Självständigt arbete 15hp
Examensarbete
Faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö inom slutenvården
som kan ha betydelse för patientsäkerheten.
Sammanfattning
Bakgrund: Varje år rapporteras det brister i vården till inspektionen för vård och omsorg (IVÅ). Vårdskador på grund av brister i patientsäkerheten innebär inte bara stora kostnader för samhället, även ett mänskligt lidande. Samtidigt har
arbetsbelastningen ökat för sjuksköterskan på grund av samhällets krav på kortare vårdköer, och bättre kvalitet. I vården finns stor arbetsbörda och olika arbetsuppgifter som ska utföras på kort tid, arbetet präglas av ett högt tempo och tiden för återhämtning har minimerats. Personcentrerad omvårdnad valdes som teoretisk referensram.
Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö inom slutenvården som kan ha betydelse för patientsäkerheten.
Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie som innehöll10 vetenskapliga artiklar, 9 kvantitativa och 1 kvalitativ. Artiklarna kvalitetsgranskades Och analyserades
därefter med innehållsanalys.
Resultat: Analysen resulterade i fyra olika kategorier som övertidsarbete, skiftarbete, ledarskap/organisation och bemanning vilka identifierades ha inverkan på
patientsäkerheten. Oro för att utföra fel i arbetet påvisades även hos sjuksköterskor som arbetade övertid.
Slutsats: Arbetsmiljöns faktorer så som övertidsarbete, återhämtning och arbetsvecka som sträckte sig över 40 timmar påverkade patientsäkerheten.
Nyckelord: Arbetsmiljö, arbetstid, patientsäkerhet och sjuksköterska.
Innehållsförteckning
Sammanfattning _______________________________________________________ i 1. Introduktion ________________________________________________________ 1 2. Bakgrund __________________________________________________________ 1
2.1 Patientsäkerhet ________________________________________________________ 1
2.1.1Att arbeta patientsäkert _______________________________________________ 2 2.1.2Patientsäkerhetslagen ________________________________________________ 3
2.2 Arbetsmiljö ___________________________________________________________ 3 2.3 Sjuksköterska _________________________________________________________ 4 2.4Stress ________________________________________________________________ 4 2.5Teoretisk referensram - Personcentrerad omvårdnad ____________________________ 5 3 Problematisering ____________________________________________________ 6 4 Syfte ______________________________________________________________ 76 5 Metod _____________________________________________________________ 76
5.1 Inklusions – och exklusionskriterier _______________________________________ 76
5.2 Sökningsförfarande _____________________________________________________ 7 5.3Urval _________________________________________________________________ 8 5.4 Kvalitetsgranskning ____________________________________________________ 98 5.5 Analys _______________________________________________________________ 9 6. Forskningsetiska överväganden _______________________________________ 10 Resultat ___________________________________________________________ 1110 7.1 Övertidsarbete ________________________________________________________ 11 7.2 Skiftarbete ___________________________________________________________ 12 7.3 Ledarskap/organisation _______________________________________________ 1312 7.4 Bemanning __________________________________________________________ 13 8. Diskussion ________________________________________________________ 14 8.1 Metod diskussion ______________________________________________________ 14 8.2 Resultat diskussion __________________________________________________ 1615 9. Slutsatser _______________________________________________________ 1918 9.1 Förslag till vidare forskning ___________________________________________ 2018
1. Introduktion
Sjuksköterskans arbetsmiljö är ett aktuellt ämne. I denna litteraturstudie har författarna valt att ur ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan påverka patientsäkerheten. Hur påverkas patientsäkerheten av till exempel stress och
oregelbundna arbetstider. Det är ett högaktuellt just nu på grund av nedskärningar av personal och ökad arbetsbelastning.
Vårdskador på grund av brister i patientsäkerheten innebär inte bara stora kostnader för samhället utan också ett mänskligt lidande. Enligt hälso- och sjukvårdslagen, så är hög
patientsäkerhet ett grundläggande krav. Om patienten skulle drabbas av en skada som orsakats av vårdpersonal betraktas detta som en vårdskada. En vårdskada bör anmälas till Lex- Maria. Vid allvarliga händelser inom hälso-och sjukvården så finns det en skyldighet att anmäla till Lex-Maria som är en bestämmelse inom patientsäkerhetslagen. Lex-Maria gäller för landsting och kommuner. År 2013 så gjordes det 2225 Lex- Maria anmälningar som kom in till
Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Patientsäkerhet innebär ett skydd mot vårdskada. Inom hälso- och sjukvård bör patienten vara skyddad mot onödigt lidande så väl psykiskt som fysiskt ( Socialstyrelsen, 2005).
2. Bakgrund
2.1 Patientsäkerhet
Patientsäkerhet är ett ganska nytt begrepp som till viss del ligger utanför det historiska medicinska området. Definitionen av begreppet patientsäkerhet förknippades i början av 1990-talet framförallt med medicinsk teknik. Begreppet omfattar fler dimensioner än så på grund av att kunskapen ökat. Patientsäkerhet innebär att uppnå ett tillförlitligt system inom hälso-och sjukvården, för att eliminera förekomsten av vårdskador samt ge en god
återuppbyggnad efter dessa händelser. Arbetet med patientsäkerhetsrelaterade frågor bör grundas på ett systemorienterat perspektiv vilket kräver samverkan mellan olika kompetenser enligt ett sociotekniskt system. Ett sociotekniskt system innebär att politiska beslut,
lagstiftning och myndigheters handlande inverkar på olika nivåer i hälso- och sjukvårdssystemet (Ödegård, 2013).
att uppmärsamma patientsäkerhetsfrågorna. Resultaten visade att skador orsakade av medicinska åtgärder snarare var orsaken till förlängd vårdtid än den bakomliggande
sjukdomen. När rapporten publicerades tio år senare blev det en väckarklocka för sjukvården världen över (Öhrn, 2009).
Uppskattningsvis drabbas var tionde patient av en skada i samband med sjukhusvård enligt en internationell bedömning, och skadorna beror inte på den bakomliggande sjukdomen. Den aktuella forskningen som är gjord baseras på granskade journaler inom somatisk vård, vilket tyder på att problemet antagligen är betydligt större (Ödegård, 2013).
2.1.1 Att arbeta patientsäkert
För att arbeta patientsäkert innebär det att säkra läkemedelshanteringen, använda sig av god kommunikation samt ett gott bemötande och ge information till patienterna Genom att arbeta efter dessa riktlinjer kan sjuksköterskan minska patienternas onödiga lidande och arbeta preventivt för att inte orsaka vårdskador (Svensk sjuksköterskeförening, 2009). En vårdskada innebär att patienten utsätts för onödigt lidande, så väl psykiskt som fysiskt. Det finns olika allvarlighetsgrader på vårdskador. En allvarlig vårdskada innebär att den är bestående eller att patienten fått en ökad vårdtid eller avlidit (Socialstyrelsen, 2014).
Tillsammans med kommuner och landsting har ett ramverk i Sverige tagits fram för ett strategiskt patientsäkerhetsarbete. Det innehåller tre riktlinjer som ska leda till en säkrare vård och det är att hälso- och sjukvården är patientfokuserad, kunskapsbaserad samt organiserad. Ett patientfokuserat förebyggande arbete innebär för sjuksköterskor att utifrån patientens synpunkter och erfarenheter förebygga risker i vården, även att efter individens behov diskutera vård och behandling. För att uppnå ett kunskapsbaserat patientsäkerhetsarbete så bör sjuksköterskan arbeta evidensbaserat, identifiera och arbeta preventivt mot risker i vårdandet, samt rapportera vårdskador eller händelser som kunnat medföra lidande. Det sista perspektivet för att nå en noll-vision är ett organiserat patientsäkerhetsarbete. Detta utförs av sjuksköterskan med en god kommunikation mellan verksamhetens olika övergångar och delar. Standardiserade rutiner bör användas och utarbetas för att minska risken för att patienten ska drabbas av vårdskador (SKL, 2015). Orsaker till varför fel begås kan bland annat bero på tidspress. Inom vården kan tidspressen påverka en sjuksköterskas sätt att fatta beslut och tänka och det är en viktig kunskap som kan vara viktig för patientsäkerheten. Akuta
vårdskador som sker inom hälso-och sjukvård, där bedöms det att 33% beror primärt på människan, 66% beror på tekniken och 15% på organisationen. Fel som begås kan vara medvetna och omedvetna, de medvetna kan begås av nonchalans eller misstag medan de omedvetna görs på grund av minnesfel eller uppmärksamhetsfel.
