Institutionen för Mat – Hälsa – Miljö
Matens mysterium
Vad påverkar nattarbetares matvanor?
Lisa Mattsson och Maria Wahlund
Examensarbete 10p
Kost- och Friskvårdsprogrammet Handledare: Kerstin Bergstöm Examinator: Helena Åberg Datum: september 2007
Institutionen för mat, hälsa och miljö MHM Box 320, SE 405 30 Göteborg
Titel: Matens mysterium - Vad påverkar nattarbetares matvanor?
Författare: Lisa Mattsson och Maria Wahlund Typ av arbete: Examensarbete 10 poäng Handledare: Kerstin Bergström
Examinator: Helena Åberg
Program: Kost- och Friskvårdsprogrammet Antal sidor: 34
Datum: september 2007
Sammanfattning
Det har blivit allt mer vanligt med oregelbundna arbetstider och att ha största delen av arbetstiden förlagd på natten. Studier har visat att skiftarbete, främst där nattarbete är inkluderat, är en
riskfaktor för individens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Detta gör nattarbetare till en utsatt grupp för ohälsa vilket betyder att det är särskilt angeläget att genom åtgärder förbättra gruppens hälsa. Tidigare studier visar även att vid oregelbundna arbetstider kan det vara svårt att hålla
”normala” kostvanor vilket inverkar på individens hälsa.
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som påverkar matvanorna hos
nattarbetarna på ett tidningstryckeri och fokus ligger på de matvanor individerna har på natten.
För att uppnå syftet har tio stycken kvalitativa intervjuer och en observation genomförts.
Intervjuerna gjordes genom att använda en frågeguide som baserades på KASAM modellens begrepp som i denna undersökning används i modifierad form. Begreppen har vi valt att kalla matens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begripligheten syftar till respondenternas kunskap om mat medan hanterbarheten hur de tar sig an och anammar denna kunskap. Vidare står meningsfullheten för respondenternas motivation att använda den kunskap som finns om hälsosamma matvanor. Resultatet visade att respondenterna till intervjuerna hade liknande kunskaper om vad de bör äta på natten. Det som dock skiljde individerna åt var hur de hanterade denna kunskap något som till exempel påverkades av uppfattad tidsbrist, tillgång till mat i arbetsplatsens automat samt respondenternas familjesituation. Framförallt varierade graden av meningsfullhet och hur motiverade respondenterna var till att äta ”hälsosamt” på natten. Detta leder till slutsatsen att vid ett hälsofrämjande arbete bör fokus ligga på individens meningsfullhet och motivation till att öka hälsosamma matvanor.
Nyckelord: nattarbete, matvanor, begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet
Innehållsförteckning
2. Bakgrund...3
2.1 Vikten av hälsofrämjande arbete...3
2.1.1 Samhällets hjälp till det hälsofrämjande arbetet ...3
2.1.2 Arbetsplatsen som arena ...4
2.1.3 Nattarbete som arbetsform...4
2.2 Sambandet mellan nattarbete och ohälsa ...5
2.2.1 Skift- och nattarbetes påverkan på den sociala och psykiska hälsan ...5
2.2.2 Skift- och nattarbetes påverkan på den fysiska hälsan ...5
2.2.3 Biologiska klockan ...6
2.2.4 Kostvanor hos nattarbetare...6
2.2.5 Rekommendationer från NNR ...7
2.3 Tidigare studier ...7
2.4 Hälsopromotion ...9
2.4.1 Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen ...9
2.4.2 Antonovskys salutogena modell som vägledande teori för hälsopromotion ...10
3. Syfte ...11
3.1 Frågeställningar ...11
4. Metod...11
4.1 Observationens genomförande...11
4.2 Urval ...12
4.3 Framställning av frågeguide samt intervjuernas genomförande ...12
4.4 Bearbetning och analys ...13
5. Resultat...13
5.1 Observation - Miljöbeskrivning ...14
5.2 Vad som påverkar nattarbetarnas matvanor ...15
5.2.1 Matens begriplighet för nattarbetarna...15
5.2.2 Matens hanterbarhet för nattarbetarna ...16
5.2.3 Matens meningsfullhet för nattarbetarna...19
5.3 Kategorisering ...21
6. Diskussion ...23
6.1 Metoddiskussion ...23
6.1.1 Val av metod...23
6.1.2 Observationens genomförande...24
6.1.3 Intervjuernas genomförande ...24
6.1.4 Urval, bearbetning och analys ...25
6.2 Resultatdiskussion ...26
6.2.1 Matens begriplighet...26
6.2.2 Matens hanterbarhet ...27
6.2.3 Matens meningsfullhet...28
6.2.4 Kategorisering...29
6.2.5 Slutsats ...30
6.2.6 Framtida forskning...30
7. Referenslista...31
Bilaga 1 ...34
1. Inledning
Vetskapen om att nattarbetare är en utsatt grupp för ohälsa väcktes för oss vid kursen
”kommunikation och lärande med inriktning mot folkhälsoarbete” som hölls vid Institutionen för Hushållsvetenskap på Göteborgs Universitet höstterminen 2006. Det folkhälsoarbete som gjordes vid denna kurs uppmärksammade oss om att det finns ett behov av hälsofrämjande insatser på nattarbetares arbetsplatser. Frågor som dock ej blev besvarade genom det arbetet var hur vi i vår yrkesroll ska kunna främja hälsa hos denna grupp. Eftersom vår utbildning fokuserar på kosten som hälsofrämjande faktor vill vi ta reda på vad som påverkar nattarbetares matvanor på natten, för att på så sätt lyfta fram var vårt fokus bör ligga i ett hälsofrämjande arbete.
2. Bakgrund
Majoriteten av den vuxna befolkningen tillbringar upp till hälften av sitt vakna liv på arbetsplatsen, en förbättring av deras villkor och atmosfär skulle ha en stor betydelse för
produktionen och för samhället i stort (Abrahamsson m.fl., 2003a). Detta får medhåll från Ågren (2003) som även menar att arbetslivet har en avgörande betydelse för folkhälsan och att det framför allt är viktigt att förbättra hälsan hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa. En av dessa grupper är individer som arbetar på oregelbundna arbetstider, främst där nattarbete är inkluderat (Costa, 2003). Att främja hälsa och värna om friskfaktorer kan göras på många olika sätt och en av dessa idéer bygger på salutogenes som betyder att man värnar om det i friska hos människan (Hanson, 2004). Detta begrepp myntades av Aaron Antonovsky och han har haft en stor betydelse för utvecklingen av hälsofrämjande arbete genom sin framställning av begreppet
”känsla av sammanhang” (KASAM). I denna undersökning används en modifikation av KASAM: s tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
2.1 Vikten av hälsofrämjande arbete
När man jämför den förväntade medellivslängden hos människor i ett antal länder från alla världsdelar är Sverige ett av de världsledande (Ågren, 2003). Under enbart 1900-talet har
medellivslängden ökat i Sverige med omkring 25 år och huvuddelen av dessa förbättringar har att göra med bättre hygien, bättre kost, bättre bostäder och mindre riskabla arbetsförhållanden. Enligt Pellmer och Wramner (2005) upplever många svenskar också att de mår mycket bra eller ganska bra. Samtidigt skriver de dock att den självskattade hälsan har försämrats bland flera grupper av befolkningen. Även psykisk svikt i form av så kallad utbrändhet ökar påtagligt i de arbetsföra grupperna. Detta tyder på att det fortfarande finns åtgärder att genomföra för att förebygga ohälsa och främja hälsa.
2.1.1 Samhällets hjälp till det hälsofrämjande arbetet
För att öka människors hälsa har Världshälsoorganisationen (WHO1) tagit fram en hälsopolitik som vägledning för arbetet inom Europa (Socialdepartementet, 1999). Ett av målen är ”att stärka hälsan under hela livet” där arbetslivet ingår som en viktig faktor. WHO ger här rådet att ”företag bör åta sig att tillämpa hälsofrämjande principer, med följande tre syften: hälsofrämjande insatser för personalen; att göra företagets produkter så positiva för hälsan som möjligt; och slutligen att ta ett socialt ansvar genom att stödja lokala eller nationella hälsoprogram”. I Sverige har man utifrån WHO: s mål bildat en nationell folkhälsopolitik (Ågren, 2003). Det övergripande målet är att skapa samhälliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är
1 The World Health Organization (WHO) är de Förenta Nationernas (FN) organisation som är inriktad på hälsa (World health organization, 2006). WHO's intention är att uppnå alla människors högsta nivå av hälsa.
dock att förbättra hälsan hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Ett av de mål som regeringen satt upp för att vägleda arbetet för folkhälsan är ”ökad hälsa i arbetslivet”.
