Det svenska klassrummets bemötande av elever med en religiös bakgrund

Det svenska klassrummets bemötande

av elever med en religiös bakgrund

En kvalitativ innehållsanalys av rapporter från tankesmedjan Timbro

The Swedish classroom's treatment of students with a religious background

Karin Widerberg

Humaniora och samhällsvetenskaperna

Ämneslärarprogrammet med inriktning religionsvetenskap 15 hp

Handledare:Ervik Cejvan Examinator: Katarina Plank 2021-01-14

ABSTRACT

This study discusses high school and religion based on David Thurfjell's theory of secularization. The study answers three different research questions where the purpose is to use two reports from the think tank Timbro, based on a qualitative content analysis, to answer the study's research questions. The research questions include, (1) whether the Swedish classroom is secularized or not, based on the think tank Timbro's surveys “Being neutral” and “Confessional independent schools - societal problems or human rights?” (2) how religious students are treated in school by non-religious students and teachers, based on the think tank Timbro's surveys “Being neutral” and “Confessional independent schools - societal problems or human rights?”. The final issue discussed is, (3) different tendencies that can be found in scientific research and based on David Thurfjells theory of secularisation in terms of secularization and schooling.

The results of the study have been able to show that there is an exclusion of religious students in the Swedish high school classrooms as some teachers, among other things, choose to use the pronoun "them" when talking about religious people. This means that students with a religious background in the classroom do not feel included in the same way as the secularized students. This is a major reason why religious students choose confessional independent schools over public schools. (Karin Kittelmann Flesners, 2017, s. 21, 27), (Masoud Kamali (2005, s. 29-30), (Jonas Qvarsebo & Fredrik Wenell, 2018, s. 17).

Keywords: Secularization, high school, religious identity, qualitativ content analysis,

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 2

1.1 Bakgrund ... 3

1.2 Syfte och forskningsfrågor ... 3

1.3 Tidigare forskning ... 4

1.3.1 Historisk statistik ... 4

1.3.2 Religionsundervisningens värde ... 4

1.3.3 Religiös ungdom i en sekulär vardag ... 5

1.3.4 Inkluderingsarbete genom undervisningsmetod ... 5

2. Teoretiskt ramverk ... 6

2.1 Sekulariseringsteori ... 6

3.Metod och material ... 8

3.1 Kvalitativ innehållsanalys ... 9

3.2 Källmaterial ... 10

4. Analys ... 11

4.1 Sekularisering i det svenska klassrummet ... 11

4.1.1 Sekularisering som norm ... 12

4.1.2 Friskolor med konfessionell inriktning i samhällsdebatten ... 13

4.1.3 Fundamentalism ... 14

4.2 Klassrummets bemötande av elevers religiösa tro ... 15

4.2.1 Pronomen ”vi” och ”dem” ... 15

4.2.2 Religionsfrihet ... 16

4.3 Tendenser som går att finna i forskningen i fråga om sekularisering och skola ... 19

4.3.1 Exkludering i klassrummet ... 19

4.3.2 Ett sekulariserat förhållningssätt i klassrummet ... 20

4.3.3 Sekularisering i konfessionella friskolor ... 22

5. Diskussion ... 22

5.1 Är det svenska klassrummet sekulariserat? ... 22

5.2 Hur bemöter det svenska klassrummet elever med religiös tro? ... 23

5.3 Vilka tendenser går det att finna i forskningen i fråga om sekularisering och skola? ... 24

5.4 Sammanfattning ... 25

5.5 Vidare forskning ... 26

2

1.Inledning

Denna studie problematiserar frågor om religion och sekularisering i det svenska gymnasieklassrummet. I dagens mångkulturella samhälle kan vi tydligt se exkluderingar av religiösa elever i det svenka klassrummen. Den svenska undervisningen skall vara icke-konfessionell samtidigt som den för vidare ett kulturarv baserat på den lutheranska kyrkan. Lärare skall inta ett neutralt förhållningssätt och inte värdera specifika religiösa traditioner över andra (Jenny Berglund, 2014, s. 279). Karin Kittelmann Flensner (2018, s. 19-20, 29) skriver bland annat i sin rapport Att vara neutral som finns publicerad på tankesmedjan Timbro om problematiken som uppstår när lärare intar ett sekulariserat förhållningssätt i klassrummet, eftersom detta också är en livsåskådning, som dessutom påstås vara normen i det svenska klassrummet.

Elever med en religiös livsåskådning upplever utanförskap när ateistiska elever i klassrummen uttrycker att religiösa människor är mindre interligenta och hjärntvättade. Det har även visat sig vara vanligt att elever förknippar religion men framförallt den religiösa traditionen islam, med maktutövning och manipulering (Kittelmann Flensner, 2017 s. 18). Denna exkludering gör att elever och föräldrar kan se konfessionella friskolor som en lösning för att barnen inte ska behöva gömma sina identiteter i skolan (Qvarsebo och Wenell, 2018, s. 17). Mattias Gardell (2011, s. 85-87) menar att det inte finns några underlag för hur många människor i Sverige som identifierar sig som religiösa.

1.1 Bakgrund

Studien utgår ifrån två rapporter från tankesmedjan Timbro, som båda har en stark koppling till gymnasieskolan och sekularisering. Rapporternas skribenter har genomfört olika undersökningar som denna studie analyserar med hjälp av vetenskaplig och aktuell forskning. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån David Thurfjells (2015, s. 24-25) sekulariseringsteori som appliceras på ett klassrumsperspektiv. Thurfjell (2015, s. 21 ) menar att sekulariseringen i Sverige är komplex då 66 procent av invånarna fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan, men väljer att inte kalla sig för religiösa. Den stora anledningen till varför menar Thurfjell (2015, s. 24-25) beror på att det vuxit fram pinsamhetskänslor kring att kalla sig själv för kristen i Sverige. Normen idag är att vara sekulär, ateist och icke-religiös. Thurfjell (2015, s. 36) har ytterligare en teori kring dessa pinsamhetsskänslor, som bottnar i att religion idag förknippas med våld och kvinnoförtryck för många människor.

Motiveringen till att genomföra denna studie grundar sig i tanken om att lärare påvisats ha ett sekulariserat förhållningssätt i klassrummet och huruvida detta kan leda till exkludering av religiösa elever. Studien ska belysa hur exkluderingen av religiösa elever går till och upplysa om hur vi talar till varandra och om varandra i klassrummen. Hur lärare bör tänka vid användandet av pronomen ”vi” och ”dem” och vad dessa egentligen innebär för olika individer i olika sammanhang (Kittelmann Flensner, 2017, s. 19, 21, 27).

1.2 Syfte och forskningsfrågor

Studiens syfte är att undersöka två av tankesmedjan Timbros rapporter och analysera innehållet med stöd av olika vetenskaplig forskning. David Thurfjells sekulariseringsteori används för att studera hur det svenska klassrummet på gymnasienivå bemöter religiösa elever. Thurfjell (2015, s. 18) problematiserar sekulariseringen i Sverige och lyfter olika aspekter kring hur vi har sekulära drag i Sverige, samt hur vi fortfarande bevarar det religiösa, traditionella och kulturella. Liknande aspekter lyfts fram i denna studie där problematisering kring det sekulariserade klassrummet diskuteras. Studiens två första frågor besvaras utifrån två rapporter från tankesmedjan Timbro. Syftet med den tredje frågan är att antingen stärka eller sänka det som omnämns i fråga 1 och 2, med hjälp av vetenskaplig forskning.

- Hur bemöter det svenska klassrummet elever med en religiös tro utifrån tankesmedjan Timbros undersökningar ”Att vara neutral” och ”Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet?”?

- Vilka tendenser går det att finna i forskningen och utifrån David Thurfjells sekulariseringsteori i fråga om sekularisering och skola?