Säkerhetskultur är något inom hälso-och sjukvården som får allt mer uppmärksamhet. Hög patientsäkerhet kännetecknas av en god säkerhetskultur. Säkerhetskultur är ett relativt nytt begrepp och användes först på 1980- talet. Det som kännertecknar en organisation med en hög säkerhetskultur är en organisation som kan erkänna de fel som inträffat, att alla som arbetar inom den rapporterar de fel, tillbud och risker som sker i arbetet utan rädsla för att bli straffade. Organisationen bör också ha samarbete mellan olika enheter för att aktivt arbeta preventivt för eliminera säkerhetsproblem samt avsätta resurser enbart för säkerhetsarbete (Öhrn, 2009).
2.1.2 Patientsäkerhetslagen
Patientsäkerhetslagen (2010:659) kom 2010 och har som syfte att skydda patienten mot vårdskada. Enligt den bör det bedrivas ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Sammanfattningsvis tar lagen upp organisationens ansvar, vårdgivarnas ansvar samt hur information förmedlas till patienten vid en vårdskada, skadestånd och så vidare.
2.2 Arbetsmiljö
Florence Nightingale beskrev på mitten av 1800-talet miljöns påverkan på den goda omvårdnaden. Fysiska faktorer som värme, ljus och frisk luft visade sig vara viktiga komponenter för att gynna tillfrisknandet, även sjuksköterskans sociala samspel med patienten. Hon relaterade redan då patientsäkerheten till arbetsmiljön (Edvardsson, 2010). Enligt Nationalencyklopedin (2013) förklaras arbetsmiljön genom det arbetsförhållande som
råder på arbetsplatsen, hur miljön påverkar de anställda samt hur relationerna mellan kollegor är. Arbetsmiljön berör hur den anställde kan påverka sitt sätt att arbeta på. Definitionen på begreppet arbetsmiljö inom sjukvården innebär att patienten fokuseras främst, samt att varje person är kunnig och kompetent (Vårdförbundet, 2014).
vanskliga är att få tid till eftertanke och att återhämta sig, samt att få tillräckligt med sömn mellan olika arbetsskift. Det skall hela tiden göras mer och bättre. Vidare handlar en god arbetsmiljö om att se sin roll i en helhet och kunskap om helheten. För att säkerställa en så god vård som möjligt så är kunskap om orsak och samband värdefullt, det skänker även arbetstillfredställelse (Vårdförbundet, 2014).
Hertting et al, (2004) beskriver att sjuksköterskors arbetsbelastning har ökat de senaste åren. En bidragande faktor beskrivs vara att det blivit färre undersköterskor på vårdavdelningarna, vilket har resulterat i att sjuksköterskorna har fått ta över mycket av undersköterskornas tidigare arbetsuppgifter.
2.3 Sjuksköterska
I den här studien avses med sjuksköterska, legitimerad sjuksköterska som arbetar inom
somatisk vård. Socialstyrelsen (2005) skriver i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor att professionens tre huvudsakliga uppgifter är ledarskap, utveckling/utbildning samt
omvårdnadens teori och praktik. Sjuksköterskan ska även förhålla sig etiskt och ha ett
helhetsperpektiv. Finnström (2010) beskriver att sjuksköterskeyrket har hög komplexitet. För att kunna ge en patientsäker och god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan har ett
förhållningssätt och god värderingsförmåga som är relevant för yrket. Den professionella sjuksköterskan bör ha kunskap, förståelse, förmåga och färdighet. I vårdsituationer kräver yrket att kunna samtala med patienten och förklara vad som händer, samtidigt som
komplicerade medicinska åtgärder utförs.
2.4
Stress
En persons tolkning av något som upplevs som stressande eller belastande behöver inte vara det för någon annan. Inom modern neurovetenskaplig forskning ges ett perspektiv på olika personers tolkning av inre och yttre upplevelser av stress. Vid ett tillfälle kan en uppgift upplevas som svår men inte vid ett annat, detta beror på individens upplevelser av händelsen i övrigt. Detta synsätt på stress kan kopplas samman inom omvårdnad och visar att kroppen samt det emotionella är sammanlänkade i en odelbar helhet och att det via fysiologin samt sinnena är i ständig samverkan med händelser i omvärlden (Asp & Ekstedt, 2009).
2.5Teoretisk referensram - Personcentrerad omvårdnad
Enligt Edvardsson (2010) så har begreppet personcentrerad omvårdnad utvecklats under tid. Första gången som begreppet personcentrerad användes var i mitten av 1900-talet. Sedan återkom begreppet igen på 1990-talet. Carl Rogers (1902-1987) beskrivs som grundaren till uttrycket personcentrerad. Han var psykolog och är känd för sitt citat “ När jag accepterar mig själv precis som jag är, först då kan jag förändras. Rogers motto var bland annat att se klienten som experten på sig själv. Personcentrerad omvårdnad innefattar att sätta personen i centrum även att i vårdbeslut och processer inkludera denne. Vården bör även vara etisk korrekt och vila på en humanistisk grund. Att personcenterad omvårdnad har mätbara välgörande resultat på hälsan, har påvisats av studier på både personal och patienter. Effekter som förbättrade kunskaper om den egna hälsan och egenvårdsförmåga, säkerhet, samt ökat antal nöjda patienter (Edvarsson, 2010).
Till litteraturstudien valdes personcentrerad omvårdnad som en teoretisk referensram. Att arbeta personcentrerat är en viktig faktor i sjuksköterskeprofessionen. Personcentrerad omvårdnad innebär att fokusera på patienten som person och de tecken och symtom som sjukdomen bär med sig, och inte på sjukdomen i sig. Vidare beskrivs det att sjuksköterskan bör analysera varje omvårdnadssituation som unik och kunna samtala med patienten och närstående, och att med sin kunskap om kvalitetsgranskade forskningsresultat välja åtgärder som leder till minst skada och gör mest nytta. Personcentrerad omvårdnad kännetecknas av att sätta personen som subjekt i första rummet, och att frångå objektifieringen. Livsberättelsen har en självklar plats i ett försök i att förstå hur en person upplever verkligheten (Edvardsson, 2010). Den valda referensramen kan relateras både till patientsäkerhet och arbetsmiljö, genom att se patienten utifrån ett subjektivt perspektiv oavsett rådande arbetsmiljö. Vid utförande av personcentrering i vårdarbetet ger det en högre patientsäkerhet för patienterna (Tonks,
Fawcett och Rhynas, 2014). Vidare förklarar de att patientsäkerheten blir högre vid
användning av personcentrerad vård därför att patientens säkerhet, samt välmående, sätts som högsta prioritet. Att utföra personcentrerad vård är en utmaning då det ständigt råder
vård som ges. Tonks, Fawcett och Rhynas (2014) menar att nyutexaminerade sjuksköterskor kan ha hjälp av personcentrering i arbetet för att lättare kunna fatta beslut och utföra
riskanalyser.
En förutsättning för att vården skall bli personcentrerad är att sjuksköterskans egenskaper är att vara lojal till arbetet, ha mellanmänskliga egenskaper och sociala färdigheter, ha en god självkännedom samt att ha ett professionellt förhållningssätt. Att vara engagerad med ett empatiskt sätt, att arbeta med patienternas värderingar och övertygelser, och att även sörja för patientens fysiska behov innebär att arbeta personcentrerat. Resultatet av det här arbetssättet blir en känsla av välbefinnande, tillfredställelse och delaktighet i vården som tillsammans blir en terapeutisk miljö (McCance & McCormack, 2013).
Lehuluante et.al (2012) har genomfört en studie som visar en signikant skillnad på
sjuksköterskors arbetsmiljö när personcentrerad vård används. Sjuksköterskorna beskrev att de själva var nöjda med kvaliteten på den vård som de levererade och att de själva var nöjda med sin arbetssituation.