Bakgrunden till detta mål är att arbetslivet har en avgörande betydelse för folkhälsan och det finns forskning som visar att personer i arbetaryrken har en högre dödlighet än tjänstemän (Ågren, 2003). Arbetsrelaterad ohälsa har även haft en oroande utveckling med idag omkring 800 000 människor i produktiv ålder som befinner sig utanför arbetslivet på grund av antingen långvarig sjukskrivning eller förtidspension. Kostnaderna för sjukfrånvaron ligger i
storleksordningen 120 miljarder kronor per år och hotar både budgetbalans och den sociala välfärdens fortsatta uppbyggnad.
2.1.2 Arbetsplatsen som arena
Enligt Gustavsson och Lundberg (2004) har Sverige länge lagt ner stora resurser på forskning, utveckling av regelverk samt uppföljning och kontroll av miljön på arbetsplatser. Därmed har Sverige ansets vara vägledande med åtgärder i syfte att skapa bra arbetsmiljöer, trots detta har antalet sjuka ökat. Under perioden 1997 till 2001 steg antalet sjukskrivna från ca 131 000 till ca 273 000 (Angelöw, 2002). Från år 2001 kan det dock urskiljas en minskning av antalet
sjukskrivningar, men dessa har istället blivit allt längre. Att utgå från arbetsplatsen som arena i ett hälsofrämjande arbete ger goda möjligheter till en bred betryggande anknytning då den utgår från många människors vardag (Pellmer & Wramner, 2005). Fokus i de insatser som idag görs på arbetsplatsen ligger oftast på arbetsrelaterad ohälsa men ett bredare synsätt där man inkluderar såväl arbete som hem och fritid håller på att utvecklas. Sedan 1990-talet har man även fått en ökad förståelse för de psykologiska och sociala aspekterna i arbetslivet som påverkar människors hälsa. Abrahamsson m.fl. (2003a) hävdar att det som sker på individens arbetstid inverkar på fritiden och likaväl påverkas individens fritid av vad som sker på dennes arbetstid. För att må bra bör därför förutsättningar för detta finnas både i och utanför arbetet. Arbetet dominerar dock en människas liv både tidsmässigt och mentalt.
2.1.3 Nattarbete som arbetsform
Under de senaste åren har dagens samhälle utvecklats till ett ”24-timmars samhälle” vilket innebär att människan vill ha möjligheten att göra och ha tillgång till allt oavsett vilken tid på dygnet det är (Costa, 2003). Detta kräver mer arbetskraft på dygnets alla timmar, något som stöds av Persson och Mårtensson (2006). De beskriver att det har blivit allt mer vanligt med
oregelbundna arbetstider och att ha största delen av arbetstiden förlagd på natten2. Resultat från Statistiska centralbyråns (SCB) undersökningar, som genomfördes under åren 2002 och 2003 på personer mellan åldrarna 16-64 år, visar att 2,4 procent av Sveriges befolkning arbetar med nattarbete3 (Skjöld, 2006). Vidare visar resultatet att 2,6 procent arbetar skift där nattarbete ingår och 4,3 procent arbetar skift4 exklusive nattarbete.
2 Enligt Arbetsmiljöverket (2006) är natt perioden mellan klockan 22:00 och 06:00.
3 Nattarbete avses då man arbetar minst tre timmar av sitt arbetspass nattetid eller att man under sin årsarbetstid har till avsikt att arbeta minst en tredjedel under natten (Arbetsmiljöverket, 2006).
4 Med skiftarbete menar man två eller fler skiftlag som byter av varandra i ett roterande schema och detta på bestämda tider (Åkerstedt, 1995).
2.2 Sambandet mellan nattarbete och ohälsa
Att arbeta på oregelbundna arbetstider är både fysiskt och psykiskt krävande (Persson och Mårtensson, 2006). Detta menar även Costa (2003) som skriver att skiftarbete, främst där nattarbete är inkluderat, är en riskfaktor för individens fysiska, psykiska och sociala hälsa.
2.2.1 Skift- och nattarbetes påverkan på den sociala och psykiska hälsan
Skiftarbete kan skapa sociala problem för individen, detta eftersom skiftarbetares arbetstider ligger olika gentemot det övriga samhället, där sociala aktiviteter med vänner och familj vanligtvis förläggs dagtid (Costa, 2003). Individer med familj och/eller andra betydelsefulla uppgifter kan uppleva en tidspress och detta kan påverka exempelvis relationer, föräldraroller och barnens utbildning negativt. Dessa hushålls- och familjerelaterade problem kan utvecklas till ett stort oroselement och Costa (2003) menar att denna oro har en tydlig koppling till utveckling av psykosomatiska besvär. Även Harrington (2001) uttrycker att skiftarbete kan påverka individens psykiska hälsa och beskriver skiftarbete som en psykosocial stressor. Denna stressor påverkar individens mentala hälsa, vilket kan uttryckas i exempelvis depression och oro. Vidare menar Knauth och Hornberger (2003) att kommunikation, omtänksamhet, ett utarbetat tidsschema samt kompromisser är förutsättningar för att hantera den situation som skift- och nattarbete kan utveckla. Att känna stöd från familj, partner och vänner är betydelsefullt för den skiftarbetande individen eftersom detta stöd kan ge positiva effekter på den mentala hälsan.
2.2.2 Skift- och nattarbetes påverkan på den fysiska hälsan
Att skiftarbete är en riskfaktor för individers fysiska hälsa visar resultat från en studie genomförd av Karlsson, Knutsson och Lindahl (2001). Slutsatsen som dras i denna undersökning är att det med hög sannolikhet finns ett samband mellan skiftarbete och det metabola syndromet5. Denna slutsats gjordes utifrån en genomförd hälsoundersökning på drygt 27500 personer, där man bland annat undersökte arbetssituation, vikt, kolesterolnivåer samt rök-, kost- och träningsvanor.
Resultaten i studien tyder bland annat på att övervikt, ökade koncentrationer av triglycerider och låga koncentrationer av HDL är vanligare hos dem som arbetade skift än de som arbetade under dagen. Enligt Bøggild och Knutsson (1999) visar även andra studier att det finns ett starkt samband mellan skiftarbete och hjärt- kärlsjukdomar6 och enligt dem ökar risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar med 40 procent vid skiftarbete. Under de senaste 20 åren har risken att dö i hjärt- kärlsjukdomar minskat men dessa sjukdomar är dock fortfarande ett av de största
folkhälsoproblemen i Sverige. Orsakerna till att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar är många men de mest kända är rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, hög ålder och män drabbas oftare än kvinnor. Ytterligare orsaker är diabetes, övervikt, sämre ekonomi och psykosocial stress (Folkhälsorapport, 2005). Vidare hävdar Harrington (2001) att anledningen till att skiftarbetare har en ökad risk för att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar bland annat beror på störning i
dygnsrytmen, bristande socialt nätverk och stöd, stress, för lite motion samt ohälsosamma kostvanor. Vad man äter har stor betydelse för hälsan och med hjälp av hälsosam kost, där det ingår till exempel frukt, rotfrukter och grönsaker, kan man minska risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar, cancer i mag- tarmkanalen samt i lungorna (Folkhälsorapport, 2005). Att kosten
5 Metabola syndromet är ett gemensamt namn för tillstånd och åkommor som kan uppträda före sjukdom, så som bukfetma, högt blodtryck, insulinresistans och höga blodfetter (Abrahamsson et. al., 2003).
6 Hjärt-kärl sjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar) omfattar sjukdomar i hjärtat och blodkärlen (Socialstyrelsen, 2005). Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt, kärlkramp, slaganfall m.fl. Den främsta orsaken till dessa sjukdomar är så kallad åderförkalkning vilket ge försämrad blodcirkulation med syrebrist i kroppens organ som följd. Denna syrebrist kan ge obotliga skador på hjärta och hjärna.
har en inverkan på individers fysiska hälsa visar även en studie gjord av Holmbäck m.fl. (2003).
