Revisionspliktens avskaffande

(1)

REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE

– HUR KAN EN AVSKAFFAD REVISIONSPLIKT TÄNKAS PÅVERKA VERKSAMHETEN HOS REVISORER ,

BANKER SAMT SKATTEVERKET ?

VT 2008:KF11 Kandidatuppsats i Företagsekonomi

Helena Emilsson

Jelena Maljukanovic

(2)

- 1 -

FÖRORD

Först och främst vill vi tacka vår handledare, Urban Österlund, som har ställt upp och väglett oss genom arbetet.

Ett stort tack till våra respondenter som har gjort det möjligt för oss att genomföra denna studie. Vår studie baseras på utförda intervjuer med Jan Andréasson, Mats Persson, Inger

Sjöberg samt Kent Björkdahl. Deras åsikter och erfarenheter har betytt mycket under uppsatsens gång.

Vi vill även tacka våra opponenter, Karolina Johansson och Josephine Strand, som har gett oss respons och konstruktiv kritik under skrivandets gång.

Borås den 2008-05-22

Helena Emilsson Jelena Maljukanovic

……….. ………..

(3)

- 2 -

Svensk titel: Revisionspliktens avskaffande Engelsk titel: The abolishing of statutory audit Utgivningsår: 2008

Författare: Helena Emilsson, Jelena Maljukanovic Handledare: Urban Österlund

Abstract

Today there is an ongoing debate whether or not Sweden should abolish the duty of audit for small joint stock. The starting shot for the discussion is that it can be seen as an administrative burden for a small company. If the proposal goes through, all companies will encompass the new regulation in the year 2011. The referral authorities has not yet put forward their opinions and therefore, we can today in our study, only speculate around the affects of a possible abolished duty of audit. We have chosen to start from three groups of interest, auditors, banks, and the IRS. Sweden’s statutory audit is more comprised than the remaining European countries, since it does not only include account audit but also administrational audit. Today there are many discussions regarding the threshold value for a joint stock and the variation is big between the countries within the EU. This is a problem, because there are divided opinions about where to set the boundaries. The suggestion that has been presented means that all finance and listed companies should be obliged to have a qualified auditor and other bigger companies should include a of duty of audit if they fulfil more than one of the following conditions:

More than 83 million SEK in turnover, more than 41, 5 million SEK in assets or if the company have more than 50 employed. The theory starts from an international perspective to later describe how the duty of audit looks like in Sweden. We have taken other countries rules into consideration, especially Denmark, since they have recently abolished the duty of audit for small companies. What our study has shown, is that an abolishment of the duty of audit to a high degree will have an influence on the future work of the auditor. Audit is of great importance for the market, as the audit can be seen as a quality and a security stamp and it gives a reliable picture of the company. Banks are participants who share the same opinion as the auditors since the audit is the basis for credit allowance. Through the audit the IRS receive the information they need to control whether the company is managing charges and taxation. The Swedish connection between the audit and taxation is very strong and if the report reduces, anxiety is that the taxation follows after. Everything points to that there will be some kind of replacement to the audit, and before the remaining interest groups have left their point of view, we have to expect this. Alternative services will be presented and many audit bureaus have already begun to publish these. The bank will in the future claim some kind of documentation and signature that confirms that the information is reliable and impartially revised.

Keywords: Duty of audit, audit, abolish the duty of audit, auditor, bank, the IR

(4)

Sammanfattning

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolag eller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara den administrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommer samtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande inte lagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna av en eventuellt slopad revisionsplikt.

Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sveriges lagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattar räkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision. Idag diskuteras det mycket om de gränsvärden som satts, och variationen är stor mellan länder inom EU. Detta är ett problem, eftersom det finns delade åsikter om vart gränserna har satts. Förslaget som har lagts fram innebär att alla finansbolag samt börsnoterade aktiebolag skall vara skyldiga att ha en kvalificerad revisor och övriga större företag skall omfattas av revisionsplikt om de uppfyller mer än ett av följande villkor: Mer än 83 miljoner kronor i omsättning, mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning eller om företaget har fler än 50 anställda. För att vår studie ska vara rättvisande och trovärdig har vi under uppsatsens gång varit objektiva och tagit ställning till allas intresse. Teorin utgår från ett internationellt perspektiv för att sedan redogöra för hur revisionsplikten ser ut i Sverige. Vi har tagit hänsyn till regler i andra länder, speciellt Danmark då de nyligen har avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Vår empiri bygger på genomförda intervjuer som sedan leder till vår analys och våra egna slutsatser. Vår studie har visat att ett avskaffande av revisionsplikten i hög grad kommer att påverka revisorernas fortsatta yrke. Gemensamt för de revisorer som medverkat i vår studie är att deras arbete går ut på att kvalitetssäkra information. Ett reviderat företag innebär ordning och reda i räkenskaperna, det vill säga att en opartisk person granskat och godkänt informationen.

Revision är av stor betydelse för många intressenter på marknaden, då ett reviderat bolag ger en trovärdig bild av företaget. Banken är en aktör på marknaden som delar den åsikten eftersom revisionen är grunden för kreditgivning. Genom revisionen får Skatteverket den information som de behöver för att kontrollera om företaget sköter avgifter och beskattning.

Den svenska kopplingen mellan redovisning och beskattning är mycket stark, och minskar redovisningen finns oron att beskattningen följer efter. Såsom diskussionen ser ut idag kommer någon sorts kompensation till revision att uppstå, och innan bankerna och de resterande remissinstanserna har lämnat sina synpunkterså kan vi endast spekulera kring effekterna. Alternativa tjänster kommer att tas fram och många revisionsbyråer har redan börjat offentliggöra dessa. Banken kommer i fortsättningen att begära någon form av dokumentation och underskrift på att informationen är pålitlig och opartisk granskad.

Nyckelord: Revisionsplikt, revision, avskaffande av revisionsplikt, revisor, bank,

Skatteverket.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning... 5

1.1 Bakgrund………... 5

1.2 Problemdiskussion... 7

1.3 Problemformulering…………...8

1.4 Syfte... 8

1.5 Avgränsning...8

1.6 Centrala begrepp………... 9

1.7 Disposition………... 10

2. Metod…………... 11

2.1 Teori och tolkning... 11

2.2 Kvalitativ forskningsmetod... 11

2.3 Val av metodansats... 11

2.4 Sekundärdata... 12

2.5 Primärdata... 12

2.6 Undersökningens genomförande... 12

2.7 Respondenter... 12

2.7.1 Intervju... 13

2.8 Validitet och reliabilitet... 13

3. Teoretisk referensram... 14

3.1 Revisionsplikt ur ett internationellt perspektiv…... 14

3.2 Revisionspliktens avskaffande i Danmark……... 15

3.3 Revisionsplikten i Sverige och revisorns roll…... 15

3.4 Revisionens intressenter………... 18

3.4.1 Revisorer………... 19

3.4.2 Banker………... 19

3.4.3 Skatteverket………... 19

4. Empiri... 20

4.1 Revisionsbyråer………... 20

4.1.1 Gothia revision AB………... 20

4.1.2 Ernst & Young AB…………... 21

4.2 Skandinaviska Enskilda Banken………... 23

4.3 Skatteverket………... 24

5. Analys... 26

5.1 Analys av våra respondenter………... 26

5.1.1 Analys av revisorsintervjuer…….…... 26

5.1.2 Analys av intervju med bankrepresentant... 27

5.1.3 Analys av intervju med Skatteverkets representant28 6. Slutsatser... 29

6.1 Slutsats av revisorsintervjuer ………... 29

6.2 Slutsats av intervju med bankrepresentant... 29

6.3 Slutsats av intervju med Skatteverkets representant... 30

6.4 Förslag till fortsatt forskning………... 30

7. Källförteckning... 31

BILAGOR………... 34

Bilaga I Intervjufrågor till revisorerna………... 34

Bilaga II Intervjufrågor till representant för banken…... 35

Bilaga III Intervjufrågor till Skatteverket………... 36

(6)

1 INLEDNING

Vårt inledande kapitel beskriver bakgrunden till uppsatsämnet som följs av en problemdiskussion samt en problemformulering. Vi redogör för syftet med vår uppsats och för vilka verksamheter vi har valt att avgränsa oss till. Kapitlet avslutas med stycket centrala begrepp som ger substans i bakgrundsinformationen samt arbetets disposition.

