1
UPPSATSER:
Kulturgeografiska institutionen
Gränsöverskridande regioner – Greater Copenhagen
En komparativ studie om regionens vision om att etablera sig som norra Europas metropol
Marc Firnhaber
2
ABSTRACT
Firnhaber, M. 2019. Gränsöverskridande regioner – Greater Copenhagen. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.
Den här uppsatsen behandlar vilka egenskaper det gränsregionala samarbetet Greater Copenhagen innehar samt vilka konsekvenser som dessa upprättar. Studien analyseras i förhållande till planeringsregionala begrepp samt hur dessa tillämpas i samarbetet. Begreppen som valdes för den här analysen var region, regionalism, globalisering, platsmarknadsföring och resiliens. Studiens tillvägagångsätt för analysen bestod av en komparativ diskursanalys mellan svenska och danska aktörer. Även en intervju genomfördes med en lokalpolitiker inom samarbetet.
Resultatet omfattar bland annat underliggande spänningar mellan olika kommuner och den svenska staten, en strävan mot att nå egenskaper som tilltalar globaliseringen och skillnader mellan svenska och danska kommuners framförhållning till samarbetet. Studien visar även att region Skånes del i samarbetet leder till egenskaper som betecknas inom regionalisering. Det innebär att samarbetet inte bara är en lokal angelägenhet utan även en nationell och transnationell. Det framkommer även att de egenskaper som skiljer sig finns mellan svenska och danska kommuner är ett hinder för att samarbetet ska kunna nå sin fulla potential. Detta är något som måste åtgärdas för att syftet med samarbetet ska kunna nås.
Keywords: Greater Copenhagen, ”cross-border”, platsmarknadsföring, regionalism, globalisering.
Handledare: Erik Jönsson.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1
1.1 Syfte och frågeställningar 2
1.2 Avgränsningar 2
1.3 Disposition 2
2. METOD 3
2.1 Teoretiskt metodval 3
2.2 Tillämpning av metod 6
2.3 Metodiskt reflektion och källkritik 6
3. ANALYTISKA BEGREPP 8
3.1 Region 8
3.2 Regionalism 9
3.3 Globalisering 9
3.4 Platsmarknadsföring 11
3.5 Resiliens 13
3.6 Planeringens roll inom resiliens 14
4. BAKGRUND 15
4.1 The Greater Copenhagen 15
4.2 Interreg Europe 17
5. EMPIRI OCH ANALYS 18
5.1 Varför finns samarbetet? 18
5.2 Valet av namn 19
5.3 Skillnader mellan Sverige och Danmark 21
6. DISKUSSION OCH REFLEKTION 22
6.1 Teoretisk utveckling 23
7. SLUTSATS 24
8. REFERENSLISTA 25
BILAGA 1
1
1. INLEDNING
Med den växande urbaniseringen kommer gränserna mellan olika städer bli allt mer diffus och framtiden erbjuder visioner om kluster av olika slag (Rosenfeld, 2005). Norden med dess relativt låga befolkningsmängd ser på samarbeten som en lösning att vara konkurrenskraftig på den globala marknaden (Regeringen, 2014). Öresund är ett vattenområde som delas av Sverige och Danmark. Sundet är relativt snävt och detta har bidragit skapandet av Öresundsbron (Skanska, u.å.). Regionen har länge varit attraktiv på grund av sitt geografiska läge som ett bi- hav mellan två nationer. Detta har lett till att Sverige och Danmark har sett potentialen som regionen kan erbjuda genom ett samarbete (Wiborg, Persson & Wessman, 2019).
Öresundsbron, som binder samman länderna, är ett exempel på ett gemensamt infrastrukturprojekt som i sin tur öppnar upp ”porten mot Europa”. Detta har även blivit en symbol för hela regionen (Blomquist & Jacobsson, 2002). Regionen har genom åren, i samband med detta, integrerats i allt större utsträckning (ibid.).
I en växande globalisering behöver Skandinavien etablera sig på marknaden med en innovativ metropol (Region Skåne, 2018). Då rådande storstäder saknar den möjligheten att konkurrera med andra europeiska storstäder har man valt att se över möjligheten att samarbeta över nationsgränser för att gemensamt nå tillväxt i Skandinavien (Köpenhamns Översiktsplan, 2015). Greater Copenhagen är ett projekt som försöker tillgodose Skandinaviens behov av en metropol som är attraktiv på den globala marknaden (Greater Copenhagen, 2019). Greater Copenhagen var från början ett danskt projekt, men idag är termen ”The Greater Copenhagen”
ett samarbete som både inkluderar Sverige och Danmark. Projektet innebär ett samarbete mellan svenska och danska kommuner som har ambitiösa mål och lovande potential (Ramboll Mangement Consulting, 2016). Projektet kommer dock inte utan utmaningar, något som framhävs i den kommande analysen.
Europa som union vill främja integration och samarbete inom unionen samt uppmanar till samarbeten mellan olika nationer inom unionen (EU, 2020). Ett sätt som detta märks på är Interreg Europe, programmet som ger finansiellt bistånd till regioner inom Europa som aktivt samarbetar över gränserna (Interreg Europe, 2020). Interreg Europe är resultatet av att unionen vill stärka sin roll på den globala skalan och anser därför att samarbeten som Greater Copenhagen är ett exempel på, är den väg som unionen i sin helhet ska främja för att bemöta framtiden (EU, 2020). Samarbetet har således inte bara ett regionalt intresse utan även ett transnationellt intresse.
2
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka underliggande egenskaper som framträder inom samarbetet Greater Copenhagen och vilka konsekvenser som dessa kan medföra.
För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats:
• Hur marknadsför sig Greater Copenhagen?
• Varför finns samarbetet?
• Finns det skillnader mellan Sveriges- och Danmarks plandokument som berör Greater Copenhagen?
1.2 Avgränsningar
Den här uppsatsen är avgränsad till att behandla kommundeltagande i planeringsprocesser ur ett regionalt perspektiv med fokus på Greater Copenhagen projektet. Den här studien anävndet sig av en diskursanalys. Detta innebär att analysen baseras på data som har förhandstaganden.
För att kunna göra sådana antaganden krävs det en viss förkunskap inom samhället, kulturen, politiken etc. Med denna motivering, avgränsas därför studien till att fokusera på Greater Copenhagen och inte andra gränsöverskridande regioner som finns inom Skandinavien, och med detta analysera datan med vissa förutfattade meningar om vilka betydelser som finns inom datan (Denscombe, 2009).
Då uppsatsen vill få ett så heltäckande och representativt resultat som möjligt kommer analysen att sättas in i en kontext som är jämförbar vilket gör att en komparativ studie mellan svenska- och danska plandokument utfördes. Frågan är intressant även ur ett transnationellt perspektiv och även om det påverkar den nationella kontexten, har den här studien avgränsats till att analysera totalt åtta olika gränsliggande kommuners plandokument som ingår i Greater Copenhagen samarbetet. Dessa kommuner valdes utifrån bekvämlighetsprincipen och förutfattad innebörd på samarbetet (Bryman, 2018). Valet av kommuner vars översiktsplan analyseras begrundas av plats, befolkning och tillgänglighet. Flera av kommunerna tillhör eller gränsar till de två huvudaktörer i samarbetet, Malmö och Köpenhamn. Analysen fokuserar främst på Malmö och Köpenhamns kommun i en komparativ jämförelse över tid. Detta anses som mest väsentligt då de är huvudaktörer i samarbetet. Jämförelse ska bidra till studien för att redogöra hur visionen förändrats över tid. I vissa fall har tillgängligheten på plandokument varit varierande bland kommuner, vilket även har styrt materialets omfattning. Plandokumentet är de som återfinns på respektive kommuns hemsida. Uppsatsen är även avgränsad till att den baseras främst genom en textanalys med undantag för en kompletterande intervju. Detta gjordes då uppsatsen vill ge en representativ bild om vilken information som återges till gemene man.
Plandokumenten ska finnas för allmänheten och bör således innefatta tillräcklig information.
