Examensarbete magisternivå

Examensarbete magisternivå

Social arbetsmiljö vid arbete hemifrånExamensarbete

magisternivå

Social arbetsmiljö vid arbete hemifrån

En kvalitativ studie om upplevelser av den sociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån under Covid-19 pandemin.

Hanna WallinSocial arbetsmiljö vid arbete hemifrån

En kvalitativ studie om upplevelser av den sociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån under Covid-19 pandemin.

Hanna Wallin

2021Hanna Wallin

2021

2021

Examensarbete i arbetshälsovetenskap, magisternivå, 15 hp Arbetshälsovetenskap

Masterprogram i arbetshälsovetenskap

Examensarbete, avancerad nivå (magisterexamen), 15 hp Handledare: Birgitta Wiitavaara

Examinator: Fredrik Hellström

1 Abstract

Writer: Hanna Wallin

Title: Social work environment when working from home: A qualitative study on experiences of the social work environment when working from home during the Covid-19 pandemic

Course: Thesis in occupational health science University: University of Gävle

With the current COVID-19 pandemic, several restrictions have been introduced, including social distancing and working from home if possible, as a result of the pandemic and its restrictions, our social contacts have decreased both at work and in private life. There have been previous reports of both the pros and cons of working from home and the effect on work-related health differs in previous research. Many previous studies concerning COVID-19 and occupational health have been carried out in other countries with tighter restrictions and other conditions, there is therefore a knowledge gap and there is also a need for more research into how conditions in our work

environment have changed with the COVID-19 pandemic. The purpose of the study is to investigate how employees experience their social work environment when working from home during the COVID-19 pandemic. This study is a qualitative study with semi-structured interviews as a method and the interviews take place through digital

communication tools. The study includes 10 informants who are working from home during the pandemic. The results showed both that the informants perceived their social work environment as very different with only digital contact with colleagues and managers. Experiences of the social work environment included fewer social and spontaneous contacts, however, the informants tried to talk continuously with their colleagues and it felt important to support each other. They also experienced the advantages and disadvantages of communicating through digital tools, but the

experience was that the collaboration with colleagues worked well even though there were some difficulties. The informants had different experiences of contact with the manager and the possibilities for receiving support.

2 Sammanfattning

Författare: Hanna Wallin

Titel: Social arbetsmiljö vid arbete hemifrån: En kvalitativ studie om upplevelser av den sociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån under Covid-19 pandemin.

Kurs: Examensarbete i Arbetshälsovetenskap, magisternivå Lärosäte: Högskolan i Gävle

I och med rådande covid-19 pandemi har flera restriktioner införts som bland annat social distansering och att arbeta hemifrån om möjlighet finns, som en följd av

pandemin och dess restriktioner har våra sociala kontakter minskat både på arbetet och privat. Det har tidigare rapporterats om både för-och nackdelar med att arbeta hemifrån och effekten på den arbetsrelaterade hälsan skiljer sig i tidigare forskning. Många tidigare studier som berör covid-19 och arbetshälsa är utförda i andra länder med hårdare restriktioner och andra förutsättningar, det finns därför en kunskapslucka och det upplevs också finnas behov av mer forskning kring hur förutsättningar i vår arbetsmiljö har förändrats i och med covid-19 pandemin. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare upplever sin sociala arbetsmiljö vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin. Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade

intervjuer som metod och intervjuerna utfördes genom digitala kommunikationsverktyg. Studien innefattar 10 informanter som arbetar inom en kommunal sektor som i och med pandemin arbetar hemifrån. Resultatet visade att de upplevde sin sociala arbetsmiljö som väldigt annorlunda med endast digital kontakt med kollegor och chef. Upplevelser av den sociala arbetsmiljön innefattade färre sociala och spontana kontakter, dock försökte informanterna att prata kontinuerligt med sina kollegor och det upplevdes viktigt att stötta varandra. De upplevde också fördelar och nackdelar med att

kommunicera via digitala verktyg men upplevelsen var att samarbetet med kollegor fungerade bra även om det fanns vissa svårigheter. Informanterna hade olika upplevelser av kontakten med chef och möjligheterna till att få stöd.

3

Innehåll

1.2.1.Arbeta hemifrån innan och under covid -19 pandemin ... 6

1.2.2.Socialt samspel och sociala interaktioner vid arbete hemifrån ... 8

1.2.3.Samarbete och kommunikation vid arbete hemifrån ... 9

1.2.4.Socialt stöd vid arbete hemifrån ... 9

1.3.Problemformulering ... 10

2. Syfte ... 11

3. Metod ... 11

3.1. Studiedesign ... 11

3.2. Urval ... 12

3.2.1.Informanter och kontext ... 12

3.3. Datainsamling ... 13

3.3.1. Semistrukturerade intervjuer ... 13

3.3.2. Intervjuer via digitalt kommunikationsverktyg ... 13

3.4. Genomförande av intervjuer ... 14

3.5.Databearbetning och analysmetod ... 14

3.6.Litteratursökning ... 16

3.7.Etiska överväganden ... 16

4. Resultat ... 17

4.1.Kontext: Att arbeta hemifrån under covid-19 pandemin ... 17

4

4.3.Möten digitalt var mindre sociala och minskade möjligheter för respons,

reflektioner och reaktioner ... 19

4.4. Att arbeta hemifrån innebar mindre sociala och spontana kontakter ... 20

4.5.Samarbete fungerade bra digitalt men det finns vissa svårigheter ... 21

4.6.Social kontakt med kollegor var viktigt vid arbete hemifrån ... 23

4.8.Upplevde ett sämre socialt skyddsnät och mer ansvar på individen för att få stöd ... 25

4.9.Upplevelser av att delta i sociala sammanhang digitalt ... 25

4.10. Kontakt med chef och möjlighet till stöd vid arbete hemifrån upplevdes olika 27 5. Diskussion ... 28

5.1.Resultatdiskussion ... 28

5.2.Metoddiskussion ... 35

5.2.1.Intervjuer och tillvägagångssätt ... 35

5.2.2.Kvalitetskriterier ... 36

6.Slutsats ... 37

6.1.Förslag till fortsatt forskning ... 37

7.Referenser ... 39

Bilaga 1 Intervjuguide……….42

5

1. Bakgrund

I och med rådande covid-19 pandemi har Folkhälsomyndigheten (2020) utfärdat

restriktioner och rekommendationer angående social distansering; att endast umgås med en mindre krets samt att arbeta hemifrån. Under pandemin har stora förändringar skett i både privatliv och arbetsliv, vilket i sin tur har bidragit till färre sociala kontakter och för många har det inneburit en ökad känsla av ensamhet (Folkhälsomyndigheten, 2020). 1.1. Begrepp

1.1.1.Distansarbete

Distansarbete (telework, remote work, distributed work, virtual work, flexible work, flexplace, distance work) beskrivs enligt Allen, Golden och Shockley (2015) som en arbetsmetod som innebär att medarbetare ersätter hela eller delar av sin ordinarie arbetstid på arbetsplatsen med att till exempel arbeta hemifrån eller från annan plats. Till hjälp finns digital teknik för att utföra sitt ordinarie arbete och hålla kontakt med andra (Allen et al., 2015). I denna studie kommer begreppet ”arbeta hemifrån” att användas då det i denna studie är intressant att undersöka specifikt arbete hemifrån och inte distansarbete generellt.

1.1.2.Social arbetsmiljö

Studiens syfte innefattar att undersöka upplevelser av den sociala arbetsmiljön som definieras enligt följande ”Den sociala arbetsmiljön är hur vi samspelar med och påverkas av de personer som finns runt omkring oss, till exempel medarbetare och chefer ” (Arbetsmiljöverket, 2016, s.10). Arbetsmiljöverket (2020) beskriver att den sociala arbetsmiljön handlar om våra villkor och förutsättningar för arbetet när det kommer till socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Enligt Arbetsmiljöverket (2020) så är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön även vid

6 1.2.Tidigare forskning

Det finns en variation i tidigare forskning där datainsamling skett på olika sätt, främst enkätundersökningar och litteraturöversikter men även kvalitativa undersökningar. Definitionen av distansarbete och i vilken grad och var distansarbetet har skett skiljer sig mellan studierna, utgångsläget är således olika och det blir svårt att jämföra resultat. Det är också en skillnad på studier utförda innan och under pågående pandemi, då förutsättningarna för att arbeta hemifrån/på distans skiljer sig mycket i och med andra förändringar på samhälls- och individnivå (O Connor, Conboy & Dennehy, 2021; Fana, Milasi, Napierala, Fernandez Macias, Gonzalez Vazques, 2020). Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak, 2021) har gjort en kartläggning och analys av

förutsättningar för arbete hemifrån under covid-19 pandemin. Kartläggningen i sin tur innefattar både en intervjustudie och en litteraturstudie av bland annat forskarrapporter/-artiklar, rapporter från myndigheter och företag. Resultatet av kartläggningen av både intervjustudien och litteraturstudien presenteras sammanfattande så därför anges Mynak (2021) som referens. Enligt Mynak (2021) är mycket av artiklarna och forskningen som gjorts under pandemin mindre noggrant granskad i jämförelse med tidigare vetenskaplig forskning. Det kan påverka trovärdigheten i artiklarna men det är ändå av värde att se vad som presenterats inom området. Nedan presenteras forskning och litteratur som berör arbete hemifrån innan och under covid-19 pandemin samt viktiga delar i den sociala arbetsmiljön.