Resultatet visar att regelbunden förtäring av mat nattetid kan vara en av förklaringarna till fetma, hjärt- kärlsjukdomar och höga LDL nivåer, vilka är tillstånd som inte är ovanliga hos
skiftarbetare. Studien visar bland annat att gensvaret av polypeptider, som bildas i
bukspottkörteln, och kortisol minskar vid kvälls- och nattmåltiderna. Dessa resultat tyder på att den endokrina miljön inte är anpassad för att ta emot mat nattetid och om detta sker kan det påverka individens hälsa. Knutsson (2003) skriver i sin studie att tillfälliga besvär med mag- och tarmkanalen är mer förekommande hos skiftarbetare än hos dagtidsarbetare. De besvär som nämns är smärta, förstoppning och diarré som på sikt kan utvecklas till magsår. Han menar också att matens kvalité och den tidpunkt som maten intas på påverkar det metabola gensvaret.
2.2.3 Biologiska klockan
Skift- och nattarbete kan skapa problem för kroppen eftersom individens arbets-, mat- och
sovperioder har förändrats (Harrington, 2001). Fysiologiska problem uppstår eftersom kroppen är inställd efter en biologisk klocka, nucleus suprachiasmaticus (Åkerstedt, 2001). Denna ”klocka”
styr över kroppens dygnsrytm och ämnesomsättning och är belägen i hjärnan, närmare bestämt i främre, undre delen av hypotalamus. Dess huvuduppgift är att öka kroppens aktivitet under dagen för att sedan minska aktiviteten under sömnen, detta i syfte att spara på energi och främja
återhämtning (Nordic Council of Ministers, 2004). Detta gör att kroppen får en sämre
funktionsförmåga framemot kvällen och natten, vi reagerar långsammare och orkar mindre fysisk ansträngning (Knutsson & Åkerstedt, 1998). Vidare skriver Costa (2003) att vid skift- och
nattarbete utsätts kroppen för stress eftersom dess funktioner tvingas att ställa om och anpassa sig till att även fungera på natten. Detta gör att den biologiska klockan är tillfälligt instabil, vilket får konsekvensen att individen upplever samma symtom som vid jet lag. Symtom kan bland annat vara trötthet, sömnlöshet, förvirring, mental försvagning, minskad prestationsförmåga samt matsmältningsproblem. Matsmältningen påverkas eftersom tarmarna arbetar långsammare på natten, vilket gör att det tar längre tid för maten att förflytta sig genom mag- och tarmkanalen (Lennernäs, 2006). Om man äter under nattens timmar kan detta resultera i magbesvär. Den biologiska klockan har även en inverkan på funktioner som kroppstemperatur, stresshormon och urinproduktion (Knutsson & Åkerstedt, 1998).
2.2.4 Kostvanor hos nattarbetare
Costa beskriver i sin artikel att det kan vara svårt för skiftarbetare där nattarbete är inkluderat att hålla ”normala” kostvanor. Resultatet från denna studie tyder även på att det är kvalitén på maten som skiljer sig mellan skiftarbetare och dagarbetare men att de intar samma mängd kalorier.
Skiftarbetare äter oftare snabbmat och färdiglagade rätter samt läsk, kaffe och te. Till skillnad från Costa (1996) uppger dock Lennernäs, Hambraeusoch Åkerstedt (1995) i deras studie av industriarbetare att skiftarbete inte har någon inverkan på vare sig arbetarens energiintag eller kvalitén på maten. Studiens resultat tyder sålunda på att skiftarbetares kost inte påverkas av arbetssituation och att de inte har en mindre lämplig kost än vad dagtidarbetare har. Det verkar dock som att kostvanorna bland skiftarbetarna varierar mellan när de arbetar och är lediga då resultatet visar att de åt en mindre mängd kolhydrater och drack mindre kaffe under sina lediga dagar än under arbetsdagarna. Vidare visar en studie genomförd av Waterhouse, Buckley, Edwards och Reilly (2003) att nattarbetande sjuksköterskor har ett högre intag av snacks än vad dagtidarbetare har och det är inte ovanligt att nattarbetarna ”småäter” sig igenom arbetspasset istället för att äta en komplett måltid. Studiens resultat visar även att under arbetsperioderna äter nattarbetarna en mindre mängd mat än under de lediga perioderna och att dessa måltider består
oftare av kall mat än varm mat.
2.2.5 Rekommendationer från NNR
Nordiska ministerrådet7 har utifrån aktuell forskning om mat och näringsbehov för friska personer utvecklat Nordic Nutrition Recommendations 2004 (NNR) vilka är anpassade till det nordiska folkets matvanor (Abrahamsson m.fl. 2003b). Rekommendationerna baseras på genomsnittsbehovet för näringsämnena med en säkerhetsmarginal som är avsedd att täcka individuella variationer. Till exempel rekommenderas energin som kommer från kolhydrater uppfylla 50-60 procent, energin från protein mellan 10-20 procent och från fett max 30 procent.
NNR rekommenderar även att dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämnt över dagen (Nordic Council of Ministers, 2004). För barn och vuxna är en lämplig måltidsordning tre huvudmål och 1-3 mellanmål med god näringsmässig sammansättning. Tidpunkten för
måltiderna blir ofta beroende av arbetstid, skoltid och andra åtaganden. Det är dock önskvärt med ett regelbundet måltidsmönster och att tillräckligt med tid avsätts för att maten skall kunna ätas i lugn och ro. NNR rekommenderar även att de som har ett natt- och skiftarbete bör äta vid ungefär samma tider varje dag under arbetscykeln, oberoende av arbetstider. Måltidsfördelningen bör även se ut enligt följande:
Frukost/morgon mål: efter nattarbete, innan dagsömn.
Middagsmål/Lunch: efter dagsömn.
Kvällsmål/Middag: innan arbetet eller på arbetstid.
Förövrigt rekommenderar NNR att natt- och skiftarbetare bör undvika att äta eller äta reducerade portioner på natten, på grund av att metabolismen förändras. Sockerrika produkter och godis bör också undvikas eftersom socker (glykos, sackaros) inte ger någon ökad vakenhet eller vaksamhet.
2.3 Tidigare studier
Resultat från Persson och Mårtenssons studie (2006) visar att positivt stöd och samtal mellan arbetskamrater kring hälsosamma matvanor stärker den enskildes tankar om att välja mer hälsosamma livsmedel. Samtidigt kan kollegorna också influera varandra att välja sötsaker och mat med hög fetthalt. Denna studies syfte var att beskriva de faktorer som påverkar nattarbetande sjuksköterskors mat- och träningsvanor och genom att identifiera dessa faktorer kan strategier utvecklas för att stärka de faktorer som har en positiv inverkan. Ytterligare ett resultat från studien visar att nattarbete stör individens dygnsrytm, vilket i sin tur påverkar matvanorna på natten. Persson och Mårtensson (2006) menar att vad som inverkar på personalens matvanor är individuellt och varje individ har en viss kunskap om vilken typ av mat som är bra för just dem.
En del nattarbetare väljer att äta hälsosamt på natten eftersom de genom tidigare erfarenhet har lärt sig att deras matsmältning inte fungerar vid intag av ohälsosam kost. Andra orsaker till att de i denna studie valt att äta hälsosam kost på natten är att den smakar bättre och för att undvika att gå upp i vikt. Resultatet visar att de deltagare som ibland åt mindre hälsosam kost på natten gör detta på grund av stress, upplevda höga krav och pressat schema men också för att sötsaker och snabbmat upplevs som ett enklare alternativ till mer hälsosam mat. En del av personalen menar att orsaken till att äta sötsaker på natten är för att hålla sig vaken men också för att tröttheten
7 Nordiska ministerrådet (Nordic Council of Minister) är de nordiska ländernas samarbetes organ på
livsmedelsområdet som syftar till att skapa en gemensam kunskapsuppbyggnad och ett gemensamt erfarenhetsutbyte (Livsmedelsverket, 2006).
resulterar i ett ökat sug efter sötsaker. I artikeln nämns även att de föreläsningar om kost för nattarbetare som hade genomförts på arbetsplatsen influerade personalens matvanor positivt.