1.1 Bakgrund

Idag förs en debatt huruvida Sverige ska avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag eller inte. Revisionsplikten har varit obligatorisk för samtliga svenska aktiebolag, oberoende av dess storlek, ända sedan den 1 januari 1983. Syftet med lagen angående aktiebolagens redovisning var att minska den ekonomiska brottslighet som förekom inom denna bolagsform.

¹

Redovisningens historia sträcker sig längre tillbaks i tiden, redan i 1895 års Aktiebolagslag utformades krav på revision av aktiebolag.

²

Revisionsplikt innebär att bolagets räkenskaper skall granskas av en opartisk person i form av en godkänd eller auktoriserad revisor. Revisorn utses vid en bolagsstämma av ägarna och skall vidare granska bolagets bokföring, årsredovisning samt styrelsens och VD: s förvaltning. Det finns både intern- och extern redovisning beroende på vem som har intresse av den ekonomiska informationen.

³

Sverige och Malta är idag de enda länderna inom EU som har kvar revisionsplikt för småföretag. Övriga länder i EU har valt att hjälpa småföretagarna genom att underlätta revisionen. Sveriges lagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattar räkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt kan ses vara den administrativa börda som det innebär för ett litet företag. Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, har gjort uträkningar och kommit fram till att revisionsplikten i genomsnitt kostar omkring 10 000 kronor för ett litet aktiebolag med en omsättning på mindre än 3 miljoner kronor om året och upp till 10 anställda. För de mindre aktiebolagen är revisionsplikten mycket kostsam, och många småföretagare anser att kostnaden till och med överväger nyttan med revisionen. De stora bolagen som har mycket högre omsättning har ett större behov av finansiell rapportering och revisorsgranskning.

⁴

Den 3 april år 2008 presenterades ett delbetänkande för regeringen, där f.d. Justitierådet Bo Svensson, som agerat utredare i frågan, överlämnade delbetänkandet ”Avskaffande av revisionsplikten för små företag” (SOU 2008:32) till justitieminister Beatrice Ask. Denna fråga har varit mycket omdiskuterad och skulle innebära att Sverige gör en anpassning till EU och därmed går tillbaka till den ordning som gällde i Sverige före år 1988. Förslaget innebär att alla finansbolag samt börsnoterade aktiebolag skall vara skyldiga att ha en kvalificerad revisor och övriga större företag skall omfattas av revisionsplikt om de uppfyller mer än ett av följande villkor:

– Mer än 83 miljoner kronor i omsättning

– Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning – Fler än 50 anställda

1 Johansson, Sven Erik. Uppdrag Revision (2005)

2 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005)

3 Lönnqvist, Rune. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner (2006)

4Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005)

(7)

Förslaget innebär att de undantag som finns nämnda i EG: s fjärde bolagsdirektiv kommer att utnyttjas maximalt och att Sverige använder samma gränsvärden som bland annat Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Sverige är känd som stat för att oftast ha en säregen lösning vilket det kanske blir ändring på. I och med förslaget försvinner revisionsplikten för de små bolagen och de får frihet att välja de redovisnings och revisionstjänster som de själva anser sig behöva. Utbudet av dessa tjänster kommer att öka och därmed priset sjunka vilket ger de svenska småföretagen en ökad konkurrenskraft.

Besparingarna som småföretagarna kommer att göra har beräknats till cirka 5,8 miljarder kronor om året och denna summa inkluderar endast arvodet och inte all den övriga tid som exempelvis spenderas med revisorn. I delbetänkandet föreslår utredningen nedanstående åtgärder för att uppmuntra frivillig revision:

1. Utredningen föreslår att förvaltningsrevisionen ska slopas, då revisorn idag är skyldig att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.

2. Utredningen föreslår att revisorns anmälningsplikt avskaffas. I dag är revisorn skyldig att granska klientens skyldighet att betala skatt, och om det förekommit brott i revisionsklientens verksamhet. Förekommer detta ska revisorn påpeka eller anmäla missförhållanden.

3. Utredningen föreslår att revisorns mandattid förkortas till ett år, istället för den fyraåriga perioden som väljs idag.

4. I dag måste det finnas bestämmelser om revision i bolagsordningen. Utredningen föreslår att revisorn ska kunna väljas av bolagsstämma utan stöd i bolagsordningen och att de gamla bolagsordningsbestämmelserna om revision ska upphöra att gälla utan att bolagsstämman behöver fatta beslut om detta.

Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska gälla från och med den 1 juli 2010 och användas först det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010. Ett slutbetänkande skall presenteras i september 2008, där utredningen kommer att fokusera kring revisorernas skadeståndsansvar och om det idag rådande förbudet för revisionsbyråerna att erbjuda redovisningstjänster.

Den frivilliga revisionen beräknas bespara 5,8 miljarder kronor rena revisionskostnader för de svenska småföretagarna. Detta innebär 5,8 miljarder kronor i ”friska pengar” som istället kan läggas på mer personal, personalutbildning, högre vinst eller inventarier. Vad gäller avskaffandet av förvaltningsrevisionen kommer det som inte tas bort istället förflyttas till räkenskapsrevisionen. Revisorns anmälningsplikt kommer sannolikt att försvinna, då skadeståndet idag riktas mot revisorn och inte styrelsen vid brottslig verksamhet. Det här vill utredningen alltså ha ändring på, eftersom revisorn inte ses som det avgörande elementet i frågan om ekonomisk brottslighet. Skatteverket vill utöka sin verksamhet för stärkt kontroll.

⁵

Det som sker i praktiken är att bankerna först och främst kommer att se över sina rutiner för kreditgivning, skatteverket måste se över sina kontrollrutiner liksom företagets kunder och leverantörer. Många tycker att revisorns arvode är för högt, och menar att vi i Sverige har färre företagare i och med kravet på revision. I små bolag är ägare och företagsledare ofta samma person, vilket gör att revisionsplikten känns onödig.

⁶

5 http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/102165 2008-04-03 kl. 14:50

6 http://di.se/Index/Nyheter/2008/01/07/264034.htm?src=xlink 2008-03-02 kl.12:00

(8)

1.2 Problemdiskussion

Grundtanken bakom vårt uppsatsarbete är att forska kring hur en avskaffad revisionsplikt skulle förändra situationen för ett flertal aktörer på marknaden såsom revisorer, banker samt Skatteverket. Revisorer ser på avskaffandet ur ett marknadsperspektiv, där framtiden kanske inte ser så ljus ut. Bankens kreditavdelning måste se över sina rutiner och bevilja lån utan revisionen som beslutsunderlag. Skatteverkets bekymmer har med minskade skatteintäkter att göra, och måste således utveckla både nya och bättre kontrollsystem.

Såsom revisionen ser ut idag påträffas ekonomisk brottslighet och vår frågeställning om avskaffande av revisionsplikten och vilka som påverkas av detta är nära kopplat till detta problem. En anledning till att revisionsplikten finns kvar i de små aktiebolagen har hittills varit att minska kriminaliteten som oftast visar höga siffror i denna bolagsform.