1.3 Tidigare forskning

1.3.1 Historisk statistik

I sin rapport skriver Erika Willander (2019, 15) om sekularisering utifrån ett historiskt perspektiv. Synen på sekularisering under 1800-talet förklaras som en rädsla för en potentiell sekulär stat samt att sekularisering kunde bidra till en försvagad ställning för religion i samhället. De svenska medborgarna såg religionen som en bidragande faktor till ett harmoniskt samhälle (Willander, 2019, 16). Sekulariseringen i Sverige började växa fram under 1900-talet då det blev möjligt att träda ur Svenska kyrkan. Under 1900-talet och fram tills idag har Sverige kommit att bli mer sekulariserat jämfört med tidsepoken 1800-talet fram till 1900-talet (Willander, 2019, 17). Willander (2019, s. 28) påvisar, den sekulariserande ökningen under 1900-talet med hjälp av statistisk forskning, att antalet kristna minskar i Sverige då allt färre trodde på Gud år 2016 än år 1988. Hon menar att normen i dagens samhälle är att vara sekulär samt att det sekulariserade samhället fortsätter att dominera.

1.3.2 Religionsundervisningens värde

Malin Löfstedt och Anders Sjöborg (2019, s. 147) skriver i antologin Unga och religion,

troende, ointresserade eller neutrala? om intervjuer de genomfört med ett antal gymnasieelever

Gymnasieeleverna pekar på betydelsen med att ha religionskunskapsundervisning och menar att de får en större kunskap för samhällsutvecklingen och religiös klädsel, samt att det minskar risken för fördomar. Författarna skriver om en undersökning där det beskrivs hur det är att studera religionskunskap som gymnasieelev i dagens Sverige. Undersökningen visade att religion idag anses vara gammalmodigt och att det normala är att vara icke-religiös eller ”sekulär”. Majoriteten av eleverna ansåg att religion är någonting främmande och att vara sekulär är det normala (Löfstedt, Sjöborg, 2019, s.153-154).

Tidigare i Sverige utformades undervisningen utifrån en kristen prägel. Idag skall undervisningen, skollagar, värdegrund och liknande vara icke-konfessionellt. Vilket innebär att ingen livsåskådning skall prägla skolan och dess undervisning. Det ska också finnas utrymme för alla religiösa traditioner och livsåskådningar. Allt ifrån abrahamitiska religioner, etiska dilemman till sekulära livsåskådningar. Detta kopplar författarna till Sveriges sekulariseringsprocess och menar att de religiösa samfunden i Sverige har fått ett minskat inflytande över skolan. Författarna menar att det är för komplext för att kunna svara på om Sverige är sekulariserat eller inte då mångfalden har ökat de senaste 30 åren. På den offentliga arenan har religion blivit mer omdiskuterat och synligt (Löfstedt, Sjöborg, 2019, s.154-155). 1.3.3 Religiös ungdom i en sekulär vardag

Undersökningar om ungdomars religiösa trosuppfattningar har varit svåra att genomföra då det finns en stor variation som innefattar olika religiösa traditioner och olika ”grader” av religiös trosuppfattning. Åsa Trulsson (2018, s. 152-153) skriver i antologin Levd religion – Det heliga

i vardagen, att ungdomar kan vara religiösa på olika sätt. Det är även vanligt att ungdomar

plockar olika religiösa föreställningar och sätter samman dessa efter personligt tycke. Vidare förklarar Trulsson (2018, s. 153) att religionen är viktig för ungdomars identitetsskapande. Att känna samhörighet med andra genom religiösa uttryck är en del av identitetsskapandet. I sekulariserade miljöer blir identitetsskapandet problematiskt för religiösa ungdomar och identiteten tillåts inte att blomstra till fullo, menar Trulsson (2018, s. 153).

1.3.4 Inkluderingsarbete genom undervisningsmetod

Författaren Bodel Liljefors Persson (2016, s. 190) skriver i antologin Religionsdidaktik –

Mångfald, livsfrågor och etik i skolan, om en metod hon utfört i sitt forskningsprojekt under en

Metoden går ut på att lära sig att förstå andra bättre genom att läsa och ta del av olika heliga texter men också andra källor med en religiös koppling. Målet är att skapa förståelse för ”den andre” genom att studera likheter och skillnader mellan de tre religiösa traditionerna. Procentuellt sett består de svenska gymnasieklassrummen av fler muslimer än judar. Forskaren försöker därför visa på en gemenskap genom ett historiskt perspektiv där Abraham har sin utgångspunkt i Judendomen. Att koppla ihop alla tre religiösa traditioner med hjälp av Abraham som fader skapar en sammanhörande känsla hos eleverna oavsett politisk, historisk, religiös

och kulturell bakgrund (Liljefors Persson, 2016, s. 190, 193).

De svenska gymnasieklassrummen idag representeras av en både religiös och kulturell mångfald. Forskaren har konstaterat att Abrahams barn som metod i klassrumssituationen har skapat en större empati hos eleverna som i sin tur har lett till en större respekt för andra. Målet med Abrahams barn som undervisningsmetod var att skapa integrering i klassrummet men också utanför klassrummet. Forskaren och författaren menar att detta förmodligen kommer att ske tack vare den ökade empatin för andra människor som skapats genom att finna värdefulla likheter sinsemellan (Liljefors Persson, 2016, s. 193-195).

2. Teoretiskt ramverk

Bryan R. Wilson (2015, s. 8214) skriver i Encyklopedia of Religion om begreppet sekularisering och ordets innebörd. Han förklarar att sekularisering innefattar en process av minskad religiös aktivitet och Guds övertygelse. En nedgång vad gäller besök av religiösa institutioner hör också till sekularisering. Sekularisering kan också innebära en omedveten och oavsiktlig social strukturell förändring skriver Wilson (2015, s. 8214). Det teoretiska ramverket för denna studie är sekulariseringsteorin av David Thurfjell.

2.1 Sekulariseringsteori

I denna teoretiska studie är sekularisering ett återkommande begrepp. Begreppet undersöks med hjälp av aktuell vetenskaplig forskning. Syftet med begreppet i detta sammanhang är att försöka identifiera huruvida det svenska klassrummet är sekulariserat. Forskaren och professorn David Thurfjell (2015, s. 18) diskuterar sekulariseringen i Sverige och om den går att fastställas eller inte. Han problematiserar sekulariseringen i Sverige genom att bland annat titta på högtidsfiranden och antalet minskade kyrkobesök.

(2015, s. 183, 9) förklarar att majoriteten av post-kristna svenska medborgare anser att firandet av religiösa högtider inte nödvändigtvis innebär att personer behöver identifiera sig som religiösa. Vidare förklarar Thurfjell (2015, s. 24-25) att svenska medborgare känner pinsamhetskänslor inför att kalla sig för religiösa eller troende, även om man tror på en Gud. Detta har kommit att växa fram under 1900-talet då allt fler valde att träda ur svenska kyrkan. En dominans av post-kristna svenskar speglas i samhället till följd av dessa pinsamhetskänslor. Enligt Thurfjell (2015, s. 36) kan man inte konstatera att Sverige domineras av sekularisering, utan det är mer komplext än så. Han förklarar att många idag associerar religion med våld och kvinnorförtryck och därför ses det som negativt att kalla sig själv för religiös eller kristen. Svenskarna firar fortfarande julafton, men de har slutat tro på Gud, Jesus och uppståndelsen. Ändå väljer man att ha en liten dörr öppen för religionen, utifall att, men man tror inte särskilt starkt på det övernaturliga menar Thurfjell (2015, s. 10).

Utifrån ett rättshistoriskt perspektiv kan det svenska samhället kallas för sekulariserat, förklarar Thurfjell (2015, s. 20). Detta eftersom lagarna genom ett och ett halvt sekel har förändrats. Från exempelvis konventikelplakatet år 1858, när avskaffning av att en präst behövde finnas i hushållet vid bönemöten försvann, till att lagen om trosfrid upphörde att gälla år 1970. Utifrån detta perspektiv kan samhället ses som sekulariserat och även uppfattas som sekulariserat menar Thurfjell (2015, s. 18-20).

