SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

"aget

över Balt,

P.

T5gel 6ver Balt Ss eii lysande krigsbragd och i sina f61jder en av de avgörande Iaiir-idelserna 1 Nordeiis I-mistoria.

Samtiden tillslirev Carl

X

Gustaf enasain initiativet till Taget 6ver Balt och detfas lyckliga geiiomf6ratade. OfTiciellt fastslogs detta med styrlia. I den relatiorn om Carl S Gaastafs krig och politik, som den S april 1658 upplastes iiaf6r sven- ska riksdagen, heler det: ~elmeir~aval iiagen torde GiuaiigP. Maj18 iiarida att teritera passagen 6ver Stora Wi1%, s5 %a- d e stora strömraaar, som isen d a r skara och f<prtara, s i ock a t t viidret synifes kasta sig, likval h a r Kungl. Maj:t avancerat till Sven- borg och bekoaaannaiades d i r Ptuiisltap ona isens styrka m e d kavalleriet, P Sesei raamsa deil 7 februari in p i LåPai~d niar- scherat.)) Freden i Roslrilde tillskrevs i s a m m a relation »Guds sgrianierlige hand, Háur~gl. Maj:ts valeur och högupplysie och lycksalige eondeaite» l. Relationen var förlaitad a v Edvard Piiilipsson Ehrensteeii, I egenskap av seltreterare vid Hieraagl. kansliets iitrikesespeditlon hade h a n EO1jt Carl

X

Ganstaf ula-

d e r falttaget.

S a m m : ~ uplfifattiairrg, som oEicieBIt havdades E Sverige, möter hos den franske ambassadören chevalier de Terloia. Avelm denne var e n av Carl X G~istafs narmaste f6IjesBagare eiiider del: danska kriget. Terloai salt e;.l~lagt egen uppgift vid

P

-Fiirelasniiig vid nordislia hislorikeriilölet i Lilleliarnmcr der1 2 juli 1948. Har tryckt i utvidgad ioïin.

Kidd. o. adelns riksdagsprot. 1858: 289, 340, 341. JmCr Relatioil öfwer thet sigh uthi Kongl: ilfay:ttz expedition på Fyen och Seelailel tildragit hafrner, i f r h thet FIans ICongl. May:tt afireestc i f r h Wissmar theil 5. januarij, ii1 thess Mans Kongl: May:tt koin hem til Götheborg theii 23. Martij &r 1658. Stockliolin och Göihehorg 1658. Citeras i det följande: ICrigsrelatiorien.

2 Curt Weibull.

konungens sida, n a r denne i sin kaross p5 isen ålate 6ver Stora Balt. H sina rapporter till Paris berattar han, att Carl

X

Gustaf »mot allas mening» gatt 6ver f r i n Fyen lilP Falster; riksaanisalen Carl Gustaf Wralagel hade fBtt reda p i Over-

gangen först genom de order h a n fatt alt med sina trupper följa efter konungen1. P% 5Pdre dagar tiigav Terloaa sina memoirer. Vid omkaliandet av Carl

X

Genslafs besl~at att g5

6ver Stora Balt skriver laan har: )>de framagingar Sverige vunnit under detta krig, Bia vunnits enbart genom Ptonanngeiis mod och hans djarva, tappra g e n o m c r a n d e av siina planer))

'.

Med Sanauel PufendorPS stora verk »De rebus a Carolo G~asbavo gestis» (1696) vandrade denna Elarensteens och 'lTer%ons upp- fatanaiiag 6ver i historieskrivaiiaageaa.

LTppfsltaringen all tiget Over Biil$ helt oela odelat var Carl %h Gtnstafs verk stod Bange fast. FOrst under senare delela av 1'400-talet intradde en förandriaag. Fran denna tid h a r Carl

X Gustaf sl~~je~lits at sidan fCar sina tjiinstefirrittande general- %tvartermaistare under falttiget geamera\kvarterm5sBttre1Qjtna11- hen Erik Dahlbergh. PS vaxlande satt bestanade en d d r e hishorieskrivniq Erik DaB-iBberglis insats. Ii ena HevernesbesBrPv- ning av EriB DahBbergli skrev Carl Gustaf Nordin 8186: »p5

Dahlberghs ord sker Taget 6ver BiPi; och utara detsamma hade Sverige varit några landskap ringare, oeli varldeira hade haft ett ljj2ltevei.k mindre att betanidra» 3. Nagra decennier

senare kallade Erik Gustaf Geijer Erik DaBaYbergBm »den ~ a i i r -

maske ~npplaovsniannena» ta11 Carl X Gtmstafs beslut att g5 Over

Balt FFörandringe~i hade sina grund i att nytf k5B1malerial kommit i dagen. Iáallmaterialet Paarr4irde fiara Erik Dahl- berg11 sjalv.

E n

EriB Uahlberglas sjalvbiografl laade. tryckts

1757, ett utdrag o m tåget 6ver Balt u r hans s. k. dagboli

1785

j.

-p

-'

Terlon till Mazarin. Vaalse p5 Falster 1658. Archives des Affaires Etraiigeres. Danemark 9. Paris.

Mkmoires du chevalier de Terlon 95. Paris 16'82.

C. G. Nordin, Lefverneslaeskriining 6fver Erik Dahlberg. Svenska akademiens handlingar ifriin 1786. I, 308. Stockholin 1801.

Ur Erik Gustaf Geijers iörelas~~iiigar, uig. av Anton Blanck, 110. E n kort och sanfardig "Drallelse Cafwer grefwc Eric Dahlhergs

Tager över Balt. 3

Detta nya kalBmaQeria1 h a r Biirige obes%rPLI kommit att bestamma iiveam en senare historieskrlvnaings uppfattning av Saget Qver Balt. Erik Dahlbergh liar tillerkgnts e n utslags- givande betydelse. Carl

X

Gustafs radgivare, riksamiralen Carl Gustaf WrangeH och cianslie riPishsvmastaren Corfitz Ulfeld avstyrkte Taget 6ver Balt, skrev F. F. Carlsson; »de bes\~uro Ino~seangen att ej siitta p5 spel sitt Hav och d e n tappra har, som var Sveriges enida forhoppning». Konungen var )>nara Qvertygad av deras sPi%l», fortsalter h a n ; mera efter en

ny ZddpPagsaing med Erik Dahlbergh ensam fattade han »besleitet till ett EGretag, vars Bake BirigshPslorBen icke h a r att uppvisa, ocln soan bestamde de nordiska rikenas förhallaamde f6r laisgliga lider» l . Den fijojanade svenska och daiaslta Balsiorle- skriarningen anslöt sig - nagon @hag med viss avvikelse ifraga om Gsrfiiz UEáeBds roll - till

F. F.

Carlsori. ))Det blev Erik

DaBilB~ergh, hrris Raad korn til al. beslemme laTordens Skzbrie», skrev J. A. Fridericia i sitt berönnda vedi ~ A d e l s v ~ l c l e n s sidste Dage»

F. F. Carlcons ocla J. A. Fridericias uppfattl~inmg har helt slagil igenom. Historien o m Tigel: 6ver Balt är i arara dagar konceiitrerad kring fyra lseavudscenea-, alla hamtade u r Erik DahPberghs egna skildringar. Platsera i6r den WsBa a r Daltam BiBoster eifaiaf6r Odenase. Carl Y Gustaf sitter den 4 februari 8658 vid aftonnlaltiden i stora sailen. Ena snQh6ljd ofyiiacer, Erik Dalilbergb, k o m m e r in. Man avlagger rapport o m isens

Pefwerneslopp etc. Del swenska Isibiiolelret utg. av C. C. Gjörwell 1, 92. Siockholni 1757: hai ils PTongl. Maj:t ock derp8 wille pousseru siria victorier, a t derigeiiolii bringa Dan~narli Lil raison, ocli d. 30 Jaii. gick iifwer på Fylin; blef haii (Erik Dalilbergh) samina dag tiffaidud efter slaget at secoglioscera stora Belieii, bliwandes Hans ICongl. Maj:t vid &terlioinslr~i. igenom hans underdåiligsti: rapport och försiikring om isens starlrlelr förorsakad a t se-

solvera ii1 den ui~dersamiiia och oiörliliiieliga marclie Ofwer stora Belieil,

4 mil 6Pwer isen, samt I,angeEai~cls, Falsiers, I,alands och Seelaiids ärtifraiide, alt inför lijöpenliarnil.» - Gyllenborg, G. F., TBgel öfver Balt, 521. Stock- holm 1785.

1 F. F. Carlson, Sveriges Piisloria aiidcr konairigariia a v pfalziska hiiset I, 3P7. Stockholm 1855.

4 Curt Wcibull.

tjocklek 1 Stora Balt oclm försäkrar, att h a n »Hans iliaj:t genom Guds hjälp med arméen utan skada vill överbringa till E å l a n d ~ . Carl

X

Gustaf blir övermåttan glad, slår ihop händerna och utbrister: »Nu, bror Fredrik, skola vi talas vid p å god svenska)). Han Iiter genast spänna för sin vagii, befaller Dahlbergh ata vid sitt bord och med Dahlbergh 1 sitt säll- skap liör h a n till Nyborg för ait överlagga med Carl Gustaf \Vrangel. Den a n d r a scenen ä r förlagd till slottet i Nyborg. Carl Gustaf Tvrailgel och Corfitz hilfeld avråda konungen besfäm-8 från att p5 isen gå över Stora Balt, »förebärande så många otaliga farliglieter, som Balten med sig förde och andra Inconventier, som R a n s

M 4 : t

och arméen kunde rålia

B».