Skatteverket oroar sig inte bara för minskade skatteintäkter, utan ser även andra effekter som bland annat minskad kvalitet på bokföringen samt ökad ekonomisk brottslighet. Till sist kan förslaget komma att påverka det svenska välfärdssystemet. Direktkontakt kommer istället att ske mellan småföretaget och Skatteverket vilket innebär att revisorns roll som förmedlare däremellan försvinner. Missnöjet är störst hos Skatteverket och bankerna, men det finns dock många som kan se ett positivt resultat av slopad revisionsplikt. Efterfrågestyrd revision ses som en positiv effekt samt att revisionen inte blir så standardiserad som den tidigare har varit.

Sverige är medlem i EU och anammar allt mer internationella regler vad gäller redovisningsnormer och principer. EU skulle kunna underlätta situationen genom att arbeta fram en gemensam definition av ett småföretag som skall gälla för samtliga medlemsstater.

Frågan om var gränserna bör ligga för småföretag hör ihop med frågan om slopad revisionsplikt, och därför kommer vi att beakta den frågan under vår fortsatta studie.

Danmark avskaffade revisionsplikten för småbolag år 2006 och vi kan se utveckling och konsekvenser hos dem som bra referenser för vår forskning. Finland avskaffade revisionsplikten i juli år 2007, vilket innebär att det är för tidigt att se konsekvenserna. Trots ett önskat införande av revisionsfrihet var det endast 6,5 % av småbolagen i Danmark som valde bort revisionen.

En del revisorer kan se att utvecklingen leder till en mer äkta kundrelation eftersom kunderna själva kontaktar revisorn om önskad revision, medan många revisorer menar att slopad revisionsplikt innebär ett hot mot såväl marknaden som efterfrågan på revisorer.

Kreditinstitut är i stort behov av revision som beslutsunderlag vid kreditbedömning. Vid en

kreditbedömningsprocess finns andra delar än revision att beakta, men revisionen ses ändå

som den viktigaste och mest avgörande delen.

(9)

1.3 Problemformulering

Det som diskuterats i problemdiskussionen har lett oss till följande problemformulering:

Hur kan en avskaffad revisionsplikt tänkas påverka verksamheten hos revisorer, banker samt Skatteverket?

1.4 Syfte

Syftet med vår uppsats är att förklara och beskriva hur en eventuellt slopad revisionsplikt skulle påverka verksamheten hos utvalda respondenter, och studera omständigheterna kring förslaget ur revisorers, bankers samt Skatteverkets olika synvinklar.

1.5 Avgränsning

Vår avgränsning innebär att vi kommer att rikta in oss på effekterna av slopad revisionsplikt ur ett intressentperspektiv. Vi har valt att se denna fråga ur revisorers, bankens samt Skatteverkets synvinklar. Vi har valt att ta kontakt med en liten och en stor revisionsbyrå. Vi tror att dessa två kommer att påverkas olika mycket om förslaget går igenom, och vi tror även att vår forskning blir mer tillförlitlig. Vi har valt banken SEB som respondent, då vi tidigare under utbildningens gång haft ett bra samarbete. Vi kommer inte att se till någon annan bank, på grund av att kreditbedömningsprocessen är likvärdig hos de flesta bankerna. Vi kommer även att intervjua en person hos Skatteverket som är väl insatt i frågan.

Vi är medvetna om att det finns många andra aktörer på marknaden som skulle påverkas av

slopad revisionsplikt. Varför vi valt att avgränsa oss till dessa tre är för att de skulle påverkas

mest och i störst omfattning av förslaget. I frågan om andra EU-länders revisionsfrihet

kommer vi endast att se till utvecklingen i Danmark, då den införda revisionsfriheten i detta

land har debatterats mycket i Sverige.

(10)

1.6 Centrala begrepp

Definitionen av småföretag är ett diffust begrepp och idag finns ett flertal olika gränsvärden som olika organisationer fastställt. De olika variablerna som avgör storleken på företaget är omsättning, balansomslutning samt antalet anställda.

1.6.1 EU-kommissionens definition av SME

SME står för Small Medium Sized Enteties vilket betyder små och medelstora företag. EU- kommissionen har publicerat rekommendationer som gäller från den 1 januari 2005 där de fastställt sin definition av små och medelstora företag (SME).

⁷

Medlemsstaterna måste dock inte följa den. Att följa definitionen är dock obligatoriskt när det gäller statligt stöd där små och medelstora företag ges en mer förmånlig behandling än andra företag, eftersom förmånsbehandling ska godkännas efter gemenskapens regelverk. Om mer än ett av kriterierna uppfylls måste företaget ha revisor. Små och medelstora företag enligt kommissionens definition har färre än 250 anställda och en årlig omsättning som understiger 40 miljoner euro eller en balansomslutning som understiger 27 miljoner euro. De små

företagen har mellan 10 och 49 anställda. Deras omsättning underskrider 7 miljoner euro eller en balansomslutning som inte överstiger 5 miljoner euro. Mikroföretag tillhör kategorin små och medelstora företag men har färre än 10 anställda.

⁸

1.6.2 Definitionen enligt EU: s fjärde bolagsrättsliga direktiv

Medlemsländerna kan befria småföretag från revisionsplikten om de har mindre än 50 anställda, en balansomslutning som understiger 3,65 miljoner euro eller en omsättning som understiger 7,3 miljoner euro.

⁹

1.6.3 Den svenska definitionen av småföretag enligt Årsredovisningslagen

Sverige har anpassat sig till EU:s regleringsteknik vilket innebär att endast ett av tre gränsvärden får överskridas för att bolaget skall vara ett mindre företag. Överskrids ett värde blir företaget per automatik ett större företag. Sveriges definition av ett småföretag är 50 anställda, 50 miljoner SEK i omsättning samt 25 miljoner SEK i balansomslutning.

¹⁰

Vidare fastställde Danmark sina gränsvärden till 12 anställda, 400 000 euro i omsättning och 200 000 euro i balansomslutning.

¹¹

8 EU-kommissionens definition av SME http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/n26001.htm 2008-03-07 16:00 rekommendation (96/280/EG)

10 FAR samlingsvolymen (2007) del 1

11 Hugo, Linus (2008), Fler ekobrott om revisorn tas bort. Göteborgs-Posten del 2 s.52-53 2008-01-18

(11)

1.7 Disposition

Här nedan presenteras uppsatsens fortsatta disposition.

Kapitel 2 Kapitlet behandlar vårt val av en kvalitativ forskningsmetod samt en deduktiv forskningsansats. Vi redogör för vilka primär- och sekundärdata som kommer att användas i vår forskning, vilka vi har valt att intervjua samt intervjuernas upplägg.

Kapitel 3 Här kommer vi att redogöra för revisionens utveckling internationellt sett med inriktning mot Danmark för att sedan se till utvecklingen i Sverige. Vi redogör för revisionens olika intressenter samt våra tre valda respondenters syn på slopad revisionsplikt.

Kapitel 4 I följande kapitel kommer vi att göra en översiktlig beskrivning av våra respondenters verksamheter som följs av en resumé av respektive respondents åsikt.

Kapitel 5 I följande kapitel presenteras vår analys där vi sammankopplat vår teoretiska referensram samt empiri. Våra respondenter presenteras i den ordning som de behandlades i empirikapitlet.

Kapitel 6 I följande kapitel kommer vi att redogöra för våra åsikter där vi diskuterar våra

slutsatser med utgångspunkt från vår problemformulering.