En uppfattning som ställer sig emot att Sverige skulle vara sekulariseringen är Sveriges lojalitet gentemot de religiösa institutionerna. För 60 år sedan blev det möjligt för svenska folket att träda ur Svenska kyrkan om så önskades. Idag står 66% av befolkningen kvar som medlemmar i kyrkan och betalar för att vara del av den. Detta är det samfund i Sverige som har det högsta antal medlemmar, skriver Thurfjell (2015, s. 21). Det finns även andra samfund i Sverige, därav frikristna, muslimska, buddistiska m.fl som har en sammanlagt stor andel medlemmar. Vid en internationell granskning skulle nordens länder vara de länder som har den största lojaliteten gentemot sina religiösa institutioner. Utifrån detta hänseende tolkas Sveriges folk och samhälle inte som sekulariserat (Thurfjell, 2015, s. 21).

förändrats. Svenskarna har inte längre ett behov av institutionaliserad kristendom, men det har inte inneburit att religionen har försvunnit hos människorna (Thurfjell, 2015, s. 25).

Sammanfattningsvis på frågan om svenska folket är sekulariserade eller inte tydliggör Thurfjell (2015, s. 28) att svenskarna som grupp har en hög lojalitet gentemot kristna institutioner. Detta kan bland annat kopplas till att en stor andel av svenska befolkningen fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan. Endast 20 procent av befolkningen är aktivt religiösa och besöker kyrkan minst en gång i veckan, medan resten av befolkningen inte gör det. Istället har många av de övriga 80 procenten en individualistisk men även en andligt orienterad livsåskådning och trosföreställning.

Eva Reimers (2019, s.1-2) har skrivit en vetenskaplig artikel vid namn Secularism and religious

traditions in non-confessional Swedish preschools: entanglements of religion and cultural heritage, som handlar om hanteringen av ett kulturarv på förskolor. Reimers (2019, s.1-2)

skriver att Sveriges alla skolor skall vara icke-konfessionella. Samtidigt bevarar man ett kulturarv som har sitt ursprung från den lutheranska kyrkan. Problematiken uppstår när lärarna behöver separera religion från kulturarvet. På förskolorna är det vanligt att man fortfarande firar jul och påsk genom olika aktiviteter. Reimers (2019, s. 2-3) förklarar att lärarna inte berättar om varför de firar julafton, istället ses det som en del av kulturen och inte kopplat till religion. Reimers (2019, s. 3-4) skriver att Sverige av många ses som ett av världens mest sekulariserade länder, men att det finns delade meningar kring detta. Hon tillämpar David Thurfjells teori om att svaret på den frågan är väldigt komplex. Det finns dem som inte kallar sig för religiösa men som ändå firar kristna högtider som en del av kulturen. Individer kan vara medlemmar i Svenska kyrkan men ändå välja att kalla sig för icke-religiösa (Reimers, 2019, s. 4). Utifrån denna synpunkt och teori leder därför det slutliga till att förskolor kan fira högtider och ändå uppfattas som icke-konfessionella och sekulära handlingar, beroende på om man tar avstånd från religiösa berättelser och förklaringar eller inte. (Reimers, 2019, s. 1-5).

3.Metod och material

materialavgränsningen har gjorts vid urvalet av två relevanta texter ifrån tankesmedjan Timbro. Texterna är relevanta på så sätt att de alla har en stark koppling till religiös tillhörighet, sekularisering och skolans väsen, samt att deras undersökningar är utgångspunkten för att kunna besvara forskningsfrågorna. Dessa rapporter ställs emot vetenskaplig forskning där likheter och skillnader diskuteras. Timbros texter har antingen stärkts eller visat på dess dolda och icke vetenskapligt bevisade budskap. Ytterligare en avgränsning har gjorts kring sekularisering i klassrummet. Specifikt kommer undersökningen att rikta sig till gymnasieklassrummet och religionsundervisning.

3.1 Kvalitativ innehållsanalys

Martyn Denscombe (2006, s. 199) skriver om innehållsanalys och förklarar att den hjälper forskare att analysera innehållet i texter. Att dyka djupare i en text samt plocka ut och finna olika kategorier i textens innehåll är identifierbart med en kvalitativ innehållsanalys. Det positiva med innehållsanalys är att den ger forskaren möjligheten att finna dolda budskap i texter som skribenten avsiktligt eller oavsiktligt försöker förmedla. Detta skriver Eric Filice och Eve Dubé m.fl (2020, s.3) om i sin vetenskapliga artikel Vaccination discourses among

chiropractors, naturopaths and homeopaths. Det dolda budskapet möjliggörs främst av

kodningen, där det kan synliggöras vad texten framställer som relevant samt vad som prioriteras i texten. Även ideér och hur de hänger samman skapar ett avslöjande vad gäller texters dolda budskap (Descombe, 2006, s. 200). I denna studie har dolda buskap plockats ut ur två rapporter från tankesmedjan Timbro. Efter att ha läst och granskat texterna går det att identifiera olika teman som skribenterna väljer att lyfta vid återkommande tillfällen. Dessa teman problamatiseras och diskuteras i rapporten. Därefter stärks eller sänks de under den tredje forskningsfrågan när de ställs brevid vetenskaplig forskning.

3.2 Källmaterial

Litteraturstudiens källmaterial är två artiklar från tankesmedjan Timbro. Dessa kommer att granskas med hjälp av aktuell vetenskaplig forskning under den tredja forskningsfrågan. Timbro skriver på sin hemsida (Hämtad: 2020-21-8) att de är den främsta marknadsliberala tankekedjan i Norden. Tankesmedjan startades år 1978 och deras ambition är att på långsikt att skapa opinion för att förändra ett öppet samhälle, individuell frihet, marknadsekonomi och fri företagsamhet. De anställda på Timbro arrangerar olika seminarier, genomgår utbildningar, skapar filmer och liknande. Deras huvudsyfte är att försöka minska socialistisk ekonomisk och politisk makt, samt att istället fokusera på att lyfta rätten till valfrihet och att forma sitt eget liv. Vanligt bland anställda hos Timbro är att de själva regelbundet deltar i samhällsdebatten. Lars Torstenson Eriksson och Finn Wiedersheim-Paul skriver i boken Att utreda, forska och

rapportera (2014, s.13) om en ny teori för empiriskt material. De skriver om

PEST-förändringar som är en förkortning på PEST-förändringar i politiska, ekonomiska, sociala och tekniska förhållanden. Författarna förklarar att denna teori blivit aktuell till följd av samhällsförändringar. De talar om en behovsbaserad eller tillämpad forskning med omfattande kunskapsförnyelse. Globaliseringen har på kort tid ökat drastiskt och därmed det politiska maktanspråket (Eriksson, Wiedersheim-Paul, 2014, s. 13-14). Marknadsliberala tankesmedjor likt Timbro vill framföra den fria viljan och minska det politiska inflytandet till förmån för en högre grav av marknadsekonomi. De två rapporterna ”Att vara neutral” och ” Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet?” används för att besvara den första och andra forskningsfrågan. Därefter kommer den tredje forskningsfrågan antingen styrka eller stärka de punkter som presenterats i de två första forskningsfrågorna, med hjälp av vetenskaplig forskning. Den valda vetenskapliga forskningen har inte enbart haft en koppling till skola och sekularisering, utan främst religiösa identiteter och exkludering i olika sammanhang.

4. Analys

I analysen används Karin Kittelmann Flensners undersökning Jag är neutral, som handlar om sekularisering i Sveriges mångkulturella klassrum. Vidare i analysen lyfts relevant information fram i analysen utifrån Jonas Qvaserbo och Fredrik Wenell rapport Konfessionella friskolor –

samhällsproblem eller mänsklig rättighet? Dessa båda rapporter från Timbros tankesmedja

används för att besvara de två första forskningsfrågorna. Den tredje forskningsfrågan besvaras med hjälp av aktuell vetenskaplig forskning. Forskningen stärker eller sänker informationen hämtad från de två utvalda rapporterna från tankesmedjan Timbro.