Men Dahlbergh vidhåller sin försäkran, att föra koiaungeli Qver utan skada. Carl X Gustaf låter sig nara ilog övertalas av Wrangel ocli tilfeld och går till sanigs. Mitt i natten kallar h a n Dahlbergh till sig. Dahllherglm upprepar an en

gang sin försakraii att, s i framt frostea-i fortsatter eller som del heter i en anilaii B~erattelse, o m vadret ville slå om Bill frost, fora konungen över, »hade han ock tre gånger hundrade tusen anan)). Roneinge~a svarar: »Wea, det 2s gott,

P

skolen oc8i s i göra. Och jag vill 1 Herrans n a m n gå fort; Mrrangel sclm UlfeBd m å saga vad de vilja. Deras niening k a n vara god, m e n denna occasioai 2r allt f6r Btostelig att lata så förbi- g;.» E n sekreterare eftersliielias och får konungens befallning, att, riksarniralen oåtsportl, skriva order till alla regementen att följande dag möta koriuiigeri i Svenborg. Scenen avslutas med ett uppträde niellan Wrangel och Dahlbergli.

»H

skolen

f5 skain)), säger lyrangel; »% b r i n g e i ~ Iioriurngen o m scepter och kro~ia)). Dalilhergh replikerar med friskt mod och gott sanivete: »Det jag h a r lovat, vill jag med GLI& Iijalp hålla.» De båda sista scenerna avspelas på Skora Balts is och vid den kungliga fredsbanketten p 5 FredriIisborgs slott den 4

mars 1658.

Z

den förra ser man Eril; Da%ilbergh på koriurigens befallning rida i spetsen för den svenska armeen och visa den vägen över Stora Balt. I deni senare sitta de båda lio~iungarna, Carl X Gustaf och Fredrik III, och tala över bordet o m kriget och i synnerhet den undersamma marschen över Balten.

Taget över Balt. _a

Carl S Gustaf varader sig om, peliar p5 Erik Dahlbergh, som star balsom hans stol, och sager med ett leende: »denne h5a- h a r visat mig vagela hit in på Sj.jallalad». Fredrila III racker Erila 1balalbergB-n handen, s o m denne kysser med tillbörlig rexrereiis. Meni den danska droktningein Sophia Annalia »snedde» esomoft'hast ögonen p i Erik Dalalbergb och menade »fuller ta88 iivenityrs icke allt det som gott ar)). Taget över Balt

am.

mera en Erik DahPberghs a n en Carl X Gustafs bragd. Den 32-årige generaiikvartermastaren a r handelsernas huvudl~jiilte. Carl

S

Gustaf laar sjalv erkarit det.

Ett försök till brytning mot denna tapphatning kom 1921. I en detta ar utgiven skrift h5vdade den svenske krigshisto- rikern, general Gustaf Bj8rlin samma tappfatt~~ing som sam- tiden; gran f6r taget över Balt tillkona enligt laonon-a helt och odelat Carl X Gustaf sjiilv. BjiPrlii~ viiiader sig med skarpa mot deim avgörande betydelse som tiPPskrivits Erik Dahlbergh. »Glansen av dennes ålderdoms f9rtjanster», menar han, »Liar spritt siin gloria iivela över laans tidiga Bärois och oer- laört förstorat Ia'hans insats ifriga om svenska armeeiis Bver- g h i g av Stora Balt.» Ingena samtida niamner något daroan. )>]Det f6refaller diirfór en nutida forsbare,)) slutar Björlin sin undersökning, ))som om Dablbergla slaapat sin hidigare 11YstorYcg hiitan vittnen l.»

Gtislaf Björlins uppfattning laar icke vunnit anslutning. Hans uiiders6kning hade många f6rtj5nster9 men led iiven av uppenbara svaglaeter. Den samtida laritiI~en slog ned p i dessa. B ~ 6 r l l n s arbete karakteriserades som ett f6rsöB att titan fullgiltiga slial »nedsatta ett av vaiïa allmiiu~t erkant vackraste m!nnen fran vår stor%ietstld», och »en laittills som en av storhekstidens allra ypperste ansedd innan». Kritikens syfke var ett »återupprättande av Dahlk~erghs anseende Aven en f ~ l j a i a d e historieskrivning Iiar funnit, att de skal, som Gustaf Bj6rIin förebragt för sin uppfattnirig, ej verba över-

-

-l Gustai Björlin, Karl X Gustaf och Erik Dahlbergli vid Gverghgen av Stora Balt. Stockholm 1921.

Muilthe, L. W:son, Sidslirift i fortifikatiori 1922, 41; jmfr Ericsson, E. och Vennberg, E., Erik Dahlbergh 261. Uppsala 1925.

6 Curt Weibull.

tygande. Den h a r fastslagit, att den traditionella uppfattniaigen

ona det a v g ~ r a n d e inflytande, som Erik Dahlbergh haft "r Carl X Gustafs PoesPrit att g5 över Balit, alltjarnt torde bevara sin giltigbet l. »Erik Dalilberg11 laar vunnit varldsrykte soni

upphovsman till och ledare av Carl X $renstafs ttag h e r Bal- tera 1658,)) heter det i den seiiaste sammai-mfattande framstaBP- ningen av Carl S Geislafs Iiistorla

Carl S Gustaf och Erik DaIilbergBn a r det enda problem, som historieskrivniingen naera ingaende diskiiterat vid behand- 1ii~geaa av Sagel Qvei- Balt. Det iii- BazPrn~a oP6st. Aven andra Utersta. Tåget över Bi11 h a r P sjalva venBcet aldrig skilidrats

p i grundval av kvarlevor och samtida beraltelser.

14.

Ilcriget mellan Sverige s c h Danmark 1643-1645 hade inletts med ett svenskt blixt6verfall. U kan krigsf~rklarang eller firegaende varsel ryckte 1,enaaab.t Tors%erasons anaie i n 1 Dan- mark och ocktaperade Holsteiii och JgPPand. Ingen i Daiimark hade trott på möjliglaeten av ett dylikt överfall. Iiristian I V

hade tillbakavisat ryktena om ett firestaende fredsbrott fran svenskarnas sida med orden: »ville d e eamdelligt deran, da liaaber jeg, at de som kristne vare os ad, foriiaden de begynde

nogek af inaporl-ance~. Fredrik III gick 1657 andra vigar an

svenskarna under Axel Oxenstiernas ledning 1643. Ilanan lian började nagon fientlighet utfiiadade han en hhigtidllg krigs- förklarirag. En dansk härold i gammmaldags stat och itf6BJd av en trumpetare red över rilrsgransen och 6\7erliirnnade Brigs- firklaringen till den svenske landsh~velingeaa i Halmstad.

De slika siitten att börja ett krig i ï o karakterisiiska for de bada nordiska rikena vid mitten av 1600-talet - det ny-

skapade, malmedvetna och slagkrsaftiga Sverige s c h den medel- tida, i aldraga former stelnade daraska adelsrepublikera.

Den danska krigsplanen - i dera man en siidain esiste-

Ericssoil, E., i Svenskt biogr. lex. IX, 619; Sveriges historia till vara dagar VII, 333.

Tåget över 13iilt.

7

rade - gick B657 ut p i att liu~ludanfallet slculBe riktas mot d e srenska besittningarna i 'Lyskland; m a n syftade friimsk mot ena erövring av Breaneia och kTerden. Eiidast mindre styrkor avdelades mot det egentliga Sverige. Fredrik III sjiiav gick med den darislia CPrPogsflotlamz till Danzig. Avsikten att Paindra Carl '9; Gustaf att Bill sjöss aterviinda Bmem till Sverige. Fredrik IBH riSddes under denina flottexp~edition av eia f ~ r s t a oly~lispost. Carl S G~lstaf reste icke hem. Elan gick till ailfi~ll.

Deia "0 j ~ ~ n i fick Carl X Gustaf i Thorai I ~ L P B I S ~ ~ P om deni danska lirlgslbrklaringen. Haai var sedan Piinge beredd

p5 krig niied DanmarPi; h a n hade sjalv i april i657 befallt rilcsr5det i Stocliliolim debattera frsgan oan Sverige s l i ~ ~ l l e f6rst angripa Danmark eller förviinta fbrcta slaget l . Redan den 36 juni k u n d e h a n satta sin a r m e i marsclm. Dcni gick ~~Sstertm t fr511 Bromberg.

Can1 X Gustaf hack 1657 besliis~at sig för saninana krigs- plan som Lennart Toystenson 1643: att rikta hmvtidanfaPBef naot Daaimarlis sarbarasle p u n k t , dess c y d g r ~ x . Anfallet l'hilj- des aar s a m m a framgarig som

1643.

Under sensommaren 1657 oel;aaperade Carl X Gustaf Bolsteiam oc%a JyPBand. Den da~mska armbeii försölite linappast nagel ~ l g o % s f a ~ ~ d . I l e r eller mindre i paniili drog sig lauvuddelen tillbalca iiiaonm Fredriks- oddes vallar. Naltenm mellan den 23 och 24 olrtober stormade Carl Gustaf Wraaagel Fredrikssdde. Allt moislinad yaster om I,ilBa Balt var dasmed B~r~atet.

Frarngingarna 1a:ide rarit örerv5Bdigande. 84en trots den1 var Carl

S

Gustafs stallnia-ng p i Jgllaiid vid irssBciFlet 1657-9658 ej utair stora faror. Farorna P-notade shiderifran. Brandenaburg r a r

a

fard med at8 anslinta sig tB11 Sveriges fiender ocli fran slealet av a r B657 pigingo i Berlin taiider- hai-ndlirigar mellan Wrandeiaburg, osierrilce och Polen om

ett oirensivt Ifiirhund m o t Sverige. Det f6rbereddes ett stort lagt anfall mot den sveaaska arméen i Holstein och Jylland. Generalstaterna arbetade samtidigt k r eii fred mellari Sverige

.-

Curt Weibull.

och Danmark, som skulle åtesstälIa statias quo. Carl X Gustaf såg farornia narma sig. Hans tankar kretsade under dessa f6rliållanden oavbrutet kring en överging till de danska öarna. H a n tankte ursprungligeil att övergången sBiuPle ske till sjöss f ~ r e viilterais inbrott och gjorde firberedelser harför. Den starka frost, som satte in under slutet av januari 1658,

möjliggjorde emellertid att f~rverliliga hans taiikar på anraan vag. Tidigt p i morgonen den 30 januari salte Carl X Guslaf den svenska arméen i marscli ut p5 isen över Lilla Balt. Konungen Hedde personligen arnieen. » H a n tänlier inte p5

att iita eller vila sig oclm bekymrar sig Inte o m något, som rör hans egen person. H a n vill själv vara överallt, d a r han tror sin narvaro nödvandng,)) skrev TerBon till Mazarin

'.