Vidare visar resultatet att sköterskornas arbetstid leder till sömnsvårigheter, vilket i sin tur
påverkar kost- och träningsvanor på deltagarnas lediga tid negativt. Detta yttrar sig i att de, i brist på tid och energi, oftare väljer mer ohälsosam kost eftersom den är enkel och snabb att förbereda.
En studie med ett liknande fokus hade som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar vid vilken tid nattarbetande sjuksköterskor äter och vad som avgör vilken typ av mat de väljer (Waterhouse, Buckley, Edwards & Reilly, 2003). Syftet var även att undersöka deltagarnas subjektiva respons vid en måltid. Insamling av data har gjorts både under nattarbetarnas arbetsperioder och under deras lediga dagar, dessa resultat har sedan jämförts med varandra.
Generellt visar resultaten att nattarbetarnas kostvanor och det som påverkar dem är inte detsamma när de arbetar och när de är lediga. Under arbetsperioden påverkar nattarbetarnas matvanor till största delen av deltagarnas tidigare vanor och upplevelsen av ledig tid. Dessa två faktorer kan vara en av orsakerna till att nattarbetarna i studien har ett högt intag av sötsaker.
Förutom ledig tid och vanor påverkar nattarbetarnas arbetsschema vilken tid de äter på natten.
Påverkan från faktorer som aptit, hunger och möjlighet till socialt sällskap spelade en mindre roll under arbetsperioden men dessa faktorer spelade istället en större roll under de lediga perioderna.
Vidare visar studiens resultat att synen på mat som njutning var vanligare under deltagarnas lediga dagar. Orsaken till detta var att de då hade mer tid till att slappna av och njuta av maten till skillnad från under arbetsperioderna då en del av studiens deltagare upplevde en känsla av
uppsvälldhet efter måltiderna på natten.
På Institutionen för Hushållsvetenskap har tre tidigare examensarbeten gjorts om skiftarbetares matvanor. Den första gjordes av Kruth (2005) på ett antal sjukhusarbetande nattarbetare och syftet var att undersöka om det fanns behov av att främja goda kostvanor på arbetsplatsen samt var insatserna bör vara. Resultatet av denna undersökning visade att de insatser som efterfrågades av deltagarna var en ökad möjlighet till att kunna handla ”lättare” mål på arbetsplatsen samt mer information om vad man bör äta vid nattarbete och fördelaktig måltidsordning. Ungefär hälften av deltagarna ansåg sig veta vad man bör äta som nattarbetare och majoriteten av dem åt enligt rekommendationerna. Uppsatsens resultat tyder även på att kollegorna och vem man jobbar med har en inverkan på deltagarens matvanor. Nattarbetarna upplevde en svårighet med att skapa fasta rutiner och planering kring måltider samt att äta ”rätt” sorts mat under nattpassen och under dagen, något som kunde resultera i magbesvär och viktuppgång. Slutsatsen som dras i uppsatsen är att det finns behov av att undersöka detta område ytterligare och att det är viktigt att man på arbetsplatsen skapar förutsättningar för att kunna tillämpa goda kostvanor.
Vårterminen 2006 skrev Karolina Krus sitt arbete om treskiftarbetares kostvanor och Sofia Ståhl om skiftarbetande polisers matvanor. Krus (2006) kvantitativa undersökning genomfördes på Tekniska Verken i Linköping AB och hade som syfte att kartlägga treskiftsarbetarnas kostvanor med fokus på måltidsfrekvens. Hon valde även att jämföra dessa kostvanor med
kostrekommendationerna och undersöka tillgängligheten till mat på arbetsplatsen. Resultatet visar att kostvanorna skiljer sig avsevärt mellan treskiftsarbetarna. De äter i snitt fyra måltider per dag men tidpunkten för mattillfällena varierar. Av de 70 treskiftsarbetarna som svarade på
enkäten anser 71 procent att arbetstiden inverkar på när de äter. Vidare visar resultatet att de anställda äter delvis enligt NNR:s rekommendationer om matintag men rekommendationerna om måltidsfrekvens uppfylls inte överlag. Ca 85 procent av de anställda konsumerar även mat
nattetid men som största mål intas ett mellanmål eller lättare måltid. Detta ses som positivt då en större måltid under natten kan ge trötthet och därmed ökad olycksrisk. Slutsatsen i detta arbete är att arbetstiden inverkar på kostvanorna genom att maten bland annat intas vid olika tidpunkter under olika dygn.
Den kvalitativa undersökningen av Ståhl (2006) gjordes för att ta reda på vad skiftarbetande poliser upplever påverkar deras matvanor genomfördes med hjälp av tre fokusgrupper. Det som lyfts fram som det mest intressanta resultatet är att hälsa var en återkommande faktor som
poliserna menade påverka deras matvanor. Poliserna uppgav även massmedia som en viktig källa till både information och således även den kunskapen om mat och hälsa de har. Vidare verkar framförallt den begränsade tillgängligheten till mat och matställen samt möjligheter att planerna sina matvanor under nattskiftet påverka dessa. Ett tydligt mönster bland poliserna kan även urskiljas då de som arbetat en längre tid tillsammans har utvecklat mer likartade matvanor. Detta skulle enligt Ståhl vara en god utgångspunkt för arbetsgivaren gällande att främja goda matvanor på denna arbetsplats.
2.4 Hälsopromotion
Definitionen av hälsofrämjande arbete är enligt Världshälsoorganisationen (1986) den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Enligt Pellmer och Wramner (2005) bygger det hälsofrämjande arbetet på en idé om ”positiv” hälsa, i kontrast till ohälsa. Det betyder inte bara att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom utan också att vår miljö innehåller ”salutogena” faktorer. Det hälsopromotiva arbetet innefattar både människan själv och hennes livsvillkor och måste därför bedrivas i ett sammanhang (Hanson, 2004). En av de arenor som människan i sitt dagliga liv befinner sig på är arbetsplatsen och en insats där kan ha stor inverkan på människors hälsa.
2.4.1 Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen
Idag fokuserar samhället allt för ofta på problem, svagheter och brister (Angelöw, 2002). Men för att skapa hälsosamma arbetsplatser krävs det att man istället fokuserar på situationens styrkor, möjligheter, tillgångar och det som fungerar bra på arbetsplatsen. Om en person på en arbetsplats enbart ser problem är det stor risk att detta sprids till övriga kollegor. Samma spridning görs om en person tänker utifrån möjligheter och om man istället skapar en möjlighetsbaserad inställning på arbetsplatsen. Hälsofrämjande program på företag är en accepterad metod i syfte att minska risken för uppkom av kroniska sjukdomar hos de anställda och öka möjligheterna till kort- och långsiktig hälsa (Aldana, Merrill, Price, Hardy & Hager, 2005). Ytterligare orsaker till att företag väljer att använda hälsofrämjande program är viljan att skapa ett gemensamt klimat på
arbetsplatsen och på detta sätt stödja medarbetarna i att bibehålla sin hälsa, höja individens livskvalité samt minska personalens ohälsorelaterade kostnader. En studie genomförd av Aldana m.fl. (2005) visar att det finns en tydlig koppling mellan studiens 2-åriga hälsoprogram och en minskning av den deltagande personalens sjukfrånvaro. Deltagarnas resultat jämfördes med icke deltagare vilka visade upp en betydligt högre sjukdomsrelaterad frånvaro än de som deltog.
Denna studie kom även fram till att hälsofrämjande program inte ger kortsiktiga effekter på företagens hälsoomsorgskostnader. Detta resultat fick medhåll från en studie gjord av Goetzel, Jacobson, Aldana, Vardell och Yee (1998). Till skillnad från den 2-åriga studie som gjordes av Aldana m.fl. visade denna 3-åriga studie att hälsofrämjande program kan ge långsiktiga resultat på hälsoomsorgskostnaderna. Med detta menar Aldana m.fl. (2005) att längre hälsofrämjande program kan leda till att kostsamma sjukdomar som hjärt- kärlsjukdomar förebyggs.