4.1 Sekularisering i det svenska klassrummet

Kittelman Flensner gör en kvalitativ studie och den innehåller därför ingen statistik där en generell bild av Sveriges mångkulturella klassrum kan presenteras. Istället hänvisar hon till forskare som David Thurfjell för att stärka sin teori och sina slutsatser (Kittelmann Flensner, 2017, s. 15).

Undersökningen som gjorts av Karin Kittelmann Flensner (2017, s. 13) gällande sekularisering i Sveriges mångkulturella klassrum, börjar med en presentation av gymnasieskolans kursplan och ämnesplan i religionskunskap. Det som tydligt lyfts fram är att ämnet skall genomsyra och lyfta olika religioner och livsåskådningar samt att utbilda och förbereda elever på ett samhälle präglat av mångfald Kittelmann Flensner. En betoning läggs dock på kristendomen då den religiösa traditionen har legat till grund för det svenska samhället. Kittelman Flensner (2017, s. 13-14) lyfter även läroplanen, kursplanen och ämnesplanens punkt där en icke-konfessionell undervisning ligger till grund för ämnet. Debattören instämmer med att ämnet skall vara icke-konfessionellt eftersom klassrummen i dagens samhälle är mångkulturella. Dock ifrågasätter hon om undervisningen i dagens pluralistiska klassrum är värdeneutrala.

4.1.1 Sekularisering som norm

Kittelmann Flensner (2017, s. 18) får under sina observationer uppfattningen och intrycket av elever att religiösa traditioner har varit användbart och meningsfullt historiskt sätt. Eftersom det svenska samhället har kommit så långt i sin samhällsutveckling och eftersom vi är så pass upplysta idag, behövs inte längre religiösa traditioner. Det framkommer under ett samtal med en elev att människor som identifierar sig som religiös är en mindre vetande människa. Eleven förknippar religion med maktutövning och manipulering. Den religiösa tradition som eleven främst identifierar med dessa två begrepp är islam (Kittelmann Flensner,2017 s. 18). När ordet neutral presenteras gavs detta begrepp positiva kommentarer. Att vara neutral var detsamma som att vara icke-religiös för elever och lärare. Majoriteten av eleverna och lärarna i klassrummen påstod sig vara neutrala och sekulära. På så sätt tror skribenten att det självklara och normala har lett till att positionera sig som neutral, ateistisk och sekulär (Kittelmann Flensner, 2017, s. 18-19).

Det poängteras även att en ateist i klassrummet sällan ifrågasattes av andra. Under lektionernas samtal och diskussioner benämner man begrepp som individualism och individuella val. Detta är negationer som inte sätts samman med religiösa traditioner när elever och lärare diskuterar. Detta bidrar också till att förhöja en sekulär livsåskådning menar Kittelmann Flensner (2017, s. 19).

religion som någonting förenligt med individualism. Eleverna nämner även upprepade gånger att religiösa människor är mindre upplysta än människor som lever inom sekulära och icke-religiösa förhållanden. Slutligen poängterar Kittelmann Flensner (2017, s. 29) att eleverna tilldelats en för snäv fakta om religion för att förändra sitt förhållningssätt.

4.1.2 Friskolor med konfessionell inriktning i samhällsdebatten

Studiens andra rapport är skriven av Jonas Qvasebo och Fredrik Wenell. Qvarsebo och Wenell (2018, s. 5) går i sin rapport igenom samhällsdebatten kring friskolor med en konfessionell inriktning och visar på olika perspektiv. Vissa tycker att valet att studera vid en konfessionell friskola är en rättighet medan andra anser att det är ett samhällsproblem. Qvarsebo och Wenell (2018, s. 14) är tydliga med att poängtera att många missuppfattar begreppet ”konfessionella” friskolor, då Sverige egentligen inte har några religiösa skolor. Den korrekta benämningen är egentligen ”friskolor med konfessionell inriktning”.

Qvaserbo och Wenell (2018, s. 3) lyfter fram konfessionella friskolor ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, samt olika diskussioner kring huruvida dessa bidrar till integrering eller segregering i samhället. De förklarar övergripande hur konfessionella friskolor skall utgå ifrån en icke-konfessionell läroplan och undervisning likt kommunala skolor. Skolinspektionen har som uppgift att kontrollera detta. Däremot finns det ingenting som säger att man inte får ha en viss kultur på skolorna och där värderingar och livsåskådningar får ta plats. Tidigare forskning har främst gjorts på muslimska friskolor, där man har kunnat se en stor mångfald med olika religiösa traditioner och nationaliteter. Till skillnad från i majoritetssamhällets skolor har minoritetsgrupperna möjligheten att studera på en skola där den religiösa identiteten får kontextualiseras och förhandlas (Qvaserbo, Wenell, 2018, s. 3). Författarna diskuterar debatten kring konfessionella friskolor utifrån ett historiskt perspektiv där friskolornas framväxt startade på 1990-talet. Qvaserbo och Wenell (2018, s. 4) skriver att man tidigare hade samhället styrts av en lutheransk enhetsstat. Majoritetssamhället ville ha en enhetsskola, vilket vi idag kallar för ”en skola för alla”. Man strävade efter ett homogent samhälle där skolorna skulle vara likvärdiga och enhetliga. Under 1990-talet och framåt har samhället istället övergått i en sekulär enhetskultur där ett demokratiskt samhälle med demokratiska värderingar värderas. Qvaserbo och Wenell (2018, s. 4) förklarar att konfessionella friskolor och friskolor i allmänhet betraktas som främmande i dagens svenska samhälle. Religion betraktas av många som en privatsak och därför är det vanligt att man anser att konfessionella friskolor utmanar den sekulära kulturen.

de kunnat titta utifrån ett europeiskt perspektiv och sett att antalet elever som studerar vid konfessionella friskolor i Sverige är få (Qvarsebo och Wenell, 2018, s. 5).

Ordförande i socialdemokraternas kvinnorförbund heter Nalin Pekgul och Qvarsebo och Wenell (2018, s. 8) skriver att hon identifierar sig med en muslimsk tradition. Pekgul önskar att konfessionella friskolor skall tas bort då hon menar att dessa bidrar till segregering i det svenska samhället. Pekgul förklarar att föräldrar som väljer att sätta sina barn i konfessionella friskolor vanligtvis aktivt väljer att ta avstånd från majoritetssamhället. Som politiker är hennes önskan att olika kulturer och religioner skall integreras med varandra och detta är inte möjligt när elever inte möter elever från olika kulturer och religiösa traditioner. Konfessionella friskolor är ett hot mot samhällets homogenitet (Qvarsebo och Wenell 2018, s. 8).

Vidare uttrycker Pekgul att Sverige är ett upplyst sekulärt samhälle där det inte finns plats för religiösa skolor. Hon hänvisar istället barnens föräldrar till att utbilda och uppfostra barnen utifrån sin religiösa övertygelse under barnens fritid. Pekgul tycker att skolans uppgift är att forma kritiskt tänkande, självständiga medborgare som inte påverkats av religiösa traditioner. Ett flertal politiker uttrycker att religion bör vara en privatsak som står utanför Sveriges olika samhällsfunktioner (Qvarsebo och Wenell 2018, s. 8-9).

4.1.3 Fundamentalism

Qvarsebo och Wenell (2018, s. 7) väljer att lyfta två debattartiklar av Nyamko Sabinu och Mette Fjelkner. Dessa målar upp en negativ bild av muslimska friskolor. De skriver att religion kan leda till fundamentalism, självmordsbombare och terrorism. De nämner även att detta inte enbart händer bland muslimska fundamentalister utan även kristna och judiska. Dock trycker man extra på muslimska fundamentalister när man nämner konflikten efter skapade karikatyrbilder av profeten Muhammed. Med dessa debattartiklar är det tydligt att konfessionella friskolor kan tänkas leda till ”rekryteringsbasen för terrorism”.

Författarna av debattartiklarna visar också en rädsla för sekter och menar att konfessionella friskolor skulle kunna bli en arena för framtida sekter. Qvarsebo och Wenell (2018, s. 7) nämner folkpartistiska politikern Jan Björklund som använder Knutbyförsamlingen i Uppsala som exempel. Han menar att konsekvenserna av sekten förmodligen hade blivit större om Filadelfiaförsamlingen Knutby hade drivit en konfessionell friskola.

alla skolor bör ha ett icke-konfessionellt förhållningssätt. Han nämner även att alla barn bör skyddas för fysiska men likaså mentala övergrepp.