1.3 Disposition
I denna paragraf kommer en sammanfattande disposition om uppsatsen. I det kommande kapitlet 2 introduceras det teoretiska metodvalet samt motiveringar till varför det här tillvägagångsättet valdes. I kapitel 3 presenteras de teoretiska begreppen som har anknytning
3
till analysen. Syftet med avsnittet är att introducera vilka nyckelement som leder analysen.
Detta manar till att ge läsaren transparens gällande processen för de resultat som har framkommit. I kapitel 4 presenteras en omfattande bakgrund som ämnar till att ge läsaren den premiss som är relevant innan analysen. I kapitel 5 redogörs resultatet från den genomföra text- och diskursanalysen i förhållande till de frågeställningar som har utgjort de riktlinjer som uppsatsen förhåller sig utefter. I kapitel 6 diskuteras resultat och reflektioner återges hur resultatet förhåller sig till den tidigare forskningen som har presenterats. Avslutningsvis i kapitel 7 framhävs de slutsatser som kan dras från uppsatsens resultat.
2. Metod
I följande avsnitt presenteras den teori som ligger till grund för valet av metod. Därefter följer ett avsnitt om hur detta ska tillämpas under analysen. Slutligen avslutas kapitlet med ett avsnitt som reflekterar metodvalet där bland annat fördelar och nackdelar diskuteras.
2.1 Teoretiskt metodval
En kvalitativ innehållsanalys manar till att framhäva komplicerade tolkningar från företeelser som texterna påvisar. En kvalitativ innehållsanalys valdes istället för en kvantitativ då förhållningsättet för en kvantitativ innehållsanalys främst fokuserar på förekomsten av olika företeelser, medans den kvalitativa kan ha som underlag kvantitativa data men mer komplicerade tolkningar framställs (Bergström & Boréus, 2012). För att göra detta ska textmaterialet kodas, där olika företeelser struktureras in under olika teman. Analysen kommer även att delas in i en textanalys och en multimodaldiskursanalys.
Kodningen för tolkningen av den data som insamlades kommer följa Denscombes (2009) rekommendationer för tolkning av kvalitativa data. Enligt honom bör tolkningen göras genom en process som består av fyra olika uppgifter. Den första är att koda ursprungsmaterialet, den första datan som insamlades. Formen för kodningen ska vara koncis och systematiskt för att framkalla idéer som förbinder sig till analysen. Den andra uppgiften blir följaktligen att kategorisera dessa koder. Kategorierna ska fungera som klassificering av termerna varpå dessa förhålles till huvudrubrikerna. Den tredje uppgiften är att identifiera teman och synliggöra vilka samband det finns bland koder och kategorier. Genom detta hoppas processen framhäva vilka mönster och teman det finns i datamaterialet. Uppgiften blir således att göra kopplingar inom datamaterialet. Den fjärde och sista uppgiften är att framställa begrepp och förhoppningsvis leda fram till generella uttalanden (ibid.). Konkret betyder detta att jag som studerande ska komma fram till slutsatser som baseras på de samband, mönster och teman som har kunnat identifieras genom den här processen. Vidare kan detta även leda till att öppna upp för en diskussion till studier som är åtråvärda att fortsätta studien på.
4
En multimodaldiskursanalys inkluderar en analys av språk, bild och illustrationer (Bergström & Boréus, 2012). Den här typen analysverktyg ansågs relevant då alla dessa aspekter är väsentliga för att kunna bilda en tolkning av en vision. Avbildningen i diverse dokument kan till exempel innefatta tänkbara maktrelationer mellan Sverige och Danmark, där makt tilldelas de som framställs, i exempelvis visionsbilder (ibid.).
Verklighetsuppfattningen som visioner ger ett tecken på, är konstruktivistiskt. Texterna som den multimodala analysen fokuserar på bör därför tilldelas en viss reservation gällande slutsatser. Texter skapar ett sätt att se världen på och det är dessa synsätt som analysen inriktar sig på, istället för att säga hur den faktiska verkligheten egentligen är.
Om det inte går att avgöra vilken riktning en vilket mål en aktör har, så kan man dra slutsatsen att båda är interaktörer, det vill säga att båda är lika aktiva i samarbetet (ibid.).
Bergström och Boréus förespråkar även att man kan utskilja fem element som är av största vikt när man gör en tolkning (ibid.). Den första är texten, vad är det för typ av text som studeras?
För den här studien är det flertalet olika texter som kommer studeras. Dessa sträcker sig från tidigare visionerna man hade om regionen men också de samtida plandokumenten som finns idag. Det andra elementet är det sociala sammanhang som texten har producerats eller konsumerats. Studien kommer framförallt att fokusera på mötena som utgörs av politiker från både Sverige och Danmark. Som i detta fall är exempelvis samarbetsplattformen ”The Greater Copenhagen Committee”. Det tredje är avsändaren, vem är ansvarig för utgåvan? Detta är avgörande för att värdera texternas relevans för studiens syfte. Det fjärde är mottagaren, vem eller vilka är texten riktad till? Det femte och sista elementet är uttolkaren som i det här fallet är mig själv. Jag som uttolkare måste utgå från de primära mottagarna. Alltså att försöka se texten med deras perspektiv för att kunna göra en rättvis bedömning om vilka budskap som texten vill ge. Samtidigt måste det finnas en viss objektivitet i tolkningen då man annars kan hamna i en situation som är allt för okritisk, där man har överseenden för otydliga formuleringar eller dylikt.
Vidare har Bergström och Boréus utarbetat fyra olika strategier när man gör en tolkning (ibid.). Den som är av intresse för den här uppsatsen är den strategin som vars syfte är att avgöra vilken innebörd en viss text har för en mottagare eller en grupp mottagare. Plandokumenten som analyseras i den här studien är de dokument som planerarna för regionen förhåller sig utefter. Alternativt kan man även använda sig av den strategin som är ämnad till att tolka produktionen av texten, en avsändarorienterad tolkningsstrategi (Bergström & Boréus, 2012. s.
32). Detta är nödvändigt eftersom det är av vikt att förstå vilka tankar som fanns bakom när texten producerades. Detta är trots allt riktlinjer om hur plandokumenten vill att visionen ska se ut och därmed relevant för den här uppsatsen.
5
Bergström och Boréus (2012) påpekar även att en god textanalys måste inneha två aspekter för att kunna klassificeras som forskning. Dessa är validitet och reliabilitet. Validitet syftar till att klargöra vilken kontext som textanalysen görs i. Jag som student inom Samhällsgeografi är förmodligen inte valid tolkare för en studie inom exempelvis fysik. Det handlar alltså om vilka förkunskaper man har som tolkare. Reliabilitet handlar om att man är noggrann i mätningar och uträckningar. I den här uppsatsen handlar det konkret om att under processen särskilja de texter som inte har stadgad grund till visionen för regionen, från de texter som faktiskt har haft direkt påverkan på utvecklingen. Tolkningen som görs utefter blir i detta fall blir således en reliabilitetsfråga.
Efter att den inhämtade data har kodats och kategoriserats, samt att slutsatser har dragits ska materialet verifieras. I den här uppsatsen kommer detta ske genom att följa den basis som Denscombe (2009) uppger. Denscombe förespråkar, tillskillnad från Bergström och Boréus (2012), fyra grundvalar som är väsentliga för att verifiera datan. Den första är validitet. Men detta menar Denscombe att datan måste vara noggrann och preciserad. Datan måste även vara relevant i förhållande till forskningsfrågorna som har formulerats. Den andra är tillförlitlighet.
Detta hänvisar till att bedöma i vilken grad som forskningsinstrumentet är neutralt och konsekvent nog att användas vill flera olika tillfällen. Med andra ord, kan man använda den här typen av forskningsinstrument i liknande analyser och få snarlika resultat? Den tredje är generaliserbarhet. Detta är en utveckling av den första grundvalen, validitet. Generaliserbarhet hänvisar till möjligheten att använda resultaten från forskningen på andra exempel av samma företeelse. Med andra ord, hur skulle studiens resultat kunna appliceras på andra gränsöverskridande regioner? Den fjärde är objektivitet. Som forskare måste jag kontrollera att det inte finns någon form av snedvridning i min forskning. Objektiv forskning karaktäriseras av att den är opartisk och neutral beträffande min egna inverkan på resultatet och detta synliggörs genom att data-insamlingen och analysprocessen är ärlig och rättvis.