3 Problematisering
Uppskattningsvis drabbas var tionde patient av en skada tillföljd av vård och behandling inom hälso- och sjukvård. En vårdskada är den främsta orsaken till att vårdtiden förlängs och inte på grund av den bakomliggande sjukdomen i sig. Ökade krav på vården i form av kortare vårdköer och bättre kvalitet medför ökad arbetsbelastning och högt tempo med olika arbetsuppgifter som ska utföras på kort tid. Detta tillsammans med brist på personal och arbete på obekväm arbetstid kan påverka kvaliteten på den utförda vården.
För sjuksköterskan är slutenvården en del av dennes arbetsmiljö, för patienten är den en plats som skall vara säker. Trots det här begås det mycket fel inom sjukvården. Kan faktorer i arbetsmiljön påverka vården av patienter så att det kan leda till bristande patientsäkerhet? En hälso- och sjukvård som blir allt mer ansträngd bland annat på grund av besparingar av personal, samt samhällets önskan om en snabb och effektiv vård. Konsekvenserna för
sjuksköterskan kanske blir ett mer intensivt arbete i en stressig arbetsmiljö, som i sin tur leder till svårigheter att ta välbehövliga raster för att ha en möjlighet att återhämta sig efter
stressande situationer. Hur påverkas patienternas säkerhet av dessa faktorer?
4 Syfte
Syftet var att undersöka vilka faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö inom slutenvården som kan ha betydelse för patientsäkerheten.
5 Metod
Arbetet är utformat som en systematisk litteraturstudie. Det innebär att systematiskt söka artiklar, kritiskt granska dem, för att sedan få ett resultat genom sammanställning och analys av den framkomna aktuella forskningen. En litteraturstudie bygger på tidigare gjorda
empiriska studier. Efter det att en frågeformulering är utformad och sökord är identifierade börjar den systematiska sökningen efter artiklar som sedan skall genomgå kvalitetsgranskning och analys (Friberg, 2012).
5.1 Inklusions – och exklusionskriterier
Artiklar som valdes ut skulle vara peer reviewed och skrivna på engelska. De valda artiklarna var skrivna mellan 2005-2015 för att vara så aktuella som möjligt. Artiklar med en
sammanfattning (abstract) inkluderades. Friberg (2012) anser att artiklar där
sammanfattningen finns tillgänglig är positivt för att få en uppfattning av vad artikeln innehåller.
Artiklar som inte syftade till ett sjuksköterskeperspektiv exkluderades samt artiklar som rörde vårdpersonal i allmänhet. Författarna valde även att exkludera artiklar som innehöll forskning gjord på vård- eller serviceboende.
5.2 Sökningsförfarande
PubMed innehåller mer medicin men även artiklar rörande omvårdnad. Här gjordes
avgränsningar till engelsk text, abstract tillgängligt och artiklar publicerade mellan 2005-2015 (Friberg, 2012).
PsycInfo beskrivs som en databas som är väldigt bred i sitt utbud och täcker psykologisk forskning inom omvårdnad och medicin (Friberg, 2012). Inklusionskriterierna i PsycInfo var de samma som i databasen Cinahl.
Under den första informationssökningen försökte författarna få fram vilka sökord som var relevanta mot litteraturstudiens syfte. De grundläggande blev nurs* och patent safety. Men eftersom sökningen blev väldigt bred behövdes ytterligare avgränsningar göras.
Sökningen i Cinahl gjordes först genom en fritextsökning men när författarna inte fick
tillräckliga träffar användes Cinahl headings som hjälp. Patient safety, shift work och nurs* är sökord som framkom genom fritextsökningen. Resterande ord; work environment och patient perspective är ämnesord som framkom genom Cinahl headings. Enligt Friberg (2012)
används den booleska operatorn AND för att koppla samman de utvalda sökorden, det är den vanligaste operatorn. Genom att lägga till AND mellan de två termer som valts så styr
databasen till att bara söka dokument som innefattar de båda termerna som ursprungligen valts. Sökordet nurs* valdes att trunkeras, genom trunkering framkommer alla olika böjelser av ordet som sökts på och resulterar till en bredare sökning (Friberg, 2012).
I PubMed utfördes endast en fritextsökning på sökord som identifierades genom sökningarna i Cinahl. Fritextsökningen gjordes för att det ansågs att det inte fanns någon relevant MESH-term som överensstämde med syftet. En manuell sökning utfördes. En manuellsökning innebär att genom referenslistan i den funna artikeln identifiera en ny artikel som överrensstämmer med syftet (Friberg, 2012).
PsycInfo skilljde sig från de två första databaserna. Work environment återfanns i Theasarus som ett ämnesord och inkluderades i sökningen. Resterande sökningar genomfördes med hjälp av fritextsökning med samma ord som användes i PubMed och Cinahl.
Sammanlagt hittades 76 stycken relevanta artiklar under sökningsförfarandet som sedan granskades noggrannare. 15 stycken från Cinahl, 10 från PubMed och 51 från PsycInfo (se bilaga 1).
5.3Urval
sammanfattningar kunde en uppfattning skapas om vad artikeln innehöll, såsom metod, syfte och resultat, för att på så vis se om det överensstämde med syftet i studien. Artiklar som inte passade för syftet valdes bort. Friberg (2012) skriver att under översikten eller
helikopterperspektivet skummas artiklarna bara igenom för få en liten inblick i ämnet. Efter en genomgång av artiklarnas sammanfattningarna valdes endast tolv stycken ut för att genomgå en kvalitetsgranskning (se bilaga 1).
5.4 Kvalitetsgranskning
De tolv artiklarna som kvalitetsgranskades bestod av elva stycken kvantitativa och en
kvalitativ artikel. För att kunna kvalitetsgranska de kvantitativa artiklarna användes Fribergs (2012) bedömningsmall (se bilaga 2). Bedömningsmallen som användes var anpassad för kvantitativ metod och består av tolv olika frågor rörande artikelns uppbyggnad. Utifrån mallen bedömdes artiklar som överensstämde med syftet, att vara av hög, medel och låg kvalitet. Författarna till litteraturstudien valde att utforma frågorna till ja och nej frågor. Artiklar som kom upp till ett- fyra ja klassades som låg kvalitet, fyra-åtta ja ansågs vara av medel kvalitet och åtta-tolv som hög kvalitet. Artiklar som granskades och bedömdes vara av låg kvalitet valdes att exkluderas från litteratur studien.
För den kvalitativa granskningen användes Willman, Stolts & Bahtsevani (2001)
bedömningsmall (se bilaga 3). Även den här bedömningsmallen utformades som tolv stycken ja och nej frågor. Låg, medel och hög kvalitet poängsattes på samma vis som de kvatitativa-artiklarna. Efter gjord kavalitetgranskning återstod tio stycken artiklar till att utgöra
litteraturstudiens resultat (se bilaga 4).
5.5 Analys
Analysarbetet beskrivs som en rörelse mellan helhet till delar och från delar till en ny helhet (Friberg, 2012). Första steget i analysen bestod av att studierna lästes igenom ett flertal gånger för att kunna bekanta sig med texterna, det här för att ge en inblick i vad resultatet handlade om. För att få en uppfattning om studiernas innehåll så lästes artiklarna igenom gemensamt och konsensus mellan litteraturstudiens författare innfann sig om vilka textenheter som var relevant för den enskilda artikeln. Steg två utgjordes av att översätta de funna
mellan de olika studierna. Skillnader identifierades i resultatet. Många studier hade ett liknande resultat och kopplades samman. Textenheterna som innehåller likheter och som var ”nyckelfynd” i studiens resultat sammanställdes under en rubrik, författarna valde att namnge rubriken till subtema. Steg fyra innebar att subteman fastställdes till relevanta teman för att svara upp mot syftet. Här nedanför presenteras exempel ur analysarbetet (Friberg, 2012).
Tabell: 2 Exempel på analysarbetet.
Textenhet Sammanfattning Subtema Tema
”Finally, working more than 40h/week had a significant effect on both errors (p= 0.01) and near errors (p=<0,001)”.
