort utrymme.22 När det kommer till de aktiviteter och moment som planeras ute i verksamheten påverkas dessa av barnantalet att tiden inte räcker till i det omfång man skulle vilja. De stora barngrupperna påverkar också aktiviteterna eller möjligheterna till andra lokaler genom att det måste delas upp i mindre grupper, något som uppfattas av fritidspedagogerna som både något negativt och positivt. De
19
Johansson, Inge, Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet. Liber, Stockholm, 2011
20
Utveckling pågår, om kvalitetsarbete i fritidshem. Skolverket, 2011
21
Utveckling pågår, om kvalitetsarbete i fritidshem. Skolverket, 2011
16 allmänna råden tar också upp den viktiga faktorn av utrymmet att det finns plats för alla de olika aktiviteterna, detta för att fritidspedagogerna ska kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet.23 De stora barngrupper försvårar då arbetet med att kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet som är till för dem. Oftast upplevs det av fritidspedagogerna att lokalerna inte är utformade eller passande för verksamheten de ska bedriva och påverkar deras arbete samt barnens meningsfulla fritid.
Det handlar även mycket om utbildning, att personalen ska ha relevant utbildning, den påverkas inte av de stora barngrupperna, utan den kunskap man får av utbildning är till hjälp för att man ska inneha en pedagogisk kvalitet. Detta nämns ofta i litteraturen vikten av att det ska finnas personal på fritidshemmet som har en relevant utbildning, för att
fritidspedagogerna ska kunna tillgodose barnens behov och bedriva en god pedagogisk verksamhet. Att det också framkommer tydligt från de intervjuade fritidspedagogerna att de också trycker på hur viktigt det är med utbildningen. Detta för att kunna tillgodose alla de moment som ingår i verksamheten fritidspedagogerna ska bedriva, det är viktigt ur den synpunkt att personalen vet hur man påverkar barnen och vad som är viktigt för dem. De stora barngrupperna påverkar också enligt fritidspedagogerna den planering, dokumentering och utvärdering som är bra att genomföra i verksamheten för en god
pedagogisk kvalitet. Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling24 skriver att innehållet i verksamheten och kvaliteten på den har en märkbar betydelse för barnens utveckling och lärande. Därför är det av vikt att fritidspedagogerna får tid till att planera, dokumentera och utvärdera sin verksamhet för att den också ska utvecklas och ha en god kvalitet på pedagogiken. Vilket framkommer är svårt med de växande barngrupperna. En god pedagogisk verksamhet är av ett varierande slag anser fritidspedagogerna, som anpassas utifrån barnens intressen. Detta backas upp av litteraturen som säger att en verksamhet ska varieras med lek, fysisk aktivitet och skapande verksamhet, samt utforska världen. Detta för att barnen ska kunna vara aktiva skapare av sin egen utveckling och lärande.25 Det krävs också att lokalerna är utformade på ett sådant vis att det tillåter en varierande verksamhet. Vilket framkommer av fritidspedagogerna att oftast är inte lokalerna så bra anpassade för deras verksamhet. Lokalerna påverkas också av de allt större
23
Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer, Skolverket, Stockholm, 2007
24
Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Skolverket, 2011
17 barngrupperna att det inte finns plats för att genomföra de moment fritidspedagogerna vill genomföra i verksamheten.