Slutligen för den multimodaldiskursanalysen ska en bildanalys utfärdas. Bildanalysen kommer utgå från en symbolisk representation, vilken betydelse har innehållet för betraktaren.
Bilderna som analyseras avser en indikation och representation av visionen för regionen och har därmed ingen ”faktiskt” data, då avbildningen inte finns i realiteten ännu. Det första angreppsättet för bildanalysen blir således en klargörning om vilka aspekter bilden innehåller och vad de betecknar. Sedan ska de konnotationer som hittades övervägas i bildens nyckelelement. Med andra ord, vilka associationer som återfinns i elementen som har studerats.
Avslutningsvis för bildanalysen ska kontraster och likheter jämföras med andra tecken som ämnar till att förstå bildens symbolik (ibid.).
6
2.2 Tillämpning av metod
För att kunna redogöra den potentiella marknadsföringen som finns i regionen är en diskursanalys det tillvägagångssätt som är lämpligast (Denscombe, 2009, s. 393).
Diskursanalysen utgår från att de ord som finns i en text har inte bestämts av det som de används för att representera. Orden har snarare valts för att ge en viss effekt på läsaren. Diskursanalysen ämnar därför till att uppenbara;
• Vad motivet är genom talet, texten eller bilden.
• Vilken tes som ligger till grund för att uppnå detta.
Textanalysen omfattas av sju olika plandokument från både den svenska och danska sidan om sundet. Detta gjordes med motivationen att det vore otillräckligt att endast analysera ena sidan av sundet. Studien vill framhäva ett komparativt förhållningssätt och därför valdes lika många svenska kommuner som danska kommuner. Plandokumenten utgick med principen att dokumenten måste vara gällande och inte under process. Även ett gemensamt plandokument analyserades då detta ansågs kunna bidra till studien med ett bredare perspektiv. Textanalysen behandlades genom att den kategoriseras efter olika teman. Kategorierna analyseras sedan vidare för att kodas. Efter kodningen hittades nyckelement som bidrar till att tydliggöra egenskaperna som återfinns inom samarbetet.
Då texten i vissa fall ansågs otillräckligt kompletterades detta även med en intervju i form av mailkorrespondens från kommunkontoret i Lund. Detta fungerade som ett givande komplement då det bidrog med en transparens samt att följdfrågor kunde ställas. Där bland annat en utveckling av vilka anledningar som har lett till att samarbetet har ändrat sitt namn framkom. Intervju är även ett flexibelt sätt att framhäva de, i vissa fall, otydliga ordvalen som plandokumenten innefattade. Flera av dokumenten var i vissa fall utdaterade, i den bemärkelse att ett nytt plandokument kan väntas inom ett eller två år. Intervjun bidrar med en mer samtida uppfattning varpå kommunen får en möjlighet att besvara eventuella förändringar i exempelvis tillämpningen av besluten. Intervjun var även den metod som bäst kunde besvara vilka motiveringar som styrde beslutet till namnbyte.
För att besvara frågan gällande uppkomsten av samarbetet analyserades tidigare studier om regionen samt historiska plandokument som återfanns bland de offentliga hemsidorna som behandlar samarbetet. Även en sökning på hemsidan ”THE WAYBACK MACHINE”, en hemsida som har sparat tidigare bortgångna hemsidor, gjordes för att bidra till den historiska kontexten som samarbetet har innefattat.
2.3 Metodreflektion och Källkritik
Ett kvalitativt metodval har flera fördelar men även nackdelar. I följande avsnitt kommer en reflektion samt en källkritik för studiens metodval.
Den första fördelen är att de är förankrade i verkligheten (Denscombe, 2009, s. 398). Med detta menas att materialet som samlas in har sina grunder på den sociala existensens förutsättningar.
Den andra fördelen med kvalitativa metoder är att de ofta är mindre men djupare. Vilket gör att forskning och de resultat och slutsatser som framkallas kan i många fall redogöra komplexa
7
sociala situationer. Den tredje fördelen innebär att det finns en tolerans och öppenhet för kritik eller ifrågasättande. Detta är realiteten som den sociala verkligheten innebär för att vara mottaglig för flera olika åsikter. Slutligen, den fjärde fördelen innebär att alternativa förklaringar ges möjlighet eller till och med uppmanas. Eftersom en stor del av kvalitativ forskning bygger på en forskares förmåga att tolka företeelser, finns den en generell acceptans gällande olika slutsatser. Även fast de använder samma metod.
De nackdelar som återfinns är följande. För det första, är generaliserings-graden för kvalitativ forskning diskutabel. Det är svårt att från en djupgående studie med förhållandevis få enheter generalisera resultatet på andra liknande enheter. För att bemöta detta krävs det god transparens i processen och omständigheterna. För det andra, är tolkningsaspekten en faktor bidrar till föregående punkt. Grundpremissen för kvalitativ forskning bygger på att det produceras en produkt av forskaren, snarare än ett upptäckande av fakta. Forskaren är byggd på en egen verklighetsuppfattning som baseras på identitet, bakgrund och övertygelser. Forskning inom kvantitiva metoder innefattar den här aspekten till viss del, men i den kvalitativa forskningen anses graden för utsatthet som större. För det tredje, riskerar syftet att förvinna från sin kontext. Innebörden av datan kan gå förlorad eller förändras i processen. Detta är en konsekvens som kan ske i exempelvis en datasekvens eller att omgivningen avgör enhetens betydelse. För det fjärde, kan förklaringen anses som förenklad. I processen av analysen finns det en risk att forskaren känner ett behov av att vara återhållsam med den data som de anser
”inte passar in”. Det kan leda till att slutsatsen inte är så klar och tydlig som önskat. Den femte och sista nackdelen är att det finns en risk att analysen tar längre tid än beräknat. Forskaren är bunden till att förhålla sig till de resurser som finns till forskningsprojektets förfogande. Ett sätt som detta märktes var den respons jag fick genom mailkorrespondensen. Svaren tog, i förhållande till en telefonintervju, lång tid. Kvalitativa data är ofta i sitt tidiga skede ostrukturerat och oarbetat. Jämförelsevis med en kvantitativ analys finns det inte lika effektiva analysprogram som kan stödja analysen. Allt detta i kombination med varandra leder till en tidskrävande process, och de beslut som tas är inte lika lätta att beskriva för läsaren, i jämförelse med en kvantitativ analys (Dencombe, 2009).
Efter redogörelse av vilka nackdelar och fördelar som det generellt finns för det kvalitativa metodvalet, behöver detta tillämpas på min egen studie. En av de största fördelarna med valet att använda en kvalitativ metod är att den baseras till stor del av grundade data. Resultatet har alltså grundats på den empiri som har inhämtas. Som i det här fallet består av styrningsdokument och intervjuer. Analysen är även transparant och processen kan användas av andra forskare som motstrider studiens resultat. Empirin har även analyserats över en längre tidsperiod vilket gör att reflektioner och validitet har kontrollerats genomgående. Gällande studiens objektivitet måste man även utgå från att min egen inverkan på forskningen kan påverka resultatet. Då uppsatsen fick ett flexibelt upplägg gällande forskningsområde baserades valet på mitt egna intresse. Mitt grundantagande kan således tänkas vara positivt då ämnet har väck ett intresse baserat på viljan att studera området vidare. Det kan således ligga ett
8
undermedvetet, positivt grundantagande, i tolkningsprocessen av formuleringar i exempelvis texter. Kvalitativa data är alltid en produkt av en tolkningsprocess vilket gör att en liknande studie av en annan forskare kan medföra ett annat resultat. Med detta som bakgrund behöver egentligen all forskning inom kvalitativa data och med dess tolkningsaspekt, vara öppen för konkurrerande klargöranden beträffande data. Den data som studien använder sig av produceras även efter att den här studien är klar. Datan som ligger till grund för studien baseras på verkliga företeelser och är en process som förändras i samband med tiden. Även den här studien blir en del av en data som framtida studier kan använda sig av. En kritik som kan vändas mot studien är dess omfattning i kontrollen av konkurrerande förklaringar. Detta är enligt Denscombe en viktig del i god forskning vilket den här studien inte har gjort i önskad grad (ibid.).