(12)

2 METOD

Kapitlet behandlar vårt val av en kvalitativ forskningsmetod samt en deduktiv forskningsansats. Vi redogör för vilka primär- och sekundärdata som kommer att användas i vår forskning, vilka vi har valt att intervjua samt intervjuernas upplägg.

2.1 Teori och tolkning

Empiriska observationer är våra iakttagelser, som i sin tur bygger på våra erfarenheter och de egna iakttagelser vi gör som forskare. Det är just dessa observationer, denna empiri som vi skall tolka och beskriva, och detta kommer vi att göra med hjälp av olika teorier. De observationer samt förförståelsen som vi har idag kommer att bilda ett mönster som till slut överensstämmer med utvecklade teorin. Vid tolkningsprocessen kommer vi att försöka förstå vår studies livsvärld, genom att skapa dialoger med våra utvalda respondenter. Vi kanske kan se att vår förståelse kommer att ändras och att vi kan komma till att byta åsikt.

¹²

2.2 Kvalitativ forskningsmetod

En kvalitativ forskningsmetod lämpar sig på vår studie med tanke på syftet och problemformuleringen. Då vi önskar ökad förståelse för revisionsplikten och dess avskaffande så kändes den kvalitativa metoden som ett naturligt val. Metoden kännetecknas av att forskaren går på djupet och söker rikliga beskrivningar, gör osystematiska intervjuer samt strävar efter förståelse och beskrivning. Den kvantitativa metoden är inte lämplig för oss då den går mer på bredden. Metoden är oftast byggd på statistiska undersökningar. Fördelarna med den kvalitativa metoden är att den som vi intervjuar kan ge obegränsade svar och att metoden lägger tonvikten på detaljer och alla unika svar.

¹³

2.3 Val av metodansats

Det finns ett flertal metodansatser att välja bland, den deduktiva, induktiva samt den abduktiva. Den deduktiva metodansatsen innebär att utgångspunkten ligger i teorin för att sedan övergå till empirin, och är således en teoretiskt grundad förklaringsmodell. Induktion är istället en empiriskt grundad förklaringsmodell, som tar sin startpunkt i empirin för att sedan övergå till teorin. Det finns ytterligare en förklaringsmodell som kallas för den abduktiva.

Under den abduktiva forskningsprocessen sker en alternering mellan teori och empiri varvid båda omtolkas i skenet av varandra. Vår studie grundar sig på redan befintliga teorier och iakttagelser varför den deduktiva metodansatsen lämpar sig bäst för vår studie då den återberättar verkligheten på ett bra sätt.

¹⁴

12 Andersen, Ib. Den uppenbara verkligheten; val av samhällsvetenskaplig metod (2008)

13 Holme, I, Solvang, B. Forskningsmetodik; om kvalitativa och kvantitativa metoder (1997)

14Johannessen, A, Tufte, P. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2007)

(13)

2.4 Sekundärdata

Det finns många källor att utnyttja när det gäller sekundärdata. En sådan är processdata som skapas i samband med de löpande aktiviteterna i samhället såsom rapporter, tidningsartiklar, olika arkiv samt referat. Forskningsdata är data som har samlats in av andra forskare. Nästan all data och information är vinklat ur någons synvinkel och till någons fördel, men vi ska försöka att vara kritiska och objektiva och därefter redovisa våra egna tankesätt och slutsatser.

15

2.5 Primärdata

Undersökningar kommer att genomföras hos utvalda respondenter och då i form av muntliga intervjuer. Våra frågeformulär som vi använder oss av läggs som bilagor i slutet av uppsatsen.

2.6 Undersökningens genomförande

Vi har använt oss av panelstudier, det vill säga diskussioner med personer som har goda kunskaper inom ämnesområdet. Fallstudien går ut på att samla in mycket information inom ett avgränsat område. Denna studie omfattas av kvalitativ forskning med öppna intervjuer, och vi kan till viss gräns säga att vi har använt oss av evaluering. Detta innebär att vi kommer att diskutera kring effekterna om revisionsfrihet tas bort men vi kommer inte att ha möjlighet att testa teorin i praktiken.

¹⁶

2.7 Respondenter

Som respondenter har vi valt tre intressenter på marknaden, som vi tycker påverkas mest av eventuellt slopad revisionsplikt. Dessa tre är revisorer, banken SEB samt Skatteverket. Varför vi har valt att ha SEB som respondent för kreditinstitut beror på att vi tidigare samarbetat med dem och att relationen har varit bra. Vi kommer att intervjua Mats Persson som är regionchef för SEB:s kreditavdelning i Västra Götaland.

Skatteverket var ett naturligt val, och där kommer vi att intervjua Kent Björkdahl som har djupa kunskaper i ämnet. Kent arbetar på Skatteverkets rätts- och utvecklingsenhet sedan 1,5 år tillbaks, som för hans del är innebär redovisningsfrågor. Tidigare i karriären har Kent arbetat hos Kronofogdemyndigheten vilket gör att han har mycket erfarenhet inom branschen.

Vi har valt att intervjua en revisor hos en internationell revisionsbyrå, Ernst & Young AB, och en revisor hos den mindre revisionsbyrån Gothia Revision AB belägen i Göteborg. Inger Sjöberg är auktoriserad revisor och arbetar sedan 23 år tillbaks hos Ernst & Young AB, och tjänstgör även internt med kvalitetskontroll och utbildning. Jan Andréasson är godkänd revisor hos Gothia Revision AB och har arbetat där sedan 30 år tillbaka. Vi känner att valet av en liten och en stor revisionsbyrå ger en mer rättvisande bild av vår studie och därmed ökar dess validitet.

16 Johannessen, A, Tufte, P. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2007)

(14)

2.7.1 Intervju

Då verkligheten är komplex, kommer vårt arbete och våra intervjuer relateras till våra valda aktörers verklighet. Vi kommer att ställa öppna frågor där den intervjuade själv kan formulera svaren. Intervjun kommer att spelas in på ljudband, med komplettering av anteckningar. Vi använder oss av denna typen av intervju då den har större flexibilitet i form av att den intervjuade kan styra informationen själv. Den kvalitativa forskningsmetoden kommer att ge en djupare helhetsförståelse för ämnet. Intervjun kommer att vara ostrukturerad, det vill säga informell och ostandardiserad.

¹⁷

För att göra det så lätt som möjligt för personen vi intervjuar kommer våra frågor att vara korta och konkreta men respondenten har möjlighet till diskussion. Vanligtvis har forskare en viss teoretisk och empirisk kunskap om de fenomen som vi studerar, men vi kommer att vara öppna för nya synvinklar och ny information som den intervjuade kan bidra med. Vi kommer att ta kontakt via telefon och i förväg skicka våra frågor via e-post till respektive respondent. På så sätt får den intervjuade god tid på sig att förbereda sina svar, vilket ger oss mer genomtänkta svar. Vi har i förväg frågat varje respondent om en ljudbandspelare är tillåten vid mötet, och även underrättat respondenterna om att vår uppsats skickas till dem för ett godkännande innan vi offentliggör den.

2.8 Validitet och reliabilitet

De bedömningskriterier som kan användas är validitet och reliabilitet. Validitetsbegreppet i sig innehåller de två begreppen giltighet och relevans. Giltighet säger något om den allmänna likheten mellan vårt teoretiska och vårt empiriska avsnitt. Om flera teorier tillämpas på ett och samma problem, och utfallet fortfarande blir detsamma, är validiteten hög. Reliabiliteten anger i hur hög grad resultaten från ett mätinstrument eller en mätmetod påverkas av tillfälligheter.