2.4.2 Antonovskys salutogena modell som vägledande teori för hälsopromotion
Inom det hälsofrämjande arbetet är salutogenes ett välkänt begrepp som myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel (Antonovsky, 2003). Salutogenes betyder hälsans ursprung och härrör från grekiskans salus (hälsa) och genesis (ursprung) (Antonovsky, 1979). Det salutogena perspektivet fokuserar på att söka de faktorer som är ursprunget till hälsa snarare än vad som orsakar sjukdom (patogenes) (Antonovsky, 2003). Man ser inte heller människan som antingen helt sjuk eller helt frisk utan istället ser man hälsa och ohälsa som två poler på ett kontinuum. Det får oss att istället tänka i termer av faktorer som befrämjar en rörelse mot den friska polen på kontinuumet.
Ohälsa Hälsa
Figur 1. Hälsans kontinuum (Källa: Hanson, 2004, s.61)
De frågor som Antonovsky främst var intresserade av inom salutogens var vad det var som gjorde att människor, trots tillvarons alla påfrestningar, förblir friska (Antonovsky, 2003). För att
försöka besvara denna fråga utvecklades begreppet Sense of coherence som först presenterades i boken Health, Stress and Coping som publicerades 1979. Detta begrepp har i Sverige översatts till Känsla av sammanhang (KASAM) och definieras enligt följande;
“Känsla av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en
genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer krav på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang” (Antonovsky, 2003, s.41).
Tre centrala begrepp har identifierats inom KASAM som Antonovsky kallar begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 2003). Begriplighet syftar på i vilken utsträckning man upplever all information och alla intryck som förnuftsmässigt gripbara. Information är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig snarare än oväntad, kaotisk och oförklarlig.
Enligt Hanson (2004) innebär det att individen har en stabil förmåga att bedöma verkligheten och förstå varför det är som det är. Att inneha denna grad av kontroll är en grundläggande
förutsättning för hanterbarheten. Hanterbarhet definieras som den grad till vilket man upplever att det står resurser till ens förfogande, med hjälp av vilka man kan möta de krav som ställs av de stimuli som man överöses av (Antonovsky, 2003). I KASAM: s hanterbarhet ingår tron på att man kan klara av, med egen och andras hjälp, de krav eller svåra händelser som livet bjuder på (Hanson, 2004). Meningsfullhet betraktas som KASAM: s motivationskomponent och syftar till i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd och är värd att investera energi och engagemang på (Antonovsky, 2003). Utav de tre begreppen i KASAM anser
Antonovsky meningsfullheten vara den viktigaste. Utan denna blir antagligen varken hög begriplighet eller hög hanterbarhet speciellt långvarig. Dessutom har de människor som är engagerade och motiverade alltid möjligheten att vinna förståelse och finna resurser.
Utifrån KASAM utvecklade även Antonovsky ett livsfrågeformulär som berör skilda områden i livet för att undersöka hur stark ”känsla av sammanhang” människor har. Originalet består av 29 frågor men det finns även en kort version på 13 frågor. Enligt Söderhamn och Holmgren (2004) har KASAM använts flitigt inom forskning kring vård och hälsa sedan den introducerades 1979.
Flera studier har därmed, genom att använda detta frågeformulär, visat att det finns ett samband mellan stark känsla av sammanhang och en god själskattad hälsa (Lindström & Eriksson, 2006;
Söderhamn & Holmgren, 2004; Suiminen, m.fl., 2001; Lindmark, m.fl., 2005). En svensk studie visar också att de med hög KASAM även har mer ”hälsosamma” matvanor än de med låg känsla av sammanhang (Lindmark, 2005). Hanson (2004) hävdar också att många har testat KASAM i arbetslivet och att den fungerar som både strategi och som förklaringsmodell till hur vi ska kunna främja hälsa i arbetslivet.
I denna undersökning har KASAM: s tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, modifierats för att enbart fokusera på vad som påverkar de matvanor som nattarbetarna har och kallas i detta arbete för matens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Eftersom
personalens hälsa i helhet inte undersökts har inte heller Antonovskys Sense of Coherence scale använts utan undersökningsledarna har på egen hand formulerat frågor för att försöka få fram vad som påverkar nattarbetarnas matvanor. Utifrån KASAM: s begrepp begriplighet formulerades frågor kring personalens kunskap och kännedom om mat vid nattarbete. Hanterbarhetsfrågorna har tagits fram för att undersöka hur personalen hanterar sin matsituation på natten medan de frågor som syftade att få fram respondenternas meningsfullhet formulerades för att undersöka hur motiverade personalen var till att äta ”hälsosamt” på natten. Syftet med denna undersökning har därför formulerats enligt följande:
3. Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som påverkar matvanorna hos nattarbetarna på ett tidningstryckeri och fokus ligger på de matvanor individerna har på natten.
3.1 Frågeställningar
Vilken begriplighet har nattarbetarna om sina matvanor?
Hur hanterar nattarbetarna sina matvanor?
Vad har maten för meningsfullhet för nattarbetarna?
4. Metod
Valet av undersökningsmetod föll på kvalitativa intervjuer samt observation av arbetsplatsens matplatser. Nedan beskrivs val av metod, urval till intervjuerna, hur intervjufrågorna arbetades fram samt hur observationen och intervjuerna praktiskt genomfördes. En redovisning över hur undersökningens resultat bearbetades och analyserades kommer även att presenteras.
4.1 Observationens genomförande
Observationens syfte var att ge undersökningsledarna en egen uppfattning av hur respondenternas arbetsplats såg ut. Detta för att underlätta förståelsen av vad respondenterna eventuellt skulle berätta i intervjuerna om var och hur de åt. Observationen genomfördes dock vid två olika tillfällen varav den första skedde i april i samband med ett personalmöte där
undersökningsledarna blev presenterade för en del av personalstyrkan. En gruppledare från tidningstryckeriet var då närvarande och följde med runt och visade lokalerna. Till observationen hade ett antal punkter blivit nedskrivna som skulle uppmärksammas. Fokus låg på de platser där personalen åt sin mat på natten, vad de hade för möjlighet att värma medhavd mat och om de kunde köpa maten på arbetsplatsen. Observationen var lagd vid nattskiftets början och innefattade en rundvandring i tidningstryckeriets lokaler. I skrivarprocessen uppmärksammades dock brister i
observationen då detaljer om matplatserna saknades. En andra observation genomfördes därför efter intervjuerna var klara för att en mer beskrivande bild skulle kunna ges. Denna observation skedde på dagtid, i maj månad, vilket kan ha gett en annan bild av matplatserna än den som nattarbetarna har. Vid detta tillfälle var det personalchefen som agerade guide och det var även denna person som tidigare tillhandhållit uppgifter om antal anställda, fördelningen mellan könen samt nattarbetarnas schema.
4.2 Urval
Arbetsplatsen som undersökningen genomfördes på kontaktades utifrån vetskapen att det fanns en större andel av dess anställda som arbetade natt. Därefter var kriterierna att deltagarna i undersökningen skulle vara anställda på nattskift och att de skulle vara positivt inställda till att delta. Antalet informanter som deltog skulle även uppgå till en tiondel av dem som var
nattanställda på arbetsplatsen och på grund av könsfördelningen på arbetsplatsen, som
presenteras i observationen, skulle en av dessa vara kvinna för att få ett så representativt urval som möjligt.
Urvalet av respondenter valdes på bekvämlighetsbasis ut av gruppchefen som hade den högsta positionen under de kvällar som intervjuerna genomfördes. Detta gjorde att undersökningsledarna inte hade någon uppfattning om varför urvalet gjordes och vad individerna hade för bakgrund.
Den information som togs emot var att dessa personer kunde undvaras från produktionen och att de var villiga att ställa upp. Totalt genomfördes tio intervjuer varav nio arbetade i
tryckeri/packsal och en arbetade som mekaniker. Nio av respondenterna var män och en var kvinna. Åldersmässigt var respondenterna mellan 25 och 50 år gamla och hade arbetat natt mellan 5 och 20 år.