1.2.1.Arbeta hemifrån innan och under covid -19 pandemin

7

även skett totalt sett i samhället med till exempel nedstängningar och restriktioner (O Connor et al., 2021). Vidare har det också skett förändringar som blandar arbetslivet och privatlivet i högre grad än tidigare exempelvis genom barn som har distansundervisning i hemmet (O Connor et al., 2021). Det har också blivit en större digitalisering i arbetet och ökade krav på individens förmåga att själv skapa en fungerande arbetsmiljö i det egna hemmet (Mynak, 2021). Enligt kartläggningen av Mynak (2021) upplevde många att det fungerade bra att flytta arbetsplatsen till det egna hemmet och att upplevelsen av arbete hemifrån ansågs för det mesta positiv. Trots att arbete hemifrån kom plötsligt och var obligatoriskt så anses det ändå finnas fördelar (Fana et al., 2020). Kniffin et al (2021) menar dock att en positiv omställning till att arbeta hemifrån är beroende av om det finns möjlighet fysiskt att skapa en bra arbetsplats i hemmet. Det finns vissa

8

arbetslivet, exempel genom att barn är hemma från skola/förskola och om en partner arbetar hemifrån, vilket kan leda till andra typer av störningsmoment i arbetet. Anställda upplever också en annan typ av stress än innan covid-19 pandemin, där orsakerna till stress exempelvis kan vara ekonomi, oro för att bli av med sitt jobb samt oro för smitta och svår sjukdom i covid-19 för en själv eller närstående (Evanoff et al., 2020). Ytterligare anledning till stress hos personer som arbetade hemifrån var när det fanns barn i hemmet som hade “hemundervisning” på grund av skolnedstängningar och distansundervisning (Evanoff et al., 2020). Andra negativa aspekter av arbete på

distans/hemifrån är bland annat att det har sett öka risken för isolering och känslan av att känna sig ensam och avskärmad från kollegor (Oakman, Kinsman, Stuckey, Graham & Weale, 2020; Mynak, 2021; Sardeshmukh et al., 2012; Fernemark et al., 2020). Negativa upplevelser innefattar också att kommunikation via digitala verktyg upplevds minska möjligheten för att få feedback och utbyta idéer med kollegor och chef (Fana et al. 2020). Mynaks (2021) kartläggning beskriver också bristande ergonomi med fysiska besvär som konsekvens som en negativ aspekt i arbetsmiljön vid arbete hemifrån. Det är ändå tydligt att fördelarna gör att många gärna fortsätter att arbeta hemifrån även efter pandemin (Mynak, 2021), dock efterfrågas då tydligare riktlinjer för hur arbetet ska organiseras (Fana et al., 2020).

1.2.2.Socialt samspel och sociala interaktioner vid arbete hemifrån

Den sociala interaktionen mellan kollegor är en viktig påverkansfaktor när det gäller medarbetares välmående på arbetsplatsen (Levecque, Roose, Vanroelen och Van Rossem, 2014). Mynak (2021) skriver att en negativ aspekt i arbetsmiljön vid arbete hemifrån är ökad social isolering och förändringar i de sociala kontakterna genom att kollegor som tidigare träffades varje dag träffas inte längre fysiskt. Isolering eller känsla av ensamhet på arbetsplatsen har visat ha negativ inverkan på engagemang,

9

spontan. En viktig aspekt i att arbeta hemifrån är just saknaden av sociala interaktioner som annars är vanligt förekommande på en arbetsplats exempelvis på en gemensam fikarast (Grant, Wallace och Spurgeon, 2013).

1.2.3.Samarbete och kommunikation vid arbete hemifrån

En hälsosam arbetssituation vid arbete hemifrån kräver att det finns bra samarbete och regelbunden dialog mellan chef och medarbetare, detta för att alla ska känna sig delaktiga (Arbetsmiljöverket, 2020 & Khanna et al., 2020). Ett bra samarbete och ett gott ”teamklimat” påverkar prestationen på arbetsplatsen och den arbetsrelaterade hälsan (Eklöf, 2017) Med ett gott ”teamklimat” menas att teamarbete uppmuntras och värdesätts i arbetet och på arbetsplatsen (Eklöf, 2017). Återkommande i flera studier är att kommunikation via digitala verktyg utgör en större skillnad mot ”det normala” som vanligtvis innefattar fysiska möten och spontana vardagliga samtal mellan kollegor. Kommunikation genom digitala verktyg kan påverka samarbetet och upplevelsen av ensamhet, delvis för att det ökar distansen mellan kollegor och att det ökar risken för missförstånd (Kniffin et al. 2021). I likhet med det Kniffin et al. 2021 skriver, kan man också läsa i Mynaks (2021) kartläggning att arbete hemifrån och via digitala verktyg påverkar möjligheten för ett fungerande samarbete och ändrar förutsättningar för att lösa arbetsuppgifter. Arbete hemifrån kan därför leda till minskad kontakt, minskat

samarbete och mindre ”lagarbete” (Mynak, 2021). Ett välfungerande samarbete är viktigt för medarbetares arbetshälsa där en viktig aspekt för att uppnå ett välfungerande samarbete är att det finns förutsättningar på arbetsplatsen för att bygga upp relationer och öka samarbetsförmågan (Angelöw, 2002). Vid arbete hemifrån är det viktigt att det finns former för både samarbete, socialt stöd och social interaktion som är etablerade genom de digitala verktygen (Mynak, 2021).

1.2.4.Socialt stöd vid arbete hemifrån

Socialt stöd innebär ofta en resurs som hjälper en person att hantera krav i arbetet, det sociala stödet kan komma från kollegor, chef eller andra personer inom organisationen (Eklöf, 2017). Studier har visat att socialt stöd är en viktig påverkansfaktor på vår arbetsrelaterade hälsa, både generellt och vid arbete hemifrån. Ett välfungerande socialt stöd påverkar bland annat trivsel, engagemang, motivation och leder till mindre

10

stressnivå och socialt stöd (Eklöf, 2017). Ett organisatoriskt stöd och en förståelse för ”familjelivet” är en viktig aspekt för medarbetares välmående vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin (Evanoff et al., 2020). Chef och medarbetar relationen är en viktig del i arbetsmiljön och den kan förändras genom att kommunikation och interaktion vid arbete hemifrån endast sker genom digitala verktyg (Mynak, 2021). Vidare innebär arbete hemifrån en ökad distans mellan medarbetare och chef när de fysiska mötena ersätts med digitala möten och enligt Mynaks (2021) intervjustudie kan det även bli svårare för chefer att ”känna av” hur en medarbetare mår och kommunikation digitalt kan försvåra vissa typer av samtal, det digitala kan inte ersätta det fysiska mötet (Mynak, 2021).

Att arbeta hemifrån kan öka risken för isolering och öka känslan att av att känna sig avskärmad från kollegor vilket i sin tur påverkar känslan av socialt stöd (Sardeshmukh, Sharma, Golden, 2012 & Mynak, 2021). Det sociala stödet i sin tur upplevs minska genom att kommunikation med kollegor och chef endast sker genom digitala verktyg (Sardeshmukh et al, 2012). Fernemark et al. (2020) betonar dock att det är stor skillnad i upplevd ensamhet mellan de som har bra kontakt med kollegor och de som inte har det. I enlighet med det Fernemark et al. (2020) beskriver så menar också Oakman et al. (2020) att om en person upplever det negativt eller positivt att arbeta hemifrån påverkas i sin tur av bland annat stöd, både organisatoriskt och socialt, samt av möjligheten till social samvaro. Det har också visats att ett organisatoriskt stöd kan göra att medarbetare känner sig mindre socialt isolerade (Bentley, Teo, Mcleod,Tan,Bosua & Gloet, 2016). Andra studier har visat att lågt socialt stöd kan leda till ökad känslomässig utmattning (Charalampous et al. 2018). I motsats till detta så menar Charalampous (2018) också att socialt stöd och goda relationer på arbetet bidrar till att upplevelsen av isolering blir mindre och de anställda känner sig mer tillfreds med sin arbetssituation, även vid arbete hemifrån.