Att arbeta mer än 40 timmar/vecka ger en signifikant högre risk för att utföra fel i arbetet.
Övertidsarbete påverkar risken att göra fel. Övertids- arbete. “Shiftworkers showed a higher possibility of experiencing patient safety incidents compared with those with fixed working hours”
Skiftarbetare visade på en högre risk att utföra fel i patientsäkerheten jämfört med de med regelbundna arbetstider.
Skiftarbete påverkar patient- Säkerheten.
Skiftarbete.
“Nurse management at the unit level had a strong direct impact on job outcomes and nurse-assessed quality of care.”
Sjuksköterskans ledarskap på avdelningen har en stark direkt inverkan på hur arbetet utförs och kvalitet på vården.” Ledarskapets-Organisationens betydelse för kvalitet på vården. Ledarskap/ Organisation.
“Sometimes you have to be “on your toes” With the agency nurses, they´re not familiar with the medicines, and they´re not familiar with what to do in certain situations, thats a risk for the patient.”
Vikarierande
sjuksköterskor behöver extra hjälp av ordinarie personal, då de är inte bekanta med medicinerna och inte heller vad de ska göra i vissa situationer.
Risk med under-bemanning.
Bemanning.
6. Forskningsetiska överväganden
inga värderingar gjorts angående resultaten som framkommit under analysprocessen. Alla olika perspektiv har fått framträda. Inga medvetna plagiat, förvrängningar, fusk, förekommer i studien. Alla resultat har presenterats.
Resultat
Den systematiska litteraturstudien resulterade i fyra teman: övertidsarbete, skiftarbete,
ledarskap/organisation och bemanning, varav nio kvantiativa artiklar och en kvaliativ artikel.
7.1 Övertidsarbete
Arbete som sträcker sig mer än 40 timmar per vecka ökar risken för att fel och misstag begås i arbetet med patienterna. Vården och patientsäkerheten blir bristande när det är fler
arbetstimmar än åtta-nio timmar per arbetsskift i sträck för sjuksköterskan. Längre skift ökar risken för att misstag kan begås i omvårdnaden av patienterna, samt minskad uppmärksamhet av sjuksköterskorna. (Admi, Tzischinsky, Epstein, Herer & Lavie 2008; Griffiths et. al, 2014 ; Mi Park & Young Kim, 2013; Scott, Rogers, Hwang & Zhang, 2006).
Vid arbetspass som sträcker sig över tolv timmar och även övertidsarbete, rapporteras det oftare om en sämre kvalitet på vården utförd av sjuksköterskor, så som negativa händelser med inverkar på patientsäkerheten, och arbete som inte blev utfört på grund av tidsbrist. När sjuksköterskor arbetar minst 40 timmar per vecka och väljer att arbeta tre timmars övertid ökar risken för fel medicingivningar, fel vid administrering och nålsticksskador (Estryn-Béhar & Van der Heiden 2012 ; Griffiths et. al, 2014 ; Witkoski-Stimpfel & Aiken, 2013).
fjärdedelar av alla pass över tolv timmar (Griffiths et. al, 2014; Witkoski-Stimpfel & Aiken, 2013)
I USA är den vanligaste arbetslängden tolv till tretton timmar per arbetspass och
sjuksköterskorna är då vanligtvis berättigade att ta 30 minuters raster och en tio minuters rast var fjärde timme. Men rasterna utnyttjas väldigt sällan och studierna visar att det påverkar både sjuksköterskans välmående och patienternas säkerhet. Den beskriver även skillnader mellan allmänsjuksköterskor och specialist sjuksköterskor. Allmänsjuksköterskan arbetade pass som var uppemot tolv till tretton timmar medan specialist sjuksköterskorna arbetade åtta timmars pass (Estryn-Béhar & Van der Heijden, 2012; Witkoski-Stimpfel & Aiken, 2013).
7.2 Skiftarbete
Skiftarbetande sjuksköterskor löper större risk att utsätta patienterna för en bristande patientsäkerhet än de som bara arbetar dagtid/kvällstid (Estryn-Béhar & Van der Heijden 2012 ; Mi Park & Young Kim, 2013).
Sjuksköterskor som arbetar skift och nattskift beskriver en större oro för att utföra fel i arbetet och de anser att teamarbetet blir bristfälligt (Estryn-Béhar & Van der Heijden 2012; Griffiths et. al, 2014).
Frågor rörande patientsäkerhet och sjuksköterskornas medvetenhet/omedvetenhet kring när de utsatt patienterna för någon risk svarade nästan en fjärdedel att de utsatt patienterna för någon risk under det senaste sex månaderna. Det var skillnader på skiftarbetare och icke
skiftarbetande sjuksköterskor. De som arbetade skift upplevde att fler fel begicks som kunde påverka patientsäkerheten än de som inte arbetade skift (Admi, Tzischinsky, Epstein, Herer & Lavie, 2008 ; Mi Park & Young Kim 2013).
Trötthet är ett hot mot både patientsäkerheten och för sjuksköterskorna.Under nattskiften har det inträffat händelser som har negativ påverkan på patientsäkerheten. Bland annat har felberäkningar gjorts, misstag vid läkemedelshanteringar, missade ordinationer och felmärkta blodprov (Admi, Tzischinsky, Epstein, Herer & Lavie, 2008; Griffiths et. al, 2014 ;Estryn-Béhar & Van der Heiden, 2012).
7.3 Ledarskap/organisation
Enligt sjuksköterskan så påverkas patientsäkerheten av vilken “säkerhets-kultur”
vårdavdelningen har. Sjuksköterskor som upplever att de har en tydlig ledning och är nöjda med organisationen överlag visar på en större kvalitet i vården enligt undersökningar.
Arbetsmiljön på vårdavdelningen är av stor betydelse för hur patienterna behandlas.Kirwan, Matthews och Scott (2013) beskriver hur viktigt det är att personalen får träning i vårdteknik även som färdiga sjuksköterskor. Träning i vårdteknik resulterade till att misstag minskades när väl momentet skulle utföras på patienten samt att sjuksköterskan själv kände sig tryggare och säkrare vid genomförandet.
Utifrån ett sjuksköterskeperspektiv så ansåg de att ledningen på sjukhuset skulle fokusera mera på ledarskap, strukturerad organisation och teamarbete för att höja patientsäkerheten (Despins, 2014; Kirwan. et.al 2012; Van Bogaert, et.al 2013). Sjuksköterskorna prioriterar hellre en säker medicin-hantering än att svara på larm som inte anses vara akuta på avdelningarna. Larmen ansågs vara orelevanta. Den här benägenheten visade sig vara olika mellan de olika vårdavdelningarna och även beroende på sjuksköterskans arbetsbelastning (Despins, 2014).
Sjuksköterskorna känner sig utmattade när de lämnar arbetsplatsen och anser själva att de arbetar för mycket på sitt arbete. Det beskrivs som att det är för mycket att göra och på för kort tid. De här upplevelserna har en direkt koppling till sjukhusets ledning- organisation som inte anställer extra personal. Det finns starka samband mellan ledning och det arbetet som bedrivs på avdelningarna (Despins, 2014; Kirwan. et.al 2012; Van Bogaert, et.al 2013). Arbetsbördan på avdelningarna är väldigt varierande och möjlighet till raster finns inte alltid. Ledningen på avdelningen är ansvarig för att raster tas och för att raster schemaläggs.. Men sjuksköterskorna anser att det här upplägget inte fungerar, vilket resulterar i att raster ofta uteblir, detta leder till bristande koncentration och upppmärksamhet som resulterar till en bristande patientsäkerhet (Stimpfel & Aiken, 2013). Mer fel rapporteras från den oerfarna personalen(Cordova, et al, 2013; Mi Park & Young Kim 2013).
7.4 Bemanning
På kvällar och helger är det lägre bemanning på sjuksköterskepersonal, vilket resulterar i en tyngre arbetsbörda för sjuksköterskan samt ett större ansvar. En annan risk för
vikarer, nyanställda, samt timanställda. Sjuksköterskor med mindre erfarenhet inom yrket utför oftare fel som påverkar patientsäkerheten. Vidare har det poängterats att
patientsäkerheten blir påverkad på ett negativt sätt. det finns också fördelar med att
personalstyrkan dras ner, eftersom också arbetsbelastningen minskar (Cordova, et. al, 2013; Mi Park & Young Kim 2013).