O v e r g h p n av Lilla Balt var f~iP1 av rlslier. Carl S Gustaf fack se sin egen kaross firspiind med sex hastar och två kompanier soldater firsvinna under isen. Mera Overgangen genomfördes och huvuddelen av den danska armGell p i

Fyen tillintetgjordes i slaget á Tgrbring arak.

I ett brev fr511 Odeinse av den 2 februari till den sveilske ministern i Frarikfmrt a m Maln Mattias Biörenkloel liar Carl

X

Gustaf sjiiliv karakteriserat bjvergingen av Lilla Balt med orden: »Det ar ett synnerligt Guds nådeverk, att jag så lyck- ligt och ulaii follispillan passerat ar, (att) dar tisdagen till- förne strörnm~en gick helt ren, jag Berdagen med hela armeera övermarscherade»

'.

F ö r häradelseutvecklingen p i Fyen under d e narmast "ojande dagarna GrePigger ett ej helt obetydligt samtida eller nara samtida källmaterial. Del viktigaste a v detta a r Carl

X

Gustafs egna order och brev, Carl Geistaf TVraiigels skrivelser till konungen, den franske ambassadören clievalier de Terlons rapporter till Paris och de officiella svenska krigsrelationer,

Terlon till Mazarin. Odense "2 1658.

Carl X Gustaf till M. Biörenltlou. Odense "2 1658. liiksreg. Sv.

Tagel över Balt. 9

som spredos i avskrifter och i tryck kort efter handelsearia l.

Kallrimaterialet a r hittills icke hell titnayttjat. Det tillater att 1 vissa slycken ingående följa Carl

X

Guslafs hhand8lngar9 hans planes och dispositioner.

Overgangena av Lilla Balt var genomförd sedan Brl. BO

f. m. den 30 januari Med Qverv5Idigande snabbhet fullf6ljde Carl

X

Gustaf segerra. Redan samma dag överg5ngen skett, utsände h a n eka rad svenska truppstyrkor för att tillintetgöra återstaende delar alr den da~islta arrraken p5 Fyen. $,la& Akessona Thott gick till Iversniis och nedhögg eller tillf5nagatog ett dar staeiade allmogeeippbad, Rutger von Ascheberg sändes med sil& regemente mot Middelfart och tvingade

p5

I-BInads-

gav1 slott generalmajor Hindrickson att sjiilv ge sig tillfiaaga och hans trupper alt g& i Carl X G~istafs tjailst; ban erev- rade samtidigt GO stora och s m a kanoner, ett stort förrad av proviant och ammunition oela ett antal inonkerade och omonterade farlroster. E n major vid Wlttenbergs regemente marselierade ta111 Odense; fyra danska riksrad, den dailske overbefilhavaren p5 Fyen Ulrik Clirictiaii GylderiH6ve och en truppslyrlta under Caverste Sten BilPe togos d a r killf2rmga. Geiieralmajor Fabiaii Berndes skickades nmcd %v5 regenaaente~ till Svenborg; hari Biverrumplade och iniferlivade med svenska arraaéen fyra korlipanier till. häst, som voro i aramarscl? frail

Langeland. Följande dag, dera 31 januari, tagade riksanii- raleri Carl Gustaf Wrangel med st6rsia delen av Etaval%eriet och dragonerna till Syborg; senare f ~ r s t a r k l e s hans styrka med två brigader till fots och några kaldoner. Stadena

OGBP

slottet intogs strax, men fyra danska öa-Bogsskepp i hamnen lycliades radda sig. Carl X Gustaf q j a l a r iiverliattade efter kavergangen av Lilla Balt i Kjöizgs by och begav sig filjande dag till Odense. H a n log f ~ r s t sitt huvudkvarter i Dalbarn

"erlons depescher till Mazarin finnas, som sedan nämnt, i Archives des Affaires Etraiigeres. Danemark 9. Paris. Hans depescher till de Brienne ha hamnat i British Museum, Harleian Manuscripts n:o 4535. De överens- stämma nara med hans depescher till Mazarin. - Oin krigsrelationeriia se Björlin, G., Carl X Gustaf ocli Erik Dahlbergh 4.

1

o

Curt Weibull.

kloster, strax utanför staden, senare, den 3 febrtiara, inne i staden l.

Carl X Gustaf hade hastigt bemaktigat sig hela Fyena.

Hans dlsposifioner visa emellertid, att han redan fran f6rsta stund syflade Iangre. Haavuddelen av armeen under bef5B av tv2 hans framsta generaler, Carl Gustaf Wrangel och Fabian Berndes, korurmaenderades Pil1 Nyborg och Svenborg, de h i d a överg5ngsorterna till Sjiillanid. Befalhavarna hal- hade order att undersSska isen p i Stora Balt. Den franske ambassadoren, chevaiier de 'Terlon, lade aven rnarke till att konanngena givit order om alt grovt artilleri skulle ö v e r b r a s till Fyen f r i n Fredriksodde. Man var impollerad av Carl X Gustaf och av vad h a n upplevde. Ban skrev [il% MazarPn, att h a n mlsstinkte, att konungen, om Isen p i Stora Bidi blev ca stark att den bar, hade f ~ r avsikt alt marschera över till Sjalland och g& p3

HáQpeiii~aann. »Det Sr intet Ivivel,» skrev han, »att hian g6r

det, om det a r görligt. S y hans vabsamhei 0617 snabbhet förekommer och Qverrasliar Bmans sewfiirdiga fiender och han fibrsermnaar aldrig ett tillfzille att utn~ytija ett overlag» 2.

UndersUliningen av Isen p% Stora Balt anPOrfr~ddes under Carl Gustaf \&'rangels och Fabian Berrides Bverbefil a t Ggi-a av armeens regemenisofiicerare. Generaladjutantena Fredrik von Ahsensdorff och överstelöjtnanten Liibeeker rekognoscerade vigen Nyborg-Iioa-s6ï, generalkvastermistaseii Erik Dahl- bergh vigem Svenbsrg - 1,angelaaid - Laland. Carl X Gtastafs dispositioner och beslut i högkvarteret blero beroende asr de rapporter, som från dessa ingingo om isen p5 Stora Balt. F r a n Carl Gustaf Wrangel k o m m o dagligen rapporter. Den första Biom redan den l februari. Wrangel rapporterade, att h a n h ~ a t berattas, att isen skulle biira vid Tasinge, ön á

farvattnet mellan Fyen och Langeland, att g5 over till kange- land och s å till Låland. »Inageim minut att försumlmaa,» svarade konungen samma dag h a n fick denna rapport. Blir BVrawgel

--p.

IIrigsrelationeii. Rutger von Ascheberg har seiiare i siil »Journal* lamuat en skildring a s händelserna vid Hindsgavl. Elvitfeldtslta läroverkets bibliotek. Göteborg.

Talget över Balt.

1

1

fGrvissad o m akt Isen bar och frosten fortsattes, skall h a n icke underlata att genast nied alla sina trupper utom ett regemente och 30 h 60 a~iusketesare marschera åt LalmgePaaad. Beslutar Biai-n sig Piarhr, skall kontoiigen sarida de »srni latta sty~lieli», som han lian- i Odense och allt kavalleri tiB1 Sven- borg. ))alit ska11 mö8a Eder dar,)) skrev Carl

X

Gustaf; »ta-

den a r kostelig; Glid glve B liornme över At Sjalland, de% vore e n bilsltliig sak.

. .

Toutefois il ile faut point perdre aucune m i n u t e , s'ili est possible de passera)) l,

Konungens brev till Wrangel av den

1

februari Afer- speglar halas iver att lionima över S h r a Balt. Men en liten iakttagelse hade \~5clict Baaras misstankar o m tilliförlitlig8aeteai av desa B~erabtelse TVraaigeP ameddelat. $741-aiagel hade tagit danaslia rilisradet Otlo Krag tillfånga. »Jag f6r~andrar mig,»

skrev konuiigen, »varf6éir Otto Krag icke a r g i n g e i ~ deii vagen (over Svenborg) ifall det )abare)). FöQande dag hade Wrangel

fatt nya underrattelser. E n man, son11 f6r tre d a g a r _- sedan kom- mit fr5n I,angeBanid, rapporterade han den B febn-emari, hade berattal, a l t »vattnet v a r a n d a helt rent mellan bagge liirmderna~. Samnie m a n och alla &Irrangel talat med menade o ~ l i s å , att det fanns »helt ingen apparence», att isen skulle lagga sig mellan Larigeland oeli Laland. Strömmen var för stark2*

De nya einderrattelser, som 1;onuragenm fick frain lTa.awge% o m viigen över Laiiigeland - och LaBaiid, voro aiedsP5ende. Konungen gav upp hoppet om en smedelbas 6vergHng av Stora Balt 3. Men deim starka froster1 fortsatte. Sit~aationien!jus-

nade. Orerstel6jojlnaiit k-hibecker rapporterade den 2 febreaari, att isen f r k Nyborg Bill Spa-ogö var »stark nog»; p i andra sidan Sg~rog6 van. deiii diirernoh icke »p5 det basta», men tre flyende danska kconxpa~lber hade till fots gatt över isen till SjaPIland. De hade mereridels Iiinaanat sina Biastar kvar p5

Sprogd; bönder och borgare hade sedan varit ocla Biiimaatat

Carl X Gustaf till Carl Gustaf Wrailgel. Odciise 1658. Mist. tidslrr. 1881: 205.