3. Analytiska begrepp
I följande kapitel presenteras de begrepp som har lagt grunden för angripandet av analysen.
Anledningen till att dessa begrepp valdes beror på att dessa anses vara relevanta för att förklara egenskaperna och tänkbara konsekvenser. Detta följs även med att de tillför en bakgrund för läsaren som kan tillämpas på liknade framtida studier. Begreppen har även delvis inhämtas från tidigare forskning inom ämnet, något som kommer presenteras i en kommande underrubrik.
Återkopplingen till tidigare forskning i kombination med begreppen ska fungera för att relatera till studiens syfte.
3.1 Region
Begreppet region en omdiskuterad term bland geografer (Fernández, 2000). I Sverige benämns ofta specifika administrativa geografiskt avgränsade område inom Sverige som en region.
Utöver de verksamheter som landstinget ansvarar över, har även regionen en skyldighet till regionalt utvecklingsansvar. Detta inkluderar regional tillväxt och olika typer av infrastrukturprojekt (NE, 2019). Regionen ansvarar även för uppgifter som är gemensamma för större geografiska områden som kräver samarbete över de administrativa geografiska gränserna (Boverket, 2019). För att kunna uppfölja de uppdrag och riktlinjer som staten har tilldelat regionen har de även en befrielsegrad till att ta egna administrativa beslut. Denna initiativrätt är den centrala skillnaden mellan region och länsstyrelsen. Detta öppnar upp för territoriella samarbeten vars fokus ligger på geografin och dess intressenter, som exempelvis näringslivsaktörer och lärosäten (SKL, 2019). Följaktligen blir det därför nödvändigt att klargöra vad region Skåne har för egenskaper.
För att definiera vad Region Skåne är, använder sig den här uppsatsen av kulturgeografen Patrik Linds (2010) fyra perspektiv av en region. Den första definitionen ser
9
en region som en något naturligt och observerbart som är relativt homogen. Den andra definitionen ser på en region som en konstruktion av sociala processer. Då sociala processer kan förändras, kan även regionen förändras. Då den kan förändras medför även detta att regionen har ett syfte som förändringarna förhåller sig efter. Den tredje definitionen ser på regionen som att den ska stärka staten. Regionerna ska tillföra stabilitet till nationen som på sikt skapar en sammanhållning. Den fjärde och sista definition ser på regionen som att den är enskild och ska verka för att stärka sig själv. Regionen ska handla efter dess egenintresse och kan därför infalla för regionalism.
3.2 Regionalism
Regionalism är ett fenomen som benämner den viljan för en region att i så stor uträckning som möjligt vara självständig. Detta kan leda till att regioner fattar beslut som gynnar regionen själv men inte nödvändigtvis staten som den tillhör. Enligt Lind (2010) är en viktig orsak till att regioner uppvisar regionalism är utveckling av den globala ekonomin.
Regionalism innebär att regionen påvisar tendenser som rör sig mot självständighet. Detta uppfattas som beslut som motstrider statens egenvilja om en gemensam samanhållning inom nationen. De största incitamenten för att en region skulle tendera att röra sig mot regionalism är enligt flera forskare resultatet av potentiell tillväxt inom näringslivet. Vanligt för regionen som innehar regionalism är de ser bortom statens vilja och fokuserar främst på vad som är bäst för regionens egen vilja (Mansfield & Solingen, 2010).
Region Skåne (2018) som är en av tre regioner som har utökat regionalt utvecklingsansvar inom Sverige. Detta innebär att regionen utökade befogenheter inom ansvaret i den form att den tar egna beslut i administrativa frågor som är skattefinansierade. Utvecklingsansvaret innebär även att region Skåne måste förhålla sina beslut utefter statens uppdrag som innebär bland annat att arbeta fram och fastställa en strategi för utvecklingen i länet och med detta samordna insatser för att genomföra denna strategi (SKL, 2019). Då Region Skåne (2018) är en huvudaktör inom samarbetet kan konsekvenserna av de insatser som utvecklingen medför, påverka hela Greater Copenhagens egenskaper.
3.3 Globalisering
Globalisering är en pågående process som berör hela den demokratiska världen (Dicken, 2015).
I Sverige märks den av genom att medborgarna har tillgång till globala varor med lätthet.
Globaliseringen innebär att Sverige är en del av den globala ekonomin och med detta den globala marknaden. Den globala marknaden har öppnat upp för företag att effektivisera sin produktion genom att etablera verksamheter på en större geografisk skala. Detta har även medfört att flera företag kan konkurrera med varandra på större marknad. Konkurrensen har gjort att företag letar efter platser som har ett tillfredsställande företagsklimat. På sikt har globaliseringen bidragit till en konkurrens mellan olika platser som vill attrahera företag med deras tillgångar som i sin tur bidrar till att gynna platsens näringsliv (ibid.).
10
Globaliseringen har medfört att ekonomier världen över har blivit mer allt mer integrerade.
Detta har lett till att globala beslut kan få lokala konsekvenser. Peter Dicken menar med detta att globaliseringsprocesser är influerade av flera geografier snarare än bara en geografi. Han framhäver att globalisering har med sin integrering av ekonomier, bidragit till att det lokala och globala inte skiljer sig åt. Därav bör lokala beslut tas med beaktning till globala fenomen.
Globaliseringen genomsyrar staters strukturella grunder, och som ett resultat blir deras förmåga att organisera sig för att möta dagens utmaningar allt svårare. Detta leder till att stater omstruktureras för att möta globaliseringens utmaningar (ibid.).
Det administrativa "rummet" påverkas av fyra aspekter som är kopplade till globalisering enligt Barlow (2002). Den första är utvecklingen av supranationella auktoriteter och institutioner. Den andra är den minskade betydelsen av internationella gränser. Den tredje är uppkommandet av nya regionala platser. Den fjärde är statliga omstruktureringar. En eller flera av dessa aspekter kan påverka integrationen som inom en region. Ett exempel på en integration som är kopplad till dessa aspekter är en supranationell ekonomisk integration. En supranationell ekonomisk integration förekommer om två eller fler stater försöker att skapa en ensam ekonomisk enhet för att bli mer konkurrenskraftiga på den globala marknaden (ibid.).
Barlow har även kopplat dessa aspekter till skapandet av två typer av regioner. Den första är en transnationell region. En transnationell region är som namnet tyder, en region som sträcker sig över internationella gränser. Barlow med flera menar att detta är ett resultat av globaliseringens konsekvenser. Den andra är en metropolregion. Vilket är en region som består av flera olika städer som tillsammans bildar en sammanhängande metropol. Tillskillnad från exempelvis storstadsområden har den här typen av region flera olika centrum som är utspridda inom regionen (ibid.).
Det som utmärker den här typen av region från andra större regioner är regionens uppbyggnad. Den består av ett komplex system som har diffusa linjer gällande kommunikation och transport. Detta gör det attraktivt för den globala ekonomin då den sammanbinder flera olika marknader inom ett område. Vissa hävdar att det är den här typen av regioner som kommer de mest väsentliga mekanismerna i den globala ekonomin. Som följd överväger man att skapa fler metropolregeringar som blir en viktig del i de beslut som påverkar den globala ekonomin.
Tillskillnad från den diskurs som fanns under 1960- och 70-talet om dessa regeringar, handlar dagens motsvarighet om större områden samt uppdrag som kommer från högre statliga nivåer.
Storstadsregioner har genom sin växande roll fått en allt mer betydande inflytande genom deras indirekta makt på den globala marknaden. Oavsett vilken typ av integration eller region som dessa aspekter bidrar till är det en del av en typ av regionalisering.
Ett exempel på en sådan process är regionalisering, bildandet av en region, som tas med bakgrund till globaliseringen. Regionaliseringen bidrar till ytterligare globalisering samtidigt som anledningen till att den bildades från första början beror på att flera platser enar sig för att vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Att sätta in regionen i globalt perspektiv är ett steg att vidga sin marknadsföring till en större skala (Fernández, 2000). Till följd av detta blir det därmed nödvändigt att analysera platsmarknadsföringen som Greater Copenhagen samarbetet vill framhäva.
