Möjligheten att frysa frihan- delsavtalet mellan EU och Marocko så länge Marocko bryter mot de mänskliga rättigheterna bör diskuteras.
Det menade Birgitta Ohlsson och Magdalena Streijffert från FP, respektive S, i en debatt om Västsahara i förra veckan.
Det har gått 34 år sedan den marockanska ockupationen av Västsahara inleddes och 18 år sedan FN beslutade om att västsaharierna skulle få bestämma om sin framtid i en folkomröstning. Men ingen folkomröstning har hållits, konflik- ten är långt ifrån en lösning, och fortfarande befinner sig 160 000 västsaharier i flyktingläger. För att hjälpa dessa flyktingar skickade Emmaus Stockholm och paraply- organisationen Praktisk Solidaritet i förra veckan i väg hjälpcontainer nummer 1036, och Emmaus Stock- holm bjöd i samband med det in till partidebatt vid sin sorteringscentral i Västberga i Stockholm.
MAROCKO HAR ett gynnsamt frihan- delsavtal med EU. EU har också sedan 2005 ett fiskeavtal med Marocko som inkluderar väst- sahariskt vatten, i strid med inter- nationell rätt. Flera av de inbjud- na politikerna menade att både frihandelsavtal och fiskeavtal bör användas för att sätta press på Marocko. Magdalena Streijffert från Socialdemokraterna menade att fiskeavtalet skulle kunna fry- sas, och pekade på att förhand- lingarna om en uppgradering av Israels handelsavtal med EU lades
på is i somras som en konsekvens av Israels krig mot Gaza.
– Sverige var det enda landet i EU som sade nej till avtalet med Marocko. Även om avtalet inte upphävs så måste man se till att Marocko inte fiskar på Västsaharas vatten, sade hon.
– Frysningsmodellen kan vara ett bra alternativ, sade Birgitta Ohlsson från Folkpartiet. Hon
sade att det är svårt att driva Västsaharafrågan i EU därför att flera stora länder, som Frankrike, och i viss mån även Spanien, tycker att ”frågan bör tigas ihjäl”.
Sverige bör därför hitta allierade att driva en mer offensiv linje med, menade hon.
Birgitta Ohlsson uppmanade Västsaharaaktivister som upprörs över fiskeavtalet att ”mejlbomba”
jordbruksminister Eskil Erlands- son för att visa att det finns en stark opinion i frågan. Hon uppmanade dessutom publiken att kontakta EU-parlamentariker eftersom det är i Bryssel som fiskeavtalet under hösten ska behandlas.
EN KVINNA I PUBLIKEN pekade på ris- ken att konflikten kommer att trappas upp ytterligare om inget
händer, och undrade om det inte är dags för en utomstående part att intervenera.
– Det är viktigt att få upp FN- spåret igen, sade Birgitta Ohlsson och fortsatte:
– Tålamodet tryter, Polisario har valt den fredliga vägen, men hur länge orkar man göra det?
BELLA FRANK utrikes@arbetaren.se
Redaktör: Rebecka Bohlin, 08-522 456 68, rebecka.bohlin@arbetaren.se Arbetaren Zenit 41/2009
4 Initierat
Politiker vill frysa
Marockos fiskeavtal
160 000 västsaharier sitter i flyktingläger. Organisationerna Emmaus och Praktisk solidaritet skickade i veckan i väg en hjälpcontainer och bjöd samtidigt in till partidebatt om situationen i Västsahara. På bilden Stefan Sundström, Kajsa Grytt och Melinda Wrede.
Förra veckan fick Jan-Olov Ågren rätt att folkbokföra sig även som Madeleine. Det var en stor seger både för Ågren själv och för transpersoners kamp för synlighet och mot statliga ingrepp.
Jan-Olov Ågren började använda förnamnet Madeleine, parallellt med Jan-Olov, för snart 20 år
sedan. Våren 2008 bestämde han sig för att ta kampen mot staten.
Anledningen var inte bara att på ett personligt plan på rätten att få fun- gera som Madeleine i alla delar av samhällslivet, utan också att bryta den rättspraxis som sedan 2001 inneburit att så kallade könskonträ- ra namn är ”uppenbart olämpliga”, eller som har nekats den sökande med hänsyn till ”dennes bästa”.
– Tidigare har man använt for- muleringen i namnlagen att man ska ”skydda bäraren från obehag”.
I själva verket har det varit tvärt om, att man orsakar obehag
genom att neka till namnbytet.
Det har känts som väldigt mycket förmynderi, säger Jan-Olov Made- leine Ågren till Arbetaren.
Den tiden är förbi. Regerings- rättens dom förklarar att vuxna människor själva kan bestämma vilket namn de mår bra av.
– En av de glädjande sakerna med domen är att den inte på något sätt hänvisar till hur jag lever mitt liv, utan man konstate- rar att jag som vuxen får leva och välja namn som jag vill.
Ågren menar att de nya namn- möjligheterna kommer att öppna
upp tankelivet och fantasin hos människor som av olika anledning- ar velat ha könskonträra namn men inte trott att det var möjligt, eller ens haft utrymme att tänka tanken.
– Det blir ganska många trans- personer av olika slag som nu inte behöver huka och vara rädda för att skicka in en ansökan. För så har det har varit sedan 2001; många har avstått från att ens försöka, de har tänkt att det inte är lönt att hålla på att bråka, och försökt leva sitt liv ändå.
CHRISTOPHER HOLMBÄCK christopher.holmback@arbetaren.se
XX
Könskonträra namnDärför får Jan-Olov heta Madeleine
ITransperson är ett paraply- begrepp som tillkom framför allt för att kunna vara en samlande term i sexualpolitiska frågor.
ITranspersoner definierar sig sällan som detta. Enskilda transpersoner kan definiera sig som transsexuella (som byter kön, biologiskt och juridiskt), transvestiter, transgenderister, dragqueens, dragkings eller något annat.
Källa: RFSL
Transpersoner Fakta
Vill se offensiv svensk linje för att stoppa ockupationen av Västsahara
FOTO: EMMAUS