4.3 Framställning av frågeguide samt intervjuernas genomförande
Som underlag och stöd till intervjuerna utarbetades en frågeguide, där samtliga aspekter som skulle behandlas under intervjun ingick (Bilaga 1). Frågorna var av låg grad av strukturering och standardisering och utgick från matens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Frågorna arbetades fram genom att utgå från vad respektive begrepp betyder enligt Antonovsky och därefter anpassades dessa till undersökningens ämne och syfte. På detta sätt modifierades begreppen så att de enbart innefattade personalens matval och inte hälsa i helhet. Fokuseringen låg på respondenternas matsituation och hur individen uppfattade denna. Frågorna som ställdes var främst hur- och vad- frågor samtidigt som varför- frågor undveks.
Begriplighetsfrågorna hade till syfte att undersöka respondenternas kunskap och egen uppfattning om mat samt rekommendationernas eventuella påverkan. Syftet med hanterbarhetsfrågorna var att ta reda på hur respondenterna väljer att använda denna kunskap och hur de hanterar mat i nuvarande situation. Genom hanterbarhetsfrågorna var också förhoppningen att få reda på vilka praktiska förutsättningar deltagarna hade till att äta ”hälsosamt” och i vilken utsträckning dessa kunde påverkas av respondenterna. Vidare hade meningsfullhetsfrågorna till syfte att få fram hur motiverade respondenterna är att äta ”hälsosamt” på natten och hur meningsfullt detta uppfattas vara.
Intervjuerna genomfördes under fem dagar på kvällstid, under respondenternas arbetstid, i det kontor som gruppcheferna på natten har till sitt förfogande. I detta rum fanns ett stort
konferensbord och undersökningsledarna valde att placera sig vid bordets ände för att skapa ett
mer samtalsvänligt klimat. Vid varje intervju agerade en av undersökningsledarna intervjuare och den andra bisittare och sammanlagt genomfördes fem intervjuer var. Innan samtalet startade presenterade undersökningsledarna sig själva och intervjuns syfte. Ingen ingående information om vad intervjuerna skulle handla om gavs, utan det enda respondenterna fick veta var att samtalet skulle kretsa kring ”mat”. Detta för att undvika att respondenternas svar skulle bli allt för styrda. Respondenterna garanterades anonymitet och de fick även informationen att resultaten skulle presenteras på Institutionen för Mat-Hälsa-Miljö. Intervjuerna blev mellan 20 och 45 minuter långa och med deltagarens tillåtelse spelades dessa in på band.
4.4 Bearbetning och analys
Analysen i denna undersökning gjordes med hjälp av den metod som Cecilia Solér använder i sin avhandling inom ekologisk affärsutveckling. Hon har använt sig av fenomenografi8 som metod för att beskriva den mening som köp av miljövänliga dagligvaror har för konsumenten (Solér, 1997). Genom denna metod fick Solér fram fyra olika uppfattningar av att köpa miljövänliga dagligvaror. För att kunna analysera respondenternas uppfattningar är första steget i hennes metod att lära känna intervjutexterna genom att läsa igenom intervjuerna ett flertal gånger. Först gjordes därför i denna undersökning en ordagrann transkribering av intervjumaterialet. Därefter lyssnades intervjuerna igenom igen med transkriptionen som stöd för att urskilja tonfall och känslor som inte går att se i skrift. En första indelning av respektive respondents uppfattningar delades in i matens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet gjordes också i samband med genomlyssningen. För att lära känna materialet lästes alla intervjuer igenom ytterligare två gånger. För att sedan kunna kategorisera respondenterna utefter deras uppfattningar sammanfattades även respektive intervju. Variationerna i respondenternas uppfattningar
jämfördes och utifrån detta kunde fyra grupper urskiljas. Grupperna delades in utifrån att de hade liknande begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt liknande uppfattningar om ämnet mat och matvanor på natten. Efter att intervjuerna kategoriserats flyttades fokus från grupperna till alla intervjuerna i helhet igen för att analysera hela gruppens uppfattningar kring mat och sortera dessa under matens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Intervjuerna lästes igenom igen för att hitta de uppfattningar och citat som belyser respondenternas begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att inte missa någon omständighet som kunde ha påverkat respondenternas matval lästes intervjuerna igenom ytterligare en gång. Efter genomgången av intervjuerna märktes dessa efter ett siffersystem som bara undersökningsledarna hade vetskap om, för att respondenterna skulle förbli anonyma. Dessa siffror skrevs på såväl kassettfodral som sammandrag och intervjuutskrifter.
5. Resultat
Resultatet består av tre huvuddelar. Först presenteras den miljöbeskrivning av tryckeriet som erhölls vid observationen, därefter introduceras det resultat som framkom vid intervjuerna och till sist presenteras de fyra kategorier som har kunnat urskiljas utifrån det insamlade materialet.
Resultaten från intervjuerna och de fyra kategorierna presenteras utifrån matens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Med utgångspunkt i dessa begrepp presenteras även
kategoriseringen för att belysa de variationer som kunde urskiljas bland respondenternas uppfattningar om sina matvanor.
8 Fenomenografiska studier grundar sig på empiri i form av till exempel intervjuer som sedan analyseras genom kategorisering (Larsson, 1986). En fenomenografisk analys går ut på att finna variationer i uppfattningarna.
5.1 Observation - Miljöbeskrivning
Undersökningen genomfördes på ett tidningstryckeri, som var beläget i ett industriområde i Västra Götalands län, med produktion dygnet runt sju dagar i veckan. Idag har företaget
sammanlagt 194 anställda på produktionsavdelningen varav 17 är kvinnor och 177 är män. Av de anställda på tidningstryckeriet har ungefär hälften nattjänst varav 40-50 av dessa tjänstgör i produktionen varje natt. Nattskiftet pågår antingen mellan 19:15- 04:15 eller 21:15 och avslutas någonstans mellan 06:00-07:30. Individerna på arbetsplatsen är schemalagda fem dagar och är lediga fyra dagar, förutom var femte vecka då de istället arbetar sex dagar och är ledig tre dagar.
Undantaget är dock mekanikerna som har dagtidsschema men arbetar natt en vecka var sjätte vecka.
Tidningstryckeriet består av ett stort utrymme som är två våningar högt där fyra stora
tidningspressar står. De är ihopkopplade med en sal på övervåningen där tidningarna packas. I bottenvåningen finns en restaurang som är öppen dagtid och denna restaurang tillhandahåller även nattpersonalen med mat genom en automat som är belägen på andra våningen. I denna automat kan personalen lägga i polletter som köps av arbetsgivaren för att betala sin mat. Det finns tre olika maträtter att välja på med antingen mjölk eller juice att dricka till men även godis, läsk, loka, halstabletter och tobak går att köpa.
På andra våningen finns även en av byggnadens två ”matsalar” där personalen kan äta sin mat på natten. Matsalen är liten och avlång samt har fönster på bägge långsidorna vilket gör att man både ser ut mot vägen och in mot packsalen. Ljudet från maskinerna tar sig in i rummet trots att dörren är stängd och man behöver höja rösten något för att göra sig hörd. I taket är det lysrör och det finns ett trinettkök med kylskåp, mikrovågsugnar, kaffekokare och sittplatser för 10-14 personer.
Borden är höga, smala och gjorda av metall. De är rena, avtorkade och ger ett nytt och fräscht men samtidigt oanvänt intryck. Kylskåpet däremot är ostädat då det finns intorkad spilld mat samt kvarlämnade artiklar på hyllorna. På andra våningen ligger även ett litet rum där den automat som personalen kan köpa sin mat ur står tillsammans med ett kylskåp, en dryckautomat och en icke fungerande frys. Kylskåpet är ostädat och tomt på matlådor vid observationens genomförande.
Den andra platsen i samma byggnad där personalen har möjlighet att äta sin mat är på första våningen, i den så kallade ”körburen”. Från denna lokal styrs och övervakas produktionen och färg- och vattenmängden till tidningarna regleras på datorer. ”Körburen” ligger mitt i mellan och under de fyra pressar som trycker tidningarna. Det är drygt 80 meter långt och 5 meter brett och har arbetsplatser vid de fönsterrutor som vetter ut till tryckeriet längs hela långsidorna. I mitten av detta rum finns tre runda bord med 10 stolar placerade vid ett trinettkök med kylskåp, frys, kaffekokare och mikrovågsugnar. På borden ligger tidningar och hela utrymmet ger intrycket av att det används flitigt av personalen. Ljudet från maskinerna hörs inte speciellt mycket i denna lokal men det hörs fortfarande ett dovt monotont ljud från de rullar som snabbt snurrar runt pappret i pressarna. Ljudnivån är även i direkt relation till den mängd tidningar som produceras för tillfället vilket gör att det är som högst när alla fyra pressarna är igång på natten.