1.3.Problemformulering

11

(Folkhälsomyndigheten, 2020). Det behövs därför fler studier som undersöker hur vi i Sverige påverkas av covid-19 pandemin, denna studie kan bidra med mer kunskap om hur vårt sociala sammanhang upplevs vid arbete hemifrån. Den sociala arbetsmiljön är viktig för vår arbetsrelaterade hälsa och i och med de restriktioner som finns om social distansering så är vårt sociala liv begränsat. Mynak (2021) skriver att en negativ aspekt i arbetsmiljön vid arbete hemifrån är ökad social isolering och förändringar i de sociala kontakterna. Isolering eller känsla av ensamhet på arbetsplatsen har visat ha negativ inverkan på engagemang, motivation/arbetslust, psykiskt mående och den

arbetsrelaterade hälsan (Mynak, 2021 & Kniffin et al., 2021). Det är viktigt att förstå att det är olika förutsättningar för arbete på distans/hemifrån innan covid-19 pandemin och de förutsättningar som finns för arbete hemifrån i rådande pandemi (O Connor et al. 2021 & Fana et al. 2020). Enligt en kartläggning av Mynak (Myndigheten för

arbetsmiljökunskap) så finns ännu inte alltför mycket forskning på hur förutsättningar i arbetsmiljön har förändrats under pandemin (2021). Av förekommen anledning kan det därför vara intressant att undersöka hur vi upplever den sociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin.

2. Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare upplever sin sociala arbetsmiljö vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin.

3. Metod

12

på hur ett fenomen kan uppfattas olika av olika människor, det är därför variationen i upplevelserna som är intressant (Sjöström och Dahlberg, 2002).

3.2.Urval

Denna studie har utförts inom forskningsprojektet ”Flexibelt arbete: möjlighet och utmaning” vid Högskolan i Gävle. Projektet har kontakt med både kommunala och privata aktörer som har tillfrågats och valts ut att delta i projektet utifrån att de hade hög andel anställda med flexibelt arbete. Projektet skickade ut en förfrågan till sina

kontaktpersoner om att delta i denna studie och en kommunal sektor inom bland annat kultur, fritid, bygg och miljö med cirka 500 medarbetare valde att medverka. Inom aktuell kommunal sektor var det i sin tur de som arbetade på kontor och hemifrån som ingick i urvalet och som tillfrågades att delta i denna studie. I denna studie har ett syftestyrt/målstyrt urval (purposive sampling) använts, vilket innebär ett icke

sannolikhetsbaserat urval då urvalet sker strategiskt för att välja ut deltagare som kan ge relevant information om det som ska studeras (Bryman, 2018). I denna studie innebar det att en kontaktperson inom HR hjälpte till att välja ut personer som tillfrågades att delta utefter inklusions- och exklusionskriterier samt efter önskemål om att få variation i urvalet när det kommer till ålder, kön och avdelning. Inklusionskriterium var att

informanten skulle arbeta hemifrån hela sin planerade arbetstid. Inklusionskriterium var även att informanten skulle ha arbetat på arbetsplatsen innan covid-19 pandemin. Exklusionskriterium var att informanten inte var chef/personalansvarig, detta eftersom denna studie ämnade undersöka ett medarbetarperspektiv. Denna studie innefattade 10 intervjuer, kontaktuppgifter till intervjupersonerna tillhandahölls med hjälp av HR-personen.

3.2.1.Informanter och kontext

13

lägenhet antingen i centrala stan eller utanför. Samtliga informanter hade arbetat på sin arbetsplats innan pandemin men det varierade i hur länge de arbetat, en del var ganska nya och andra hade arbetat länge. Samtliga arbetade i team på olika sätt, men många hade individuella arbetsuppgifter/ansvarsområden. Några hade sedan tidigare också erfarenhet av att arbeta hemifrån dels i nuvarande arbete men en del även i tidigare anställningar.

3.3.Datainsamling

Inom den fenomenografiska forskningsansatsen är intervjuer den främsta datainsamlingsmetoden (Sjöström och Dahlgren, 2002). Intervjuer som

datainsamlingsmetod ansågs därför passande i denna studie, då intervjuer är den mest använda metoden för att undersöka subjektiva upplevelser och åsikter i kvalitativa studier (Alvehus, 2013).

3.3.1. Semistrukturerade intervjuer

I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts, vilket innebär att använda sig av en lista med specifika teman/frågeområden som ligger till grund för intervjun (Bryman, 2018). Inom den fenomenografiska forskningsansatsen är semistrukturerade intervjuer att föredra, då det anses viktigt att intervjupersonen får möjlighet att fritt beskriva och utveckla sin upplevelse/uppfattning av fenomenet (Sjöström och Dahlgren, 2002). Intervjuguiden (se bilaga 1) som användes vid intervjuerna innefattade frågor om hur intervjupersonen upplever sin arbetsmiljö utifrån följande teman: Arbeta hemifrån, socialt samspel, samarbete och kommunikation samt socialt stöd. Frågeområden/teman är valda utifrån definitionen av ”social arbetsmiljö” som tidigare beskrivits i

bakgrunden, definitionen innefattar socialt samspel, samarbete och socialt stöd. Kommunikation har även valts till att ingå i intervjuguiden på grund av att tidigare forskning har visat samband mellan kommunikation digitalt och hur bra samarbete fungerar vid arbete hemifrån.

3.3.2. Intervjuer via digitalt kommunikationsverktyg

På grund av Covid-19 pandemin genomfördes intervjuerna via det digitala

14

främsta fördelarna med att intervjua via ett digitalt kommunikationsverktyg är att det liknar en ”ansikte mot ansikte” intervju trots att man inte träffas (Alvehus, 2013).

3.4.Genomförande av intervjuer

För att testa intervjuguiden utfördes två olika pilotintervjuer med personer som idag arbetar hemifrån. Efter pilotintervjuerna noterades några följdfrågor och reflektioner som sedan användes vid intervjuerna. Ett fåtal frågor skrevs om till mer ”talspråk”, i övrigt var intervjuguiden oförändrad. Intervjupersonerna i studien fick ta del av ett informationsbrev som de fick via mejl, som skickades ut i samband med en förfrågan att delta (se bilaga 2). Informanterna fick själva välja en tid utifrån förslag som skickades ut efter inkommen intresseanmälan. Intervjuerna skedde via ”Zoom” och spelades in för att sedan transkriberas. För att få med olika nyanser i svaren var det fördelaktigt att spela in intervjuerna, och för att underlätta transkribering (Bryman, 2018). Inspelningen skedde genom Iphone-applikationen ”Röstmemo” och fördes efter intervjun över till en lösenordskyddad dator.

3.5.Databearbetning och analysmetod

Intervjumaterialet har efter transkribering analyserats enligt en kvalitativ

15 Tabell 1. Exempel från kategoriseringstabell

Femte steget i analysen utgörs av en jämförelse mellan grupperingar för att se likheter och skillnader för att lättare kunna sammanställa svaren i kategorier. I detta steg revideras ofta de ursprungliga grupperingarna. Meningarna delades således in i

grupperingar, antingen enskilt eller tillsammans med andra meningar som hade liknande innehåll. Det sjätte steget i analysen innebär att namnge grupperingarna till kategorier efter vad som är passande för de svar som ingår i kategorin. Utifrån tidigare

grupperingar gjordes sedan större och mer inkluderande kategorier. Det sjunde steget och sista i analysen är att både jämföra likheter mellan kategorierna och beskriva essensen i varje enskild kategori (Sjöström och Dahlberg, 2002). Det är sedan kategorierna som utgör studiens resultat och svar på syftet, dessa redovisas under resultat (Se kap. 4, s.17). Resultatet av analysen redovisas sedan enligt de kategorier som framkommit i kategoriseringstabellen (se tabell 1).

Kondenserad text Klassificering Gruppering Kategori

Teams möten funkar i stort sett bra men lite försvinner, dels på större teams möten är det oftast ganska tyst, inte så mycket reflektioner och kommentarer.

Ofta tyst, få reflektioner och kommentarer

Teams möten innebär mindre respons, reflektion och mindre reaktioner Digitala möten är mindre sociala och minskar möjligheter för respons, reflektioner och reaktioner Kroppsspråk är viktigt men det försvinner

lite när man ses digitalt och reaktioner blir inte lika tydliga.