4.2 Klassrummets bemötande av elevers religiösa tro

Karin Kettelmann Flensner (2017, s. 18) skriver om hur sekulariseringen i Sverige påverkar religionsundervisningen. Att tro på Gud och att ha en religiös övertygelse kan verka galet och icke-modernt. Elever med en ateistisk livsåskådning som saknar en förståelse för religiösa perspektiv, skapar osäkerhet hos elever med religiösa bakgrunder. Den elev som identifierar sig med en religiös tradition förminskas och kommer därför inte alltid till tals i det svenska klassrummet.

4.2.1 Pronomen ”vi” och ”dem”

Kittelmann Flesner (2017, 21) skriver om den sekulariserade diskursen om förklarar att religion vanligtvis beskrivs som en privatsak som skall hållas för sig själv. Religion passar inte in i det offentliga rummet, såsom i klassrum eller vid andra offentliga sammankomster. Hon menar att detta blir problematiskt när religion skall diskuteras under religionskunskapsundervisning. Utanförskap och diskriminering uppstår när det görs skillnad på icke-religiösa och religiösa. Debattören skriver att lärare som observerats flitigt använder sig av pronomen ”vi”, när hen talar om icke-religiösa eller post-sekulära svenskar. Pronomen ”dem” används för att beskriva religiösa individer och framförallt människor med en muslimsk tradition. Elever med en religiös bakgrund som benämns som ”dem” inkluderas inte på samma sätt i undervisningen som de som faller inom ramarna för ”vi” (Kittelmann Flensner, 2017, s. 21, 27).

I flera klassrum har eleverna diskuterat sekularisering och huruvida svenskar är så sekulära som de påstås vara. Många elever menade att ”vi” i bemärkelsen post-kristna svenskar, är sekulära men att vi har ett kristet förhållningssätt gällande sociala och politiska frågor. I detta fall syftade eleverna tillbaka historiskt sett då kristendomen har dominerat det svenska samhället under en lång tid. Debattören förklarar också att en kristen svensk uppfattades som liberal utifrån elevernas synvinkel och dessa kunde ligga under pronomen ”vi”. Eleverna förknippade kristendomen med högtider såsom jul och påsk, samt att det gäller att vara en liberal kristen för att passa in i den svenska normen.

tillhörighet av majoriteten av eleverna, trots att ett antal elever i klassrummet identifierar sig som religiösa (Kittelmann Flesner, 2017, s. 25-26)

Kittelmann Flesner (2017, s. 27) beskriver vidare hur elever valt att likställa religiösa traditioner med sagor. Att tro på en religiös livsåskådning skulle kunna vara detsamma som att tro på Mickey Mouse, väljer en elev att kommentera. Andra talar öppet i klassrummet att om att religiösa individer förmodligen är psykiskt sjuka eller ointelligenta människor. En liknelse görs även mellan Gud och att ha en låtsaskompis. Med detta menar eleven att religiösa människor tror på något som inte existerar och lyssnar och lever utefter någonting som inte finns där, endast för att komma till en bra plats efter döden. Kittelmann Flesner (2017, s. 27) förklarar att när elever diskuterar buddhism exkluderat från de andra världsreligionerna beskrivs religionen som hyffsat bra då en stark koppling till en Gud inte finns.

Under en lektion skall en lärare undervisa om islam och börjar lektionen med att religionen islam för muslimer ses som livsinställning snarare än en religion, skriver Kittelmann Flesner (2017, s. 28). Vidare använder sig läraren av pronomen ”oss” i samband med att förklara att hen inklusive eleverna i klassrummet tänker på andra saker än muslimer när vi tänker på religion. Därefter följer ett pronomen ”vi” för att förklara att ”vi” tänker på kyrka, kristendom och tro när ordet religion dyker upp. Läraren fortsätter att exkludera muslimska elever i klassrummet istället för att använda sig av rätta benämningar och byta ut de olika pronomen som hen använt. Istället drar läraren alla elever över en kam och utgår ifrån normen, att alla i klassrummet har någon form av sekulär åskådning eller inställning till religion. Kittelmann Flesner (2017, s. 28) lyfter även att elever med både muslimsk och kristen bakgrund befann sig i klassrummet. Denna synen på islam som en livsinställning gäller generellt inte bara för islamsk tradition. En elev i klassrummet var aktiv inom pingströrelsen och såg förmodligen sin religiösa identitet som en livsinställning som återspeglas i hens vardagliga liv (Kittelmann Flesner, 2017, s. 28).

4.2.2 Religionsfrihet

menar hon att om den statliga svenska skolan inte klarar av det jobbet, borde andra vägar eller lösningar säkerligen värderas.

Under en diskussion i ett klassrum gällande religiös klädsel, symboler och byggnader diskuteras bland annat kyrkor. Eleverna associerar religion med tvång under ett elevexempel där eleven menar att om man bygger en kyrka centralt i ett område kommer detta leda till att allt fler besöker kyrkan, eller att de ”borde” besöka kyrkan. De som bor i området kan påverkas av att vänner och grannar besöker kyrkan och därför känner andra tvingade till att besöka kyrkan. Majoriteten av eleverna drog slutsatsen att det är synd om unga som växer upp i religiösa områden och samhällen då de lever inom tvång och inte har chansen att ta egna beslut gällande sin trosuppfattning. Kittelmann Flesner (2017, s. 22) förklarar vidare att läraren försöker vända detta mot att både religiösa och icke-religiösa uppväxter kommer med perspektiv som formar oss som människor. Eleverna stod dock fast vid att en icke-religiös uppväxt gav mer valmöjlighet och frihet (Kittelmann Flesner, 2017, s. 22).

Qvarsebo och Wenell (2018, s. 17) presenterar ett flertal samhällsdebattörer som menar att de kommunala skolorna i Sverige inte lyckas med inkludering och integrering i klasserna med elever från olika religiös bakgrund. Författarna riktar främst in sig på elever med en muslimsk identitet. Qvarsebo och Wenell (2018, s. 17) skriver att elevernas föräldrar känner sig osäkra kring barnens moraliska uppfostran som de får i svenska kommunala skolor. Detta då de hört om fester, alkohol och liknande. Istället vänder sig många muslimska föräldrar till konfessionella friskolor i tron om att deras barn skall få en skoluppfostran som de kan likställa med sin livsstil och personliga tro. Qvarsebo och Wenell (2018, s. 17) skriver att studier har visat på att konfessionella friskolor har uppstått pågrund av att majoritetssamhället inte har lyckats i sitt arbete med minoritetsgrupper och främst religiösa minoritetsgrupper. Qvarsebo och Wenell (2018, s. 23) förklarar att bevis på att segregeringen skulle öka till följd av dessa skolor inte finns då de flesta studier gjorts på muslimska friskolor. Majoriteten av Sveriges konfessionella friskolor är kristna friskolor (Qvarsebo och Wenell, 2018, s. 23).