11
3.4 Platsmarknadsföring
Beskrivning av ett varumärke är även en beskrivning för vilken identitet, och med detta de egenskaper, som varumärket vill nå. Det svåraste med skapandet av ett varumärke är att hitta kärnan till en identitet. Processen för identitetsskapande börjar med att aktören i fråga behöver finna sig själv, Innan vi vet hur vi uppfattas, måste vi veta vem vi är (Shirvani Dastgerdi & De Luca 2019, s. 2, egen översättning). Därmed måste en identitet etableras innan ett varumärke kan marknadsföras. Följaktligen behövs det klargöras vad en identitet är. Enligt Kall (2001) är meningen med en identitet att klargöra varumärkets mål och anledning (intention & reason).
Identiteten behöver alltså vägleda bilden, som i detta fall är samarbetet. Enligt Shirvani Dastgerdi och De Luca (2019) finns det dessutom en direkt koppling mellan processen för ett varumärke och hanteringen av platsen. Detta innebär att alla beslut från auktoriteter siktar mot att uppfölja kunders uppfattning av området som marknadsförs. Planerare använder diverse marknadsföringsmetoder som skapar identiteteten för en plats. Ett exempel på detta är visionsdokument som inkluderar bilder som ska representera varumärket.
Bilden som en allmänhet har för en plats kan vara avgörande för vilken identitet som skapas men även för marknadsföringen. Om det finns en gemensam bild och identitet kan detta leda till en förstärkt inkludering. Detta kan på sin tur locka till sig aktörer som överensstämmer med bilden och identiteten.
Bilden är även viktig utifrån vilka förväntningar en besökare har. Om platsen är minnesvärd har den väckt ett intresse hos personen som denne associerar med platsen. Detta gör att bilden som ges av platsen är ovärderlig del av både marknadsföringen och identiteten (Riza et al, 2012). Det finns även ett positivt samband mellan bilden och en positiv förkunskap av en stad samt hur nöjd en besökare är med vistelsen (Shirvani Dastgerdi & De Luca, 2019). Detta betyder att bilden, förkunskapen och vistelsen är alla tre egenskaper som påverkar vilka konsekvenser som samarbetet får internationellt.
När man marknadsför en stad är det huvudsakliga målet att särskilja staden från andra konkurrerande städer. Man vill skapa en egen identitet som inte går att hitta på andra platser och på sådant sätt utmärka sig (Ashworth, 2009). Innan marknadsföringen kan rikta sig mot den globala marknaden är det dock väsentligt att aktörerna har en egen självuppfattning om vilken identitet de vill ha, samt hur de vill att andra aktörer ska se på de (Shirvani Dastgerdi
& De Luca. 2019). Identiteteten avgörs till stor del av aktörer som har andelar i staden och deras tillhörande verksamheter i skapandet av varumärket. Nyckelaktörer som är återkommande inkluderar investerare, grupper av entreprenörer, invånare och besökare (ibid.).
12 Figur 1: Processen för marknadsföringen av en stad Källa: Shirvani Dastgerdi & De Luca, 2019, s. 6.
Med tiden när stadens varumärke är etablerat kan det skapas rykten från besökare. Rykten påverkar människors förutfattade meningar om någonting som i detta fall staden. Detta är en aspekt som marknadsföringen kan utnyttja genom att besvara eller validera ryktena. Vissa hävdar även att rykten är en mer stabil indikator på hur välmående en stad är, jämförelsevis mot varumärket och bilden som ges (ibid.).
3.4.1 Namnets betydelse för platsmarknadsföring
Cardoso och Meijers (2016) har genom en studie av sex olika fall kommit fram till vilka faktorer som påverkar hur man benämner en metropolregion genom integration. Namnet som används i marknadsföringen av regionen sätter även prägeln för de egenskaper som kan förväntas. Det blir således av intresse att veta vilka faktorer påverkar namnet och genom detta identiteten. I deras studie kunde författarna konstatera att alla faktorer återfinns inom alla perioder och skalor som påverkar valet av namn. Vidare kan även alla dessa faktorer delas in i tre teman. Dessa är det geografiska temat, det socio-politiska temat och till sist det historiska-kulturella temat.
Det geografiska temat innefattar antalet städer eller kommuner som återfinns inom det studerade området. I detta falla är det 86 olika kommuner. Metropolsregionsintegration kan följaktligen ske när det är minst två primära städer eller flera mindre städer. Under inledningsfasen av integrationen har städernas storlek har inte alltför stor betydelse.
Det socio-politiska temat kan delas in tre faktorer. Den första faktorn inom socio-politiska temat täcker maktbalanser som kan finnas när en integration sker. Detta är direkt relaterat till befolkningsstorlek som ofta reflekterar ens stads ekonomiska och politiska dominans över andra städer. Detta kan på sin tur påverka när man namnger regionen då dessa städer kan få ett
13
övertag i förhandlingarna. Detta blir centralt inom den här studien då samarbetet här är transnationellt, men ändå heter Greater Copenhagen.
Den andra faktorn inom det socio-politiska temat är funktionell centralitet. Denna faktor syftar till att överlägga om en av städerna central funktionell roll i regionen. Detta kan vara till exempel ett strategiskt läge i fråga om urbana funktioner eller en att en stad ligger vid en central transportnod. Exempelvis kan man undersöka vilken kommun som har mest migration, då denna skulle kunna tänkas vara den dominerade staden inom funktionell centralitet, som på sin tur skapar identiteten av befolkningen i området.
Den tredje faktorn inom det socio-politiska temat är ledarskap. Ledarskapet omfattar de nyckelpersoner som är närvarande vid förhandlingarna i inledningsfasen av integrationen.
Dessa personer definierar riktningen av den socio-politiska påtryckningarna som kan ge ett specifikt ort fördel i regionen. Dessa personer antar rollen som inofficiella ledare från integrationens början till slut. De aktörer som påverkar integrationen behöver inte nödvändigtvis bara komma från en ort eller från närområdet. Ledarskapet kan även komma från högre politiska aktörer som i sin tur anser att en ort ska får större fördel gentemot andra.
Till sist har Cordoso och Meijers identifierat två faktorer inom det historiskt- kulturella temat (ibid.). Den första faktorn handlar om historiska föregångare som har funnits i regionen.
Det man undersöker är bland annat de historiska namnen som har haft betydelse i området.
Dessa kan variera från exempelvis administrativa, religiösa eller geografiska namn. Oavsett vilken betydelse som de historiska namnen har haft kan den påverka eller kopiera det nya namnet på storstadsområdet.
Den andra faktorn inom temat är komponenter för identitet. Faktorn belyser minnesmärken eller andra komponenter som har haft en historisk signifikans för bildandet av regionen, som kan påverka valet av namn. Om dessa komponenter är utspridda inom ett visst område kan deras representation fungera som ett inflytande i regionen. Ett gemensamt exempel på en sådan komponent för både Sverige och Danmark är Öresundsbron.
Förutom komponenter som påverkar valet av namn, kan även dessa komponenter användas vid marknadsföringen. Vid marknadsföringen kan man framhäva vissa tillgångar som kan vara av intresse för investerande aktörer. Komponenterna kan innefatta ekonomisk potential vilket på sin tur leder till att man vill framhäva resiliens i marknadsföringen.
3.5 Resiliens
Oxford’s ”A Dictionary of Geography” (2015) har två defintioner av resiliens. Den första definitionen belyser resiliens i förhållande till geomorphology, processen som beskriver hur landytor har skapats och formas idag. Detta är ett systems förmåga att återhämta sig till sin ursprungliga form som är direkt relaterat till dynamisk stabilitet. Den andra definitionen, som
14
den här studien kommer fokusera på, är ekonomisk resiliens. Ekonomisk resiliens innebär ens ekonomis förmåga att återhämta sig efter en ekonomisk chock. Exempel på ekonomiska störningar kan vara utflyttning av stora företag eller en global ekonomisk kris. Om en ekonomi är resilient innebär det att den kan snabbt återhämta sig från de negativa konsekvenserna som är ett resultat av den ekonomiska chocken. Då samarbetet har skapats för att stärka tillväxten i regionen blir det relevant för den här studien att analysera hur de styrande dokumenten förhåller sig till ekonomisk resiliens.