Kroppsspråk blir inte lika tydligt i möten digitalt

Teams är väldigt effektivt men det är många nyanser som försvinner, det är svårt att ha en större överblick över saker och ting och svårt att ha koll på vad alla gör.

16 3.6.Litteratursökning

Litteratursökning utfördes i första hand genom databasen Discovery men även andra databaser som finns tillgängliga via biblioteket på Högskolan i Gävle. Sökord var covid-19, remote work, work environment, health, social support, work from home,

psychosocial environment, sökningen gjordes också utifrån kriteriet att artiklarna skulle vara peer reviewed och på engelska. Dock saknades uppgift på om några av de nyare studierna utförda under covid-19 pandemin var peer reviewed, men de användes efter övervägning ändå i denna studie eftersom den aspekten på att arbeta hemifrån kändes viktig att få med i studien.

3.7.Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2002) har tagit fram grundläggande forskningsetiska principer som bör följas i forskning, dessa är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. För att uppfylla informationskravet fick intervjupersonerna skriftlig information om studien via ett informationsbrev (se bilaga 2). Samtyckeskravet hanteras i denna studie genom att i samband med intervjun tillfråga intervjupersonen om

muntligt samtycke, samt att de gav samtycke vid svar på informationsbrevet (se bilaga 2). Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att insamlat material behandlades

konfidentiellt och att endast författaren till denna studie och personer kopplade till projektet vid Högskolan i Gävle har tillgång till material och personuppgifter. Det säkerställdes att det inte går att identifiera personer i studiens resultat. Gällande Det är stor skillnad om man har kameran

på eller inte, ibland känns det som att prata ut i tomma intet och responsen är mindre.

Utan kamera får man mindre respons

Avstängd kamera gör möten mindre sociala Teams funkar bra för att ha möten, det är

skillnad om man har kameran på eller av, har man den på så ser man mer reaktioner och det blir mer socialt

17

nyttjandekravet används det insamlade materialet endast i denna studie och eventuellt i framtiden inom befintligt projekt på Högskolan i Gävle. Efter att examensarbetet blev slutfört fick deltagarna i studien information om att studien är publicerad i DIVA. I övrigt har en etiksprövning utförts i samband med projektet på Högskolan i Gävle, vilket innebär att en enskild sådan inte var nödvändig.

4. Resultat

Resultatet innefattar inledningsvis en kontextbeskrivning av informanternas generella upplevelse av att arbeta hemifrån som framkom i intervjuerna, sedan beskrivs resultatet utifrån de kategorier som framkommit i studiens analys och kategoriseringstabell (se tabell 1, s.15). Resultatet visar att informanterna upplevde fördelar och nackdelar med att kommunicera via digitala verktyg, att möten digitalt var mindre sociala och

minskade möjlighet för respons, reflektioner och reaktioner samt att arbeta hemifrån innebar mindre sociala och spontana kontakter. Vidare så upplevde informanterna att samarbete fungerade bra digitalt men det fanns vissa svårigheter, att social kontakt med kollegor var viktigt vis arbete hemifrån, att prata kontinuerligt och stötta varandra upplevdes också viktigt samt att de upplevde ett sämre socialt skyddsnät och mer ansvar på individen för att få stöd. Informanternas hade olika upplevelser av att delta i sociala sammanhang digitalt och av kontakten med sin chef och möjligheten till stöd vid arbete hemifrån.

4.1.Kontext: Att arbeta hemifrån under covid-19 pandemin

18

att någon går förbi kontoret och säger några ord och regelbundna raster med kollegor förekommer.

Negativa aspekter var att några av informanterna upplevde sig mer stillasittande, de hade ett stort ansvar själv när det gäller sin arbetsmiljö, sämre fysisk arbetsmiljö och färre sociala kontakter. Den fysiska arbetsmiljön framkom i flera intervjuer med olika upplevelser om hur mycket hjälp som erbjudits för att utforma arbetsplatsen rent fysiskt med datorer, stol och annat. Arbetsplatsen i hemmet ansåg bristande ergonomiskt vilket för några av informanterna ledde till vissa fysiska besvär.

Några av informanterna upplevde att de var mer välmående nu när de arbetade hemifrån, att det var ett lugnare tempo och mindre stress, framför allt var det en

upplevelse hos informanter med barn. Det upplevdes som att ansvaret låg på dem själva att ordna en god arbetsmiljö hemma och att de upplever ett behov av mer hjälp för att skapa en bra arbetsplats hemma. Det verkar ha funnits olika förutsättningar i form av hjälp från arbetsgivaren. En del uttrycker också ett visst samband mellan

boendesituation och hur de upplever att det är att arbeta hemifrån. Rent generellt verkar det som att de som har en trivsam arbetsmiljö hemma upplever det också mer positivt att arbeta hemifrån. Att inte vara helt ny på arbetsplatsen och känna sig trygg i sin arbetsgrupp och med arbetsuppgifterna ansågs viktigt för att hantera övergången till att arbeta hemma. Alla informanter var eniga om att arbete hemifrån med stor sannolikhet kommer att fortsätta i någon uträckning, de ser i det stora hela positivt på

valmöjligheten och flexibiliteten att kunna arbeta hemifrån ibland men många vill också tillbaka till ett socialt sammanhang och att ses fysiskt på arbetsplatsen.

19

”Vi har ju en egen grupp på teams där man kan skriva direkt, men är det mera i ett ärende då ringer man upp eller bokar tid, men ofta kan man skriva och fråga har du tid för en kort fråga eller så. Det är ganska smidigt, när man håller på med någonting så får

man oftast svar direkt.” (Informant 2)

Alla informanter ansåg inte att det var smidig kontakt alla gånger utan ibland tog kommunikationen digitalt längre tid än det vanligtvis skulle ha gjort.

”…det tar ju mer tid att ha kontakt med folk, även med närmsta kollegorna när man bollar några tankar och idéer eller man svarar på mejl…tidigare så var det ju, man

kunde lösa det ganska snabbt på en fikarast..” (Informant 3)

Digitala möten kunde också ibland upplevas som dåligt uppstyrda och det kunde vara svårt att komma till tals på ett sätt som inte upplevts på samma sätt vid ett fysiskt möte, speciellt om mötet hade många deltagare.

”..för att när man sitter vid ett bord i ett mötesrum och då har man lite mer signaler och ser när kan man börja flika in och man kan räcka upp handen och det här är med att räcka upp handen på teams, det är liksom ingen som ser det tycker jag, det är svårare att

få sin röst hörd om man är flera i teamsmöten än om man skulle vara i ett rum så upplever jag det i alla fall, så jag inte så förtjust i de där teamsmötena..” (Informant 2) En upplevelse var också att det inte var fördelaktigt att blanda ett fysiskt möte med att några är med digitalt, det blev då för mycket fokus på annat och den som inte var fysiskt närvarande kunde hamna lite utanför. Kommunikation digitalt ansågs också ibland försvåra kommunikationen med andra aktörer eller personer som informanterna kommer i kontakt med i arbetet då inte alla var lika insatta i hur till exempel teams fungerar.

4.3.Möten digitalt var mindre sociala och minskar möjligheter för respons, reflektioner och reaktioner

Nackdelar med att ha möten digitalt upplevdes vara att många nyanser försvinner, informanterna kunde inte uttrycka sig på samma sätt med kroppsspråk och mimik eller läsa av andra på samma sätt, så reaktioner och respons ansågs också i mångt och mycket gå förlorade via det digitala.

20

”…man beskriver saker på ett annat sätt.. att nu kommer något viktigt och så gör man nått med händerna eller kroppen…” (Informant 1)

Möten digitalt ansågs också mycket mindre sociala än fysiska möten, framför allt vid större möten och när kameran var avstängd.

”Det är lite svårare när det är stora möten och ingen har kamera på, ja man hör en röst men det kallar inte jag socialt…” (Informant 7)

”…om man har kameran på eller om man inte har kameran på är också jättestor skillnad…jag har ju haft några dragningar själv när känslan är att man pratar ut i tomma

intet och får ingen reflektion…” (Informant 3)

Det upplevdes också bli tyst i större möten samt mindre respons och sämre möjlighet för reflektion och diskussion, som annars blir en naturlig del i en fikapaus tillsammans med kollegorna eller mellan möten, men som inte blir av när möten sker digitalt. 4.4. Att arbeta hemifrån innebar mindre sociala och spontana kontakter Samtliga informanter upplevde att de hade färre spontana kontakter men också färre sociala kontakter när de arbetar hemifrån kontra hur det var på ordinarie arbetsplatsen. En del upplevde att de hade mindre kontakt med kollegor och andra på arbetsplatsen när de inte längre fysiskt var på arbetsplatsen, genom det digitala var det många kontakter som försvann. De beskrev en gemensam bild av att de tidigare såg sina kollegor mer och de kunde spontant ”springa in i” andra i korridoren eller i fikarummet, både kollegor men även medarbetare från andra enheter.