5.2 Vad som påverkar nattarbetarnas matvanor
Detta avsnitt har som syfte att introducera det resultat som framkom vid undersökningen och presenteras genom de tre modifierade begreppen för att belysa vad som påverkar nattarbetarnas matval på natten. När citat från intervjuerna presenteras kommer I användas vid intervjuarens frågor och R vid respondenternas svar.
5.2.1 Matens begriplighet för nattarbetarna
Vad mat innebär för de nattarbetare som deltog i studien skiljer sig åt. De beskriver mat som någonting som kroppen behöver för att fungera, för att orka dagen, det som man äter när man är hungrig, gott och mycket eller så är mat helt enkelt njutning. Så här säger två av respondenterna:
I: Då kan vi börja med om du kan beskriva vad mat är för dig?
R: Vad mat är för mig? Det är ju nått man måste ha. Eller.. Jag vet inte vad jag ska säga.
Jag har inte tänkt så mycket på det. Jag äter när jag är hungrig. Tänker kanske inte riktigt på vad jag stoppar i mig alla gånger heller. (in 08)
I: Kan du beskriva vad mat är för dig?
R: Mat? Ja, det är något som man behöver eller kroppen behöver för att funka. Och det kan vara… det finns sund mat och det finns osund mat.
I: Vad tänker du på då?
R: Man skall väl äta varierat i alla fall, varierad kost, är i alla fall viktigt. Det har man lärt sig sen man var liten. (in 12)
Att det finns både nyttig och onyttig, sund och osund mat är något som respondenterna tar upp i direkt anslutning till frågan vad mat är för dem. Detta tyder på att det är något som de medvetet tänker på. Det verkar även vara så att kunskapen om vad man inte bör äta när man arbetar natt är ganska stor bland personalen som intervjuades på denna arbetsplats. De nämner att de fått information från någon dietist eller sjuksköterska som kommit till företaget eller som de har haft tidigare kontakt med. Informatörerna har sagt att man inte bör äta varm mat, för mycket fett eller större portioner på natten utan istället försöka välja lättare måltider så som buljong, fil, en grov smörgås eller en frukt men det bästa är om man undviker nattliga måltider helt. Respondenterna beskriver även att de anser att frukt är bättre att äta än mat på natten och framställer frukt som en nyttig och bra produkt som bör finnas tillgängligt på arbetsplatsen.
Ett par av respondenterna har även läst och förstått att det inte gör någon nytta att äta på natten.
En av dem som intervjuades uttrycker sig på följande vis:
R: Jag menar tänderna tar stryk och jag vet inte hur det fungerar med insulin och sådana grejer, man rubbar ju hela alltet.
I: Vad har du fått den informationen ifrån?
R: Jag läste det i [tidningen] för ett tag sedan /…/. (in 12)
Respondenterna nämner att mat och vad man bör äta har fått en större plats i tidningar och media idag än det haft tidigare. De ger därför intrycket att de råd och rön som finns inte går att undvika när man arbetar på ett företag som trycker tidningar.
R: Nä, men vi jobbar ju på en tidning och det står mycket hela tiden om… man bombarderas av
de grejerna och äta på natten är det sämsta man kan göra, säger som då, samtidigt så måste man ha mat så att... Det är ju hela tiden de här hälsogrejerna. (in 07)
Kunskap om vad mat är har en respondent även fått från den tiden då han läste på hotell- och restaurangprogrammet och några av dessa män som arbetar natt har även kunniga fruar som hjälper dem med matlagning och vad de ska äta.
De flesta nattarbetarna nämner själva att de kanske inte äter enligt de rekommendationer som finns och att de förmodligen bör ändra på sina matvanor. Men det finns också de som inte tycker att dietisternas råd är rätt för dem. De har istället valt att äta på det sätt som de tycker fungerar bäst för dem för att klara av nattens arbete. En respondent beskriver även hur nattens mat påverkar sömnen under dagen.
R: Jag vet hur jag ska äta, när och vad jag ska äta för att jag ska fungera bra. /…/ Jag vet hur jag skall göra för att jag skall må bra, sen följer jag inte det alltid.
I: Var har du fått den informationen?
R: Nej men det har jag lärt mig själv hur jag fungerar efter så här många år. Det som fungerar bäst för mig är att ha rätt så lika som en människa som jobbar på dagen, för mig på natten. Jag mår bäst utav att äta varm lagad mat på natten, däremot inga jätteportioner. Men någonting varmt säg mellan 24:00 och 02:00. Om jag inte äter ordentligt under natten så sover jag inte, det värsta som finns är att vara svintrött och vakna på natten. Om jag missköter mig så reagerar min kropp med en gång, det första som händer då är att jag får problem med magen, magkatarr.
I: Har du prövat olika sätt för att komma fram till detta, eller?
R: Ja genom att missköta mig kanske, kan man väl säga. Dom gångerna som jag har fuskat
eller försökt att äta mindre och har fått order flera gånger att man inte ska äta för mycket, eller ingenting eller väldigt lätt och det går inte alls. Jag blir hungrig och ont i huvudet som man kan bli om man äter kall mat, jag blir lite frusen, får sämre sömn. (in 09)
5.2.2 Matens hanterbarhet för nattarbetarna
Vilken tid personalen på tidningstryckeriet äter under natten påverkas till stor del av
tidningsproduktionen då de inte har några inplanerade raster på schemat. De får därför samarbeta så att alla som vill ska få möjlighet att gå ifrån och äta sin mat. Enligt respondenterna brukar matuppehållet ligga någonstans mellan tio minuter och en halvtimme. Eftersom de inte har någon rast är de hela tiden i tjänst vilket gör att de inte kan gå långt ifrån sin arbetsplats, för om det händer någonting måste de släppa maten och hjälpa till. De anställda som vi pratat med ser på det faktum att de inte har raster som både positivt och negativt:
I: När du äter mat här, var äter du den då någonstans?
R: Det är tryckeriet när man är där då /…/ Man kan ju gå långt bort där vi har ett matrum
men man kan ju inte lämna produktionen, måste vara där produktionen är. Då får vi ha raster i så fall och det blir ju problem här ute, stänga pressar och såna grejer vid avlösningen. Hade vi för ett år sedan och då kom inte tidningen ut.
R: Då var det försenat varje dag…
I: Är det därför ni har tagit bort…?
R: Det var ju för andra skäl, schemaförhandlingar. Då hade vi raster och då gick vi bort och
satte oss i ett matrum och käkade där i tjugo tjugofem minuter. Det var mycket lugnare då. Bättre på det viset.
(in 12)
En annan respondent beskriver följande:
I: Var äter du din mat på natten?
R: Var?
I: Ja.
R: Ute i … där vi sitter och kör pressarna.
I: Hur ser det ut där?
/…/
R: Ibland ser det ut som en svinstia.
I: Okej. Hur menar du då?
I: Det är inget ställe man väljer att äta mat på typ. Men det är en vana, vi har ingen annanstans
att gå. Man kan inte… när man jobbar i grupp så är det lämpligt att vara där i närheten, så man inte går där ifrån. (in 14)
Respondenterna äter alltså på samma plats eller i samma lokal som de arbetar. Framför allt så gäller det de som arbetar i ”körburen”. En av de anställda skildrar miljön de äter i enligt följande:
I: Var äter du maten någonstans?
R: Hm, här i körburen.
I: Hur ser det ut där?
R: hur det ser ut?
I: Ja.
R: Ja… vad ska man säga. Det är ju en lång korridor med fyra stycken större arbetsplatser där
man sitter och kör respektive tryckpress och i mitten finns det en kaffemaskin och två stycken mikrovågsugnar där man kan värma sin mat. Så där är det mitt i smeten, det är ingen lugn och avskild miljö där vi sitter och äter.
I: Nä.