¹⁸

Syftet med kvalitativa studier är att få en bättre förståelse för vissa faktorer och då kommer inte den statistiska representativiteten i fokus, som i kvantitativa studier. Där är den insamlade informationen mer pålitlig (reliabel). Problemet med att få giltig (valid) information är i princip mycket mindre i sådana undersökningar än i kvantitativa studier, då vi i kvalitativa undersökningar har en mycket större närhet till det som studeras. Kvalitativa metoder har med sin flexibla planering och nära förhållande till informationskällan möjlighet att ge relevanta tolkningar. Endast genom kontinuerlig kritisk prövning och noggrannhet vid bearbetning av materialet kan vi uppnå en tillfredställande grad av reliabilitet och validitet.

Det är inte tillräckligt att ha reliabel information. Mäter informationen något annat än det vi vill eller tror oss mäta kan den vara hur reliabel som helst, men den kan ändå inte användas för att pröva våra frågeställningar. En nödvändig förutsättning för detta är att vi också har valid information.

¹⁹

17Johannessen, A, Tufte, P. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2007)

19 Holme, I, Solvang. Forskningsmetodik; om kvalitativa och kvantitativa metoder (1997)

(15)

3 TEORETISK REFERENSRAM

Här kommer vi att redogöra för revisionens utveckling internationellt sett med inriktning mot Danmark för att sedan se till utvecklingen i Sverige. Vi redogör för revisionens olika intressenter samt våra tre valda respondenters syn på slopad revisionsplikt.

3.1 Revisionsplikt ur ett internationellt perspektiv

USA och England följer den anglosaxiska traditionen, och diskussionen om avskaffande av revisionsplikten för små bolag har varit intensiv i dessa länder, med anledningen att samhället i dessa länder vilar på korrekt, tillförlitlig och offentlig information.

²⁰

I USA omfattas endast börsnoterade företag av revisionsplikt, och dessa styrs på en federalnivå medan de små bolagen styrs på delstatsnivå. Anledningen till att USA inte har krav på revision för de allra minsta bolagen är att det, ur ett etableringsperspektiv, ska vara lätt och lönsamt att etablera sig på marknaden.

²¹

USA har något som kan liknas vid Sveriges förvaltningsrevision, där revisorn gör skriftliga uttalanden. Skillnaden ligger i att granskningen inte görs av någon utomstående utan att den granskade själv intygar att det inte finns några fel i revisionen.

²²

England avskaffade revisionsplikten år 1993 för SME. Idag utnyttjar 60-70 % av alla aktiebolag revisionsfriheten, som även i England togs bort på grund av de höga kostnaderna för företagarna. Har intressenter trots detta krav på revision, är de alternativa tjänsterna till revision kostsammare än tidigare. Idag tillåts skatte- och rådgivningstjänster i England, dock inte i stora börsnoterade bolag. Banker och Skatteverket i England ställde sig emot slopad revisionsplikt medan revisorer hade delade åsikter. Inställningen hos den engelska regeringen var att kostnaderna översteg nyttan med revisionen. I England går revisionens utveckling mot en alltmer rådgivande funktion och på så sätt väntas även skattebrott upptäckas.

²³

Tyskland har en fullkomligt slopad revisionsplikt för små aktiebolag sedan år 1984 och idag är det endast de medel och stora företagen som revideras av en kvalificerad revisor. De tyska gränsvärdena uppgår till 6 875 000 euro i omsättning och 50 anställda. Även här är det tillåtet att ge revisionsklienten skatte- och rådgivningstjänster.

²⁴

Cirka 90 % av de tyska företagen har idag en revisor som upprättar bokslut och deklaration, men istället för revision gör revisorn ett utlåtande om omfattningen av bokföringskontrollen.

²⁵

Detta är Tysklands alternativ till revision. De franska småföretagarna undantas revisionsplikten om de ligger under gränsvärdena 3 100 000 i omsättning och 50 anställda.

²⁶

Dock omfattas finansiella institut av revisionsplikten även om de är definierade som småföretag. I Frankrike är det inte heller tillåtet av revisorn att erbjuda skatte- och rådgivningstjänster, dock får revisorn ge rekommendationer vad gäller val av redovisningsmetod. Idag tillåts skatte – och rådgivningstjänster till klienterna i hela Skandinavien. I Finland lades förslaget om slopad revisionsplikt fram år 2003 men genomfördes år 2007 och då med gränsvärdena 200 000 euro i omsättning och 3 anställda. Danmark avskaffade revisionsplikten i mars år 2006 vilket gör att vi någorlunda kan se hur landet påverkats.

²⁷

20 Diamant, Adam. Revisorns oberoende (2004).

21 Flowe, J. The Regulation in Financial Reporting in the Nordic Countries (1994)

22 Cassel, Filip. Den reviderade revisorsrollen: En oren berättelse (1996)

24 Balans Nr 3/2005 Sällan revision av små företag i EU-länderna. s. 34

25 http://di.se/Index/Nyheter/2008/01/07/264034.htm?src=xlink (2008-03-02) kl.12:00

27 Justitiedepartementet (2005)

(16)

3.2 Revisionspliktens avskaffande i Danmark

Frågan om revisionsplikten var under år 2003 hög-aktuell i Danmark. Där presenterade Handels- och bolagsverket en rapport där de konstaterade att nyttan av den lagstadgade revisionen inte motiverade den årliga kostnaden på 1,7 miljarder DKR och därför föreslogs det att revisionsplikten skulle slopas. I rapporten lades gränsvärden fram för småföretag enligt EG: s fjärde bolagsrättsliga direktiv. I Danmark var FSR, vår motsvarighet till FAR, kritiska till rapporten. De ansåg att samhällsekonomiska vinster inte kan förknippas med slopad revisionsplikt och att revisionen skulle tappa sin trovärdighet. De menade också att den ekonomiska brottsligheten skulle öka och att Skatteverket skulle bli tvungna att öka sina resurser.

²⁸

I mars år 2006 godkände det danska folketinget lag L50 som föreskriver att småföretag inte längre är skyldiga att utföra revision. Syftet med avskaffandet var även i Danmark att underlätta kostnaderna för de minsta bolagen, men idag två år senare har någon större effekt av förändringen ännu inte kunnat konstateras.

²⁹

Erhvervs- & selskabsstyrelsens har gjort kontinuerliga undersökningar av den danska småföretagsbranschen för att ta reda på varför det inte blivit något större bortfall av revisionsklienter för de danska revisionsbyråerna. Anledningen har visat sig vara att danska företag fortfarande ser revision som det bästa medlet att skapa förtroende i sina affärsrelationer. Majoriteten av de tillfrågade företagen anser även att kostnadsbesparingen för att välja bort revisionen är för liten för att vara relevant, trots att de danska revisionsarvodena är mycket högre än de svenska. Kvalitetsstämpeln som företaget får genom revisionen är otroligt viktig om företaget till exempel behöver låna pengar.

³⁰

Den danska revisionsmarknaden har inte genomgått någon dramatisk förändring och år 2009 ska en utvärdering ske av perioden som gått. Revisionsbyråerna i Danmark fokuserar idag på att leverera andra tjänster än revision, och då till exempel rådgivning, redovisningstjänster och assistans vid omstrukturering av företag.

³¹

3.3 Revisionsplikten i Sverige och revisorns roll

Revision anses spela en viktig roll i vårt samhälle eftersom revisorernas centrala uppgift är att kvalitetssäkra information. Utan tillförlitlig information fungerar vårt samhälle och dess respondenter dåligt. När vi beskriver en revisors uppgifter, brukar vi säga att de uppfyller en attestfunktion. Redovisare ger sin attest genom att lämna en ren revisionsberättelse enligt god redovisningssed. Värderingar spelar en allt viktigare roll i revisorsyrket och ledorden för professionen är oberoende, objektivitet och integritet. Ett antal skandaler inom revision ligger bakom oss, som exempelvis Enron & Worldcom i USA och Skandia i Sverige, vilket har lett till att näringslivet reagerat starkt och därför förändrat regelverkets struktur.