Dessa spontana kontakter under dagen gav både ett kunskapsutbyte och ett socialt inslag i arbetsdagen. En vanlig arbetsdag kunde tidigare innehålla flera sociala kontakter och sammanlagd tid som innefattade social interaktion med kollegor eller andra medarbetare på arbetsplatsen var betydligt mer än idag när de arbetar hemifrån.

”…den vanliga arbetsdagen när alla är på plats så går man ju förbi alla kontor och hälsar på morgonen, vinkar och säger att jag är här och sedan går det ju inte lång tid innan man samlas med en kopp kaffe och går igenom vad som hänt i veckan eller i helgen och när fikastunden är slut så fastnar man kanske vid någons kontor och diskuterar något ärende

21

”…vi sitter ju fysiskt tillsammans annars och då springer man ju på varandra lite lättare.. man ser ju ändå varandra även om man inte har arbetsuppgifter ihop och den dagliga kontakten att man kanske pratar över en kort fika eller gör en avstämning det

har ju inte ersatts digitalt..” (informant 7)

Nu skedde all kontakt digitalt och informanterna upplevde att de spontana, sociala kontakterna som fanns en vanlig dag på arbetet i korridoren, i fikarummet och innan/efter möten och på lunchrasten inte riktigt hade ersatts i de digitala forumen. ”..man rör sig mellan kontoren på ett sätt som inte kan speglas i hur vi kommunicerar nu

via digitala plattformar.” (Informant 6)

Generellt upplevde informanterna att arbete hemifrån inkluderade mindre sociala och spontana kontakter, eftersom de inte längre befann sig fysiskt på arbetsplatsen och i stället innefattade arbetsdagen mer bokade möten och planerade samtal.

4.5.Samarbete fungerade bra digitalt men det fanns vissa svårigheter

Samarbete när informanterna arbetade hemifrån och på olika platser ansågs i det stora hela fungera bra och det var ingen större skillnad i hur de samarbetar, men alla

informanter var eniga att de saknade att träffa sina kollegor fysiskt. Många hade ett dagligt samarbete där de arbetade i team eller tillsammans med kollegor med samma eller liknande arbetsuppgifter, de pratade och bollade med varandra, ibland flera gånger under dagen.

”…vi jobbar i team… nästan dagligen att man ses så här och pratar, bollar och sen har vi fasta möten…” (Informant 2)

Även om många hade daglig kontakt med kollegor så arbetade de oftast individuellt med sina arbetsuppgifter. De flesta upplevde att de mestadels hade lika mycket kontakt nu som tidigare, några upplevde dock att kontakten blivit lite mindre, men största skillnaden var sättet de hade kontakt på. Tidigare kunde de gå in till varandras kontor och fråga något vilket upplevdes smidigt, men eftersom alla sitter vid sina datorer majoriteten av tiden så upplevdes det ändå lätt att få återkoppling och kontakt med varandra.

22

möjligheterna är samma och det går bra…vi är kanske lite duktigare på att svara varandra nu..” (Informant 2)

En del upplevde till och med att det gick smidigare att samarbeta kring vissa saker, även om många hellre arbetade och löste uppgifter genom att ses fysiskt. Det fanns även upplevelser av att känna sig mer osynlig och anonym i sitt arbete, det var lite svårare att hålla koll på varandra och ibland missades information i arbetet. I en arbetsgrupp där de hade lite olika arbetsuppgifter/ansvarsområden så upplevdes samarbetet ha minskat mellan kollegor som inte har samma arbetsuppgifter. Samarbete med närmaste kollegorna var för många oförändrat men samverkan och samarbete med övriga på arbetsplatsen upplevdes ha minskat. Det berodde enligt informanterna framför allt på att de inte längre fysiskt sprang på varandra i korridoren eller i fikarummet utan fokus var nu på digitalt samarbete och kontakt med närmaste kollegorna.

”…två gånger per dag hade vi fika och då var ju de flesta som var på plats på kontoret med och det har vi ju inte nu utan jag har mest kontakt med några av mina närmsta

kollegor..” (Informant 3)

Samarbete när man redan känner varandra i en grupp fungerade bra digitalt men det upplevdes ibland vara svårare med nya grupper, framför allt på grund av att det är svårare att läsa av varandra digitalt och känner man då inte varandra så är det svårare att tolka den andre personens signaler och kroppsspråk.

”..i vissa arbetsgrupper där fler känner varandra då är det ju lite…men då pratar den och man känner varandra men i sådana situationer där det inte är så, då är det ju är det lite

mera som försvinner…” (Informant 1)

Några av informanterna hade fått nya kollegor under tiden de arbetat hemma och som de endast träffat digitalt och upplevde då att det vara svårare att skapa en relation till någon ny när de inte kan ses fysiskt. Det blev vanligtvis att de sågs endast en gång i månaden på en digital arbetsplatsträff kontra om de hade varit på arbetsplatsen så hade de fikat tillsammans och träffats i olika sammanhang.

23

sett dem bara digitalt, så ja man får liksom inte lära känna personen lite mer...” (Informant 7)

Generellt upplevde de flesta informanter att de hade ett bra samarbete och bra kontakt med sina närmsta kollegor, även om det för vissa upplevdes vara mindre kontakt och några upplevde att det var lättare att samarbeta fysiskt på arbetsplatsen. Det var framför allt kollegor som de inte hade den här dagliga kontakten med som samarbetet och kontakten hade minskat, till stor del för att de inte längre fysiskt sprang på varandra på arbetsplatsen.

4.6.Social kontakt med kollegor var viktigt vid arbete hemifrån

Sociala kontakter och att ingå i ett socialt sammanhang var något som samtliga

informanter upplevde att de saknade, en del mer än andra. De tycker att det fungerat att arbeta i det digitala men saknade att få träffas fysiskt med kollegor samt att få socialt utbyte från andra på arbetsplatsen.

”..men det är ju det sociala då med jobbarkompisarna..det är ju det, att man ses, vissa ser man ju aldrig för man gör inte så mycket tillsammans så att man är ju på de möten man ska och träffar dem man ska digitalt men det är inget, men det är som jag sa att man har

ju skalat av det där runtomkring.” (Informant 7)

Att ha möjlighet att ses fysiskt ansågs vara viktigt för att känna tillhörighet i ett socialt sammanhang och samhörighet med kollegor, men även för att ha trivsel på arbetet.

”..Och jag tror att det sociala, att man har en samhörighet och man känner att man trivs på sitt jobb är lättare att vidmakthålla när man är fysiskt på plats jämfört med att man

hela tiden sitter hemifrån..” (Informant 1)

”...jag tycker att väldigt mycket kan man ordna med det digitala hur man kommunicerar, men sen jag tror att det blir ännu starkare arbetsplats om man också känner samhörighet

att man vet vilka ens arbetskamrater är...” (Informant 1)

24

”När jag och mina kollegor ändå hörs för att prata ett jobbärende kanske man hänger kvar och pratar om andra saker..” (Informant 6)

Några av informanterna uppgav att de upplevde en viss ensamhet i att arbeta hemifrån, att inte fysiskt få träffa sina kollegor medan andra upplevde att det ändå fungerade bra då de hade kontinuerlig kontakt med sina kollegor. Några informanter uppgav att de vantrivs med att arbeta hemifrån och kände ett väldigt stort behov av att ses fysiskt med sina kollegor.

”…jag tycker det blir tråkigt i längden, en period går bra sen vill man tillbaka till någon slags socialt sammanhang utanför datorn.” (Informant 2)

Informanter som hade en partner i hemmet som också arbetade hemma upplevde att det var mindre ensamt och upplevde det sociala behovet mer tillgodosett än de som var ensamma när de arbetade hemifrån.

”..min man jobbar hemma…så vi är två som jobbar hemma och det ger en grundtrygghet att man har sällskap hemma och man är inte själv..” (Informant 7) Informanterna beskrev även att det var viktigt att bekräfta varandra, stötta och lyssna in, ta sig tid att prata om privata saker samt att ha kontinuerlig kontakt. Den sociala

kontakten fungerade väldigt bra när behovet av att hålla kontakt var lika stort hos alla i en arbetsgrupp och de prioriterade varandra. Det var också en fördel att inte vara en så stor arbetsgrupp eller team då det upplevdes vara lättare att öppna upp sig och prata med färre personer. Men ibland kunde det upplevas lite för mycket privat prat och det gick inte alltid att komma vidare till att prata om det arbetsrelaterade som skulle tas upp.