R: Det fungerar. (in 09)
Att sitta och äta i den miljö de arbetar i beskrivs som stressigt och att de inte får någon matro. De nämner även att det är smutsiga bord och ostädade kylskåp, något som upplevs vara ”ofräscht”, men de beskriver sig själva som vana och härdade. Positivt med att sitta och äta i samma lokal som de arbetar i är att det alltid finns folk i närheten, som antingen arbetar eller dricker kaffe, som de pratar med. Detta gör att det är ”kul” att sitta där och det blir aldrig ensamt.
Respondenterna berättar att det är från automaten som finns på arbetsplatsen som de köper den mat de äter under sitt nattskift. Orsaken till detta varierar men de skäl som nämns är den tidsbrist som de upplever under dagen, att det är ”enkelt” och att det är bekvämt att slippa laga sin egen mat hemma. Kvalitén på maten som finns i automaten uppfattar den intervjuade personalen som låg och att den varierar från dag till dag. De nämner att den inte ser aptitlig ut, är smaklös, för fet, fel mängd mat och inte anpassad till nattarbetare. En del av respondenterna berättar också att de vid ett flertal tillfällen slängt maten de köpt ur automaten för att den varit ”oätlig”. De förklarar även att maten inte är nyligen tillagad utan det kan vara två dagar gammal mat som erbjuds.
Däremot har det nyligen tillkommit ett salladsalternativ till utbudet vilket uppskattas av
personalen. Det verkar dock finnas för få salladsportioner för att räcka till alla i personalstyrkan som vill välja det alternativet på natten.
De respondenter som berättar att de äter maten från automaten på natten är, som de andra, besvikna på kvaliteten men fortsätter ändå att äta den.
I: Hur tycker du om det. Att köpa ur automaten?
R: Det… Framförallt enkelt. Det är ju inte världens godaste mat. Men… Det är bukfylla. (in 06)
De anställda som intervjuades tycker att det är positivt att de har möjlighet att köpa mat på sin arbetsplats. Automaten är alltså en viktig och betydelsefull resurs för personalens matvanor på natten. Hade denna automat inte funnits hade troligtvis fler valt att köpa snabbmat eller mot sin vilja inte äta någonting.
I: Är det någonting här på arbetsplatsen som skulle kunna ändras för att ändra dina matvanor?
R: Nä men hade det varit bättre mat i automaten där borta då hade man väl kunnat äta
nyttigare eller mer regelbundet för det är ju hälften av nätterna som jag inte äter alls på natten. Då man inte gillar maten där borta. (in 06)
Det förtydligas då det är fler som uppfattar automaten som det bästa alternativet:
I: Hur skulle det vara om ni inte fick mat från automaten?
R: Då hade man varit tvungen att fixa det själv.
I: Hade det varit bättre eller hade det varit sämre?
/…/
R: Det hade inte varit bättre. Det bästa hade ju varit om det fungerade här ute. Och så hade det
blivit bekvämt och enkelt och… ganska fräsch mat också om det fungerar och det tror jag att många hade hämtat där ute. (in 14)
De övriga som tycker att den mat som finns i automaten inte är till belåtenhet, och upplever att de har möjligheten att välja, väljer att ta med sig mat eller frukt hemifrån. De har tröttnat på den varierande kvalitén och har därför valt att ”satsa på säkra kort” då man vet vad man får. De som tar med sig mat hemifrån äter oftast ett lagat mål till middag som de tar med sig resterna av till jobbet på natten. Denna middag har antingen fru/sambo/mamma tillagat eller så har de lagat den själv. De som beskriver att de har med sig mat hemifrån tycker inte att detta är jobbigt utan ser det som en naturlig handling som de gör varje dag. Men det finns även de som äter middag hemma innan de åker till arbetet och inte tar med sig det som blivit över utan köper istället på antingen McDonald’s eller ur automaten på natten. McDonald’s beskrivs också som en
nödlösning eller räddning som flitigt används av de arbetare som inte hunnit ta med sig mat och som finner maten från automaten som otillfredsställande.
Ett annat sätt att hantera sina matvanor på arbetsplatsen är att försöka påverka restaurangen som tillhandahåller maten som erbjuds i automaten. Det tycks ha skett en förbättring i utbudet för ett par månader sedan, då främst med kompletteringen av sallad, men det ser respondenterna inte som tillräckligt. De hade velat se till exempel bättre kvalitet, mindre fettrik mat och en nämner att han gärna hade sett bara grönsaker och sallad i automaten.
En annan påverkande faktor som har betydelse för om respondenten äter mat på natten eller inte är vilken tid de äter sista målet innan de åker till arbetet. Denna tid påverkas av hur länge de sovit under dagen. Vissa individer upplever att om de varit vakna en längre tid på dagen har de hunnit äta lite ”bättre” vilket leder till att de inte behöver äta så mycket på natten. Har de däremot sovit
länge på dagen upplever de att de inte hinner laga sin mat och äter istället mat på natten.
Ett par av de nattarbetare som intervjuades har nyligen gjort en förändring i sina matvanor på natten för att hantera de hälsoproblem som de upplevt. Denna förändring av matvanor innebär att de har börjat äta fil och flingor/müsli på natten istället för färdiglagad varm mat. Magproblem och en önskan att minska på midjemåttet är de främsta orsakerna som nämnts. En bidragande orsak till förändringen är också, som de säger, att de vill äta någonting nyttigt någon gång på dygnet.
Det finns även de som medvetet undviker att äta mat på natten eller äter bara någon
smörgås/lättare måltid innan klockan är 24:00. De gör detta för att de vet att det inte är bra att äta på natten. De hanterar att vara utan mat på natten genom att äta en frukt eller dricka vatten.
I: När äter du… du äter inte på natten då?
R: /…/ Men nu jag äter aldrig på natten, jag tar med mig dricka, frukt kanske, eller en yoghurt kan jag äta om jag har ätit tidigare på dagen när jag vet att jag kommer att bli hungrig. Men jag kan ju bli hungrig, när jag… då dricker jag mycket varmt vatten… eller vatten dricker jag bara. Så jag äter nästan inte ändå, trots att jag är hungrig så försvinner det ganska… så ibland händer det att jag äter när jag kommer hem men det är väldigt sällan, bara ibland. (in 05)
5.2.3 Matens meningsfullhet för nattarbetarna
Det finns de i personalstyrkan som antyder att maten de äter på natten inte har så stor betydelse och att de dagtid väljer att prioritera sömn, träning och att umgås med familj och vänner före att stå och laga mat i köket.
I: Men du trivs då med dina matvanor som du har?
R: Na o eller trivs… jag ser liksom ingen möjlighet till att förändra nått egentligen. I och med
att det är så pass hektiskt som det är ändå. Jag måste ju prioritera någon tid på dygnet och den brukar jag lägga på mina barn. Och då blir det som… A då blir det som det blir. (in 10)
De nämner middagen med familjen som den enda regelbundna måltid som de äter under dygnet.
Främsta anledningen till detta är att de har familj och barn och i många fall verkar det som om barnens matvanor är viktigare än deras egna. I hemmet är det viktigt att äta varierat, husmanskost med kött, fisk, fågel, grönsaker och sallad till.
I: Men hur skiljer sig den maten som du äter på natten från den du äter på dagen?
R: Ja… hemma lagar vi ju alltid middag. Varje dag. Det blir väl… Jag ska inte säga att
jag gör den min fru gör ju den rättare sagt. Det blir ju tack vare det att vi har barna. Så vi försöker ha ett riktigt mål som vi har tillsammans hela familjen. Liksom samlas. /…/ Vi försöker variera kosten hemma å vi har fisk i alla fall minst en gång i veckan. Kött å A. Jag vet inte vad jag ska säga. Lite olika… (in 08)
Motivationen att laga mat och äta själv hemma verkar vara låg bland de intervjuade som var ensamstående. De väljer därför att äta ute på stan vilket leder till att de inte har någon mat att ta med sig till arbetet.
I: Lagar du maten själv hemma?
R: Ibland, ibland äter ja ute.
I: Hur kommer det sig att du väljer vilket?
R: Det är en fråga om tid också, ork och lust. Det är inte alltid man orkar stå och laga mat varje dag. (in 14)