Qvarsebo och Wenell (2018, s. 17) presenterar Jenny Berglunds studie om svenska klassrummets hantering av mångfald. Berglund kommer fram till att skolorna har misslyckats i sitt arbete att inkludera alla i undervisningen. I teorin står kommunala skolor för att de inte skall prioritera någon religiös tradition framför en annan. Berglunds studie visar dock att kommunala skolor i praktiken aktivt exkluderar religiösa elever baserat på deras klädstil och livsstil. Detta menar hon är kränkande för deras livsåskådning och därför leder det till att människor startar egna institutioner där elever kan gå till skolan utan att exkluderas av lärare och elever (Qvarsebo och Wenell, 2018, s. 17).

föräldrar har det visat sig att föräldrarna placerat dem där då de känner en känsla av värdighet över att placera sina barn på en konfessionell skola. Detta då man inte vill utsätta sina barn för exkludering i de offentliga skolorna. Det är också viktigt att barnens muslimska tro skall vara en naturlig del av deras liv och detta är man rädd skall förstöras genom förminskning av religiösa övertygelser

Vidare skriver författarna om hur religiösa elever i kommunala skolor befinner sig i ett ideologiskt underläge. Religionsundervisningen domineras av ett sekulärt förhållningssätt, både från lärare och elevers håll. Qvarsebo och Wenell (2018, s. 17) skriver att en studie har visat på att det svenska klassrummet inte bara kan beskrivas som sekulariserat och individualistiskt, utan egentligen religionsfientlig. Studien visar även att eleverna väljer att tona ner sig religiösa övertygelse och bakgrund för att passa in i klassrumsmiljön. Detta i sin tur kan vara anledningen till varför religiösa elever väljer konfessionella friskolor istället för kommunala.

Skribenterna gör under sin studie en enkätundersökning där svaren har varit anonyma. Ungefär hälften av Sveriges konfessionella friskolor har deltagit i enkäten. Qvarsebo och Wenell (2018, s. 19-21) skriver att endast tre konfessionella friskolor av 66 stycken i Sverige svarar att de endast har en religion representerad på skolan. Övriga skolor visar att de likt de kommunala skolorna har en stor mångfald där olika nationaliteter och religiösa traditioner representeras av eleverna. Skolorna har oftast ett flertal olika kulturer som integreras med varandra på ett sett som inte har lyckats i de svenska kommunala klassrummen skriver Qvarsebo och Wenell (2018, s. 21).

4.3 Tendenser som går att finna i forskningen i fråga om sekularisering och skola

4.3.1 Exkludering i klassrummet

I rapporten Bortom vi och dem skriver författaren Masoud Kamali (2005, s. 29) om begreppen ”vi”, ”dem”, ”de andra” och ”oss”. Han förklarar att ett skapande av ”de andra” inte endast är ett begrepp. Det har en underliggande betydelse som innefattar att ”de andra” är lite sämre än ”oss”. Masoud Kamali (2005, s. 29) skriver att detta är ett sätt att understryka på att ”vår” nationalitet och etnicitet står högre. Med andra ord menar han att användandet av dessa pronomen i olika sammanhang är diskriminerande och rasistiskt belagda.

Kamali (2005, s. 29) skriver att majoritetssamhället kan skapa en narcissistisk föreställning eftersom de får uppfattningen om att deras nationalitet och etnicitet är det största och bästa att tillhöra och identifiera sig med. Kamali (2005, s. 30) skriver också att detta under en lång period har växt fram genom bland annat etablering och expansion av en europeiska civilisationen. Det är människor i väst som tilltalas med pronomen ”vi” och som anses vara överlägsna. I övriga världen beskrivs man med ett pronomen ”dem” och klassas av västvärlden som underlägsna. För att knyta an till Karin Kittelmann Flesners (2017, s. 21, 27) rapport på tankesmedjan Timbro, går det med hjälp av Masoud Kamali (2005, s. 29-30) styrka att användandet av dessa pronomen är ett sätt att exkludera och inkludera dem som passar in i ett ”vi” respektive ”dem”. Karin Kittelmann Flesner (2017, s. 25-26) förklarade i sin rapport att elever hade en negativ syn på människor med en religiös bakgrund, samt att dessa individer sågs som omoderna och outbildade. Dennis Beach (2017, s. 628-629) skriver bland annat om de nordiska ländernas politik samt olika framställningar i media. Han förklarar att immigranter till de nordiska länderna ofta lever under socio-ekonomiska förhållande och i segregerade områden. Media framställer dessa områdens skolor som utsatta och där sämre studieresultat har visats i förhållande till andra nordiska skolor.

4.3.2 Ett sekulariserat förhållningssätt i klassrummet

Phil Zuckerman (2009, s. 63, 65) diskuterar i sin vetenskapliga artikel Why are Danes and

Swedes so irreligious? en teori kring sekularisering och menar att svenskar och danskar kan

komma att agera utifrån ett kulturellt försvar när allt fler muslimer integrerar till länderna. Ett kulturellt försvar beskrivs som att invånare vänder sig till sin religiösa tradition och kultur för att bli starkare som nation vid hot från utomstående kulturer och religiösa traditioner. Detta menar Zuckerman (2009, s. 63, 65). kan förändra den dominerade sekulariseringen i Sverige då allt fler muslimer immigrerar till länderna. En teori är att post-kristna sekulära svenskar och danskar agerar och vänder sig till kyrkan då de känner ett hot från andra kulturer och religiösa traditioner. På så sätt kan sekulariseringen minska menar Zuckerman (2009, s. 63, 65).

Om man jämför detta med Karins Kittelmann Flesners rapport från Timbro skulle hon antyda att sekulariseringen snarare ökar eftersom lärare och elever vanligtvis intar ett sekulärt förhållningssätt i klassrummet. Likt vad Zuckerman (2009, s. 63, 65) antyder, så skapas en fördelning av etniskt svenska individer och muslimska immigranter då många svenskar idag inte har en religiös övertygelse. David Thurfjell (2015, s. 24-25) menar dock att svenskars sekulära förhållningssätt är mer komplext än så.

Det är vanligt att man firar julafton, påsk och andra högtider i Sverige men ändå väljer man att inte kalla sig själv för kristen, menar Thurfjell (2015, s. 24-25). Detta då det har uppstått en del pinsamhetskänslor kring att kalla sig själv för religiös. Qvaserbo och Wenell (2018, s. 12) instämmer i detta i sin rapport på Timbro, då de kommer fram till att en stor andel politiska företrädare anser att religion bör vara en privatsak som inte diskuteras i det offentliga rummet. Vidare skriver Malin Löfstedt och Anders Sjöborg (2019, s. 153) att elever som läser religionskunskap på gymnasiet värderar ämnet högt då de anser det nödvändigt att lära om olika religiösa traditioner och kulturer för att förstå det mångkulturella samhället när de tagit studenten. Löfstedt och Sjöborg (2019, s. 153) skriver även att studier har visat på att elever tycker att religionskunskap är ett känsligt ämne då religion kan anses vara någonting personligt och privat. Detta går i enighet med Thurfjells (2015, s. 24-25) teori kring att människor idag känner pinsamhetskänslor kring att tala om sin livsåskådning.

Anders Sjöborg (2013, s. 39) har gjort en kvantitativ analys i sin studie "British Journal of Religious Education, Volym 35, Nummer 1". I: Religious education and intercultural

understanding: examining the role of religiosity for upper secondary students' attitude towards RE. Studien specificerar sig på gymnasieelevers attityder gentemot religionskunskapsämnet

en enkät där det framkommer att ett stort antal religiösa elever förväntas prestera bra i ämnet för att uppfattas som en bra ”muslim”, ”kristen”, ”buddism” m.fl. Däremot uppfattas de elever med en etnisk svensk bakgrund tycka sämre om ämnet då uttryck som ”jag är svensk, så jag är inte religiös” tenderar att vara normen i klassrummet (Sjöborg, 2013, s. 38, 44).

Den ovannämda vetenskapliga studien kan stärka både Karin Kittelmann Flesners rapport men också Jonas Qvaserbo och Fredrik Wenells (2018, s. 17) rapport eftersom de antyder att religiösa elever vill bevara sin religiösa identitet. Antingen med hjälp av konfessionella friskolor eller i kommunala skolor där det anses vara mer problematiskt att låta sin religiösa tradition komma till uttryck. Likaså antyder rapporterna att elever med en etnisk svensk bakgrund låter sekulariseringen dominera i de svenska klassrummen.

Löfstedt och Sjöborg (2019, s. 153) beskriver ytterligare en undersökning där man studerat vad lärare och elever anser om religion. De kommer fram till att religion hos många svenska individer är någonting föråldrat och omodernt. Normen anses vara en icke-religiös livsåskådning och de kommer även fram till att ett sekulärt förhållningssätt är det moderna och mest accepterade i samhället. Eleverna i undersökningen förklarar att de tycker att religiösa traditioner är någonting främmande, samt att det förknippas med en person som inte är särskilt modern. De elever som deltog i undersökningen hade dock en mer positiv syn på andlighet då detta är mer komplext än att tillhöra en redan konstruerad religiösa tradition (Löfstedt och Sjöborg , 2019, s. 153-154).