3.6 Planeringens roll inom resiliens
Som planerare har man som delmål att planera för katastrof-resilienta samhällen. Uppsatsen har därför analyserat plandokument från både den danska sidan och den svenska sidan för att hitta information som tyder på ett förhållningssätt där man visar ett föredöme gällande resiliens i fråga om hantering av till exempel näringslivet vid en katastrof. Det finns många olika tillvägagångssätt hur man uppnår resiliens, Rose (2007) framhäver åtta olika egenskaper som enligt honom representerar resiliens. Dessa är buffert, mångfald, effektivitet, självständighet, anpassningsbarhet och samarbetsvilja. Egenskaperna blir av intresse för internationella aktörer att ta del för att kunna få en helhetsbild om regionen och samarbetet är resilient i förhållande till andra konkurrenter. Utan resiliens riskerar regionen att förlora aktörer till konkurrande regioner som redan anses vara reslienta. De resilienta egenskaperna bidrar även till att besvara studiens huvudsyfte om att utreda de underliggande egenskaperna som hela samarbetet innefattar.
Eftersom samarbetet är delvis grundat på ambitionen om att öka tillväxten i regionen och området ses som en region inom Europa blir det av vikt att undersöka regionalekonomisk resiliens. Ekonomisk resiliens är något som måste, enligt Martin och Sunley (2014), ingå inom långsiktig regional planering. Martin & Sunley (2014, s. 13) definierar regionalekonomisk resiliens som;
En regional eller lokal ekonomis förmåga att motstå eller återhämta sig från marknads-, konkurrenskraftiga och miljömässiga chocker till dess tillväxtkurva, om nödvändigt genom att anpassa dess ekonomiska strukturer och dess sociala och institutionella arrangemang, för att upprätthålla eller återställa dess tidigare tillväxtkurva, eller omvandling till en ny hållbar väg som kännetecknas av en fullständig och mer produktiv användning av dess fysiska, mänskliga och miljömässiga resurser (egen översättning).
Som ansvarig för regional planering kan man använda sig av olika strategier för att uppnå detta.
Ett tillvägagångssätt är se resiliens som en process och anpassa planeringen utefter vilka beståndsdelar som ingår i processen. Ett sätt är göra detta skapa en modell som synliggör de egenskaper som anses väsentliga för regionen.
15
Martin och Sunley föreslår en modell som redogör flera viktiga beståndsdelar inom processen. Den första är sårbarhet. Huruvida en region med dess firmor och arbetskraft har benägenhet att hantera olika typer av chocker. Den andra är chocker. Som innebär vad som utlöste störningen i systemet och med hänsyn till skalan och varaktighet. Den tredje är resistens. Hur reagerar ekonomin i en region vid första tecknet av en chock? Den fjärde är robusthet. Huruvida regionens firmor, arbetskraft och institutioner har möjlighet att anpassa sig till olika chocker, inklusive utomstående hjälpmedel som exempelvis samhällssubventioner. Slutligen, den femte återhämtning. Vilken typ av återhämtning som sker av regionen samt till vilken grad (ibid.).
Figur 2. Regional-ekonomisk resiliens som en process.
Källa: Journal of Economic Geography, 2015. (1), s.13.
Gemensamt för samtida forskare är likt diskussionen tidigare, att man implementerar återhämtningskapaciteten som en nyckeldel i planeringsskedet. Man måste alltså anta att en chock kommer att ske och anpassa planering utefter de förutsättningar som finns.
4. Bakgrund
4.1 The Greater Copenhagen
Enligt Nyström och Tonell (2012) har ett samarbete mellan Skåne och Danmark funnits sedan länge. Detta beror på en gemensam historia mellan platserna som har öppnat upp för gemensamma traditioner och samarbeten. År 1995 beslöt man tillslut att påbörja arbetet för att bygga en fast förbindelse mellan Köpenhamn och Malmö och förverkliga ambitionen om att binda samman Sverige och Danmark. Resultat blev, fem år senare, dagens Öresundsbro som även blev symbolen för ett transnationellt samarbete mellan Sverige och Danmark. Bron var inte bara en vinst för den enskilde pendlaren som kunde röra sig lättare mellan nationern, utan även för samarbetsorganisationen Öresundskommittén som bildades år 1993.
Fig 1. Regional economic resilience as a process
Källa: Journal of Economic Geography, Volume 15, Issue 1, January 2015, Pages 1–42, https://doi.org/10.1093/jeg/lbu015 ,
Alternativt: “Unless provided in the caption above, the following copyright applies to the content of this slide: © The Author (2014). Published by Oxford University Press. All rights reserved. For Permissions, please email: journals.permissions@oup.com”
16
Öresundskommittén blev även organisationen som lade grunden för den transnationella regionala utvecklingen i hela öresundsregionen.
Öresundsregionen har idag ca 4 miljoner invånare och förväntas växa till 4,3 miljoner invånare år 2028 (SCB, 2019; Dansk statistik, 2019). Av dessa står Köpenhamn för 613 288 invånare och Malmö för 333 633. Dessa två kommuner är överlägset de två största kommunerna i regionen. Befolkningsutveckling för dessa två kommuner är dessutom snarlik, vilket tyder på att befolkningsrelationen mellan dessa två kommuner kommer förmodligen att vara densamma under de kommande decennierna. Dessa är av relevans att följa under fortsättningen av samarbetet, då det bidrar till den socio-politiska faktorn som diskturedas i avsnitt 3.4.1.
Greater Copenhagen introducerades som koncept genom Köpenhamns översiktsplan år 2015.
Detta var en strategi för att utveckla Köpenhamns potential på den internationella marknaden.
Genom ambitionen att nå en större publik valde man att inkorporera Greater Copenhagens mål inom Öresundskommittén. Vilket resulterade till att man år 2016 valde att byta namn från Öresundskommittén till ”The Greater Copenhagen and Skåne Committee”. Vid årsskiftet mellan 2018 och 2019 valde man att ännu en gång byta namn, till dagens ”The Greater Copenhagen Committee” (GCC).
GCC är idag ett näringspolitiskt samarbete som strävar mot att arbeta för att skapa en metropol med hållbar tillväxt, hög sysselsättning och goda villkor för invånare, företag och besökare. Inom samarbetet finns en politisk kommitté för kommuner och regioner i Region Skåne (33 kommuner), Region Halland (7 kommuner), Region Hovedstaden (29 kommuner) och Region Själland (17 kommuner). Syftet med samarbetet är att öka hållbar tillväxt och sysselsättning i regionen. Styrelsen består av 18 folkvalda politiker som representeras i form av 9 politiker från Danmark och 9 politiker från Sverige (Lunds kommun, 2019).
Figur 3. Malmö kommuns befolkningspyramid år 2018. Källa: SCB, 2019.
Figur 4. Köpenhamns kommuns befolkningspyramid år 2018.
Källa: Dansk Statistik, 2019.
17
Organisationen har även en budget som går till fyra strategiska insatsområden. Som ska verka för att utveckla kommunikation, marknadsföring och påverkande av nyckeltal.
Budgeten är resultatet av en gemensam överenskommelse som stöds av interreg för att kunna åstadkomma de riktlinjer som både Sverige och Danmarks styre vill åstadkomma i territoriet (Region Skåne, 2018). Greater Copenhagen är även en del av ett större projekt (Europakorridoren) som behandlar Öresundsregionen som en viktig knytpunkt mellan Europa och Skandinavien. Detta innebär att samarbetet anses som ett transnationellt, vilket har öppnat upp för att projektet kan ansöka om bidrag från interreg (EU, 2019).
4.2 Interreg Europe
Interreg Europe är ett EU program som är en del av ERUF (europeiska regionala utvecklingsfonden). Programmet hjälper lokala och regionala myndigheter genom att utveckla och tillämpa politiska riktlinjer men framförallt har programmet möjlighet att bidra med ekonomiska medel till aktörer som främjar ekonomisk, social och territoriell utveckling inom EU. Stater som ämnar till att skapa ett territoriellt samarbete kan ansöka om bidrag och administrativ assistans från programmet. Programmet förhåller sig efter en plan, finansierad av
Figur 5. The Greater Copenhagen Committee’s Organisation.