5.2 Vad beskriver fritidspedagogerna som en god pedagogisk kvalitet?
Fritidspedagogerna beskriver en god pedagogisk kvalitet som där det finns tid att se, bekräfta barnen och ta till sig av deras idéer och förslag. Att barnen får vara med i planeringsarbetet och vara delaktiga i verksamheten. Skolverket skriver om att barnets perspektiv är en del av den goda fritidspedagogiken, där barnet har ett stort inflytande över dagarnas utformning. Där pedagogerna bygger verksamheten med hjälp av barnens idéer, nyfikenhet och intressen.26 Fritidspedagoger som litteratur tar upp att verksamheten ska anpassas och utgå ifrån barnens intressen. Därför är det viktigt att barnen får känna sig delaktiga och bekräftade. En
fritidspedagog beskrev att de har goda möjligheter till att bedriva en god pedagogisk
verksamhet för att de låter barnen vara delaktiga. Detta påvisar tydligt att barnen borde vara mer delaktiga i verksamheten och de beslut som medföljer, vilket kan vara svårt med allt större barngrupper när det blir många olika intressen och åsikter som ska spela in. Att det då finns verksamheter där fritidspedagogerna får det att fungera visar på att det är möjligt med större barngrupper att ändå få dem delaktiga och att det påverkar den pedagogiska kvaliteten. Fritidspedagogerna säger att det krävs att det finns utbildad personal som vet vad dem gör och varför de gör det. För att kunna skapa goda möjligheter för en god pedagogisk kvalitet är ofta nämnt att utbildning är oerhört viktigt. Enligt de allmänna råden att fritidspedagogen har den kompetens som behövs för att kunna planera och genomföra verksamheten, också för att kunna tillgodose barnens behov och för en god pedagogisk kvalitet.27 Det är därför
fritidspedagogerna nämner det så ofta vikten av utbildad personal i fritidshemmen. Det är för barnens bästa att personal i verksamheten som kan ta tillvara på ögonblick och skapa lärande tillfällen, samt som kan se barnens behov och vad som krävs för att de ska kunna utvecklas. De nämner att nyckeln till en god pedagogisk kvalitet har att göra med dokumentering, planering och utvärdering, det som den stora barngruppen tar fokus ifrån. För en god pedagogisk kvalitet anser fritidspedagogerna att det behövs för verksamheten. Litteraturen skriver att det innehållet och kvalitetet på det är av stor betydelse för barnen.28 Alltså är det viktigt att det finns tid till att planera verksamheten, dokumentera och utvärdera den för att
26
Utveckling pågår, om kvalitetsarbete i fritidshem. Skolverket, 2011
27
Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer, Skolverket, Stockholm, 2007
18 hålla en god pedagogisk kvalitet. Varför det då inte får en hög prioritet i verksamheten är konstigt, när det är av vikt för att verksamheten ska ha en god pedagogisk kvalitet. Alla fritidspedagoger borde få den tid som krävs för att kunna förbättra verksamheten så att barnen får den meningsfulla fritid som fritidshemmet ska verka för.
19
6. Slutsatser
I mitt inledande kapitel skrev jag att syftet med detta arbete är att få reda på fritidspedagogernas perspektiv på hur de anser att stora barngrupper påverkar den pedagogiska kvaliteten i fritidshemmen. Utifrån det syftet formulerade jag två
frågeställningar. Hur anser fritidspedagogerna att de stora barngrupperna påverkar den
pedagogiska kvaliteten och vad beskrivs av pedagogerna som en god pedagogisk kvalitet. För att få svar på mitt syfte och frågeställningar genomförde jag kvalitativa intervjuer.
Utifrån resultatet av min undersökning fick jag fram att den påverkan de stora barngrupperna har på den pedagogiska kvaliteten är att det försvårar det uppdrag fritidspedagogerna har genom att se och bekräfta alla barnen. Det som är väldigt viktigt i fritidshemsverksamheten och fritidspedagogiken, att alla barn får den bekräftelse de behöver och att man blir sedd, samt lyssnad på. Det är inte bara barnen som blir påverkade i verksamheten av barngrupperna blir allt större, det blir ett utsatt klimat för alla inblandade med faktorer som stress och höga ljudnivåer. Det är inget bra arbetsklimat att vistas i och gynnar ingen, varken barn som vuxna. Det framkommer också att de stora barngrupperna påverkar de lokaler man har tillgängliga att det är svårt att bedriva en god pedagogisk kvalitet eftersom utrymmet inte räcker till.
Barngrupperna måste delas in i mindre grupper för att möjliggöra för vissa aktiviteter och lokaler. Det i sin tur påverkas av att tiden minskas för de moment som ingår eftersom alla ska ha möjligheten till att genomföra dem. Den pedagogiska kvaliteten påverkas väldigt mycket av detta att det inte finns tid till att genomföra aktiviteter i ett tempo eller i lokaler som passar som gör att barnen kan utvecklas och lära sig, även om de kanske får med sig något så är det barnens utveckling som kan påverkas negativt av detta.
I en verksamhet som fritidshemmet är det viktigt att det finns utrymme för att
fritidspedagogerna att utöva den fritidspedagogik med en god kvalitet som gynnar barnen och låter dem utvecklas. Även för att det ska tillgodoses så krävs det att de har en relevant
20 Detta kan dras kopplingar till att den skolledning inte är medveten om i vilket omfång
fritidshemsverksamheten påverkas av de allt större barngrupperna. Det är viktigt att barngrupperna inte blir allt för stora då fritidspedagogerna påvisar att den pedagogiska kvaliteten blir lidande av detta. Därför är det bra om skolledningen blir medvetna om på hur och på vilket sätt verksamheten blir påverkad och att man försöker att hålla barngrupperna nere eller alternativt ökar personaltätheten. Det tas också upp av fritidspedagogerna för att skapa möjligheter till en god pedagogisk kvalitet att skolledningen finns på deras sida och förstår värdet av fritidshemmet.