Om vi går långt tillbaka i tiden kan vi lättare dra slutsatser och beskriva varför professionen ser ut som den gör idag. Revision går tillbaka till 1500-talets Venedig, där den första revisionsorganisationen grundades. Bevis för svensk revision finns från och med år 1650, med

28 Balans Nr 3/2005, Behövs revision i alla bolag? s. 15

29 Balans Nr 2/2007, När revisionsplikten avskaffades i Danmark, s. 31

30 Balans Nr 10/2007, De danska företagen behåller revisorn, s. 15

31 Balans Nr 11/2007, Få danska företag väljer bort revisionen, s. 26

(17)

ursprung i de svenska handelskompanierna. Den egentliga professionen utvecklades i mitten av 1800-talet, först i Skottland och sedan i England. Svenska Revisorsamfundet, numera Revisorsamfundet SRS, bildades år 1899 och detta blev startskottet för professionaliseringen i Sverige. På den tiden tjänstgjorde revisorerna inom banken, eller som jurister. Först i mitten av 1800-talet kom behovet av självständiga revisorer, men revision av bolagets räkenskaper blev lag år 1885.

År 1919 bildades den Centrala Revisionsnämnden, som bestod av en ledamot från varje auktoriserad handelskammare. Nämnden fungerade på det sättet att den revisorsnämnd som fanns vid varje handelskammare lämnade förslag till Centrala Revisorsnämnden på personer som ansökt om auktorisation.

Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR, bildades år 1923 och erbjöd alla affärsföretag som anställde revisor kostnadsfri ledamotsförteckning. Efterfrågan var trots annonsering mycket liten, vilket gjorde att revisorerna inte klarade sig rent ekonomiskt. Vid sidan av revisionsuppdragen var det vanligt att revisorerna arbetade med konsultuppdrag.

År 1930 lämnade en kommitté ett förslag till handelskammarmötet om att sänka auktorisationskraven och att detta skulle öka antal sökande för att bli revisorer. Förslaget avvisades av handelskammarmötets kommitté med motiveringen att det krävs en hög teoretisk utbildning och praktiskt erfarenhet för att bli revisor. Istället beslutades det i Malmö år 1930 att ett certifikat skulle utfärdas för särskilda granskningsmän som skulle syssla med revision, fast i mindre omfattning. Revisorsamfundet SRS fick nu en representant i handelskamrarnas Centrala Revisorsnämnd.

Genom redovisning ska företag och organisationer informera investerare och övriga intressenter om verksamheten. Revisorernas huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra redovisningsinformationen för att tillbringa trygghet hos de olika intressenterna.

³²

Anledningen till att diskussionen har kommit till Sverige är att den svenska revisionen påverkas av den internationella utvecklingen och för att många regeringar, däribland Sveriges, arbetar med regelförenklingar för småföretag. Syftet med Brottsförebyggande rådet, BRÅ, är att motverka ekonomisk brottslighet i småföretag och att ägarna och samhället behöver en kontroll av småföretag. Nyttan måste vägas mot kostnaderna för företagen.

³³

År 2005 aktualiserades frågan om revisionsplikt på nytt genom rapporten ”Revisionsplikten i små aktiebolag”, som var framtagen på uppdrag av organisationen Svenskt Näringsliv. I rapporten framgår det att revisionsplikten inte bör tas bort, då det skulle innebära nya metoder för kvalitetssäkring av redovisningsinformationen från småbolagen. Många som är beroende av denna information skulle ta för mycket skada och syftar på banker, leverantörer och Skattemyndigheten. Normgivarna står idag inför ett stort beslut och det som prioriteras högst är att förenkla redovisningsregler för småföretag. Dessa förenklingar kan åstadkommas genom materiell samordning mellan redovisning och beskattning, begränsning av tillåtna redovisningsalternativ och förenklingar genom tydligare regelverk.

³⁴

33 Balans Nr 3/2005, Behövs revision i alla bolag? s. 15

(18)

Stefan Persson, ansvarig för Ernst & Youngs nationella revisionsverksamhet, tycker att det är viktigt att hjälpa småföretagen. Han tror inte att slopad revisionsplikt utger någon fara för professionen då han tror att alla behöver revisor, men inte revision. Han menar att ”det är bättre att revisionen för vissa företagstyper är marknadsefterfrågad och inte påtvingad”, och tror även att om revisionsplikten tas bort får företagen mer tillgång till kompetens på det sättet att revisorer har den kompetensen att hjälpa dem. Revisorns arbetsuppgifter kommer absolut inte att försvinna utan de får endast en annan utformning. Många av de länder som har tagit bort revisionsplikten har fått positiva effekter, där bankerna exempelvis har fortsatt att begära någon sorts av intygande från revisorer så att yrket inte har påverkats negativt. Dessa intyg som finns idag i länder som har tagit bort plikten är skräddarsydda och har många liknelser med revision.

³⁵

Skatteverkets negativa åsikt till slopad revisionsplikt är ganska självklar, med tanke på den starka koppling som råder mellan redovisning och beskattning. Revision är grunden till trovärdig information, och idag finns vetskapen att revision gynnar både näringslivet och samhället.

³⁶

Arbetssituationen för revisorer kommer att underlättas när revisionsplikten tas bort då de inte längre tvingas sitta på två platser i sin arbetsutövning, dvs. både som granskare och rådgivare. Idag måste revisorer antingen sätta stopp när rådgivningen går för långt eller bryta mot gällande lagar och regler. Det senare leder ofta till en obehaglig arbetssituation som revisorer kan slippa i framtiden. Den kompetens som revisorer har idag vad gäller rådgivning och skattefrågor kommer att vidmakthållas och utvecklas istället för som nu hämmas och försämras.

³⁷

Bo Svensson föreslår att Sverige skall tillämpa EU:s maximivärden för undantag från revisionsplikt, och att förändringen ska ske i en enda fas. Andra länder inom Europa som slopat revisionsplikten har gjort detta i flera steg, vilket underlättar för revisionens intressenter som också måste göra omställningar i sitt arbete.

Kritiken som Bo Svenssons förslag har fått handlar främst om den snabba implementeringen, även kallad ”big bang”, men även de skyhöga gränsvärdena. Bo Svensson menar att vi bara återgår till det vi hade före år 1988 och att vi med detta anpassar oss till övriga Europa. Vad gäller införandet av förslaget vill näringslivet att revisionsplikten avskaffas den 1 juli år 2009.

Bland annat Skatteverket anser att de behöver mer tid på sig inför förändringen, och så blir det troligtvis.

Som det ser ut idag måste alla aktiebolag ha ett revisionspaket medan de i framtiden kan välja den rådgivning som de själva anser att företaget behöver. Med ökad konkurrens revisorerna sinsemellan kommer priset på dessa tjänster troligtvis att sjunka. Revisorn kommer inte längre vara tvungen att granska och rapportera om revisionsklientens hantering av skatter och avgifter, och inte heller agera vid misstanke om brott. Anmälningsskyldigheten skall således avskaffas, men bestämmelser om skyldighet att anmäla misstanke om bestickning och mutbrott införs dock i revisorslagen. Utredningen föreslår att Skatteverket under löpande år kan begära att få se ett företags bokföring. Detta handlar inte om någon razzia utan att Skatteverket kommer ut till företaget eller tvärtom. Datoriseringen har redan gett Skatteverket nya möjligheter till bättre kontroll.