”..vi är en liten grupp som gör att man vågar säga och det har väl en nytta i sig även om det kan bli lite tjatigt kan man tycka, det tycker nog de andra också ibland men det fyller

nog sin funktion som läget är just nu..” (Informant 2)

Vissa upplevde att de blev uppmuntrade av chef att hålla kontakten med kollegor för att kolla läget.

25

4.8.Upplevde ett sämre socialt skyddsnät och mer ansvar på individen för att få stöd

Många av informanterna ansåg att det sociala skyddsnätet blev sämre när de arbetade hemifrån kontra när de var på arbetsplatsen, framför allt för att det är svårt att få en känsla av hur någon mår när de inte såg den personen fysiskt utan bara på skärmen. Många indikationer på hur en person mår försvann digitalt, som till exempel hållning och kroppsspråk, det blir inte samma känsla digitalt och det är svårare att läsa av någon på samma sätt som det går att göra vid en fysisk träff. Extra bristfälligt utifrån möjlighet att se hur någon mår var när de inte hade kameran i gång på teams, det var vanligt förekommande att många efter så här lång tid valde att ha kameran avstängd på möten och samtal.

”…ingen som ser när man är hemma, sitter du tillsammans och fikar så ser man ju på kroppsspråk eller så att den här personen inte verkar må bra, nu får du ju ett väldigt stort

ansvar själv om du skulle må dåligt och det är liksom en baksida” (Informant 7) Informanterna upplevde att det fanns hjälp och stöd att få men att det var mer ansvar på individen själv att tala om hur den mår och be om stöd, tidigare hade man som kollega kanske kunnat uppmärksammat det tidigare och erbjudit stöd eller pratat med chef. Men eftersom det är svårare att se hur en person mår när arbetet sker hemifrån så behövde en person själv påpeka när något inte var bra, vilket några av informanterna upplevde som problematiskt, fram för allt om det är något som upplevdes väldigt svårt att ta upp. 4.9.Upplevelser av att delta i sociala sammanhang digitalt

26

”.. det är viktigt socialt att man ser sina arbetskamrater lite grann och man stämmer av läget och man ser lite grann på hur de ser ut..” (Informant 1)

Anledningar till att några informanter valde att inte delta var bland annat att de ville styra sin egen tid och ha rast tidigare eller senare. Vidare så ville några hellre spendera sin rast med att göra annat än att sitta framför datorn då det redan blir så mycket tid framför datorn.

”Det finns en digital fika varje förmiddag om man vill, men jag känner att man sitter och stirrar på den här skärmen hela dagarna så då väljer jag hellre att gå ut eller göra

något annat den stunden..” (Informant 2)

Några informanter upplevde hela situationen alldeles för konstlad och uppstyrd och inte social utan mer som ett möte där de behöver räcka upp handen för att prata, det blev inte lika spontant prat som på ett fysiskt fika. En upplevelse var att det var så få som deltog och att många valde att göra annat.

”..jag är dålig på att vara med på den och jag vet inte det känns på något sätt, det blir en konstlad situation och framför allt om man är många, fikar man på jobbet så är det spontant och man pratar lite hursomhelst men ska man ha ett digitalt fika då blir det så

uppstyrt och då måste jag räcka upp handen för nu vill jag prata..” (Informant 7) En informant upplevde det skönt att själv kunna välja att delta eller inte, på

arbetsplatsen kunde det ibland kännas tvunget att delta och svårare att i stället välja att fokusera på arbetsuppgifterna. En anledning upplevdes också vara att de inte vet vilka som kommer att delta och att det kan kännas lite jobbigt att ovetandes logga in kontra att gå förbi fikarummet och se vilka som sitter där.

”…det är inte alls lika trevligt att logga in i ett mötesrum och ta en fika när man inte vet vilka som är inloggade mot att gå förbi fikarummet och se att här sitter dem här som jag tycker är jättetrevliga då sätter jag mig också så att det kan vara en rädsla för folk att

logga in i ett öppet fikamöte och inte veta vilka som ska delta..” (Informant 6) Utöver det digitala fikastunderna var det några som deltagit i andra varianter av sociala evenemang digitalt, även här med olika upplevelser. En informant upplevde

27

enda sociala sammanhang den dagen för att kollegorna i stället väljer att arbeta för att sluta tidigare. En del ansåg ändå att det kan vara ett bra komplement att ha ett digitalt fika eller annan social aktivitet digitalt, men att det inte användes av alla som kanske vanligtvis skulle ha deltagit i en fikastund på arbetet, så de tappade kontakten med många ändå och de ansåg att träffas digitalt fungerar inte lika bra som att ses fysiskt. 4.10. Kontakt med chef och möjlighet till stöd vid arbete hemifrån upplevdes olika Informanterna hade lite olika behov av kontakt och stöd av chef, många såg sig själva som ganska självgående och som endast ibland behövde stämma av något medan andra kände att det var viktigt att prata med chefen kontinuerligt. Informanterna arbetade på olika enheter och har därför också olika chefer, det skiljer sig därav lite i upplevelserna eftersom det handlar om olika personer. En upplevelse var att de chefer som var

engagerade i sin personal innan pandemin i större utsträckning hittar på saker digitalt och ger bättre uppföljning. En informant upplevde ett stort stöd och support från chefen och att det fanns en trygghet både arbetsmässigt och privat.

”..Man känner sig väldigt sedd och får mycket följdfrågor och support, så att jag tycker att det är både stöttande som arbetstrygghet och ur privat, social synvinkel med, så att vår chef gör ett jättejobb både mot mig och mina kollegor i form av att vara ett socialt

stöd under en svår tid..” (Informant 6)

28

”..samtidigt så försvinner den här sociala kontakten som man ska få av en gruppkänsla i en grupp eller om du ska vara chef då är det verkligen en utmaning att försöka skapa en gruppkänsla fast det inte är möjligt fysiskt då måste man göra det digitalt..” (Informant

7)

Kontakter med chefen ansågs precis som med vissa kollegor ha minskat i och med att de inte på ett naturligt sätt har daglig kontakt som på arbetsplatsen när de springer in i varandra i korridoren eller i fikarummet. En positiv aspekt med det digitala var att det enkelt gick att se om chefen var tillgänglig, kontakt och återkoppling i beslutsled

upplevdes smidigt. Dock kunde det ibland vara en nackdel när chefen satt upptagen hela dagen i möten att inte bara kunna knacka på för att fråga något snabbt, som hade kunnat vara en möjlighet fysiskt på kontoret. Fler informanter upplevde att cheferna var

tillgängliga digitalt men en informant upplevde att det kanske var lite fler möten inbokat nu digitalt. Det upplevdes vara mindre ställtid emellan möten kontra när det var fysiska möten, det upplevdes väldigt effektivt men att chefen kanske ”inte tar tid med allt” för att det är så mycket inbokat.

”…i och med att man kan boka in så pass många möten och varje vecka speciellt då så som chef tänker jag, så har man ju, då blir det svårt att alltså, man går från ett möte till ett annat och det kan ju vara väldigt olika typer av möten så där finns det väl en svaghet tror jag att det blir, att det blir väldigt effektivt men man kanske inte tar tid med allt, för

man har så mycket inbokat i stället…” (Informant 3)

Generellt så upplevde de flesta att om det skulle få ett behov av stöd så skulle de få det från sin chef, men många upplevde att de hade mindre kontakt eftersom de inte längre ses fysiskt på arbetsplatsen. De flesta upplevde att deras chef var tillgänglig och att kommunikationen via teams fungerade bra även om det ibland kunde vara för mycket inbokat.