Det finns även vissa exempel där fritidshemmen har goda förutsättningar för en god
pedagogisk kvalitet, det är inte bara negativt även om det är tydligare än det positiva. Där det framgår att skolledningen förstår att för att kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet där kvaliteten på pedagogiken är hög genom att hålla nere barnantalet för att ge
fritidspedagogerna de bästa förutsättningarna. Också att det finns fritidspedagogerna som ges tid till att planera verksamheten, även att dokumentera och utvärdera den för att kunna förbättra och stärka den pedagogiska kvaliteten är bra. Att det inte ser ut såhär på mer fritidshem upplever jag som konstigt, är det fritidspedagogerna som inte hävdar sig eller gör dem det och ledningen inte lyssnar och förstår.
Jag har fått förståelsen att de stora barngrupperna påverkar den pedagogiska kvaliteten i stort omfång. Där viktiga faktorer och byggstenar i fritidshemmet påverkas i en sådan grad att den pedagogiska kvaliteten inte är särskilt hög. Att fritidspedagogerna inte får de möjligheterna som krävs för att kunna bedriva sin verksamhet trots relevant utbildning för att kunna tillgodose barnens utveckling och lärande. Barngrupperna försvårar det uppdrag
21
7. Avslutande diskussion
I mina slutsatser kom jag fram till att den pedagogiska kvaliteten påverkas på många olika vis av de stora barngrupperna, som att se och bekräfta barnen, aktiviteterna att det inte finns tillräckligt med tid för alla moment, lokalerna är inte anpassade på ett sådant vis att det finns plats för diverse aktiviteter och annan skapande verksamhet. Även att skolledningen inte är medvetna eller förstår värdet av fritidspedagogiken och det arbete fritidspedagogerna gör. Samt att fritidspedagogerna och fritidshemmen behöver bättre förutsättningar för att kunna bedriva sin verksamhet och inneha en god pedagogisk kvalitet för att barnen ska lära och utvecklas.
Den slutsats jag har kommit fram till stämmer ganska bra överens med den bild och erfarenhet jag har över att ha varit ute i verksamheten. Ändå hade jag hoppats på att resultatet skulle visa på en annan bild även om jag har fått fram några positiva aspekter överväger det inte
resultatet att de stora barngrupperna påverkar i väldigt stort omfång. Jag hade velat se att verksamma fritidspedagoger hade på något vis hittat en lösning för att arbeta med stora barngrupper. Samtidigt förstår jag att det inte alltid finns en enkel lösning heller, det kan finnas fritidshem som har det ännu värre och fritidshem som har det mycket bättre. Den undersökning jag har gjort visar bara på en liten del av hur det kan se ut, det finns betydligt fler fritidshem och det kan se väldigt olika ut det är jag medveten om. För att få en bättre och tydligare bild skulle undersökning till exempel behövts ha gjorts i en större skala eller att jag hade intervjuat fler fritidspedagoger i exempelvis en kommun, eller på en skola. Dock får jag en väldigt entydlig bild av de fritidspedagoger jag har intervjuat att det ändå ser väldigt likt ute i verksamheterna.
Det jag kommer att tänka på att i verksamhet som fritidshemmen där så många barn är
inskrivna, om det ser ut på det här viset att det kan inte vara positivt eller gynnsamt att vistas i sådant klimat som beskrivs av fritidspedagogerna, ändå är det så det ser ut. Jag undrar hur det kommer sig.
Det jag har lärt mig och kommer att ta med mig ut i mitt arbetsliv av detta arbete är att stå upp för mitt yrke och min kompetens, att det arbete jag utför är oerhört viktigt och mer resurser måste läggas på fritidshemmen. Jag har också insett värdet av uppdraget som vi
fritidspedagoger har, att jag vill se och bekräfta alla barn och jobba för en trivsam och
22 ut i fritidshemverksamheten när jag ska börja arbeta med barnantal, men om de fortfarande växer och blir allt större så vill jag inte hänga upp mig på antalet utan försöka att bedriva en verksamhet och genomföra aktiviteter och anpassa dessa på bästa sätt för barnen.
7.1 Förslag på vidare forskning
23
Referenslista
Litteratur:
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, 5. uppl., Kunskapsföretaget, Uppsala, 2010
Johansson, Inge, Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2011 Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning, 4., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011 Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Skolverket, 2011 Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer, Skolverket, Stockholm, 2007 Utveckling pågår, om kvalitetsarbete i fritidshem. Skolverket, 2011
24
Bilaga
Intervjufrågor
1. Berätta kort om dig själv - Utbildningsbakgrund - Yrkeserfarenhet
2. Vad är dina upplevelser av förändringar när det gäller barngruppens storlek över tid?
3. Hur upplever du att det pedagogiska arbetet påverkas med stora barngrupper? - Finns det några svårigheter?
- Finns det några möjligheter? - Påverkar det valet av aktiviteter?
4. Vad är en god pedagogisk kvalitet för dig?
5. Hur anser du att en god pedagogisk verksamhet ser ut?