Källa:Lunds kommunkontor, 2019.
18
ERUF, som ska fungera som riktlinjer till hur biståndet ska investeras och skapa lönsamhet åt EU som helhet (EU, 2019).
5. Empiri och analys
Det empiriska materialet som den här studien analyserar kommer från både svenska och danska aktörer. Materialet inkluderar plandokument som exempelvis översiktsplaner från berörda kommuner. Dessa dokument har inhämtats från respektive kommuns hemsida.
Den främsta källan för den här analysen bör dock reserveras till Greater Copenhagens egna hemsida och de dokument som finns tillgängliga. Materialet som återfinns är bland annat referat från stadgar. Media har även använts som material för att ge inblick av olika åsikter rörande namnbytet. Den intervju som begicks via mailkorrespondens ska fungera som komplement när textmaterialet ansågs otillräckligt. Valet av materialet som den här analysen använder sig av har som ambition att besvara studiens syfte i allra högsta grad. Egenskaper innefattar flera aspekter, valet av material bör därför vara så brett och reflektivt som möjligt för att kunna återge en rättvis analys av dess konsekvenser kan tänkas bli.
5.1 Varför finns samarbetet?
I plandokumenten motiveras samarbetet som ett nationellt intresse, då samarbetet ökar tillgången till Europa. Men det som konkretiseras är att man med samarbetet möjliggör utbyggnaden av höghastighetståg till regionen, som därmed kan utbyggas till resten av staten.
Diskursen framhäver även att tågen är en del av ett större europeiskt perspektiv där man vill sammankoppla Skånes strategiska läge mot kontinenten. Med detta vill regionen påpeka att samarbetet och investeringarna är inte bara gynnsamt för staten Sverige men även för hela Europa. Det framkommer även inom dokumenten att ERUFs bidrag till samarbetet är nödvändigt för långsiktigt kunna etablera en attraktiv region.
Varje analyserad plandokument betonar vikten av att förbättra trafikstrukturen inom regionen. En effektivisering av trafikstrukturen skulle enligt aktörerna spara både tid och pengar för hela regionen. Landskrona, Helsingborg och Helsingör betonar särskilt att ytterligare fasta förbindelser mellan staterna skulle bidra till en ökad arbetsmarknad och stabilitet för regionen som helhet. Förhållningssättet, att motivationen för satsningen på ett stabilare trafiknät, pekar mot en strävan att nå ekonomisk resiliens. Ambitionen och således den potentiella nya identiteten för regionen verkar därför vara att framstå som en region som är ekonomiskt resilient. I nuläget begränsas regionen av att det endast finns en fast förbindelse. Vid en katastrof skulle detta kunna få drastiska konsekvenser för näringslivet och genom detta anses som icke- resilient, vilket på sin tur påverkar potentiella investeringar negativt.
Plandokumenten framhäver även att samarbetet är ett långsiktigt arbete som är oundvikligt.
Det framstår som att med tiden kommer det naturliga perspektivet bli allt större, och därmed kommer blicken för planeringen i ett regionalt perspektiv få allt större plats i den översiktliga
19
planeringen. Om utveckling fortsätter i den riktningen som samarbetet har idag måste de svenska aktörerna ta ställning till hur de förhåller sig till statens intresse gentemot regionens intresse, om dessa riskerar att gå emot varandra. För att besvara frågan till varför samarbetet finns kan det därför konstateras som att det är enligt plandokumenten en naturlig utveckling.
Detta stöds även av Dickens (2015) teori om globaliseringens konsekvenser som diskuterades i avsnitt 3.3.
Greater Copenhagen har även uppgivit tydliga mål i deras platsmarknadsföring för att nå tillväxt i regionen. Bland annat har man låtit analysera regionens potential och befintliga kapacitet i förhållande till andra motsvarande metropoler. Man kan exempelvis utläsa på deras egen hemsida hur de jämför Köpenhamn och Stockholm i olika ekonomiska avseenden.
Regionens huvudkonkurrent blir således ”Stockholm Business Region”, där man även i analysdokumentet sätter regionen som ett riktmärke att förhålla sig utefter. Detta motiveras med att konkurrera ut ”Stockholm Business Region” kan man attrahera flera internationella investerare som på sin tur gör det möjligt att nå din tillväxt mål som man har satt upp (The Greater Copenhagen Committee, 2018).
5.2 Valet av namn
Öresundssamarbetet har hittills ändrat sitt namn två gånger inom loppet av tre år (Greater Copenhagen, 2019). Enligt Cordoso & Meijers (2016) tyder detta på en tendens att skapa en ny identitet. Anmärkningsvärt är att vid varje gång som samarbetet har ändrat sitt namn så omnämns Skåne och Sveriges del stegvis i mindre utsträckning. Är detta ett tecken på politiska spänningar mellan Sverige och Danmark?
Inom de referat som finns på GCCs egna hemsida motiveras inte det senaste namnbytet på kommittén. Vid försök att kontakta de närvarande på mötet fick jag svar från tre svenska politiker. Svaren varierade, men sammantaget gick det att urskilja neutrala diplomatiska svar från respektive respondent. Bland annat motiverades namnbytet med att fler aktörer ingick i samarbetet eller att namnet ansågs för långt. Det presenterades inga motsägelser till att namnbytet gick igenom från den skånska sidan, utan uppmanades istället. De ansåg att i den kontext som samarbetet ska ses som, internationell, är det bättre att ha ett namn som är kort och koncist på Engelska. En problematik som detta kan medföra är dock att när en oberoende internationell aktör frågar en kommun i Skåne vad den tillhör, och denne svarar Greater Copenhagen, kan det underminera Sveriges suveränitet inom regionen. Då det redan finns en konstaterad definition om vad Copenhagen är, Danmarks huvudstad, kan detta skapa paralleller mellan Danmark och Skåne. Britt Steiner1 bekräftar även att benämningen på att Lund tillhör Greater Copenhagen medför en viss komplikation;
1 Britt Steiner, planeringschef på strategiska utvecklingsavdelningen vid kommunkontoret i Lund, e-post konversation 2019-12-20 20.
20
I Sverige skulle det vara konstigt att marknadsföra sig som en del av ett annat lands huvudstad men ex.
vis i Asien ger det en känsla av var vi kan finnas rent geografiskt om man säger en del av Greater Copenhagen.
Tidigare har även politiker i Skåne visat ett missnöje av hur Sverige behandlar samarbetet (Dagens Samhälle, 2015). I debattartikeln framhäver opinionen att regeringen har visat svagt intresse för samarbetet, som på sin tur bekostar den potentiella tillväxten i Skåne. Om framhållningen från staten fortsätter av samma slag kan dessa åsikter växa inom Skåne. Det kan alltså finnas en underton av passivitet att vara strikt emot att bli synonymt med Köpenhamn på en internationell skala. Detta förstärks även inom Malmös Översiktsplan (2018) där man betonar att man tillsammans med Köpenhamn vill leda rollen som metropol för att representera Skandinavien i internationella sammanhang. Detta kan sättas i kontrast till Stockholm som marknadsför sig som "Capital of Scandinavia" (Stockholm, 2020). De belyser även upplevelsen av att många personer i regionen inte tänker på att det finns en tydlig gräns mellan nationerna.
Beteendet som detta sammantaget påvisar kan dras emot tendenser inom regionalism som synliggjordes i avsnitt 3.2. Detta i kombination med Danmarks tillväxtproblem som sammanfattades av Teknologirådets rapport om Danmarks areella framtid, leder till att ökad intresse från Danmarks sida att tillgodose Skåne (Arler, Jörgensen & Sörensen, 2017). Resultatet blir att de båda sidorna dras i allt större utsträckning till varandra.