5. Diskussion

29

studien. Största nackdelen med att arbeta hemifrån var minskade sociala kontakter då behovet av att träffa sina kollegor upplevdes stort. Enligt en kartläggning av Mynak (2021) så finns ännu inte alltför mycket forskning på hur förutsättningar i arbetsmiljön har förändrats under pandemin i Sverige och denna studie kan därför bidra med en bild av hur förutsättningar i den sociala arbetsmiljön ser ut under pandemin för de som arbetar hemifrån. Syftet med studien var att undersöka medarbetares upplevelser av sin sociala arbetsmiljö vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin. Diskussionen har delats in i en del som diskuterar den generella upplevelsen av att arbeta hemifrån och sedan en del som diskuterar den sociala arbetsmiljön utifrån informanternas upplevelser och tidigare forskning. I och med att det är den sociala arbetsmiljön som studerats i denna studie kommer dock den delen av diskussionen att få störst utrymme. 5.1.1.Upplevelser av att arbeta hemifrån under covid-19 pandemin

Att arbeta hemifrån upplevdes av informanterna ha både fördelar och nackdelar som också Mynak (2021) beskrivit i sin kartläggning. Positiva aspekter av att arbeta hemifrån som kom upp under intervjuerna var bland annat möjligheten att bestämma över sin egen tid, lugnare tempo, enklare att få ihop vardagspusslet, mer effektiv i arbetet, mer flexibelt arbete, fungerande arbetssätt digitalt via teams, mindre stress och mindre störningsmoment i arbetet. I enlighet med vad bland annat Charalampous et al. 2018, Fana et al. (2020) och Fernemark et al. (2020) så upplevdes balansen mellan arbete och fritid som en stor fördel, i denna studie framför allt hos de informanter som hade barn hemma, de upplevde precis som bland andra Mynak (2021) uppmärksammat att det var mycket enklare att få ihop livspusslet.

Tidigare forskning har visat att stress både kan öka och minska vid arbete hemifrån (Mynak, 2021; Evanoff et al., 2020; Heiden et al.,2020) men i denna studie upplevde informanterna generellt ett lugnare tempo och mindre stress, att arbeta hemifrån

underlättade vardagspusslet för många. Vilket stämmer överens med det Mynak (2021) sett tendenser till i sin intervjustudie, att arbete hemifrån ger ett lugnare liv och mindre pressad vardag. I motsats till det Park et al. (2011) beskriver att det kan vara svårt att koppla bort arbetet så var det generellt inga större problem med det bland

30

heller inte som någon större risk, utan de flesta informanterna såg det som en fördel att kunna kombinera. Ökad flexibilitet och produktivitet var också positiva effekter av arbete hemifrån för informanterna, vilket överensstämmer med tidigare forskning som visar att produktiviteten ökar vid arbete hemifrån (Fana et al. 2020).

Negativa aspekter med att arbeta hemifrån ansågs av informanterna bland annat vara att de var mer stillasittande, att de var sämre på att ta ordentliga raster, att de har ett stort ansvar själva när det gäller sin arbetsmiljö till exempel att utforma sin arbetsplats och be om hjälp och stöd, många hade en sämre fysisk arbetsmiljö och färre sociala kontakter. Sämre fysisk arbetsmiljö, mer stillasittande och bristande ergonomi med fysiska besvär till följd som också upplevdes av informanterna rapporterades även av Mynak (2021) som en negativ aspekt av arbete hemifrån. I enlighet med Fana et al. (2020) så var flera av informanterna positiva till att fortsättningsvis få möjlighet att arbete hemifrån, dock var det flera som majoriteten av tiden helst vill arbeta på arbetsplatsen för att få ett större socialt utbyte och för att ingå i ett socialt sammanhang igen.

5.1.2.Social arbetsmiljö vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin Den sociala arbetsmiljön och förutsättningar för samarbete och interaktion har förändrats efter att informanterna börjat arbeta hemifrån. Precis som Mynak (2021) beskriver i sin kartläggning av arbetsmiljö vid arbete hemifrån under pandemin så upplevde informanterna i denna studie förändringar i de sociala kontakterna, framför allt mindre spontana kontakter men också att förutsättningarna för att ha sociala kontakter upplevdes sämre digitalt. Mynaks (2021) kartläggning visar också att det är viktigt att det finns möjlighet till social interaktion, samarbete och socialt stöd även digitalt. Några av informanterna upplevde dock att de sociala interaktioner som finns på vanliga

31

socialt sammanhang när de kunde träffas fysiskt på arbetsplatsen och det sociala utbytet upplevdes försvåras genom det digitala.

Sociala interaktioner på arbetsplatsen anses också viktigt för vårt välmående och arbetsrelaterade hälsa (Levecque et al.,2014 & Kniffin et al., 2021) och flera studier har visat att arbete hemifrån kan öka känsla av isolering och ensamhet (Mynak, 2021; Kniffin et al. 2021 & Sardeshmukh et al, 2012). I enlighet med tidigare forskning var det några av informanterna som upplevde att det var ensamt att arbeta hemifrån medan andra ändå tyckte det fungerade bra för att de hade daglig kontakt med kollegorna. En viktig aspekt var dock att känsla av ensamhet upplevdes olika, en anledning var om informanten exempelvis var ensam hemma och arbetade eller om informanten hade en partner som också arbetade hemma. De informanterna med en partner som också arbetade hemma upplevde i sin tur att det var mindre ensamt. Detta kan till viss del kopplas till det som Fernemark et al. (2020) menar, att den upplevda ensamheten påverkas av hur bra kontakt som finns mellan kollegor, många av informanterna upplevde att de hade en bra kontakt med kollegorna och här kan det också tänkas att en partner som arbetar hemifrån ökar det sociala utbytet under dagen.

32

påverkar det sociala stödet, där goda kontakter leder till ett bättre socialt stöd (Sardesmukh et al., 2012 & Mynak, 2021).

Att arbeta digitalt och med digitala kommunikationsverktyg är en stor del av att arbeta hemifrån och informanterna upplevde att det fanns fördelar med att kommunicera via Microsoft teams, det upplevdes smidigt och effektivt och det underlättade många av de dagliga kontakterna. Även om många av informanterna tyckte att det fungerade bra att kommunicera digitalt så fanns det även nackdelar varav en går att likna med det Fana et al. (2020) menar med att digitala kommunikationsverktyg minskar möjlighet att få feedback och utbyta idéer, då informanterna upplevde att mycket respons, reflektion och diskussion försvann i det digitala sättet att kommunicera. Fler nackdelar upplevdes vara att vissa kontakter tog längre tid och att vissa uppgifter var svårare att lösa digitalt, vilket också överensstämmer med Mynak (2021) som menar att arbeta digitalt förändrar förutsättningar för samarbete och för att lösa vissa uppgifter. Mynak (2021) menar också att relationer på arbetet kan förändras genom att kommunikation och interaktion endast sker genom digitala verktyg, de flesta av informanterna upplevde dock att de hade god kontakt med sina närmaste kollegor men att det var svårare att lära känna och skapa en relation till nya kollegor när de bara ”träffades” digitalt. Det upplevdes också vara med andra kollegor eller andra på arbetsplatsen som de inte hade gemensamma arbetsuppgifter med, som kontakten hade minskat. Detta upplevdes framför allt bero på att de inte längre träffades spontant i korridoren eller i fikarummet när de arbetade hemifrån. Vilket kan kopplas till det Mynak (2021) kommit fram till, att det kan bli mindre sociala interaktioner och färre spontana kontakter vid arbete hemifrån.

33

ansvaret låg på individen att be om hjälp vid behov, vilket sågs som en stor nackdel att det så kallade sociala skyddsnätet var mindre när de arbetade hemifrån.

Många av informanterna upplevde att de hade ett stort behov av att prata med sina kollegor och de försökte att hitta tillfällen att prata om annat än arbetet. Det kan kopplas till vad bland andra Khanna et al. (2020) menar, att det är viktigt att det sociala utbytet finns kvar även vid arbete hemifrån och informanterna upplevde i sin tur att det var viktigt med så kallat ”informellt prat”, att prata om annat än arbetet, vilket enligt Kniffin et al. (2021) är en påverkansfaktor för den arbetsrelaterade hälsan vid arbete hemifrån. Många av informanterna upplevde att de hade bra kontakt med sina närmaste kollegor men att de hade tappat ett socialt utbyte med andra på arbetsplatsen för att de inte längre träffades spontant på arbetsplatsen eller i fikarummet. Det finns därav en avsaknad av sociala interaktioner som vanligtvis finns på arbetsplatsen (Grant et al., 2013) i och med att sociala interaktioner minskar vid arbete hemifrån (Mynak, 2021).

