• No results found

”Den stora resan”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "”Den stora resan”"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

F J Ä R D E V Ä R L D E N • 2 - 3 / 2 0 0 9 3

> Ledare LEDARE <

”Den stora resan”

– tillbaka till trettiotalet?

Ledaren

Gonder och paharis

Unesco varnar för språkutplåning

Bland naxaliter, självmord och bondemotstånd Brittiskt gruvbolag hotar exploatera heligt berg Indienkarta & exempel på några ursprungsfolk Romerna och Indien

Tsunamin och ongeefolket på Mindre Andamanerna Yanadi: Hunger som vardag

Debatten om Indiens ursprungshistoria Herdarna – folket alla glömmer

Jagriti Vihara

Sri Lanka: Lång väg till fred

Pakistan: Swatdalens stamfolk angrips

Afghanistan behöver fred – inte svenska trupper Irak/Afghanistan: Antropolog – i krigets tjänst?

Notiser

Inkarikets solceremoni i Stockholm

Utställningar: Lillebror ser dig/Middag med Pol Pot Tadzjikistan: Dagbok från Dusjanbe

Peruanska Amazonas: Går exploateringen att stoppa?

Intervju: Inga-Britt Blindh, Samiskt informationscentrum Sverige: Stark kritik mot Natoövning i renområde

Norge: Renskötarnas fjärde världskongress USA: Svarta indianer

Musik: Varför Michael Jackson USA: Leonard Peltier

Musik: Jimmy Carl Black 1938-2008 Film: Transfiction

Föreningsnytt

Föreningens publikationer

Ola Perssson säljer Fjärde Världen i Uppsala under Kulturnatten den 12 september.

Om tv-programmen ”Den stora resan” där tre svenska familjer får resa till och bo hos tre olika ursprungsfolk har det redan debatterats en del. För mig är det största intrycket att de är så spöklikt tomma på information.

Familjerna vet uppenbarligen inte vart de ska för- rän de står på flygplatsen. Det visar sig att de ska till himba-folket i Namibia, mentawai-folket på den in- donesiska ön Siberut och till nakoelaménè-folket på ön Tanna i det melanesiska öriket Vanuatu öster om Australien.

Inget vet de i förväg om dessa folk. Det är som om man vill återskapa ”de vitas möte med vildarna”. Den gamla bilden från trettiotalet och tidigare när äventy- rare av olika slag reser ut i ”det okända” och träffar på de märkligaste människor som vi inte vetat något alls om.

Det är bara det att det sedan länge finns mängder med information om dessa folk. Och jag tror att majo- riteten av tittarna är för välutbildade för att egentligen acceptera den bild som ges i programmen.

Det blir så otroligt torftigt. Utseendet, lukter, den annorlunda maten blir det viktiga. Gång på gång upp- repas att västerlänningarnas näsor är så stora.

Även bakåt i tiden har det naturligtvis funnits fil- mer och böcker av högre kvalitet än detta – i Sverige av till exempel Rolf Blomberg, Sten Bergman, Sven Hedin, för att nämna några av de mera kända skild- rarna av andra folk och kulturer.

Hur kan det bli sämre idag? Det är klart – pro- grammet är ingen kvalitetssatsning. Det är ett enkelt

”tv-format”, ett slags realitysåpa.

Men lite sorgligt är det att något som kunnat bli intressant fuskas bort på det här sättet.

Vi i Föreningen Fjärde Världen fortsätter sedan 25 år vårt arbete med att sprida information om och stödja ursprungsfolk.

I den tidning du håller i handen handlar det bland annat om Indien, ”svarta indianer”, Afghanistan, an- tropologi, Swat-dalen i Pakistan, Kambodja-utställ- ningen på Forum för levande historia i Stockholm och

mycket annat.

Vi försöker att inte hålla oss på ytan, utan att ge fördjupning och bakgrund.

Tidningen utges av en 25 år ung förening som, up- penbarligen, fortfarande behövs. Du är välkommen att vara med!

Föreningen arbetar inte bara med information om ursprungsfolk – vi arbetar också mot rasism.

Och när vi började titta lite närmare på historien om svarta indianer visade det sig till exempel att en så känd medborgarrättsaktivist som Rosa Parks förutom att vara svart även har indianskt ursprung. Det var Rosa Parks som vägrade resa sig för en vit och sätta sig bak i bussen, vilket blev en milstolpe i medborgar- rättsrörelsen i USA.

Sedan dess har mycket hänt. USA har till exempel fått en svart president, som före valet fick stort stöd av olika indiannationer. Ordföranden i Navajo-natio- nen, Joe Shirley Jr, uttryckte mångas frustration över Bush-administrationen och hopp om en bättre fram- tid: ”I åtta år har vi fått leva med en federal politik som utplånar vår kultur och våra språk och som alltså attackerar själva vår identitet som ursprungsfolk”, som han sa.

Barack Obama hade före valet blivit upptagen som hedersmedlem bland kråkindianerna och fått namnet ”Awe Kooda bilaxpak Kuuxshish” som bety- der ”den som hjälper människor i hela landet”. Hans adoptivföräldrar heter Sunny och Mary Black Eagle.

Barack Obama sa sig vara nöjd med att kunna kalla sig Barack Black Eagle.

Som vanligt är det förstås inte namnet som är det viktiga utan vad som görs i verkligheten. President Obama verkar ha en vilja att ta med de amerikanska ursprungsfolken i sin vision av ett förändrat USA. Vi får se vad som händer – och vi får se vad som händer i resten av världen.

Ola Persson

Redaktör

References

Related documents

Efter vårt besök på Samaritan Village där vi hade många djupa samtal med Mmanyi samt Agnes är vår uppfattning att det bidragit till ömsesidig respekt och kunskap, vilket ledde

Färden gick sedan vidare till Skrædderbakke vej norr om Arnager Pynt där vi gjorde ett kort stopp i en vägkant.. Här fick vi se ytterligare en oxelart, nämligen finnoxel

Vägen är också en viktig förbindelse för såväl trafiken till och från Polen som trafiken mellan Bornholm och övriga Danmark.. E65 ingår i det av EU utpekade

Forskningsintresse i projektet - som startade våren 2009 och som ska avslutas 2013 - har varit att under tiden före, under och efter reformen Gy2011 undersöka en handfull

Till riksförbundet RHL:s kongress i sommar kommer kalmarföreningen också att lägga fran en motion, där man kräver en enhetlig form av eftervård för hjärt- och lungsjuka i

Inom den ortodoxa kyrkan talas det om något som kallas för traditionen, med det menar de budskap som Jesus Kristus sägs ha överlåtit till lärjungarna som också de berättade detta

En ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå ger möjlighet till både tyngre och längre tåg men hela systemet blir bättre genom att du också får möjlighet att driva trafik

This way of regarding museums and the heritage field came out of a large comparative European project, EuNaMus, where we focused the roles of National museums in the long