Carl Gustaf Wrangel till Carl X Gustaf. Nyborg l/? 1658. C. G. Wrailgels brev till It. M:t. Sv. Rilisarlr.

12 Curt Weibull.

dessa. Följande dag skrev Wrangel, att överstelöjtnaiit Eii-

becker hade tindersölit isen anda till en halv mil fran Själland. Isen bar icke rilatigl; enligt uppgift av en man, som bodde p 5 Sprogö, och av flera andra br~iliade isförhållaaadeiaa i dessa fasvatteri förändras på f5 timmar. \Trangel tankte emellertid förlagga era truppstyrka på Sprogö f6r att standigt reksgiloscera isen; samma riatt fiililite hail sanda en a n n a n styrka till fots över till Sjalland för att söka utröna %rsvarsanslalterna där. Den allmanna meningen var, att o m frosten och det lugna viidret fortfor ilagra dagar, s1iulPe isen komma att bara, uppgav VJiangei. K.1. 10 p5 kvällen k u n d e h a n senda en ~ i y r rapport.

von Alireilsdorff hade varit helt nara Sjalland, meddelade han. Han hade fliiinit isen tiP1 Sprogö fast nog. rraeaa darifrån och till SSjal%and rnycliet lös oclm h51ig. Det vore mycket P~asardöst att g& över niaed arméera, men late sig val göra med en mindre styrka. Wranagel s i n d e von Ahrencdorfl själv ti14 konuiigen för aiiuntlig rapport l.

Carl X Gustaf tolkade Wrangels rapporter optimistiskt. Eriligt överstelöjtnant Lh~becliers Pserattelse hade isen lagt sig på andra sidara Sprogö s c h var redan s& sfarlc, att fientliga ryttare kuainat rädda sig till Sjallarid. Konungen förmodade diirför, att den piggeilde kölden skulle koniinla aseil att lagga sig f~allständigf och göra den tillracli'ligt stark för eni 6vesganmg av Balt vagen Nyborg-HBorsöi.

"

Men a n n u den 4 februari var allt i ovisslaet.

Carl Gustaf FVrangel hade sant dagliga rapporter om isen sedaim deil 1 februari. Men från Fahian Beriides Imördes lange ingeiallng om isförhallandena mellan Svenhorg och Lålaiid. Erik Dahlbergh hade utsänts för att undersölta dessa.

I den rapport av den

1

februari, som konungen naottog föl- jande dag, slarev tvrangel, att han förmodade, att Erik Dahl- bergh nu var kommen tillbaka till konungen fr5n Langeland och medfört naigon visslaet o m isförlaållandena dar. Mena Dalal-

--P

-i Carl Gustaf Wrangel till Carl X Gustaf. Nyborg 2/2, 1658. C. G.

WrangeIs brev till K. M:t. Sv. Riksarli.

Carl X Gustaf till Carl Gustaf Inirangel. Dalum klosier 3/2 1658.

Tåget över Balt. 13 bergh var ej konamen l. Deri 2 februari förnyade B~onkangen ordern till Werndes att lala Dahlbergh i enlighet med hoiiom

av konungen givna order rekognoscera isen mellan k a n g e -

Band ocli Laland. Carl X Gustaf bramin av iver att hbira daroni » F Q T allting lat anag få veta h u r det bevant al- med isen mellan Langeland och kaland, p5 det jag därefter m5 latia min mesure, I i t mig f5 vela svar genom natt och dag». Följande dag, den 3 Febr~iari, f~ r n y a d e s ater ordern till Berndes att undersöka isen med tillagg, att Dahlbergh sliuP1e saridas lillhalia f8r muntlig rapport

'.

Till Wraamcgel skrev Carl 4; Gustaf samma dag: »jag f6rvantar slupideligen Dalalbergli tillbaka». Men ingen Dahl- hergh laôrdes av eller syntes till. Carl

X

Gustafs %kalamod

arar der1 4 februari p5 bristningsgransen. » G u d vet vad BiabPan Beriades gör, att han inga svar siinder tillbalaan, skrev B-nan till Ba'rangel; »lians koinmenderiiig behagar mig slatt intet, ty allt vad h a n tager sag bre, maste g5 langsan-nt; jag tror I-naii h a r icke en g i n g sänt Dahlbergh bort eller strikt efter- följt de nauntliga order jag honom geiiom Dahlbergh g a v »

Carl Gustaf %Vrangel och Carl

Ih

Gustaf h a ralinat med att Eril; Dahlbergh skulle återlioinma f8-h sian rekognoscering redan den 2 eller 3 februari. I<oiiuasgen h a r d2n:jiimte enttalat ett skarpt ogillande av deii Bingsamhet, aned ~ilkena under- stikillngera av Isen mellan Svenborg - Langeland - Lilai-ad

bedrevs. Vissa uppgifter frira dailskt hall @ra det möjligt l~edöaiin-na, onoa dessa berakningar s c h detta ogillande varit berstligade. Uppgifierna fôreligga i den idatioin, som kom- mendanten i Nakskov, ajarerste Frarmqois Edmondt Bi~namrnat om denria faslniilgs kapit~alatioia dein 7 februari 1658. Edmondt beraltar, att redan den 38 jaiatiari komrno flyeiide ryttare p& isen fran Fyen över Langeland till H,a)a~~d. De medf6rde tarider- rättelsen, att »allt p5 Fyeii var fbjrlo-atal. Deil 2 Iebruari Biomm0 alltjiiaial ilyende ryttare frB-an Fgreni. De irrberattade,

--

L Carl X Gustaf till Carl Gustaf Tvrangel ?/z 1638. Hist. titislcr. 1886: 206.

Carl X Gustaf till F a b i a ~ i Bcriides. Dalum lilostcr "2, 3/e 1658.

Riksreg. Sv. Rilisark.

Carl X Gustaf till Carl Gustaf Wra~igcl. Dalurn lrlosier 3/2. Riksreg.

14 Curt Weibull.

att e n patrull sveriskar redan visat sig p5 Langeland. Föi-

jande dag fick Overste Edmondt genom enn skrivelse fran Laimge- Band uraderrattelse o m att starka fientliga trupper ankommit dit, De laade matt och besiktigat isen och funnit den stark nog

f6r en 9vergAng fran Langeland till Laland l .

Ilet f r a m g i r av dessa Frangois Edmoradts uppgifter, att budet om ~nedeslaget vid Tybrang vik den 30 januari genom fly-

ende ryttare natt Nalcskov redana den 31 januari. Isen p5 Stora B5lt mellan Fyera s c h Idaland laar burit redan denna dag,

a

varje fall f6r elmskPBda ryttare, Den rapport frin1 FlTrangel

om att det berättades, att isen bar har, som Carl

X

Gustaf erhi511 den 1 februari, h a r salhinda varik riktig, Erik Dahl- bergh har utsants p6 sina ïeBrognoscering senast den, 31 januari e.

Men tidigast den 2 februari, tval dygn senare Sn de flgendc ryttarna, Biar h a n nall Eram %i11 mal@L for sin neP<ognosceriiig, isen mellan Langeland ocln Lilarad. Vigela di8 var enidast c. 8 niil. Carl X Gustaf har liaft grundad anledning hade f6r sira $6rvaaatana, ah& Erik Dablbergli slaulle aterkommit sedaim den 3 februari och f6r sitf skarpa ogB8larmde av Fablani Berndes långsamhet. Det har brustit vid den svenska rekogalo- scerirsgen av isen mellan Svenborg och Laland, del froritav- snitt dgn. Eril< Dahlbergh under Fabianm Beriides 6verbefaA Pedde rekognosceringen.

Fbrst efier nara fem dygn hade Erik Dalalbergl~ fullgjort eanders6lsningen av isen.

P&

kvidBen dei-s 4 februari var laan tillbalra hos Carl

X

Gustaf. Hain kunde rapportera »det hara

Relatiori des Rittern und Ohristen Franciseus Edinondt gewesien Cominendaiit Zu Nachscaw wegen ylsergab selbigen orths. Danslre Magazin V: 3, 7 3 .

Krigsrelationens uppgift, att Erilc Dahlbergh utsants för rekognosee- ring av isen den 2 februari ar oriktig. J i r ovaii sid. 1 2 aiiförda brev f r i n Carl Guslaf Tvrangel till Carl X Gustaf av den 1 februari. I nedan sid. 26 not 1 anförda skrivelse av "'/i 11659 uppger Dahlbergh, att han utsaimts dcn

3 1 / ~ , i senare skrifter att detta skett natten till dcnna dag eller deii 3 0 / 1 . -

% Krigsrelatioriens första avfattning iiso varlien von Ahrensdorff eller Erik Dahlbergh nainnda i sambiand med rclcogilosceririgei~. Dcrina omlalas endasi i allmailiia ord. Danska krigen XPV: 1. Sv. Riksark.

Saget över ~ a ~ t . 13,

allt val hade pravat och intet annab hoppades, iini att det

nogsamt slidbe bara over» l.

Den 4 februari har Carl X Gustaf s i l u n d a i Odense "att gynnsamma rapporter o m isen i Stora Balt. Denna bar hade mellan Nyborg s c h Korsör ocla mellan Sveraborg och LBland, p i den f6rra vagen doeli med sakerhek endast f8r en mindre styrka. S a m m a dag kom en Biurla- från det engelska sande- bude% i Köpenharnri, Plnilip Meadowe. H a n medrtirde en be- gáraia o m vaper-ivila och anbud o m fred fr5n Fredrik 111. Denne hade redan amtsett tv5 danska riksrad, riksB1ovm2sParen JoacBmim GersdorE och Christen SBieel, LPPB freds~anderhandBzire~

Fredrik III anhöll, att iiven Carl

X

Gustaf matte utse tvii under- handlare och Bsestiitnma tid och plats fier ~nndem-haiidlingarnn.