Samarbete via digitala plattformar upplevdes i det stora hela fungera ganska bra, dels för att det prioriterades att ha kontinuerlig kontakt och att kontakten via teams var snabb och smidig. De upplevelser som framkom i intervjuerna stämde således inte helt

överens med tidigare forskning som visat att digitala verktyg kan försvåra samarbete och öka risk för missförstånd (Kniffin et al. 2021), dock upplevde inte alla informanter att samarbetet fungerade lika bra som tidigare. Tidigare forskning beskriver också att kontinuerlig kontakt och känsla av delaktighet är viktigt för ett bra samarbete vid arbete hemifrån (Arbetsmiljöverket, 2020 & Khanna et al., 2020), detta stämmer överens med det som flera av informanterna upplevde, att de hade kontinuerlig och oftast daglig kontakt med sina närmaste kollegor vilket gjorde att samarbetet fungerade bra. Trots att många upplevde att samarbetet fungerade bra så upplevde några att det var lättare att samarbeta fysiskt på arbetsplatsen då det till viss del upplevdes mer osynligt och

anonymt att arbeta digitalt, det upplevdes också svårare att samarbeta digitalt med andra än de närmaste kollegorna då det inte föll sig lika naturligt att ha kontakt digitalt. Kommunikationen med chef upplevdes väldigt olika eftersom informanterna också har olika chefer, behovet av att ha kontakt med sin chef skiljde sig också bland

34

andra med sin chef. Det var dock flera som upplevde att de hade mindre daglig kontakt och det upplevdes till viss del vara svårare att få kontakt på grund av den fysiska distansen och att chefen hade mycket inbokade möten. Vilket kan kopplas till det Mynak (2021) beskriver om att den fysiska distansen mellan chef och medarbetare ökar vid arbete hemifrån vilket kan försvåra viss kommunikation. Mynak (2021) menar vidare att kommunikationen genom digitala verktyg kan påverka relationen mellan chef och medarbetare, men upplevelsen hos många av informanterna var att relationen var likvärdig som den var innan pandemin, även om en del av informanterna upplevde att de hade mycket mindre kontakt med chefen vid arbete hemifrån, eftersom de inte längre träffades spontant på arbetsplatsen.

Att uppleva ett organisatoriskt och socialt stöd anses viktigt vid arbete hemifrån (Evanoff et al.2020; Oakman et al.2020 & Bentley et al., 2016) och de flesta av informanterna upplevde att om de behövde stöd från sin chef så skulle de få det, dock var det skilda upplevelser om hur mycket hjälp de fått/kunde få med den fysiska arbetsmiljön i hemmet. Många av informanterna upplevde att de hade ansvaret för att själva skapa en god arbetsmiljö i hemmet, vilket stämmer överens med det som Mynak (2021) beskriver, att det är ökade krav på individen att själv skapa en fungerande arbetsmiljö. Flera av informanterna upplevde således att de trots att de inte själva behövt så mycket stöd så upplevde de flesta att om de skulle behöva hjälp eller stöd så fanns möjligheten att få det.

35 5.2.Metoddiskussion

5.2.1.Intervjuer och tillvägagångssätt

I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts och anses ha fungerat bra i enlighet med syftet att undersöka upplevelser. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där syftet var att få med upplevelser från varje tema/frågeområde (se bilaga 1, intervjuguide). Det upplevdes ibland svårt att hålla sig till mallen då svar på många frågor kom spontant från informanten, när informanten ombads att beskriva hur det är att arbeta hemifrån generellt så kom en stor del av de frågeområden/teman upp på ett spontant sätt. Av föregående anledning så fick inte alla informanter samma frågor, samtliga frågor ställdes inte heller utan frågorna anpassades utifrån det som framkom under intervjun men i de fall som informanten inte redan pratat om ett frågeområde/ tema så ställdes frågor enligt intervjuguiden. På detta sätt kan

tillvägagångssättet i vissa av intervjuerna mer liknas vid en ostrukturerad intervju, vilket enligt Bryman (2018) innebär att intervjupersonen fritt får associera och följdfrågor ställs utifrån det som informanten säger. Intervjuerna blev således en blandning av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer, men upplevelsen är att mer flexibelt kunna ställa frågor utifrån de upplevelser och åsikter som framkom ansågs fungera bra för att då kunde varje informants upplevelse få styra frågorna. Men det kan också innebära en svårighet att göra om intervjun på samma sätt då frågorna till stor del frångick intervjuguiden.

En annan aspekt av intervjuerna var att de skedde digitalt via ett

kommunikationsverktyg framför allt på grund av pandemin och generellt fungerade det bra och metoden kan i mångt och mycket jämföras med en intervju ”live” eftersom man genom att använda kameran kan se varandra och interagera med varandra. Dock

36 5.2.2.Kvalitetskriterier

Kvalitetskriterier inom kvalitativ forskning benämns ofta som tillförlitlighet vilket innefattar trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka/konfirmera (Bryman, 2018). Trovärdighet kan uppnås genom att till exempel intervjuerna är utförda på ett seriöst och relevant sätt kopplat till problemställning/syfte samt att en redovisning av frågor och följdfrågor kan öka trovärdigheten (Trost, 2010). I och med som tidigare nämnts så frångick intervjuerna till viss del från den intervjuguide som låg till grund för intervjuerna, det kan därför vara till viss del svårt att bedöma trovärdigheten. Det finns ingen lista över specifikt vilka frågor och följdfrågor som ställts, dock så var samtliga frågor kopplade till syftet att undersöka upplevelsen av den sociala arbetsmiljön och frågorna hörde till de förutbestämda teman i intervjuguiden. Så det går att säga att de frågor som ställdes var i allra högsta grad aktuella för att kunna svara på syftet med studien och på så vis upplevs trovärdigheten ändå vara tillräcklig. Trovärdigheten kan också höjas om de informanter som deltagit i studien får möjlighet att bekräfta resultatet (Bryman, 2018), dock har det tidsmässigt inte funnits möjlighet till det i denna studie. Överförbarhet av studiens resultat innebär att man tittar på hur överförbart resultatet är till en annan miljö eller grupp och ju mer noggrann beskrivning det finns, desto lättare är det att bedöma om resultatet går att överföra (Bryman, 2018). Studiens urval och kontext anses förhållandevis väl beskrivna vilket underlättar överförbarheten till andra liknande grupper, överförbarheten anses därför som god. När det kommer till pålitlighet anses den tillräcklig då studien har undersökt det som var syftet med studien, samt att tillvägagångsättet och metoden är väl beskriven vilket påverkar pålitligheten (Bryman, 2018). Möjligheten att styrka och konfirmera innebär att säkerhetsställa att forskaren agerat i god tro, då det anses svårt att uppnå fullständig objektivitet (Bryman, 2018). Det kriteriet anses vara uppfyllt i studien då målet har varit att agera enligt god tro, det finns dock en viss förförståelse inom Arbetshälsovetenskap och arbetsmiljö som i sin tur kan ha påverkat tolkningen av resultatet. Studiens generaliserbarhet anses svår att bedöma, dels på grund av den specifika kontext som innefattas i denna studie med en pågående pandemi och det faktum att vissa individuella påverkansfaktorer anses påverka den individuella upplevelsen som ligger till grund för resultatet.

37

tillvägagångssätt vid intervjuerna och att informanterna på så sätt har givits stort utrymme att delge sin upplevelse utifrån det som ansågs viktigt för dem.

6.Slutsats

Tidigare forskning och denna studie visar på att det finns både fördelar och nackdelar med att arbeta hemifrån ur arbetsmiljösynpunkt och ur ett socialt perspektiv.

Informanternas upplevelser av att arbeta hemifrån ur ett socialt perspektiv innebar vissa för-och nackdelar med att kommunicera digitalt, de upplevde att samarbete gick att hålla vid liv i det digitala även om det fanns utmaningar. Det finns ett behov av att ha social kontakt och att ingå i ett socialt sammanhang där saknaden av att ses fysiskt upplevdes stor vid arbete hemifrån. Fortsättningsvis upplevde informanterna att det sociala skyddsnätet minskade i och med arbete hemifrån, vilket fram för allt berodde på att indikationer på hur någon mår försvann i den digitala kommunikationen. Ett sämre socialt skyddsnät ledde i stor utsträckning till ett större individansvar att själv be om hjälp och stöd, vilket ansågs problematiskt. Vidare upplevde informanterna att sociala interaktioner och sociala sammanhang inte fungerade lika bra digitalt som vid ett fysiskt möte.

Genom att specifikt titta på den sociala arbetsmiljön så går det utifrån den här studien att dra en viss slutsats av att arbete hemifrån bidrog till en upplevelse av mindre sociala och spontana kontakter och i dessa pandemitider fanns en önskan att få ingå i ett socialt sammanhang igen. Det finns indikationer som tyder på att möjligheten att ses fysiskt och kunna mötas ”ansikte mot ansikte” påverkar känslan av social samhörighet, att ingå i ett socialt sammanhang samt det sociala skyddsnätet. Trots att många av informanterna upplevde både fördelar och nackdelar med att arbeta hemifrån och att de saknade det sociala sammanhanget på arbetsplatsen så var många av informanterna positiva till ett flexibelt arbetssätt och att fortsätta arbeta hemifrån då och då även efter pandemin. 6.1.Förslag till fortsatt forskning

38

familjesituation och boendesituation som påverkar upplevelsen i stort att arbeta