³⁸

35 Balans Nr 2/2004, Dags att avskaffa revisionsplikten för småföretag? s. 15

36 Balans Nr 4/2005, Het debatt om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag, s. 28

37 Balans Nr 3/2008, Slopad revisionsplikt en lättnad för branschen, s. 39

38 Balans Nr 4/2008, Slopad revisionsplikt i 96 procent av aktiebolagen, s. 17

(19)

3.4 Revisionens intressenter

Redovisningen är av stor vikt för företagets existens då inte bara de anställda är beroende av företaget. Våra valda respondenter har helt olika informationsbehov och alla dessa skall tillfredställas genom en och samma årsredovisning. Årsredovisningen skall vara så pass omfattande att olika intressenter kan fatta rätt beslut med samma beslutsunderlag. Revisionen är en sammanställning av vad som redan har hänt och används ofta som underlag för hur framtiden för företaget kommer att te sig.

³⁹

Intressentmodellen syftar till att belysa vilka aktörer som har intresse av ett företag eller en organisation. De olika intressenterna presenteras i modellen nedan och därefter görs en kort beskrivning av deras särskilda intresse för företagets revision.

Figur 3:1 Revisionens intressenter (Källa: Egen bearbetning)

Ägare: En av de främsta intressenterna är ägarna som skall fatta rätt beslut för företagets framtid, där beslutet grundas utifrån den information de får från styrelsen och VD:n.

Styrelse & VD: Informationen som fås från revisionen är av stor vikt för företagsledningen då denna utgör grunden för framtida beslut om investeringar och för att få en övergripande bild av företagets ekonomi. Stora företag har oftast tillgång till mer detaljerad information utöver årsredovisningen. För småföretag är årsredovisningen oftast den enda organiserade sammanställda ekonomiska information som finns. Styrelsen och VD: n värdesätter revisorsgranskningen av företaget då revisorn ser företaget ur ett annorlunda perspektiv.

Banker: Banker och andra kreditinstitut använder redovisningen som underlag för att bevilja lån eller inte. Reviderade företag ses som trovärdiga då det är ordning och reda i deras räkenskaper.

Leverantörer: Redovisningen gäller som beslutsunderlag för leverantörer om de ska kräva kontant betalning eller lämna kredit på de varor eller tjänster som levereras.

Kunder: Kundföretag är intresserade av att se om företaget håller sig kvar på marknaden i framtiden och hur väl de skulle klara en eventuell lågkonjunktur. Kunder vill även ha trovärdig information om företaget kan sköta sina leveranser.

39 Lönnqvist, Rune. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner (2006) Revisionens

intressenter Styrelse &

VD

Ägare Långivare

Leverantörer

Kunder

Anställda

Stat & Kommun

(20)

Anställda: Det huvudsakliga intresset för anställda är hur framtiden ser ut för företaget, dels för att trygga sin befintliga anställning och dels för att se om det finns utrymme för löneökningar. Informationen kan också vara till hjälp för någon som överväger att ta anställning hos företaget.

Stat & Kommun: Staten har ett stort intresse i företaget då de utgör en viktig del i samhällsekonomin som till stor del finansieras av skatt från företagen. Redovisningen fungerar som underlag för statens beslut vad gäller skatt och avgifter som påförs företagen.

Vissa företag får istället statligt bidrag, vilket också måste baseras på redovisningen.

3.4.1 Revisorer

Revisorerna och revisorsorganisationerna är negativa till förslaget om ett avskaffande av revisionsplikten, då det kan innebära tappade revisionsuppdrag. Lagstadgad revisionsplikt för samtliga bolagsformer ger revisorerna en monopolställning på marknaden som de inte vill bli av med. Uppgifter från länder som avskaffat revisionsplikten visar att de tappade revisionsuppdragen ersatts av andra uppdrag och att revisionsbyråernas inkomster därför inte nödvändigtvis måste bli mindre som en följd av ett avskaffande. Deras roll kan uppfattas som mindre seriös och redovisningen som mindre sanningsenlig vilket kan leda till att skatteverket och andra intressenter tappar förtroendet gentemot revisorerna.

⁴⁰

3.4.2 Banker

Den främsta anledningen till att banker har stort intresse av bolagens revision är för att revisionen används som beslutsunderlag för om företaget beviljas lån eller inte. För banker är det viktigt att en revisor har granskat redovisningen, men revisionen är inte den enda och avgörande faktorn som granskas vid kreditgivning.

⁴¹

Bankerna gör även kreditupplysningar av kunden hos Upplysningscentralen, UC, men ett reviderat företag innebär ofta ordning och reda i bokföringen gentemot de företag som inte har någon revisor alls. Bankerna är positiva till redovisning och om revisionsplikten skulle tas bort kommer någon form av ersättning eller alternativ till redovisning att begäras av banken.

⁴²

3.4.3 Skatteverket

Skatter och avgifter är den största anledningen till att Skatteverket använder sig av företagets redovisning. Inställningen till förslaget om slopad revisionsplikt hos Skatteverket är negativ, då deras oro kretsar kring ökad ekonomisk brottslighet och minskade skatteintäkter. Revisorn ses som en viktig granskare i relationen mellan Skatteverket och småföretagarna. Skulle revisionsplikten tas bort förlorar Skatteverket revisorerna som kontrollorgan.

⁴³

Sverige har ett känt skattesystem och man kan tydligt se den koppling som finns mellan skatt och revision.

Slopad revisionsplikt kan innebära att 96 % av cirka 280 000 bolag slipper revisor, vilket på sikt kan inverka på vårt samhälle.

⁴⁴

40 Thomasson, Jan & Arvidsson, Per. Den nya affärsredovisningen (2005)

41 Lönnqvist, Rune. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner (2006)

43 ECON rapport nr 2007-092 Den samhällsekonomiska nyttan av revision

44 http://di.se/Index/Nyheter/2008/01/07/264034.htm?src=xlink 2008-03-02 kl.12:00

(21)

4 EMPIRI

I följande kapitel kommer vi att göra en översiktlig beskrivning av våra respondenters verksamheter som följs av en resumé av respektive respondents åsikt.

4.1 Revisionsbyråer

4.1.1 Gothia revision AB

År 1979 startade de godkända revisorerna Reine Larsson och Jan Andréasson en revisions- och redovisningsbyrå i det gemensamma bolaget Göteborgs Ekonomibyrå AB. Gothia Revision AB bildades år 1984 och har idag 16 medarbetare. Verksamhetens auktoriserade och godkända revisorer är medlemmar i de kvalificerade revisorernas branschorganisation FAR SRS, och har kontinuerligt genomgått FAR SRS kvalitetsrevision. Gothia Revision AB är verksamma med allt förekommande administrativt arbete som löpande bokföring, skattefrågor, bokslut och upprättande av årsredovisning. Jan Andréasson arbetar idag som godkänd revisor.