Nggoaa gang tidigare p% dageii Baade Carl X Gustaf s k r i ~ i l

ta81 Wranigel, att hala. p5 niliddagen följaiide dag arniade Piomma kil1 honom och bese Nybsrg. Hnf6r de rapporter och det freds- a n b u d laaw erhallit, andrade hala sitt beslut. Redan deni

4

februari %l,

9

på Bv5ller1, salte B-nan sig i sin vagn ocla PcOrde »sirax genoan natten» till Nybsrg l .

IV.

Carl

S

Gustafs fantasi arbetade under dagarna 31 J a n u - ai.i--l februari oavhre~tet med planer p3 en Cevergan~g till Sjalland. Meii rapporterna fran Fabian Berndes Biade ute- bPEvit, Erik Dahlberglii icke ikerliomrnit. HBonunagen Tar tafan saker buaiiskap om isförhallanadena anellan Langeland oeli Laland. I sina order till Wrangel OGPI Beriides fran dessa dagar vacklar h a n dar%r nmellcana olika allerraativ. An trodde h a n det var sakrast, att hela earmkei~ gick Uver från Lange- land Bill Laland eller fran Nyborg till HborsOr, i m att Berndes

Krigsrelaiionen. Gustaf Björlin, s. a., 18, 29, har sölit orsaken till Dahlbcrglis scna återkomst i halis i deil s. Ii. dagboken omtalade .extra tur)) till Z r ö . Jrnir Munthe, L. ti7:soti, a. a., 43 och Ericssoi~ och Vennberg, a. a., 263.

Carl X Gustaf till Carl Gustaf Wrangel. Odense 4/2 1648. Ejorlin, G.,

Tåget över Balt. 17 p& Sprogo. Nár denne mara senare kona 8811 Köpenhamn, bersttade han, att WrangeP varit så otalig, att han sprungit u t var kvart fiPr att se o m vinden och kólden tog av eller till l, \Yra~mgePs nervositet 5- förklarlig. Gic11 isen tapp, var

den svenska armeens stallninig p& Fyen s5 risliabel som g i r n a möjligt. Det var fara, at8 den ej sktaI%e kunraa Laga sig dari-

fr5n. Den svei~ska flottan hade icke lyckats rmedkapirapa den danska och PSs n u i vinteride i Stockholm. Den danska flottan beharskade farvattnen r u n t Fyen; P Nyborg lago fyra daiaslia Grlogsfartyg, sona Carl X Gustaf ej lyckats benmak- tiga sig. Fyen fBrefd1 lelie heller kunna föda dera svenska armben nagoai Baiigre tid. »Jag befraalatar, att o m armeen längre iiranu skal8 bliva beståendes kmar i Bandet, att det l-aelt och hallet bliver ruianerat, s5 akt de regenaentera, sonia Eders Kungl.

M4:k

sedan h a r destiiaerat till att hrbliva h a r i laradet, Iiirer lida në>d,» skrev Carl Glistaf \Trangel till Carl

X

Gustaf

'.

Deil 5 februari var det iipperibart, alt isen icke langre bar fran PaTyborg till Korsör. Enligt Erik Dahlbergl-as rapport hade asela mellan kangeland ocla Låland burit den 2 eller

3 februari. %'iideromslaget -- stormen ocli tovadret den 5

februari - uteslöt att basera e n öaren,gang av Stora Balt p5

denna rapport. Taralieim p& aetriilt fr511 Fyen I i g niader dessa GörBmiliaridea~ nara. Pi? Nyborgs slott övervigde Carl ;-b Gustaf och det svenska öarerbefalet ocksa den

5

februari att beordra regementena alt draga sig tillbaka frail Fjenm och g$ over Igen

%B Jylland i siima "rra kvarter; endast f08f018iet ocla n5g-a W regementen skulle Barninas kvar i Odense 3. Saintidigt tog

Carl X G~istaf i Nylasrg stalliiiaag till Fredrik 1II:s av Philip Meado~ve ffiraaiedlade fredsanbud. Han avslog hans begaraim o m vapenvila, inen antog anbudet om fredseinderhandlingara Till sina unaderbandlare eilsig h a n Corfitz U l i l d och riks- rådet Sten Bjelke och bestiimde, att de sareaaska och danska

Gocss till koiiui~g Leopold. I<öpenhaiiln 5 / 2 1658. Arkivet i Wien. Carl Gustaf Mrrailgel till Carl X Gustaf. Nyborg 3/2 1658. C. G.

Mirangels brev till l<. M:t. Sv. Rilisark. Krigsrelationen.

88 Curt Weibull

underlaandlar1a.a skulle mCatas den 13 februari i Wudlcöping

p i Langeland eller p5 SprogiP anellana Sjallarad och Fyen.

1 Nyborg tordes, enligt Edvard Ehrensteens uppgift i hails tidigare o m n a m n d a relation ona Carl

X

Gustafs krig vid riksdagen 1658, ingen tillraidca Carl

X

Gustaf alt på isen

g5 biver Stora Balt. Ingen visste o m isen b a r friiri Svenborg

till kaland. Jien Carl

S

Gustaf släppte icke siria planer p?&

e n övergång. Han fastli6lP dem energiskt. Hari siinde nya patruller mot FaBsler, Earigeliand och Laland % r att under- söka isen på vjgeii fran Svenborg l. Raa~porteriia fran dessa

nya pataealler blevo avgbrande.

De fQrst linkomna rapporterna iurieliöliio, att tövädi.el: och stormen, som var blandat med siiöglopp, hade f6ga skadat Pseaa.. Man f6rrmaodade, att den Bill och amed kuaide bliva slarlrare d i r a v , om G u d ville lata vinter i t e r följa 2.

Carl

X

Gustaf fattade ornedelbart innebordena s c h betydelsen av dessa rapporter. De8 var »iii~stari natt», men h a n bre8 strax upp från Nyborg. Han tog Corfitz UBfeld och kavalleriet med sig och lämnade Wrangel och infanteriet i Nyborg 3.

Sent p5 kvällen den 5 februari iiom Carl

S

Gustaf till SVCII~OI-g. Vid framkonisten dit fann lian, att regementena d a r i enlighet med tidigare order s a m m a afton under mark- grevens av Raden befal marscherat till Laamgelarid; ett re- gemente, som beordrats till Nyborg, hade misstagit sig och gall till Sveaiborg. Strax fQre kl. 11 p i kvalleil återP;om en till namnet oliiind major. I spetsen f6r 60 ryttare hade h a n re1rognosceral isen mot Laland. Han rapporlerade: i sluten trupp7 i trav och till och med i galopp hade h a n ridit över isen; h a n hade funnit den tillrackligt stark. Majosera. hade iiveii lagit nagra fsilgar p5 1,åland; Sven alla dessa sade, att iseri var tillräckligt siark Denna svenska patrull omtalas

Terloil till Mazarin. Vaalse p& Falster ''/n 1658. Krigsrelationen.

Carl X Gustaf till generalissiiniis Adolf .lohan. Vaalce '/e 1658. Riks- reg. Sv. Riksarlr.; Terlon till Mazariil. Vaalse 1658; I<rigsrelatio~ieri.

'

Corfitz UIfeId till Carl Gustaf T;lrrai~gcP. Svenborg 5/z lil. 11 e. ni. 1658. Björlin, G., a. a. 50; Xrigsrclatiorie~i.

Taget över Balt. 19

i v e n i era saintida dansk alana~aackanteckning~ Den hade varit i land vid Grinasled gard pa %iland och plundrat denna j.

Edvard Elirensteeni uppger i sin riltsdagsrelation, att Carl

X

Gustaf P Svenborg fick eiraderratteilse om isens styrka. Uppgiftena a r riktig. Sin kunskap liar konungen E t t genoan deni sveaaslie majoreias rapport, som gav klart besiied ona isen mellan Lanagelarmd och L5latmd. P i gr~andval av derina rapport fattade Carl

X.

Ge-istaf siit beslut. Baii besloi, att redan sannma

n a t t g5 6ver [il% Langëlaiid.

Carl

X

Ginstaf lattadc det fbrsta avgörande hesleitet o m övergangen :iv Stora Balt i Sveiiborg. I detfka Ogonblick

iallriicbde Corfilz Ulleld som Iianis narmaste m a n , det liar icke alldeles ulala ratt sagts som h a n s slabsclief.

P5

Báolaungeans befallning meddelade haaa Carl Gustaf TVraiigel den rapport, som ingatt o m i s e n meliara Langelan-md scli Laland samt kon~aiigeiis bec%rat. »I detia nu,» skrev Psan Bil. l1 125 krallen till Wrangel, »g$ v i r a trupper 6ver till 1,aaigeBaimd. Om isen

i morgon i r likadan sormi n u , Iioppas Hanis Maj:$ kunna HBta

arnieena aaaarsclmera till Lalarad i niorgon biitidau. I<orieasngens önslian var, skrev Ulfeld vidare, att \'Firarigel skulle lata unders6ka isen naella1-n Nyborg O C P ~ Rorshr. Om Isen icke bar dar, skulle %Vnatsgel g5 s a m m a vag som konulagen. &Trangel skulle of6rtiPvak få nya tinderraitelser, ona Bion~arageri gick till E t l a n d

P5 nattena till den 6 februari Bioln Carl

X

G~astaE liB1 Rudköping p5 Lanageland. Nya patruller utsiindes f6r a l t

imoggrant kaamdersölia isens tjocklek och styrka. Rapporberna

~- -~ - .