En av de intervjuade i studien somhar erfarenhet inom sjuksköterskeyrket beskriver det som att de sitter “barnvakt” till de ovana sjuksköterskorna, vilket resulterade i att sjuksköterskorna med erfarenhet kände sig otillräckliga till att ge en så god vård till patienterna som de
egentligen ville. De erfarna sjuksköterskorna upplevde i det sammanhanget att det påverkade kvaliteten på vården som patienterna fick till det negativa. Även sjuksköterskornas
arbetsmiljö påverkades av det här eftersom arbetsbördan ökades och därmed blev arbetssituationen mer stressande (Cordova, et. al, 2013).
8. Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Att utföra en litteraturstudie på grundnivå och som studenter så kan författarna inte garantera att all aktuell forskning inom ämnet har framkommit. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) styrker författarnas resonemang då de anser att för att kunna analysera och sammanställa resultat krävs goda kunskaper inom metod- och forskningsdesign vilket inte kan krävas av studenter på grundnivå.
Arbetet innehåller nio kvantitativa artiklar och en kvalitativ studie. Forsberg och Wengström (2013) anser att en litteraturstudie om forskning med såväl kvalitativ som kvatitativ ansats inkluderas och styrker då resultatdelen. Men i det här fallet så fann författarna endast en kvalitativ artikel som var relevant för syftet. Om ytterligare forkning med kvalitativ ansats inkluderas kanske resultatet kunnat breddas ytterligare och resultatet kunde setts utifrån ett mer subjektivt perspektiv.
Artikelsökningen utfördes i tre olika databaser. Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Författarna dokumenterade inte under sökningsförfarandet de dubletter som framkom i de olika
databaserna, därför är de inte redovisade vilket kan ses som en brist i arbetet. PsycInfo gav ett mindre antal artiklar jämfört med Cinahl och Pubmed.Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) skriver att det är av stor vikt att söka information från flera olika källor för att undvika
Sökningsförfarandet kunde ha fördjupats mer genom att ämnesord kunde användas ytterligare, sökorden kunde kombinerats på olika sätt än det som utfördes, även användning av ämnesord som är specifika för de enskilda databaserna. Författarna valde att använda samma sökord i alla databaserna vilket nu i efterhand kan ses som en svaghet i litteraturstudien. Den booleska operatorn “OR” skulle kunna ha använts för att bredda sökningen. Genom att kombinera olika sökord och ämnesord resulterar det till att täcka så mycket information som möjligt till
litteraturstudiens resultat (Willman, stoltz & Bahtsevani, 2011).
Sökordet patient perspective valdes ut för att litteraturstudiens syfte från början var från ett patientperspektiv men det ändrades sedan till ett sjuksköterskeperspektiv. Sökordet valdes ändå att vara kvar för att artiklarna som framkom var fortfarande intressanta och tillförde mycket till resultatet.
Forsberg och Wengström (2013) anser att användning av aktuell forskning är en styrka i en litteraturstudie. Eftersom det valda ämnet är aktuellt och att sjuksköterskans arbetsmiljö är under ständig förändring gör också den valda forskningen vara aktuell och uppdaterad för att tillföra något.
Att inkludera studier endast med engelsk text begränsar resultatet. Författarna behärskar det svenska språket och det engelska. För att översätta artiklarna rätt användes lexikon.
Artiklarna granskades med hjälp av Fribergs (2012) och Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2011) granskningsmallar. Två stycken bedömningsmallar valdes ut för att de båda
kompletterade varandra, en för kvatitativ och en annan för kvalitativ. Artiklar som bedömdes som hög respektive medel inkluderades i litteraturstudien. Det här gjordes för att resultatet skulle vara så trovärdigt som möjligt. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) anser att man vid granskning och poängsättning kanske undervärderar eller övervärderar vissa delar av en studie, detta är ett problem som är svårt att undgå. Granskningsmallarna är till för att stödja den utförda systematiska granskningen av den vetenskapliga kvaliteten på artiklarna. Författarna själva anser att de har haft en god vägledning av de utvalda
svensk hälso-sjukvård. Vårdkontexten är ungefär den samma i de valda artiklarna. Skillnaderna finns i arbetslängden samt arbetstiderna.
För att utföra en korrekt analys av artiklarnas resultat användes Friberg (2012) som
vägledning. Genom att litteraturstudien har vetenskapliga artiklar av hög kvalitet och att de valda studierna är homogena, blev det vetenskapliga underlaget till analysen av hög kvalitet (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Vidare skriver de att studenter på grundnivå inte har de djupa kunskaperna som krävs för att utföra en korrekt analys, utan att skrivandet av en
systematisk litteraturstudie mer är till för att studenterna skall förstå och lättare klara av att läsa litteraturstudier.
De forskningsetiska överväganden har hela tiden genomsyrat arbetet. Författarna har diskuterar det framkomna resultatet för att på så vis säkerställa att inget av resultatet har påverkats av författarnas egna föreställningar. Fusk och plagiat har eliminerats i hög utsträckning, meningar som har hämtats från litteratur och artiklar har omformulerats på ett lämpligt sätt för att det lättare ska förstås förvrängningar av data anses ohederligt därför har det uteslutits. Även att ett etiskt tillstånd har funnits i de utvalda artiklarna har väderats högt. De artiklar som saknat etiskt tillstånd har författarna själva sökt upp tidningens etiska
riktlinjer för att kunna godkänna den enskilda artikeln. Forsberg och Wengström (2013) har väglett hur det forskningsetiska övervägandet har framkommit.
8.2 Resultatdiskussion
Resultatet av den systematiska litteraturstudien visar att övertidsarbete leder till försämrad patientsäkerhet. Arbetspass som sträcker sig över tolv timmar ökar risken att sjuksköterskan begår misstag i arbetet. Tidigare studier i patientsäkerhet och övertidsarbete bekräftar det som framkommit (Bae, 2013; Dean, Scott & Rogers, 2006; Olds & Clarke, 2010; Rogers, Whang & Scott, 2004; Surani, Murphy & Shah, 2007). Litteraturstudiens resultat visar att även arbetsuppgifter uteblir på grund av den förhöjda arbetsbördan som en konsekvens av tidsbrist. Ekman et.al (2011) skriver att vid införandet av personcentrerad vård så är tidsbrist en vanlig kritik på grund av att det är många moment som ska genomföras under
sjuksköterskans arbetspass, därför är det svårt att införa personcentrerad vård på
Författarna instämmer med de två föregående studierna, genom personcentrering anses det att det blir en behagligare arbetsmiljö för sjuksköterskan, där han/hon känner en högre
tillfredställelse i och med att en mer tillfredställande vård ges. Sjuksköterskeprofessionen innebär att minska allt onödigt lidande och att ett holistiskt förhållningssätt bör tillämpas, som nämns i bakgrunden. Med det anser författarna att personcentrering är precis det som krävs för att både sjuksköterskan och patienten ska vara nöjda med vården.
I resultatet är det framför allt nattarbete som resulterar i att det blir fel i medicinhanteringen och även ordinationsmissar. Det visar sig vara större risk för att sådana här händelser
uppkommer nattetid på grund av sjuksköterskornas trötthet. Trötthet och ouppmärksamhet är karaktäristiskt för nattarbete, sjuksköterskor beskriver att tröttheten har resulterat till att de somnat under nattskiftet. Liknande resultat har även påvisats i annan forskning (Hayashi, Chikazawa & Hori, 2004 ; Neri, et al, 2002).
En bristande organisation och ledarskap visar sig kunna påverka sjuksköterskans
säkerhetsarbete, som att larm ignoreras, på grund av att läkemedelshanteringen prioriterades. Resultatet visar även att organisationen, är viktig för att kvaliteten på omvårdnaden ska bli tillfredställande. Galleta et al (2012) och Shirey et al (2013) bekräftar litteraturstudiens resultat om hur viktigt teamarbete är och att ett stark ledarskap påverkar patientsäkerheten. Utmaningen ligger hos ledningen som behöver utveckla vårdkvaliteten genom att strukturera upp arbetsfördelningen och stödja sjuksköterskornas välmående För att förändra synsätten hos en personalgrupp och för att kunna införa personcentrerad vård på en organisatorisk nivå, är förmågan till att föra dialoger mellan medarbetarna av stor vikt. För att det skall kunna ske så krävs en samsyn vad det gäller attityder, värderingar och terminologi (Wolf & Carlström, 2014).