Det är inte alltid som svenska kommuner hänvisar till sig själva som GC, utan det handlar om kontexten, med logiken ju större perspektiv desto mer angeläget att använda ett namn som är mer helomfattande. Enligt Britt Steiner2 har Lunds kommun denna princip, Lunds kommun marknadsför sig med olika begrepp beroende av sammanhang och målgrupp, enligt principen ju längre bort ju större begrepp. Steiner påpekar även att namnet inte är helt okomplicerat, där marknadsföringen kan innebära spänningar när man tar namnet från en annan statshuvudstad.
Namnet används främst enligt henne när man har besök från internationella aktörer från exempelvis Asien. Följaktligen kan detta tänkas tillämpas för flera motsvarande kommuner som anser sig själva inte innehar den kännedom på den internationella marknaden.
Samarbetet har även på andra sätt blivit alltmer politiskt i förhållande till relationen mellan Skåne och staten. Samarbetet leder till att Stockholm riskeras att utkonkurreras i jakten på att attrahera utländska aktörer. Det framkommer även i GCCs egna dokument att regionen har som mål att konkurrera ut motsvarande regioner, varav Stockholm är en konkurrent (The Greater Copenhagen Committe, 2018). Kanske extra kontroversiellt blev det när Malmö valde att byta namn till ”Greater Copenhagen East” under 1 månad (Skånska Dagbladet, 2016). Motiveringen till det tillfälliga namnbytet bestod av att i samband med Eurovision hade Malmö blickarna på sig på en global skala vilket var ett givande tillfälle att marknadsföra staden som en del av Greater Copenhagen (ibid.). Tillfället skulle lika väl kunnat användas som ett marknadsföringstillfälle för hela Sverige och inte den enskilda staden. Eurovision har tidigare
2 Britt Steiner, planeringschef på strategiska utvecklingsavdelningen vid kommunkontoret i Lund, e-post konversation den 2019-12-20 20.
21
varit förgrenat med att värdnationerna använder plattformen som ett tillfälle att marknadsföra sig internationellt och på så sätt bidra till ökad turism. Detta står i direkt kontrast till Skånes planering som att samarbetet skulle innebära ett nationellt intresse, då detta kan leda till att regionen kan utkonkurrera Stockholm Business Region. Återigen, med motiveringen handlar efter regionens egen intresse, påvisar detta en egenskap som återfinns inom tendenserna vid regionalism.
Namnbytet kan även liknas med kreativ förstörelse, där man raserar förgående industrier för att ge plats åt nya verksamheter (Kopp, 2019). Som alternativ för industrier ändrar man istället i detta fall namnet när nya aktörer tillkommer i samarbetet. Från början var Greater Copenhagen en dansk ambition men har med tiden utvecklas till att även bli en delvis svensk ambition (Köpenhamns Översiktsplan, 2015). I takt med detta och anslutningen av nya medlemmar i samarbetet ansåg man att namnbyten var lämpligt.
5.3 Skillnader mellan Sverige och Danmark
Samarbetet har inte alltid varit konfliktfritt. Tidigare erfarenheter synliggör att det finns en maktbalans mellan aktörerna. Skånska politiker har tidvis angett att de anser att Danmark har för mycket makt inom samarbetet (Helsingborgs Dagblad, 2016).
Tillgängligheten på material som angår GC är varierar när man analyserar de olika kommunerna på vardera sida om sundet. De danska kommunerna har märkbart mindre material som belyser Greater Copenhagen samarbetet och vad de innebär för regionen och kommunen. Det enda undantaget som återfinns är Köpenhamns översiktsplan som har mest material av någon analyserad översiktsplan på både den svenska sidan och den danska. Detta kan tänkas som vara naturligt då Köpenhamn är den största aktören inom samarbetet. Köpenhamn belyser även flertalet svenska aktörer i sina dokument tillskillnad mot mindre danska kommuner som i många fall inte nämner de svenska aktörerna, utan de som benämns är de som finns i direkt anslutning till den danska kommunen. Även en sökning inom de danska kommunernas hemsida på ”Sverige” eller ”Skåne” gav flertalet gånger små eller inga resultat. Det skulle kunna tänkas att dessa skulle benämns inom något avsnitt som benämner Greater Copenhagen men resultat visar på en tendens som förminskar Sveriges position inom samarbetet. Detta kan sättas i kontrast till att inom varje Svensk kommun benämns Köpenhamn. Detta kan även etableras i Helsingborgs gemensamma plandokument med Helsingör, som egentligen inte har någon direkt koppling till planstrategin som sker på lokal nivå inom Helsingborg.
Förhållningen mellan länderna skiljer sig även åt när man framhäver tillgångar som den andra aktörer besitter. Malmös översiktsplan framhäver kommunikationerna som Köpenhamn har och antyder att dessa ingår inom Malmös arbetsregion. Bland annat framhävs att regionen besitter två flygplatser, Copenhagen Airport och Malmö Airport i Sturup är väsentliga för regionens internationella och nationella tillgänglighet. (Malmös Översiktsplan, 2018, s.23).
Detta kan i sin tur jämföras med Köpenhamns Översiktsplans (2015, s.70-71) formulering på kommunikationer;
22
Särskilt Köpenhamns flygplats, Fehmarn Belt Fixed Link och höghastighetståg är centrala element. För att behålla Köpenhamns flygplats som ett internationellt nav med många direktflygförbindelser som gynnar hela regionen, är det nödvändigt att upprätta en mer sammanhängande regional och internationell infrastruktur som kan öka det område som flygplatsen betjänar (egen översättning).
Anmärkningsvärt blir det även att Köpenhamn benämner andra transnationella samarbetsprojekt (Fehmarn Belt) men inte Malmös egen tillgång på en flygplats som i teorin kan avlasta Köpenhamns flygplats och därmed effektivisera den potentiella flygkapaciteten som regionen kan erbjuda. Vilket även bidrar till trafikstrukturens stabilitet och därigenom hela regionens resiliens.
Det finns ett flertal begräsningar inom samarbetet. Både Rödovres plandokument och kommentarerna från intervjun framhäver att kommunerna och staterna måste arbeta för att minska de gränshinder som finns mellan Sverige och Danmark. Lund arbetar aktivt med detta enligt Steiner3 som konkretiserar även vad som behövs göras, […] som skattesystem (ex. i Danmark betalar man skatt där man arbetar och i Sverige betala man skatt där man bor) och socialförsäkringssystem, och att arbeta för att transportsystemet hänger ihop, som gemensamma biljettsystem, […]. Förutom dessa finns det även andra praktiska komplikationer mellan aktörerna som gör samarbetet sårbart för tillexempel finanskriser. Att länderna har olika skattesystem och olika valutor bidrar till en skiljelinje mellan svenska och danska medborgare.
Vid en ekonomisk chock, som exempelvis en finanskris, kan dessa skiljelinjer bli särskilt tydliga. För en utomstående investerare kan detta uppfattas som en otrygghet och något mindre önskvärt, vilket leder till att denne söker sig till andra konkurrerande regioner. Utifrån detta perspektiv kan därför regionen framstå som instabil, och därmed icke-resilient. De egenskapers som tillför skiljelinjerna som finns mellan aktörerna måste kunna redas ut innan regionen kommer kunna nå sin fulla potential och bli konkurrenskraftiga på den globala marknaden.
6. Diskussion och Reflektion
Med hänvisning till de slutsatser som studien har kommit fram till är det ändå nödvändigt att reflektera över resultatet och processen för den här studien. Med reservation att resultatet ska tas med allra högsta grad, bör även min personliga roll för samarbetet att redogöras. Som andra forskare påpekar och även jag själv är det berättigat att lyfta fram vissa biografiska detaljer om forskaren i anlysen (Denscombe, 2009. s. 385). Då min egen ställning är positiv för transnationella samarbeten i allmänhet, kan detta påverka att i analysen undermedvetet söka efter företeelser som framhäver de positiva aspekterna i samarbetet. Jag uppmanar därför till att forskare som intresserar sig för gränsöverskridande regioner, bör göra en liknande studie som eventuellt belyser de nackdelar som ett sådant samarbete kan medföra.
3 Britt Steiner, planeringschef på strategiska utvecklingsavdelningen vid kommunkontoret i Lund, e-post konversation 2020-01-07.