»Deil 5 f e l ~ r u a r i i gili et Partie af de Sveiiske f r a Langelaiid og oueh til Griilistedgaard Iier i Lollaild paa Isen al pr@ve delis Styrke, og samme Nat ndpliiildret deii samlile Herrcgaard, og tog en ung ilerremarid f r a Gaardeii med cleiii tilbage.)) Poul Roggert, Tveiidc Stykker til elen danske Krigshistori(: 20. Köpenhaiiiii 1775. -- i2rali$ois Edunoiidi uppger, a l t har1 tidigt p5 morgonen den 5 februari f3Lt uliderriitlelse on1 pliiiidriiigen av Grimsted gard. Dailske Magaziil V: 3, 75. Enligt överste H. V. Botlas beriitlclse oin Nakskovs kal~itulatioii ägde pluiidririgei~ r u m iorsdagcii den 4 februari. Darislie Samlinger I, 35.

C o r f i t ~ Ulieid till Carl Gustaf Wrangel. Björlin, G., a. a. 50; Terlon till Mazarin. Vaalse p5 Falster ''/e 1658.

20 Curt 14'eibull.

vor0 fortfarande gynnsamnna: isen var god ilog, inte tvivel, att det skulle bara Bver l.

Den sveiaska armeen under konungens direkta befii1 p5

Langeland var enligt den officiella krigsrelafioneaa "r~atorn »officerare och esia~idarferne» inte 6ver 2000 ryttare. Dera hade försvagats genom att ryttarna i stor myckenhet begivit sig bort pQplui~dring Meii Carl

4i

Gustaf tvekade icke. Trots ar- meens Iilenhet bes%6t laan g& Qver till k i l a n d . Marschen gick ut p2 isen. Ryttarna gingo till fots s c h Bedde sina kiaslaa- vid tygeln, för att tyeigdena ej skulle bliva s 5 stor. Carl

S

Gustaf sjalv 608gde i eftertr~nppeia. ))Man laar aldrig hört sagas, att det hav m a n maste g5 Qver och vilket a r tre mil brett, (»trois grandes iietas») nagorhsinm varit ti%Pfri.biset,» skrev Terlon till kar- dinal Mazarin; »det var nagot hag~nadsvackarmde, n a r mara var mitt ute p5 isen och s3g vida havet p i bada sidor». Marschen torde h a följt s a m m a vag soin den svenske majoren och hans patrull ridit deni 5 februari. Malet var den plals, dar patr~allen varit i land, Grimsteds gard p& Laland. Vid pass middag den 6 februari var Carl

S

Gustaf ocla den svenaslia arnaken framme 3.

Fyen hade salinat ajla fasta platser.

P5

Laland Bag dar- emot en stark fiistnling, NaPisliov med dess stad. Carl

X

Gkaslaf lat p5 aftonen den 6 februari en trumpetare uppfordra staden

att ge sig. Komim-ier~danPen viigrade och avvisade trumpetaren »med en hop spotska ord.» Men redan f6lJande dag kapi- tulerade fästningen till Corfifz Billfeld 4. Carl X Gustafs marsch

Bitande ohindrad fortsatta. Den S tog h a n sikt huvtidkvarter i Vaalse på Falster.

Krigsrelationen.

W a r l b o m , J. L., Karl X Gustaf från Weiehsel till Balt 453, liar på del- vis osaker grund beraliilat Carl X Gustafs armé vid Biiltövergåilgeii den B februari till »minst 4000 man och några buiidra daröver)).

Terlon till Mazarin. Vaalse på Falster 1°/2 1658. Krigsrelatioiien. Denna angcr oriktigt, att övergångeii till Lålaiid skedde den 7 februari.

E. Ehrenstcei~s dagboksaiiteckiiiiigar &r 1658. Haiidl, rör. Skaildina- viens historia 39: 356. Krigsrelatioilen. Overstarna Boths och Edmoiidts

Tåget över Balt. 21

Carl

S

Gustaf stod p5 Falster. blen Baget Bver Balt var icke genom%r% harmed. Carl X Gustafs egen Uvergarng av Stora Balt var ett gventyrligt företag. Men del kanske iiventyr- Bigaste av allt var, att Carl X Gaeskaf Iiimriat en henvtaddel av diena svenska armeen kvar p% Fyern. Denna stod a~rni~~a i Nyborg under Carl Gustaf Wrangels overbefil l.

Genom Corfitz UPfePd hade konanngen fran Svenborg givit FVa-angel order, att antingen g5 over liHP I<orsGr eller föga sanmina vag sona Pconungen sjalv. Ordern hade "rnyats

fran Laland. X i r denna order nadde 14'rarigel, hotade isen mellan Nyborg och Rors6r att gå upp. Det blaste stark8 och t6viider syaztes st5 "n. deprsen. Era Gvergang till k<orsör var enlig[ '"avrangels mening icke germornihorbar. Meii Ivranagel visste ocksa val, att isen i Stora Biil& vid det iie el er, som hotade komma, brukade g2 u p p p5 n i g r a f5 timmar. Mannen p: Sprogdmade szpprepade ganger fist bans ~ a p p m a r l ~ s a m h e t harpa. lirasigels hopp var den 6 februari, att » G u d m i t t e riagot f ö r d r ~ i a det iiabrytande toividret~. Den oro, som grep honom, 5herspegPas i elZ egenla5ardigt postscriptum i ett brev till Carl

X

Guslaf. »Den liugste Gud give,» skrev h a n , »att detta starka vader inte f6a-r arsatte riva upp isen, f6rriira sonn jag liiorn~ner aver. Jag befrulitar, att deilnia starka vindeni Piirer göra isen mycke8 falsk och br5clii8ig9 efter soan vattaaet allerredan star 6ver f6lterniia laar p5 isen, s 5 att v5ra knektar ej kunna Iingre sta y5 vakt fGr fienidens skepp f6r vitskas skull. Jag skall naaturera m i n marsch sa mycket aa~ansk- och aaa6jBigB ar. Den aller högste G u d bevare Eders Kungl. Maj:t uEi detta vikliga verlis förehavande och give 8ver dess fiender lycka oeli v5lsigrnelse. Jag tager min vag Eders H<eing%. MaJ:ts marsch efter, eftersom jag intet Bror mig att g5 vid H&orsBr över»

31 tv: dygn stod ena Biuvtaddelen au den svenska armeen

'

ë81.1b0111, J. L., a. a.. -255 har beriikilat TVrangels iirmk till »inalles k a n s k e 2'200 man eller något n i i n d r e ~ . Aven denna beriikiiiilg vilar på osiilier grurid.

C a r l Gustaf TVraiigel till Carl X Giislaf. Xyborg 6/2 1858. Björlin, G., a. a . 52.

22 Curt Weibull.

på Fyen, den andra på Idaland och Falster, Men Ivrangels hopp att Gud måtte fördröja det inbrytande tövadret gick B

uppfyllelse. Den 7 febraaari var 3VrangeP på Idangeland. Föl- jaride dag krniade haii f r i n Grimsted underritta Carl

X

Gustaf

o m att lian och hans a r m é stod på 1,iPand l.

Tåget över B i l & var genoanfört.

I

tidigare framstallningar av Taget over Balt ha kallorna begagnats utan Biiiiisyn till deras avfaltningslid och liaraktar. Framstillniiigarna 2.8-0 mosaiker med stenar Biinlatade f r i n

alla kiilloriia, men främst fran de yngsta ocla fran dessas dra- rnatiska scener och gaibtores'lia detaljer. Den hamstallining, som k a r lamnats, a r ufes8utande byggd p5 skriftliga Prvarlevsr f r i n dagarna för Tåget éiver Balt och p2 samlida berattelser. Framst5llningena Imar blivit avviltande.

Erik Dahlberglis Insats kari p6 gruridval av det samtida kallmaterialet noggrant avgrarnsas och bestammas. Den liar varit aaT samma karaktär, som trenne andra sveaiska rege- me~atsofficerares, generala4 utan ten Fredrik von AhrensdosB9 iiverstelöjtnanten Liibecker ocBn en till namnet o k i n d sverisli major. Samtliga Ina utkommenderats f6r alt rekognoscera isen p i Stora Balt. von Ahrerasdorff och %iibeeker h a undersökt isen mellan Nyborg och Hiorsör. Den "rre har deil 3 februari

varit i narhetean av Sjallanid och kunnat faststiilla, att isen denna dag bar f6r e n mindre tr~sppstyrka. Erik Dahlbergln k a r den 2 eller 3 februari undersökt asean mellan Langeland

och Eåland ocla kunnat rapportera, att h a n »intet annat hop- pades, i n att det nogsamt skulle bara Bver». Den svenske majoren h a r slutligen den 5 februari kunnat definitivt niled- dela Carl X Geistaf, att isen bar från Svenborg till Laland. Erik Dahlberglis rapport o m isen mellan kangeland och Låland h a r inkommit sent, först ngra fem dygn efter hails aitkori~mendering. Förseningen h a r iiventyrat övergangen av

Carl Gustaf Wraiigel till Carl X Gustaf. Sranrkjer slott 7/2 och

Tåget över Balt. 23

Stora BgIB, och Carl X Giastaf har icke utan grund anmlrlagat Erik Dahlberglas överbefälhavare "r l5nmgsamhet och misstanakt Pionom för f6rsuaaalaaelse att strilat lyda order. Lika litet son13 von Ahreiisdoi-fis rapport h a r Erik Dahlberglis haft avgorande betydelse. Erik Dahlbergh h a r icke varit deri narmasle upp-

hovsmanneri Bill Carl S Gustafs besleit att g5 över Balt; hans rekognsseeriwg av Isen icke varit alsl lags giv onde; laanis råd icke beslamt Nordens 8de. E n Civergaiig uv Balt ingieli allt- sedan landg5nagen p5 Fyen oavbrutet i Carl X Gustafs planer; de avgörande besl~ateam o m övergangen Ima grundats p i andra reksgiaosceriaigar och rapporter a n Erik Dahlberglis.