På kvällar och helger dras det ner på bemanning på vårdavdelningarna eftersom
arbetsbelastningen minskar. Den minskande personalstyrkan leder till ett tyngre ansvar för sjuksköterskan, vilket kan vara en risk för patienterna. Trötthet, ökande arbetsbörda,
övertidsarbete och långa arbetspass tar nästan alla artiklar upp och de som artiklarna också har gemensamt är sjuksköterskans beskrivande oro för att utföra fel i arbetet. Liknande upptäckter har identifierats av tidigare utförda studier som visar att emotionell utmattning, ökad
arbetsbelastning har inverkan på kvaliteten av vården (Gloede et al, 2013).
Det är olika människor som vänder sig till sjukvården. Individen blir patient när hon eller han får vård, innebörden blir till ett beroendeförhållande till de med någon form av profession. De professionella har makten för att de har kunskaper om sjukdom och hälsa. Patienten blir maktlös eftersom de behöver hjälp. Denna individ bör bli bemött på ett korrekt etiskt sätt, samt ska denne utgöra kärnan i omvårdnaden och få vård av hög kvalitet (Edvardsson, 2010). Lehuluante, et.al (2012) beskriver om hur personcentrerad omvårdnad inverkar på kvaliteten på arbetsmiljön. Sjuksköterskorna som arbetar personcentrerat upplever mer tillfredställelse i arbetet. Kvaliteten förhöjdes och sjusköterskorna upplevde att de levererade en bättre vård till patienterna. Även om personcentrerad vård utförs, innebär det extra arbete för sjuksköterskan men istället så bidrar det till en större tillfredsställelse i arbetet. Det holistiska synsättet blir mer uppmärksammat genom den personcentrerade vården.
Fokuset på patienten blir bristande på grund av sjuksköterskans sviktande välmående (Lee, 2006). Resultatet visar att arbetsmiljön innehåller bland annat stress och en bristande organisation.
Det är övertidsarbete, oftas över tio timmar som påverkar hur sjuksköterskan vårdar
patienterna. Det råder delade meningar om skiftarbete. Vissa studier visar att det har inverkan på patientsäkerheten när andra menar att det inte påverkar patientsäkerheten. Kim (1996) bekräftar att skiftarbetare överlag utför fel i arbetet jämfört med icke skiftarbetare. Studierna är utförda i Korea så hur generaliserbar den studien är till Sverige går att diskutera.
Skiftarbetande sjuksköterskor kan få problem med sömnen eller rubbad dygnsrytm. Det är mer sjuksköterskorna själva som drabbas av komplikationer som orsakas av skiftarbete och dennes arbetsmiljö. Patientsäkerheten kan komma att påverkas. Arbetsmiljön och
återhämtningen för sjuksköterskorna blir inte optimal. Personalbrist och vikarierande personal påverkar patientsäkerheten och även då kan felmedicineringar uppstå. Om uppgifterna under arbetspasset är ostrukturerade och det inte finns tydliga riktlinjer vem som gör vad på en avdelning, så borde det resultera i mera stress och inte direkt gynna till trivsel mellan personalen.
Som tidigare har nämnts så anser författarna att när arbetsmiljön för sjuksköterskan är på högtryck, försvinner den personcentrerade omvårdnaden. Edvardsson, Sandman och
Rasmussen (2009) poängterar att arbetsmiljö har stor betydelse för om personcentrerad vård kan utföras eller inte. Men om det fanns tillräckligt med undersköterskor respektive
skaran på vårdavdelningarna, resultererar i att sjuksköterskorna får göra det som tidigare ansågs vara undersköterskornas arbetsuppgifter. Sjuksköterskorna har det största ansvaret i att organisera omvårdnadsarbetet och kan omöjligt finnas till hands på alla plan. En god
organisation på sjukhusen leder till ett automatiskt högre kvalitet på vårdandet. Överlag är det önskvärt ur sjuksköterskors synvinkel att det fokuseras mera på teamarbete och att
organisationen på sjukhuset struktureras upp anser författarna utifrån de resultatet som framkommit.
En bra ledare innebär att ta vara på den kompetens som finns och delegera vidare till andra aktörer i vårdteamet. Genom att arbeta personcentrerat kan sjuksköterskan minska risken att utföra fel inom patiensäkerhet, detta skulle kunna undvikas med att det finns tillräckligt med personal för att minska på stressen hos sjuksköterskorna, som visats påverka den kognitiva förmågan (Edvarsdsson, 2010). Detta styrks av Milliken-Hatch (2015). Även enhetschefer kan använda sig av personcentrering i sitt ledarskap anser författarna. Det här resulterar i att cheferna synliggör kompetensen bland sina medarbetare och är delaktiga samt stöttar sin personal till att utveckla och förbättra patientsäkerheten på avdelningen. Så som i all
utveckling bör det finnas utrymme för reflektion och utvärdering för att få möjlighet att lyfta styrkor och svagheter i det utförda arbetet. Författarna föreslår att en vårdvetenskaplig åtgärd för att förbättra patientsäkerheten är begreppet delaktighet. Enligt Dahlberg- Segesten (2010) så är delaktighet en central roll inom modern hälso-sjukvård. Det innebär att både patienten och sjuksköterskans perspektiv är viktiga att framhålla, pateineten som expert och framhäva patientens autonomi innebär inte alltid att patienten vet bäst eller att sjuksköterskan alltid ska göra som patienten vill. Sjuksköterskan bör ha en god vårdvetenskaplig bas för att kunna förstå vad patienten försöker förmedla och för att bedöma aktuella situationen. Med
delaktighet som bas så innebär det att den med sjuksköterskeprofession och patienten själv har ett ansvar för vården, då båda är experter, men på var sitt område. Det kravet som patienten ställer på sjukvården är att leverera en god vård. Men för att kunna genomföra det här krävs det att ett möte sker, ett möte där sjuksköterskans expertkunskaper kombineras med patientens upplevelser, kunskaper och erfarenheter. Först då kan patienten bli delaktig.
9. Slutsatser
Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer i
Resultatet visade att patientsäkerheten påverkades mest av övertidsarbete och förlängda arbetspass som medförde trötthet hos sjuksköterskorna. Dessa komponenter resulterade till sämre kognitiv förmåga på grund av brist på återhämtning, som i sin tur resulterade till bristande fokus på patienterna.
En orsak till att personcentrerad vård inte användes i vårdarbetet ansågs vara på grund av sjuksköterskans tidsbrist. Skiftarbetande sjuksköterskor hade också en benägenhet att utsätta patienterna för en bristande patientsäkerhet. Trötthet är ett resultat av till exempel nattarbete och i samband med det så visade det sig att fler misstag begicks med exempelvis
läkemedelshantering så som felberäkningar. Detta var en negativ konsekvens av nedsatt fokus. Vidare så visade det sig att även ledarskap och organisation var av stor vikt för att höja patientsäkerheten utifrån sjuksköterskors perspektiv. Deras arbetsmiljö blev mera stressig på helger och kvällar när det finns mindre personal att tillgå och resulterade i sämre
patientsäkerhet. Användandet av personcentrerad vård visar sig kunna ge tryggare patienter och minskad slutenvårdstid. Det kan dock vara svårt att införa den personcentrerade vården på grund av tidsbrist samt när arbetsmiljön är krävande med krav på korta vårdköer och så
vidare. I takt med att sjuksköterskan upplever arbetsmiljön som mer negativ så leder det till bristande personcentrerad vård. Finns det möjlighet för sjuksköterskorna att utföra
personcentrerad vård så blir det högre patientsäkerhet.