⁴⁵

Presentation av intervju: Jan Andréasson anser att ett avskaffande av revisionsplikten i hög grad kommer att påverka revisorernas fortsatta yrke i och med den mängd företag som skulle slippa revisionen. Han menar att gränsvärdena som utredningen har föreslagit är alldeles för höga, vilket innebär att endast jättestora företag fortsättningsvis kommer att omfattas av revisionsplikten. Vad gäller småföretag anser han att gränserna bör hamna vid en omsättning runt tre till fyra miljoner och högst tre till fyra anställda. Dessa företag behöver enligt Jan inte ha en revisor, utan istället någon form av revisionstjänst. Han är tveksam till att 90 % av aktiebolagen kommer att slopa revisionen, men han är säker på att hälften kommer att göra det. Jan menar att revisionen ses som en kvalitet och säkerhetsstämpel, eftersom ett reviderat bokslut är ett dokument mot tredje man. Ett alternativ till revisor kan vara en redovisningskonsult, som upprättar bokslut och deklarationer, och som även ser till att bokföringslagen följs. Frågan om vilka för- och nackdelar som kommer med en avskaffad revisionsplikt omformulerar Jan till den centrala frågan om vad som kommer istället? Han är säker på att komplementet till revision istället är en utvidgad redovisningsskyldighet mot Skatteverket, men inte mot tredje man.

I deklarationen ska det anges vem som har upprättat bokslutet, vilket inte funnits tidigare.

Nackdelen är att revisorerna tidigare fungerat som Skatteverkets förlängda arm. Om revisionsplikten tas bort försvinner även revisorernas granskande roll, och likaså deras skyldighet att anmäla misstankar om brott. I och med detta blir revisorernas arbete mindre omfattande, vilket leder till sänka kostnader för företagarna. Ur revisorns perspektiv är detta till nackdel då fokus kommer att läggas på att marknadsföra sig själv på ett nytt sätt och på så sätt sina tjänster, eftersom marknaden för revisorerna garanterat kommer att krympa.

Enligt Jan innebär slopad revisionsplikt självklart en minskad efterfrågan av revisorer. Vad gäller frågan om en mer rådgivande revisorsroll nämner Jan att revisorsrollen alltid varit rådgivande, och kommer att förbli sådan. Hur kundrelationen förändras då revisionen blir mer efterfrågad än påtvingad är att revisorn måste sälja sig på ett bättre sätt och de tjänster som revisorn kan bistå med.

45 http://www.gotrev.se/2008-05-01 kl. 13:05

(22)

Gothia Revision AB har börjat förbereda verksamheten för en mindre omfattande revisionsplikt i form av funderingar kring redovisningstjänster kontra revisionstjänster. Enligt det förslag som ligger framme så försvinner inte revisionsplikten för merparten av bolag förrän de räkenskapsår som börjar den första januari år 2011, och det är detta datum som verksamheten tar sikte på. Det är relativt lång tid kvar innan den eventuella förändringen, men dagens revisorer kan behöva se över det faktum att revisionsarbete kan komma att bli väldigt begränsat. I framtiden kommer företag att anställa någon som kan skattelagen och bokföringslagen, och detta behöver inte nödvändigtvis vara en revisor. Behovet av kvalificerade redovisningskonsulter kommer troligtvis att öka, då det viktiga istället blir skatterätt och ekonomisk rådgivning.

4.1.2 Ernst & Young AB

Ernst & Young AB har bildats genom ett flertal fusioner av olika revisionsbyråer och är idag en av världens ledande revisionsbyråer. Namnet Ernst & Young antogs år 1990 efter den internationella samarbetspartnern och företaget har idag 700 kontor i 140 länder, varav 70 kontor i Sverige. Verksamheten har 130 000 medarbetare världen över varav 1830 i Sverige.

Nettoomsättningen uppgick år 2006 till 134,4 miljarder kr för hela företaget, och 2,3 miljarder kronor i Sverige.

⁴⁶

Företagets främsta uppgift är att leverera revision och rådgivningstjänster och har flera år i rad blivit utsett till Sveriges främsta revisionsföretag.

⁴⁷

Presentation av intervju: Inger tycker inte att frågan om slopad revisionsplikt kommer som en överraskning, och då med tanke på harmoniseringsprocessen inom EU. De företag som inte påverkas är de som är noterade på en reglerad marknad, finansiella bolag samt försäkringsbolag oavsett storlek. Det som händer nu är att ett nittiotal remissinstanser kommer att ha möjligheten att lämna synpunkter på utredningen. Gränsvärdena blev dock högre än vad Inger väntat sig, men hon tycker annars att förslaget om slopad revisionsplikt är bra. Det finns gott om tid kvar för en omställning, och idag väntas alla remissinstanser lägga fram sina åsikter. Revisorsarbetet påverkas på det sättet att fokus kommer att ligga på ett helt nytt tjänsteutbud. Inger menar att de som slipper lagstadgad revision ändå behöver ha någonting, och då måste nya tjänster utvecklas. Om förslaget går igenom kommer Ernst & Young AB att arbeta begränsat med något som kallas för review, vilket på svenska betyder översiktlig granskning. Utomlands finns review och agreed-upon-procedures där granskning görs på specifika områden, till exempel kundfodringar eller varulager. Dessa tjänster finns redan idag i regelverket Revisionsstandard, RS, men rekommendationerna har inte använts på grund av den lagstadgade revisionsplikten. Dessa tjänster är alltså inget nytt påfund, och de kommer troligen att användas mer i Sverige.

Fördelar med slopad revisionsplikt är att bolag kan välja vad de själva anser sig behöva. Idag är revision mycket omfattande vad gäller dokumentation, och förslaget kan då vara till fördel att slippa denna obligatoriska överdokumentation av mycket små bolag.

Nackdelen med slopad revisionsplikt är ur Ingers synpunkt rent affärsmässig. Oron finns att marknaden för revisorer krymper markant, men Inger tror ändå att många kommer använda någon slags redovisningstjänst. Om förslaget går igenom innebär det självklart att Ernst &

Young AB behöver lägga mer resurser på marknadsföring. Hon förstår att marknaden kommer att förändras, men hon tror däremot inte att 96 % av bolagen helt kommer att välja bort revisionen. Oberoendet från revisorns sida kommer att vara kvar i de nya tjänsterna och

46 http://www.ey.com/global/content.nsf/Sweden/Om_EY_Fakta 2008-05-05 kl. 17:00

47 http://www.ey.com/global/content.nsf/Sweden/Om_EY 2008-05-05 kl. 17:05

(23)

när bokslutsberättelsen lämnas kan revisorn vara mer rådgivande. Inger tror att den nya och mer rådgivande revisorn kommer att göra att många vill ha kvar sin revisor. Många anser att rådgivning från revisorn är mycket värdefull, och en slopad revisionsplikt ger troligen en bättre kundrelation eftersom kunden får större makt att välja själv vad de vill ha.

Internt har Ernst & Young AB haft informationsmöten för att de anställda skall veta vad som kommer att hända. De yngre anställda har börjat fundera över framtiden, och då ligger valet antingen mellan revision och redovisningskonsulttjänster. Ledningen har länge arbetat med konsekvensanalyser och spekulerat kring vad slopad revisionsplikt skulle innebära.

Internationellt har Ernst & Young AB haft kontakt med andra länder och sett till deras utveckling, men det är alltid problematiskt att jämföra länder emellan då de inte är identiskt lika. I bland annat Danmark och England måste bolagen göra ett aktivt val om de vill ta bort revisorn. Som förslaget ser ut i Sverige så slopas revisionsplikten och därmed revisorn automatiskt, här behövs inget aktivt val.

Ernst & Young AB har börjat ta fram tjänster som kan erbjudas som alternativ till fullständig revision. Inger presenterade några alternativ, däribland Frivillig revision som ger en bred och djupgående granskning av företaget. Denna version innebär övergripande analyser och detaljerade åtgärder och resulterar i en revisionsberättelse. Granskning enligt särskild överenskommelse är en annan version innebär en granskning av ett specifikt verksamhetsområde och resulterar i en rapport över faktiska iakttagelser. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara Översiktlig granskning som är en bred men mindre detaljerad granskning jämfört med revision, och resulterar i en rapport avseende översiktlig granskning.