Dera betydelse, som Imislorieslirivniaage~a tradi8loalellt %ill- erlriint Erik Dahlbergh for Taget över Balt, h a r inalet stöd i samtida kallor. Den vilar helt p i Eriii Dahlbergbs egna berattelser.

Under tiden efter 'raget över Balt árvarstod Erik Dahl- bergh sasom gerieralkvarterm2stareBöjtnant. H a n anviindes i viktiga uppdrag av konungen. Men lian erhöll ingen militar befordran och likalitet nigon belening f6r

agon on

slii insais under Tåget 6ver Balt Efter Carl X Gerstafs d6d fick Dahl- bergh enligt egen uppfatta-iiwg )>lida omålaga förfhPljelser sch f 6 r t r e t ~ . Han utnämndes 1660 till överstelCij8naniie vid Seder- manlands regemente, men fick i ej ramindre an fjorton a r

-

I saiimhaiid med ett hemligt uppdrag. eiiligt Dahlberghs cgeri uppgift i sin s. Ii. dagbok delvis ett spio1ieriupl)drag - avritiiii~g av Iiroiiborg slott -,

fick Dahlbergh genom kunglig1 hrer av den 16 april 1658 280 dlr. s i i ~ t : s raiita av iiagra gårdar och enligt uppgift i dagboken aven löfte om adelskap. Efter ett nytt spioiieriuppdrag - avritning av liöpenhamns befästningar - påmintes i ett nytt kungligt brev till Barnmaveii av deii 29 augusti 1658, att deiina ranta skulle liiiiii~as så snart iiagra gårdar heriiföllo till kronan och detta iiiativerat med Dahlberglis »oförtrutila ocli Lrogiia Iirigstjiinst~~. idnnra så sent som 1661 hade emellertid denna donatioii e j effektuerats. Dalilbergli klagar i skrivelse till rikskaiislerti Magnus Gabriel de la Grardie den 10 juni 1661, att de 200 dlr. san:ls ränta, soin konungen donerat honoin för 3 5s sedan, hade uteblivit. Han erh6ll doiiatiorien först genom brev av den 10

augiisti 166'2. Adelsliap erhöll Dahlbergh först den 23 november 1660. Erics- son, E., och Vennberg, E., Erik Dahlhergh 69, 198, 202; Miinthe, L, W:son i Tidskrift för fortifikation 1922, 48.

kvarsta obefordrad. Han blev "rbigingena hade 1669, d i Blan f6reslagits till eivershe vid Narke-Varmlands regemente och 1644 vid BiIBsiittande av gerierallivartermaskarebefatti~ingen l.

Da?allbergh sjiilv hade en bestamd uppfattning o m orsaken till dessa sina motgii~gar. Orsaken var den hatskhet, som riksannira%en Carl Gustaf Wrangel fattat bilil honom p5 grund av hans insalser vid 'Taget over Biil%. »Ehuruväl n u allt (6verg5ngen a v Stora Balt) härigenom viil och lyckligen av- lopp, och Gud beskärde e n god fl-ed», skriver DaB-alberg1-n i

sin s. k. dagbok, »s5 blev dock riksamiralen mig efter den dagen aldrig god, utan mycliet hiitsk, havandes alltid sedanm Grhindrah min 1yc%;a, i synnerhet i det pGf6lJarade högstbeklag- lige interregnuna, alt jag, P det Jag hade f6rtjiint tack, d5rf6r blev habad och alltsa befann mig infra virbutem (et) iaavidiarn och har d s t sedermera Iida många f6rEiQelser och fOrtref~

Taget over Balt blev under dessa EOrh5lBaniden en han-

delse kring vilken Dalilberglis fantasi kretsade Intensivt. 1

icke mindre Bn s e s bevarade skrifter - i sin s. k. dagBsoP<, i sina diarier, i en olryck& relation och P sin 1e.c.natPsbesksiv- ning - liar h a n f6r samtid och efterviirld beriittat onn den avgQraiade roil han spelat 3. Alla dessa beriiflelser 5i.o

nara, delvis ordagrant överensst5mmande. Alla ha tillPiommit rnibmga a r eRes B-aGndelsernma och f6nst efter de motgangar Dalnlbergh rönt haiider »det högst beklaglige interregri~amu. De bara tydliga spår harav. De aro P detaljerna fulla av felaktiglieter. H tre av beriittelserraa, vilka kunde viintas f i sf6rre sfintllghet, laan- DahBbergla diirjiimte förkorta8 sin rekogno-

p.

Ericsson, E., och Vennberg, E., Erik Dahlhergh 20.1. Erik Dahlberghs dagbok, ulg. av Herinan Euiidströin, 117.

"rik Dahlherghs dagbok, ulg. av Herinaii Luiidström, 114. Uppsala 1912; Erik Dahlberghs diariuili 1655--1866. Meddelandeii från I<uiigl. Krigs- arkivet III, 65. Stockholm 1923; Wahrhaftige Relation von allem dehme wasz sich Anno 1657 undt 1658 uiiier Ihre Konigl. May:tt zu Schwedeil undt deso Armee

.

.

.

zugetragen. Danska krigeii 1657-1660 XIV: 1. Sv. Riks- ark. En kort och sannfärdig beraiielse öfwer grefwe Eric Dallabergs 'Lefwerneslopp etc. Det swenska biblioleliet utg. av C. G. Gjörwell 1, 92, Stocltholm 1757. - I Dahlberghs iildsta, nara samlida diarium namnes intet om någon hans insats vid Taget över Balt.

Tåget över ~ a ~ t .

25

seeringsexpedition med ett helt dygn. H a n uppger att h a n iiterkorrannit fran denna den 3 februari l. 1 samtliga % r fram- stalliiingen sr-iedvriden genom uteslut iaing OCPI lioncentr a f ' iow. Ingen a n n a n rekogaaoscerirag av isen q,: Stora B51t ána Erili Dablberghs egen sinninaines. Allt ar Pioncentrerat kring Blans person, Pmanms rekognoscerliig och hans insatser tinder Taget Bver Balt. Bristei-nnia iiro iögonenfallande. Meim

sia

virre.

Bta~~udtennat i Erik Dahlberghs &,eriittelser :ir hans utfas- telse at& "ra Carl Y Gustaf och hans arm6 over Stora Balt. Roiiungeai godtager denna utfastelse. II den s. B i . dagboken sker det med orden:

» H

skolen ock s i gOrc%».

Pi

Langelanrd befaller han enligt s a m m a 9ia1Ha EraPi Dahlbergh alt visa

al-méen viigean 8ver BiiPh. »Son1 jag ock glorde med den

lycka)), sager Erik Dahlbergla >)att emot BiBoeBiaii 3 eftermid- dagen hade Hans Kungl. hIIaj:t amed sin hela ar1116 tatar: den allra ringaste skada, den Högste vare iirad, passerat Stora Balt in till laerïegsrden Grimsked p5 lI,SEaisd». Vid fredsban- ketteaa p i Fredriksborgs slott utpekar Carl S Gustaf ocksa Eriii DalmPi~erglz. f6r Fredrik III s5som den, vilken visat Baoa~oa~a viigen hit ara p5 Sjiilland.

Erik DaliBbergh laar sillunda enligt denna sin beraltelse f6ljt Carl

X

Geastafs arnmk p% marschen fr5n Nyhoi-g över I.5land till Sj5lland. Han har tappfyllt siii eztfasteBse alt fBra arrnkeri Gver Balt. Vid ett annat tillfalle laar Eril; Dahlbergh emellertid Piinariat andra uppgifter om var Bian tillbringat dagarna fBi- Taget Bver Balt.

Under den stora processen i Malmö 1659 mot CorPitz Ulfeld hrklasade dennes maka 1,eoriora CPii.istiama, alt Erila Dakmhbergh hade »hat» mot hennes make. Detta Brade hail visat genom att sasom generallivarterrn5siare under filttiget i Danmarli giva honom »det sletteste Pivartee3 och det langsk var avlagset från Hans Kungl. Nl%:l». Erik Dablbergh bemötte detta pastiiende i en inlaga till komn11Bssosialr~8leaa P MaBmiP, Han sade sig vara oskyldig till Corfitz Ulfelds »slette Bivarter)). Beviset h a r h r lämnade han genom eii redogoïelise fia- var

26 Curt Weibull.

h a n inppehållit sig bland annat under dagarna f ~ r Taget över Balt. Erik Dablbergla avger denna redogörelse under upp-

repade bedyranden, att h a n a r e n ärlig man, som intet mer säger eller skriver an r a d sant a r och haal med gott sam- vete för Gud kan bestai. F6r har ifragavarande dagar sliriver Erik Ilahlbergh:

»Den 6 februari reste Mans Kungl. Maj-9.t bittida ifrån Nyborg och fortsatte sial marsch över Langeland och Ea%and, nien jag blear efter Iios Hans Excell: Bilisarnirallen vid infanteriet och attraperade Hans Kungl. MajA

ej

l6rriin den 11 februari

upp5 Falster i Vaalse by, yarest Hans Maj:t redan stod i Bmuvudkvarteret och andra dagen som den 12. dito över Sundet vid Vordingborg uppå Sjalland gick. Uti hela denna marselaen från Ngrborg till Vordingborg på Sjalland blev jag herr Greve Ulfeld ej varse f6rrara i Vordinagborg, då konfe- rensen med de danska herras kommissarier hållas skulle, förmodar att lian hos Hans M a j 3 vistat liar, alt alltså d a r herr Greven tipp5 denne marschen Illa h a r varit logerat, jag

oskyldig ar» l.