Mattias Gardell skriver i boken Islamofobi (2011, s. 85-87) om sekulariseringen i Sverige och hur Sverige framställer sig som världens mest sekulariserade land. Han menar dock att det finns ett flertal länder i världen som också är väldigt sekulariserade. Gardell (2011, s. 86) vill poängtera att en stor andel muslimer idag inte kallar sig för religiösa. Någon studie på antalet sekulära muslimer i Sverige har inte gjorts, men i länder som Iran och Irak där majoritetssamhället identifierat sig med en muslimsk tradition har man fastställt fakta om medborgarnas religiositet.

I Iran meddelar ungefär 80 procent av studiens utvalda respondenter att de inte tror på en Gud. I Irak har ungefär 50 procent av deltagarna en icke-religiös åskådning. Gardell (2011, s. 87-88) vill med detta förklara att en stor andel ”muslimer” idag har likt många post-kristna svenskar en sekulär livsåskådning. Att ha en tro på livet efter döden, eller att själen lever vidare behöver inte likställas med att en individ kallar sig för religiös oavsett om man är muslim, kristen, jude och så vidare.

och andra elever intar ett sekulärt förhållningssätt i klassrummet. Flesner har inga större kunskaper om vilka elever i klassrummet som identifierar sig som icke-religiösa och sekulära. Hon nämner endast att det finns ett fåtal elever med kristen och muslimsk bakgrund. Hennes argument går med forskning inte att styrka eftersom det inte finns någon svensk studie gjord på antalet sekulära muslimer i Sverige.

4.3.3 Sekularisering i konfessionella friskolor

Jenny Berglund (2014, s. 278) skriver i sin vetenskapliga artikel Islamic Religious Education

in State Funded Muslim Schools in Sweden: A Sign of Secularization or Not? om svenska

muslimer som minoritetsgrupp i Sverige samt hur konfessionella friskolor kan bidra till en integrering eller segregering i samhället. Skribenten börjar med att lyfta fram en historisk bakgrund där det svenska undervisningssystemet i grunden har ett kristet förhållningssätt tack vare den lutheranska traditionen.

Likt Karin Kittelmann Flesner (2017, s. 13-14) lyfter Berglund (2014, s. 279) att den kommunala skolan i Sverige idag skall vara icke-konfessionell och lärare skall hålla sig till ett neutralt förhållningssätt. Med detta menas att lärare inte får värdera en religiös tradition högre än en annan, samt att läraren och skolan inte skall prioritera vissa religiösa livsåskådningar. Vidare skriver Jenny Berglund (2014, s. 282) att muslimska elever är rädda för att diskrimineras i det kommunala klassrummet samt att de inte kan uttrycka sin fulla identitet genom klädsel, fastan, böner eller liknande. Muslimska friskolor, likt alla skolor i Sverige skall hålla ett ”neutralt” förhållningssätt i sin undervisning. På så sätt introduceras eleverna på de muslimska friskolorna också för sekulära och icke-religiösa livsåskådningar (Jenny Berglund, 2014, s. 282). Det går därför att konstatera att både de svenska konfessionella friskolorna och de kommunala svenska skolorna erbjuder undervisning i sekulära livsåskådningar.

5. Diskussion

5.1 Är det svenska klassrummet sekulariserat?

Kittelmann Flesner (2017, s. 29) menade att majoriteten av eleverna och lärarna hade ett sekulariserat förhållningssätt i klassrummet. När eleverna studerade och förhöll sig kritiska till religiösa traditioner utgick man exempelvis från att det sekulariserade och neutrala samhället var det rätta. Att vara religiös var detsamma som att vara ointelligent.

Utifrån den andra rapporten skriven av Jonas Qvarsebo och Fredrik Wenell har det varit svårare att plocka ut information relevant för forskningsfrågan. Det som diskuteras där har att göra med konfessionella friskolor och hur de talas om i samhällsdebatten. De flesta politiker som nämns har en negativ syn på konfessionella friskolor då de tror att detta ökar segregeringen i samhället och risken för fundamentalistiska förhållanden.

De som visades vara positiva till konfessionella friskolor är främst elevernas föräldrar men också andra debattörer. Anledningen till varför man såg konfessionella friskolor som ett positivt alternativ, hade att göra med de kommunala skolornas oförmåga att inkludera elever med religiösa identiteter. Det framgick i rapporten att de positiva debattörerna ansåg de offentliga skolorna som sekulariserade och inte i enighet med religiösa elevers övertygelser. Barnens föräldrar ville inte placera eleverna i skolor där man inte har samma moraliska värderingar i enighet med ens egna kulturella bakgrund. En slutsats kan vara att de offentliga skolorna är för sekulariserade och exkluderande för elever med en religiös bakgrund, men också att skolorna enbart inte har samma moraliska värderingar som en starkt religiös individ.

5.2 Hur bemöter det svenska klassrummet elever med religiös tro?

Den andra forskningsfrågan diskuterar hur det svenska klassrummet bemöter elever som har en religiös tro. I Kittelmann Flesners (2017, s. 29) rapport framgår det bland annat att elever öppet talar om religiösa människor som ”mind-fucked” och andra kränkande ord. Det talas också öppet om hur religiösa människor inte är lika upplysta och intelligenta som icke-religiösa och sekulära personer. Det skall även påpekas att religiösa elever tillhörande olika religiösa traditioner befinner sig i klassrummet.

5.3 Vilka tendenser går det att finna i forskningen i fråga om sekularisering och skola?

I den tredje och sista forskningsfrågan nämns olika tendenser som går att finns i forskningen i fråga om sekularisering och skola. De punkter som valts att diskutera med hjälp av aktuell vetenskaplig forskning är exkludering i det svenska klassrummet, ett sekulariserat

förhållningssätt i det svenska klassrummet och sekularisering i konfessionella friskolor. Syftet

med denna forskningsfråga har varit att antingen sänka eller stärka de argument som skribenterna för timbrorapporterna lagt upp med hjälp av vetenskaplig forskning.

Vad gäller punkten om exkludering i det svenska klassrummet, kan bland annat författaren Masoud Kamali (2005, s. 29) förtydliga vissa ståndpunkter i Karin Kittelmann Flesners rapport då det finns en bakomliggande tanke med att dela in människor i ett ”vi” och ”dem”. Masoud (2005, s. 29) skriver att användandet av dessa pronomen har historiskt växt fram. Att inkluderas i ett ”vi” betyder underförstått att man är lite bättre än ”de andra”. I dessa ”vi” innefattar människor från västvärlden. Kittelmann Flesners (2017, s. 21, 27) argument kring att exkludering i klassrummen skapas när man använder sig av pronomen ”vi” och ”dem” skulle därför kunna stärkas med denna aktuella vetenskapliga forskning.

Den andra punkten lyfter huruvida det finns ett sekulariserat förhållningssätt i det svenska

klassrummet, vilket både Kittelmann Flesner samt Qvarsebo och Wenell påpekar. Med hjälp av

vetenskaplig forskning går det att finna en del delade meningar kring denna punkt. Professorn Mattias Gardell (2011, s. 85-88) skriver exempelvis att inte alla muslimer är religiösa. Att en person har en muslimsk bakgrund innefattar inte att hen är religiös och icke-sekulär.