9.1 Förslag till vidare forskning
Under sökningar och analysering av artiklar har det framkommit att tidigare forskning är gjord utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Mycket fokus har lagts på hur sjuksköterskan upplever sin arbetsmiljö och om hur hon/han anser om att arbeta övertid och förlängda arbetspass. Det skulle vara intressant med mer kvalitativ forskning inom området men också utifrån ett patientperspektiv. Att exempelvis under en period följa sjuksköterskor i Sverige på en avdelning och intervjua samt fånga upp, när och varför det uppstår brister i
Referenser
Admi, H., Tzischinsky, O., Epstein, R., Herer, P & Lavie, P. (2008). Shift work in nursing: is it really a risk factor for nurses' health and patients' safety? Nursing Economics, 26 (4), 250-257.
Arbetsmiljöupplysningen.(2015). Skiftarbete. Hämtat: 2015-04-08. http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Skiftarbete/.
Asp, M & Ekstedt, M. (2009). Trötthet, vila och sömn. IL. A-K Edberg, & H Wijk.
Omvårdnadensgrunder - Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur.
Bae, S-H. (2013). Presence of nurse mandatory overtime regulations and nurse and patient outcomes. Nursing Economics, 31 (59) 456-458.
Dahlberg, K & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande – i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Dean, G-E, Scott L-D & Rogers, A-E. (2006). Infants at risk: When nurse fatique jeopardizes quality care. Advanced Neonatal Care, 3 (6) 120-126.
De cordova, P., Phibbs, C & Stone, P. (2013). Perceptions and observations of off-shifts nursing. International journal of nursing studies, 21 (2) 283-292.
Despins, L. (2014). Organizational and individual attributes influencing patient risk detection.
Clinical nursing research 23 (5) 471-489.
Dudas, K., Olsson, L. E., Wolf, A., Swedberg, K., Taft, C., Schafelberger, M & Ekman, I. (2013). Uncertainty in illness among patients with cronic heart failure is less in
person-centredcare than in usually care. European Journal Of Cardiovaskular Nursing, 2 (10) 55-61. Edvardsson, D. (2010). Personcentrerad omvårdnad- I teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Edvardsson, D., Sandman, PO & Rasmussen, B. (2009). Swedish language person-centred climate questionaire- Staff version. Journal of Nursing Management, 5 (17) 790-795. Ekman, I., Wolf, A., Olsson, L, E., Taft, C., Dudas, K., Schaufelberger, M & Swedberg, K. (2012). Effects of person-centredcare in patients with cronic heartfailure: PCC-HF study.
European Heart Journal, 8 (3) 1112-9.
Finnström, B. (2010). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård.IL. E, Dahlborg- Lyckhage. Att bli sjuksköterska- en introduktion till yrke och ämne (s. 59-82) Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra en systematisk litteraturstudie: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur
Friberg, F (2012). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Galleta, M., Porthogese, I., Battistella, A & Leiter, M. (2012). The roles of unit leadershipand nurse-physician collaboration on nursing turnover intention. Journal of
advandced nursing, 7 (20) 69-74.
Gloede, T-D., Hammer, A., Ommen, O., Ernstmann, N & Pfaff, H. (2013). Is social capital as perceived by the medical director associated with coordination among hospital staff? A nation wide survey in German hospital. Journal of interprofessinal care, 27 (2) 171-176.
Griffiths, P., Dallóra, C., Simon, M., Ball, J., Lindqvist, R., Rafferty, A-E., Schoonhoven, L., Tishelman, C & Aiken, L-H. (2014). Nurses shift length and overtime working in 12
European countries. Medical care, 52 (11) 975-981.
Harris, R., Sims, S., Parr, J & Davies, N. (2014). Impact of 12 h shift patterns in nursing: A scoping review. International journal of nursing studies, 52(18) 605-634.
Hayashi, M., Chikazawa, Y & Hori, T. (2004). Short naps versus short rest: recuperative effects during VDT work. Ergonomics, 8 (47) 1549-1560.
Hertting, A., Nilsson, N., Theorell, T & Sätterlund Larsson, U. B. (2004). Downsizing and reorganization: demands, challenges and ambiguity for registered nurses. Nursing and
healthcare management and policy, 45 (2) 145-154.
Huddleston, P. (2011). Healthy work environment framework within an acute care setting.
The Journal of theory construction and testing, 18 (2) 50-54.
Kim, J. (1996). A study on the safety accidents by shift systems. Korean Journal
Occupational environmental medicine, 5 (8) 330-339.
Kirwan, M., Matthews, A & Scott, A. (2012). The impact of the work environment of nurses on patient safety outcomes. International journal of nursing studies, 50 (11) 253-263. Kunskapsguiden. (2014). Lex-Maria och Lex-Sarah. Hämtat: 2015-06-03.
Lehuluante, A., Nilsson, A., & Edvardsson, D. (2012). The influence of a person-centred psychosocial unit climate on satisfaction with care and work. Journal Of Nursing
Management, 20 (3) 319-325.
Leksell, J & Lepp, M. (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber.
Milliken-Hatch, M & Milliken-Hatch, H. (2015). Hämtat 2015-04-29. Stress effects on
structures and function of hippocampus. http://lab.rockefeller.edu/mcewen/stresshippo.
Mi Park, Y & Young Kim, S. (2013). Impact of job stress and cognitive failure on patient safety incidents among hospital nurses. Safety and Health at work, 10 (4) 210-215. Neri, D-F., Oyung, R-L., Colletti, L-M., Mallis, M-M., Tam, PY & Dinges, D-F. (2002). Controlled breaks as a fatique countermeasure on the flight deck. Aviat Space Environmental
Medicine, 4 (73) 654-664.
Olds, DM., Clark SP. (2010). The effects of work hours on adverse events and errors in health care. Journal of safety reaserch, 41 (2) 153-162.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence
for nursing practice.Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins,
Philadelphia.
Rogers, A-E., Hwang, W-T., Scott L-D. (2004). The working hours of hospital stuff nurses and patient safety. Health Affairs, 23 (4) 202-212.
Scott, L., Rogers, A., Hwang, W-T & Zhang, Y. (2006). To describe the work patterns of critical care nurses, determine if an association exists between the occurrence of errors and the hours worked by the nurses, and explore whether these work hours have adverse effects on the nurses vigilance. American journal of critical care, 15 (1) 30-36.
Shirey, M., Ebright, P & McDaniel,A. (2013). Nurse manager cognitive decision-making amidst and stress and work complexity. Journal of Nursing Management, 9 (21) 17-30. Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P., Zingmark, K., & Edvardsson, D. (2015). To what extent is the work environment of staff related to person-centred care? A cross-sectional study of residential aged care. Journal Of Clinical Nursing, 24 (9/10) 1310-1319.
Socialstyrelsen (2005) Arbetsmiljö. Hämtat: 2015-04-08.
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf.
Socialstyrelsen (2014) Insomni. Hämtat: 2015-04-08.
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/insomni. Socialstyrelsen (2014) Patientsäkerhet. Hämtat : 2015-04-01.
Surani, S., Murphy, J & Shah, A. (2007). Sleepy nurses: are we willing to accept the challenge today? Nursing Administation Quarterly, 2 (31) 146-151.
Sveriges regering. (2013). Patientsäkerhet. Hämtat: 2015-04-27. http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/77/64/74405322.pdf. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Riksdagen.
Svensk sjuksköterskeförening. (2011). Ordförande har ordet. Hämtat: 2015-04-08. http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Ordforande-har-ordet/Tidigare-ars-ordforande-har-ordet/N.
Van Bogaert, P., Kowalski, C., Mace Weeks, S., Van Heusden, D & Clark, S. (2013). The relationship between nurse practice environment, nurse work characteristics, burnout and job.
International journal of nursing studies, 50 (4) 1667-1677.
Vårdförbundet. (2014). Yrken och vård, AO. Hämtat: 2015-04-08.
https://www.vardforbundet.se/Min-profession/Yrken-och-Vard-A-O/Vardmiljo--arbetsmiljo/y-sidaSaker-vard-med-sakra-hander/.
Willman, A., Stoltz, P & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Wisetborisut, A., Angkurawaranon, C., Jiraporncharoen, W.,Uaphanthasath & Wiwatanadate, P. (2014). Shiftwork and burnout among health care workers. Occupational Medicine, 64 (4)
279-286.