Ecoliora Christina till Kon~iriissorialr~iten i Maliilö. Malmö 22/rz 1659; Erik Dalilhergh till Kommissorialrättcn i Malmö. Helsingör 2'/i2 1659. Iiom- missorialrattei~ i Malmö. Handlingar 1. Sv. Riksark. - I sin iiilaga uppger Erik Dahlbergh aven, att han vid dterliomsteii från sin rekognoscering av isen på Stora Balt triiflade Carl X Gustaf i Odense: ))Den 31 januari andra dagen därefter blev jag av Mans Iiungl. Maj:t sltickadi som var man vet, till Zåland att rekognoscera isens starkhet uppå Balten och Irom intet till Rans Maj:t förr iiii deil 6 februari darefter om iiatteii i Odense, varest huvudkvarterel av andra redan så var designerat, att jag själv intet kvarter hade, och såsom Huils Maj:t samma riatt rgclite till Nyborg, så hade riks- ainiralen Exccll: ack diirsammastiides låtii grnom andra distribuera Irvarte- ren för min ankomst, så att dar herr greve Ulield uppå dessa orter har blivit illa accominoderal, sådan mig e j inlputeras kan». Endast i sin s. k. dagbok förlägger Erik Dahlbergh sitt berömda sammanträffande med konuiigei~ till Dalum lrlostcr. - Erila Dahlberghs datering av Carl X Gustafs avresa frira Nyborg ä r i inlagan liksom i hans övriga berattelser oriktig. I tre av diarierna förlägges den till de11 4/2, i deii otryckta relationen till den 5 / z , » i n allen fruhe» ocli i den s. k. dagboken till den 29/1 ,om morgonen. Dahlberghs

datering av händelserna under denna lid är, såsoni ofta framhållits, genom- gående förvirrad.

Tåget över Balt. ' F

2 i

Dessa Erik Dahlbergbs uppgifter fran 1659 5ro oforen- liga nned hans avsevart senare skrlvlaa berattelse o m Taget över Balt. Erik DahlbergY~ har enligt de föri-n e.j kurina% föra Carl X Gust:iE och lians arm6 Bivei- Stora Balt. Han h a r icke varit med tiar Carl X Gustaf gick över Balt. Han har, n ä r detla skedde, varit hos riksanmairalen Carl Gustaf \Jrrangel

vid infanteriet Y Nyhorg l .

Erik Dalilberghs berattelse om Taget 6ver Biila iiu sliraven med livlig fantasi. Han h a r i den pa 5ldre dagar tiIPerk5nt

sig s j a h en roll och en betydelse, som han enligt sitt eget, aret efter I~andelseai ~ ~ E Q H " d o n ~ s f o l avgivna vlttnesnmil icke

kunnat ha. Erik Dalalbergla iir en otillf6rBitlig sagesnian. Ur litterar syiipunkt iir eniel%en.lid li>eriiftelseai 1 hanis s. k. dagbok ett lioaas&verlic. De berömda seeiierila

a

DaPum Kloster, på Nyborg slott, p i Stora Balts is och vid fredsbankeiten p5

Fredriksborg med Erik Ijahlbergh sjalv som huvudperson iiro feelinade med överfygande dramatisk Det drama- iiska h a r överviildigat ocli misslett en senare Biislsrieskrl-\rn4ng,

Taget över Biile liar mililiirh varit platalagt och %rkPerett med Imell anniana sansorg ocli griundlighet iiil Eril; Dahlberghs och en senare histories8irPvnin~ framstiillningai- l5 ter aria. Carl Gustaf X'ranmgs-l, Fabian Berlades och e n rad sRices.are, till n a m n e t kanda och okanda och bland dessa iiven Erik Dahl- bergli, ha nnedverliat fniirvici. Inga beslut ha fattats, inga steg tagiks utan föregieiide, på olilia vágar inriBiBaderekognosceringar och fr~lippfhjrflyllningar Men djarvBie8en i f6retaget gar 6ver griiiisen till det aventyrliga. Carl S Gustaf arar sedan harra- domen vair att marschera och &Ira over Mälarens och d e n-aellansvenska sjoiarnas Isar. Dessa ligga ofta or~abbligai i veclior och manader, och deras farbarhet minskas icke plöts- ligt av en storm eller ett 88v5der. Isen

p5

Stora Biil$ iir av a n n a n art. Carl X Gustaf arar varnad fös alt isen hár, laur I I)ahll~erghs aldsta diariuin saknas dagdateringar tör Boiiii~igeiis inarsclier och huvudkvarter under tiden 1-8 februari. Förbillandet ger en ailtydaii o111 a t t Dahlbergh ej exakt kalit dessa ocli ej varit vid lionungens arriié under dessa dagar.

28 Curt Weibull.

stark cien an var, kunde brytas upp på n5gra timmar. Nan-

h a n den 6 februari lämnade ena lieivraddelen a v armeen kvar pi. Fyen ocBi s j d v med den andra gick över Stora Balt, handlade harm som o m det gallde att marschera över nagon av Mälarens vikas eller Mellansveriges i n s j h r .

Tåget over Balt var ett hasardspel.

I

det avgörande ogonblicket stod icke heller vid Carl

X

Gustafs sida riksami- raleai Carl Gustaf W r a ~ ~ g e l oela araslrariga svenska generaler. »Generaler>>, sager Samuel Pufei~dorf i detta saaninrnanlaang, »keanna ratta sina ridslag endast och allenast efter vad saker- het och sunt firntafb ger vid handen; de

fa

idte strax gar- don, o m de siitta huvudaktioa~ena i ögonsken~Big fara ocla keanna icke heller tillta sig den fria makt att skalta oeBa valta, som tillkommer endast koilungar» l, Carl

S

Gustafs naranasfe m a n p5 kvaBPe~a deii 5 februari i Sve~nborg var en Hsaarm f~al8 av Biat och passioner: Gorfitz Ulfeld.

VI.

Corfitz UIfeld, gift med Chrbskiern IV:s dotter k e o n s r a Christirla, »SammersnaPndets» f6rfatkariiiria, Bnade under en f ~ l j d av &s varit Dasamarlis rikashovnaa5stare9 dess ledaamde statsman och mest Bysande Zdling. Haris framsta insats i Danmarks politik under delmrma tid var Dananiarks anslaatning till Nederlanderna oela det 1649 ingingtaa f6rsvarsfGrbundet mellan Daiimark och denna anakt. Forbundet blev Danmarks raddaaiilg: 1658 tarader andra kriget med Sverige.

Corfitz Ulfeld Ilar karaliteriserals ined ordena: »liele cit liv i g j m n e m Biavde Bsan Spillerens Natur i sig>>. Kar h a n satt med korteni p5 laand, nekade Iman sig ingenting. Det I5g över I-sans politik nagot vagat, nagot av knall scla fall

P i soinmarean B651 hade Corfitz Elfel$ stBrtats från sin maktställning B Danmark. H a n gick i landsflykt s c h levde under filjalade ar i Sverige och vid drott~iing CL~rástinas hov. Hati fëPsde hiirifa.511 ett oavbrutet krig m o t dem soni störtat

---

l Pufendcrf, S., Sieben Biicher voti deneri Thateii Sar1 G u s t a v ~ 412.

Niirnberg 1697.

T i i g c t över ~ ä l t . 29 honom, Fredrik III ocli hans gerni8 Sophia Anialia. Att Corfitz Elfeld ostraliFat P arerooriga skrifter fatt f r k i Sverige saragripa Fredrik IIII och hans regering, oar en av de orsaker till krig, som angavos i deim danska krigsiörk3aringen 1657.

Om icke f6rr liar troi1cltif8el 1654 fört Carl X Gustaf och Corfitz Ulfeld samman. Csrfatz UBfeld hade en icke alldeles ovasentlig del i detta, Han finansierade droltnjng Christinas resa fran Sverige och i ej rinigu grad aven Carl

X

Gustafs eget regeriiagstilltr%de. Vid drottnmia~gens avresa frH-an Stoak- holm BBnade Corfitz UBfeld henne den 82 juiii 1659 icke miridre an 200.000: - riksdaler. Fr5n j ~ i n i 1654-juli

1655

fick Carl

X

Gustaf i olika poster Iaaa av Corfitz Ulfeld p5

c a n ~ ~ i ~ a i i % a g t 114.543:-- riksdaler och av hans sviirmoder, Klrsteii Murili 40.009:- rilisdaler. H hypofek Pick Iman av drsttaiiarng Chrislina bl. a. slottet och amtet Bartli i Pornnraern l.

Nar Carl

X

Gustaf p5 vag mol Dananark passerade Skral- sunad, gid< CosGtz Ulfeld den 10 juPi

1657

i liains tjailst. Mon~anageai log honom i sitt beskydd oclm eaklovade sila rneciverkaaa kil%

a t t lian aterinsattes i rikshoum%starean~P~eteb E Dananark, tRPI att hans indragna egeiadorn iiesstilldes och ta11 att han erhell skadestånd. Corfihz BJlfeld ~ p p t o g s bland konaingens »f&-- namsta rniiiislrar~ med likel ~geliein-aier5d)). H a n forband sig till trohet och lauldlaet mot láonungeia, hans gemal och arvprins

och svenaska kronaa-n samt till atE i allo med r i d ocli dSd g5

Bioilungen tillhanda f6r alt befordra hans och Sveriges basta

'.

1 vara dagar star Corfilz Ulfeld genom denna hand- Bing ocla sin följande garriing som de11 store landsf6rrSciaren i Dawnaarks historia. Hani sjiilv och delvis hans samtid bSde i Danil-iark ocli ute i Europa sag olika pH dessa förhallanden. Corfitz Ulfelds politiska ideal vas aelelsrep~abli1;en. Med alla medel kampade Iian hela sitt liv f6r detta ideals f8rverkligande.

,llolbech, C., Om Corfitz Clfeldt som lanci\fciirr~clcr och Corfilz Ulfeldts bfidleï og Rigdom i Daiisk Hist. tidsslir. 111, 412, 122, 462; Eio- graphica, Ulfeld. Sv. Riksark.

Carl X Gustafs öppna brev. Stralsuiid 1°/7 165'7. Martin TVeibull, Till Corfilz Ulfelds historia. Samlingar iitg. för de skanska laiidsltapeiis Iiislo-