This work is licensed under the Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.5 Sweden License. To view a copy of this license, visit creativecommons.org/licenses/by- nc-sa/2.5/se/
Svaga fördömanden av statskupp
Den 14 september tog militären i Guinea Bissau makten genom en oblodig statskupp.
Kuppledaren, armégeneralen Verissimo Correia Seabre, hävdade att han ingripit eftersom regeringen brutit mot grundlagen och inte lyckats lösa landets allt större politiska och ekonomiska problem.
Soldaterna stötte inte på något motstånd och ett dygn efter kuppen försiggick livet som vanligt i huvudstaden Bissau. Den allmänna uppfattningen är att merparten av de cirka 1,3 miljoner invånarna i det lilla västafrikanska landet hade tröttnat på Yalas allt mer diktatoriska metoder.
Det fanns ett missnöje, inte bara inom armén, utan också bland civilbefolkningen.
Kumba Yala kom till makten sedan presidenten Nino Vieira störtades. I januari 2000 fick han 72 procent av rösterna i presidentvalet som betraktas som fritt och rättvist.
Men missnöjet med honom har stadigt växt. Under hans år vid makten har
oppositionspolitiker förföljts, motståndare fängslats och privata radiostationer stängts. Han har även anklagats för att öppet favorisera balante, sin egen etniska grupp, för att ha kört landets ekonomi i botten samt för det statliga skolsystemets sammanbrott. Han har sparkat en lång rad ministrar, statssekreterare samt höga statliga jurister.
I november förra året upplöste han parlamentet sedan han förlorat en förtroendeomröstning där. Under det senaste året har Guinea Bissaus politiska och ekonomiska kris förvärrats.
Många statsanställda, däribland soldaterna, har inte fått lön på närmare ett år och månaderna före kuppen genomförde statsanställda omfattande strejker som fick stora delar av samhället att stanna. Den 12 oktober i år skulle parlamentsval hållas i landet men dagarna innan kuppen tillkännagavs att det skjutits upp, för femte gången.
För ett år sedan besökte Moçambiques president Joaquim Chissano Yala för att få denne att bli mindre auktoritär, Världsbanken har funnit det svårt att arbeta med ständigt utbytta ministrar och i juni i år uttryckte FN:s generalsekreterare Kofi Annan stor oro för utvecklingen i landet.
Militärkuppen fördömdes ganska milt av den regionala samarbetsorganisationen Ecowas, av Afrikanska Unionen, av FN och av organisationen för portugisspråkiga stater.
Seabre utnämnde sig till statschef men sa att han ville se en civilperson som interimistisk president. Redan dagen efter kuppen inledde militären, under ledning av en katolsk biskop, förhandlingar med politiska ledare för att utse en ledning för landet. Även en delegation från ECOWAS inledde diskussioner med Seabre och hans 32 man starka junta om vägen framåt.
Juntans förslag på premiärminister, Antonio Artur Sanha, Yalas partikamrat, ogillades av flera partiledare. Affärsmannen Henrique Rosa Docks har svurits in president för att leda ett 56 man starkt övergångsråd. Inom sex månader blir det parlamentsval och presidentval hålls ett år senare.
Kerstin Bjurman