Witkoski-Stimpfel, A & Aiken, L. (2013). Hospital staff nurses shift length associated with safety and quality of care. Journal Of Nursing Care Quality, 28 (2) 122-129.
Wolf, A & Carlström, E. (2014). Förutsättningar för omställning till personcentrerad vård- ledarskap, medarbetarskap och organization. (Red.) I, Ekman. Personcentrering inom hälso-
och sjukvård – Från filosofi till praktik. Stockholm: Liber.
Ödegård, S. (2013). Patientsäkerhet. IL. J, Leksell & M Lepp. Sjuksköterskans
Kärnkompetenser. Stockholm: Liber.
Öhrn, A (2009). Patientsäkerhet. IL. A, Ehrenberg & L, Wallin. Omvårdnadens grunder –
Bilagor
Bilaga 1
Sökningsförfarande
Sökningar i Cinahl Sökning mellan 15.03.10-15.03.26
Nr Sökord Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal lästa fulltext Inkluderade i studien 1 Work environment 8437 0 0 0 0 2 Patient safety 15549 0 0 0 0 3 Shift work 1231 0 0 0 0 4 Patient perspective 4880 0 0 0 0 5 Nurs* 93098 0 0 0 0
6 Patient perspective AND Shift work AND Nurs*
10 10 10 3 1,3
7 Patient safety AND Shift work AND Nurs* 52 52 5 5 2,4,5,6
8 Patient safety AND Nurs* AND work environment
393 0 0 0 0
Sökningar I Pubmed Sökning mellan 15.03.10-15.03.31
5 Nurs* 167535 0 0 0 0 6 Patient perspective AND Shift work
AND Nurs*
13 7 7 0 0
7 Patient safety AND Shiftwork AND Nurs*
54 54 3 2 7,8
8 Patient safety AND Nurs* AND Work environment
539 4 0 0 0
Sökningar i Psycinfo Sökning 2015-04-15
Nr Sökord Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal lästa fulltext Antal Inkluderade i studien 1 Patient safety 9850 0 0 0 0 2 Nurs* 63630 0 0 0 0 3 Shift work 4226 0 0 0 0 4 Work environment 16910 0 0 0 0
5 Nurs* AND Patient safety
16310 0 0 0 0
6 Nurs* AND Patient safety AND Work environment
145 20 20 2 9
7 Nurs* AND Patient safety AND Shift work
Bilaga 2
Kvalitetsgranskning kvantitativ metod
1. Finns det ett tydligt problem formulerat? Är det advekat formulerat och väl avgränsat? Ja Nej
2. Finns det teoretiska utgångspunkter beskrivna och väl formulerad? Ja Nej
3. Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Ja Nej
4. Framkommer det ett tydligt syfte och och är det väl formulerat? Ja Nej
5. Är metoden väl beskriven? Ja Nej
6. Är urvalet väl beskrivet? Ja Nej
7. Hur har data analyserats, vilka statistiska metoder användes samt var de advekata? Ja Nej
8. Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? Ja Nej
9. Är resultatet relevant, förs relevanta argument fram? Ja Nej
10. Förs det något etiskt resonemang? Ja Nej
11. Finns det en metoddiskussion, diskuteras generaliserbarheten? Ja Nej
12. Sker en teoretisk återkoppling? Ja Nej
Låg kvalitet= 1-4 Ja. Medel kvalitet= 4-8 Ja. Hög kvalitet= 8-12 Ja.
Bilaga 3
Kvalitetsgranskning kvalitativ metod
1. Finns det ett tydligt syfte? Ja Nej
2. Är kontexten presenterad? Ja Nej
3. Finns det ett etiskt resonemang? Ja Nej
4. Är urvalet relevant? Ja Nej
5. Är metoden för urvalsförfarandet tydligt beskrivet? Ja Nej
6. Är datainsamlingsmetoden tydligt beskriven? Ja Nej
7. Är analysen tydligt beskriven? Ja Nej
8. Är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej
9. Har författarna tolkat studiens resultat? Ja Nej
10. Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej
11. Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk refernsram, genereras teori? Ja Nej
12. Vilket fenomen/upplevelse/mening beskrivs, är den advekat? Ja Nej
Låg kvalitet= 1-4 Ja. Medel kvalitet= 4-8 Ja. Hög kvalitet= 8-12 Ja.
Bilaga 4
Artikelmatris
Nr Författare, år, land
Titel Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet
1. Despins, L. (2014), USA Organizational and individual attributes influencing patient risk detection. The purpose of this study was to assess the effect of leadership behavior on patient risk detection and identify other influential variables.
Kvantiativ metod. En pilotstudie genomfördes.Exprimentiell design. Två grupper. 17 intensivvårds-sjuksköterskor i varje grupp blev videofilmade under diskussion. Deltagarna fick frågeformulär med demografisk information.
Bekvämlighetsurval. 34 deltagare. Inklusionskriter var deltidsarbete, och att deltagarna arbetade på intensivvårdsavdelning och var legitimerade
sjuksköterskor.
Hur sjuksköterskan hanterar sin stress är en viktig faktor i patientens säkerhet. Bättre arbetsmiljö leder till mindre medicinska felbedömningar och handlingar. Medel. Nr Författare, år, land
Titel Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet
2. Admi, H., Tzischinsky, O., Epstein, R., Herer, P & Lavie, P.(2008) Israel. Shiftwork in nursing: Is it really a risk factor for nurses health and patients safety?
To explore and describe the health complaints and sleep patterns of hospital nurses who are working rotating shifts and examine the impact of shift work on nurse absenteeism and patient safety. Kvantitativ metod. Lonitudinellstudie. Frågeformulär. Skillnader/likheter. 688 legitimerade sjuksköterskor
Välmåendet hos sjuksköterskan berodde mer på ålder, kön och livsstil än på att denne arbetade roterande skift. Under första året rapporterades det av 201 natt-sjuksköterskor att det hände 205
incidenter under nattskiften ( fel i läkemedelshanteringar och patienter som föll).
Medel.
Nr Författare, år, land Titel Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet
DallÓhra, C., Simon, M., Ball, J., Lindqvist, R., Rafferty, A-M., Tishelman, C & Aiken, L.(2014) Europa. length and overtime working in 12 European countries.
of European nurses and investigate whether shift length and working beyond contracted hours
(overtime) is associated with nurse-reported care quality, safety, and care left undone.
Frågeformulär. medicinska/kirurgiska
avdelningar på 488 sjukhus i 12 europeiska länder deltog. Specialist sjuksköterskor exkluderades.
det ses att det var minskad kvalité, minskad patient- säkerhet och arbete som blev ogjort annars var det inga signifikanta skillnader.
Nr Författare, år,land
Titel Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet
4. De cordova, P., Phibbs,C & Stone, P. (2013). USA. Perceptions and observations of off-shifts nursing. To qualitative explore registred nurse perceptions of off-shifts (e.g. nights and
weekends) nursing care and quality compared with regular hours.
Kvaliativ studie. Innehållsanalys. Semistrukturerade frågor i
intervjuerna som också spelades in. Under varje intervju deltog två osbervatörer. Under kvällar och helger fanns även observatörer närvarande. 23 sjuksköterskor. Ändamålsenligt urval. Sjuksköterskor måste arbeta mer självständigt på kvällar och helger. Det skulle kunna vara så att oerfarna sjuksköterskor kan orsaka en sämre kvalitet på vården.
Hög.
Nr Författare, år, land
Titel Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet
5. Mi Park, Y & Young Kim, S. (2013). Korea. Impacts of job stress and cognitive failure on patient safety incidents among hospital nurses.
To examine the level of job stress and cognitive failure among hospital nurses and analyze the impacts on patient safety incidents for future use as basic data in promoting the safety of patients.
Kvantiativ. Deskriptiv korrelations-studie. Web-baserade frågeformulär. De använde sig av olika instrument för att mäta stress, kognitiv förmåga, patient säkerhet och personlighetstyp.
279 sjuksköterskor deltog och det resulterade i en respons på 99,7%. 27,9% hade de senaste sex månaderna upplevt patientsäkerhets- incidenter. Hög. Nr Författare, år, land