Det har gjorts studier bland annat i Irak och Iran där det visat sig att ungefär hälften av medborgarna lever utifrån ett sekulariserat förhållningssätt. Eftersom det inte gjorts någon studie kring svenska muslimer och dess religiösa eller ickereligiösa förhållningssätt, verkar både Kittelmann Flesner samt Qvaserbo och Wenell anta att eleverna exkluderas i undervisningen. Gardell (2011, s. 86-87) menar att det säkerligen är ett större antal muslimer i Sverige som är sekulariserade än i Irak och Iran. Att klassrummet utgår ifrån ett sekulariserat förhållningssätt behöver därför inte innebära att en stor andel elever känner sig exkluderade. Löfstedt och Sjöborg (2019, s. 153) presenterar en undersökning om vad lärare och elever anser om religion. Det framkommer att religion är någonting omodernt och föråldrat. Att identifiera sig som icke-religiös hör till normen i det svenska klassrummet. Deras undersökning visar även på att det finns ett sekulariserat förhållningssätt i skolorna. Den sista punkten handlar om

skall speglas av ett neutralt förhållningssätt där livsåskådningar inte gör anspråk på undervisningen. Detta menar Jenny Berglund (2014, s. 278-279) är svårt då skolsystemet historiskt sätt är präglat av ett kristet lutheranskt förhållningssätt.

Undervisningen och lärarna skall vara icke-konfessionella. I konfessionella friskolor presenteras alla livsåskådningar, religiösa som icke-religiösa. På så sätt får eleverna ta del av kunskapen om sekularisering oavsett vilken skola de studerar vid. Att studera vid exempelvis en buddhistisk friskola innebär inte per automatik att undervisningen har en buddhistisk prägel, eftersom alla svenska skolor skall vara icke-konfessionella.

5.4 Sammanfattning

Denna studie har undersökt tre olika forskningsfrågor inriktade kring skola och sekularisering. Det material som har använts har kommit från tankesmedjan Timbro där två texter valdes ut. Vid besvarande av de två första forskningsfrågorna användes enbart de två texterna från Timbro. De svar som gick att finna på denna studies två första forskningsfrågor i rapporterna av författarna Karin Kittelmann Flesner samt Jonas Qvarsebo och Fredrik Wenell plockades ut med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. För att finna de specifika teman som skulle kunna besvara forskningsfrågorna, behövdes den kvalitativa innehållsanalysen för att kunna dyka djupare in i texterna och plocka ut detaljerad information relevant för denna studie.

Den valda sekulariseringsteorin av David Thurfjell har legat till grund för uppsatsen. I enighet med de båda texterna från Timbro, men framförallt Karin Kittelmann Flesners rapport, går det att finna en likhet i Thurfjells teori och den praktik som Kittelmann Flesner identifierade. Detta bland annat när ”sekulariserade” elever svarar att de inte tror på någon Gud som sitter i himlen. Istället har majoriteten av eleverna en större respekt för en andlig övertygelse, likt vad Thurfjell (2015, s. 28) nämner i sin undersökning. På så sätt går det att påvisa att sekulariseringen i Sverige är komplex och inte självklar i alla sammanhang.

agera för att minimera utanförskap. En poängvärd slutsats är användandet av pronomen ”vi” och ”dem” som sätter människor i olika kategorier baserat på var de kommer ifrån och vilken religiös bakgrund de har (Masoud Kamali, 2005, s. 29). Att fundera kring hur dessa pronomen används i undervisningen, kan vara ett steg på vägen för att minimera utanförskap av religiösa elever.

5.5 Vidare forskning

Något som skapat intresse under denna studie har varit Mattias Gardells tankar kring sekulära muslimer i Sverige. Det skulle vara intressant att ta reda på hur stor andel som identifierar sig som aktivt religiösa och vilka som icke-religiösa. Eftersom religionsbaserade undersökningar kan vara problematiska att genomföra, skulle ett alternativ kunna vara att skicka ut enkäter där respondenterna är anonyma. Intressant skulle även vara att veta inom vilket åldersspann för icke-religiösa eller sekulariserade muslimer som är högst respektive lägst. Denna undersökning skulle i sådant fall lämpa sig som en större studie på en högre nivå.

Genom att göra en sådan studie skulle det kunna innebära en mätning av exkluderingen av religiösa elever i skolorna. Det är självfallet svårt att mäta hur många som känner sig exkluderade av alla de religiösa elever som finns i Sverige, men om man visste hur många som identifierar sig som sekulära, skulle vi kunna mäta hur stor andel sekularisering som finns i klassrummen samt hur pass stor normen är. Som forskare skulle man även kunna fråga sig om detta varit följden av det sekulariserade förhållnigssätt som många lärare intar i undervisningen, som i sin tur har format elevernas livsåskådningar.

Den valda metoden och teorin har format studien på så sätt att det funnits olika tolkningar kring vad sekularisering innebär. Likt den valda sekulariseringsteorin, förknippade vissa elever religiösa traditioner med våld och kvinnoförtryck och påsåsätt har studien visat på ett samband mellan teorin och undersökningarna som gjorts i rapporterna. Metoden har möjliggjort en djupgående analys där väsentliga delar och detaljer i rapporterna har plockats ut för att problamtiseras, belysas och sedan ställas brevid vetenskaplig forskning.

Exempel på forskningsfrågor:

- Finns det sekulära muslimer i Sverige?

- Hur förhåller sig unga muslimer respektive äldre muslimer till en Gudstro?

27

Käll- och litteraturförteckning

Tryckta källor

Beach, Dennis (2017) Whose justice is this! Capitalism, class and education justice and

inclusion in the Nordic countries: race, space and class history, Educational Review, 69:5,

s. 620-637, DOI: 10.1080/00131911.2017.1288609

Berglund, Jenny (2014). Islamic Religious Education in State Funded Muslim Schools in

Sweden: A Sign of Secularization or Not? Tidsskrift for islamforskning, s. 275-301

Creswell, John W. & Creswell, J. David (2018). Research design: qualitative, quantitative,

and mixed methods approaches. Fifth edition. Los Angeles: SAGE

De los Reyes, Paulina & Kamali, Masoud (2005) Bortom vi och dom - Teoretiska reflektioner

om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: SOU 2005:41

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (2014). Att utreda, forska och rapportera. 10. uppl. Stockholm: Liber

Filice, EricI, Dube ́, Eve, E. Graham, Janice, E. MacDonald, Noni, A. Bettinger, Julie, GreysonI, Devon, MacDonald, Shannon, Driedger, S. Michelle, Kawchuk, Greg, B. Meyer, Samantha (2020) Vaccination discourses among chiropractors, naturopaths and

homeopaths: A qualitative content analysis of academic literature and Canadian organizational. Tidssktift: Plos one

Gardell, Mattias (2011). Islamofobi. Stockholm: Leopard

Kittelmann Flensner, Karin (2017). Jag är neutral! Stiftelsen Fritt Näringsliv/Timbro Liljefors Persson, Bodil. Abrahams barn – inkluderande undervisning utifrån kreativt

samarbete och dialog. I Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Malin Löfstedt (red.) s. 187-202 (2011). 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Löfstedt, Malin, Sjöborg, Anders. Unga religion och lärande. I Unga och religion: troende,

ointresserade eller neutrala? Maria Klingberg & Mia Lövheim (red.) s. 157-164 (2019) 1.

uppl. Malmö: Gleerups

Qvarsebo, Jonas, Wenell, Fredrik (2018) Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet? Stiftelsen Fritt Näringsliv/Timbro

Reimers, Eva (2019) Secularism and religious traditions in non-confessional Swedish

preschools: entanglements of religion and cultural heritage. The Author(s). Published by

Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

Sjöborg, Anders (2013) British Journal of Religious Education, Volym 35, Nummer 1. I:

Thurfjell, David (2015). Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen. Stockholm: Molin & Sorgenfrei

Trulsson, Åsa. Religiös ungdom i en sekulär vardag. I Levd religion: det heliga i vardagen. Katarina Plank & Daniel Enstedt (red.) s. 151-166 (2018). Lund: Nordic Academic Press Willander, Erika (2019). Sveriges religiösa landskap: samhörighet, tillhörighet och mångfald

under 2000-talet. Stockholm: Myndigheten för stöd till trossamfund

Wilson, R. Bryan (2015) Sekularization. Encyklopedia of religion. Hämtad: 2020-12-18. Zuckerman, Phil (2005) Why are Danes and Swedes so irreligious? Nordic Journal of