ČOAHKKINBEAVDEGIRJI 2020:11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2020:11

(1)

ČOAHKKINBEAVDEGIRJI 2020:11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2020:11

§§ 109 - 120 Stivra/Styrelsen Čoahkkinbeaivemearri

Sammanträdesdatum Video/telefon

2020-08-27

(2)

Dárkkisteaddji/Justerarnas sign 2(22) Báiki ja áigi /Plats och tid Via video/telefon

2020-08-27; kl 09.00 – 16.40

Mearrideaddjit /Beslutande/ Per Olof Nutti, styrelseordförande ej/ii Lars-Miguel Utsi, vice styrelseordförande Jan Rannerud

Marita Stinnerbom Iežá oasseváldit/

Övriga deltagande / Anita Kitok, språkchef och tf kanslichef §§ 109-.111.1, 111.4, 116-117, 119-120 Lars-Ove Sjajn, §§ 109-111.1, 111.3, 119-120

Siri Persson, sekreterare

Inga Maria Stoor, administratör Ulrika Hannu, utredare, § 120 Petter Stoor, Umeå universitet, § 116

Miguel San Sebastian, Umeå universitet, § 116

Paragrafer/Paragrafát 109 -120

Dárkkisteaddji /Utses att justera Marita Stinnerbom

Vuollaičallosat/

Underskrifter čálli ……….,

sekreterare Siri Persson

ságadoalli ……….

ordförande Per Olof Nutti

dárkkisteaddji ……….

justerare Marita Stinnerbom

(3)

Dárkkisteaddji/Justerarnas sign 3(22)

Dárkkástus lea dieđihuvvon almmuhantávvalis.

Justeringen har tillkännagivits enligt anslag.

Orgána /Organ Sámedikki stivra/ Sametingets styrelse

Čoahkkinbeaivemearri/ Sammanträdesdatum 2020-08-27

Ilmmuhanbeaivi /Datum för anslags uppsättande ………..

Vuolláičála /Underskrift ...

Beavdegirjji vurkensadji/ Sámedikki hálddahus, Giron/

Förvaringsplats för protokollet Sametingets kansli, Kiruna

(4)

§ 109 Föredragningslista och justerare

Styrelsen beslutar

att komplettera föredragningslistan med ärenden enligt nedan:

Tillägg:

§ 110 Information från kansliet Utgår:

§ 111.2 Kvalitetssäkring Sametingets verksamhet § 115 Samiska sanningskommissionens arbete att justera paragrafnumren därefter

att fastställa föredragningslistan enligt nedan och bilaga;

§ 109 Föredragningslista och justerare

§ 110 Information från kansliet

§ 111 Ekonomi

1. Budgetuppföljning per 31 juli 2020 2. Kvalitetssäkring Sametingets verksamhet 3. Budget 2021

4. Revisionsrapport

§ 112 Valärenden

1. Fyllnadsval – ledamot i referensgruppen Samisk sanningskommissiohn

§ 113 Informationsutbyte polismyndigheten - bordlagt

§ 114 Giellagáldus stadgar

§ 115 Samiska Sanningskommissionens arbete

§ 116 Samisk hälsoforskning

§ 117 Handlingsprogram samiska språk

§118 Tf kanslichef

§ 119 Arrendeprocess Härjedalen

§ 120 Forskningspolitisk strategi/handlingsprogram att utse Marita Stinnerbom till justerare.

(5)

§ 110 Information från kansliet

Föredragande: Anita Kitok, Lars-Ove Sjajn Information lämnas om pågående arbete.

att lägga informationen till handlingarna.

§ 111 Ekonomi

§ 111.1 Budgetuppföljning per 31 juli 2020 Dokument

- Budgetuppföljning per 31 juli 2020

Föredragande; Anita Kitok, Lars-Ove Sjajn Styrelsen beslutar

att notera att tjänsterna som ekonomichef och controller är vakanta och konstaterar att det påverkar arbetet med budgetuppföljningen,

att inför nästa styrelsemöte i september ska en fullständig budgetuppföljning läggas fram innehållande en prognosrevidering för både kansli och den folkvalda delen att i övrigt lägga informationen till handlingarna.

(6)

§ 111 Ekonomi – forts.

§ 111.2 Kvalitetssäkring Sametingets verksamhet Ärendet utgår, se § 109.

§ 111.3 Budget 2021 Dokument

- Styrelseprotokoll 2020-06-09—10 § 85.4

Styrelsen beslutade den 9 -10 juni 2002, § 85.4 att bordlägga ärendet.

att informera nämnderna om att lämna in budgetäskanden för 2021 till

kansliet för att behandlas på styrelsesammanträdet

§ 111.4 Revisionsrapport Dokument

- Revisionsrapport 2020-05-26, dnr 3.1.2-2019-1414 - Styrelseprotokoll 2020-06-09-10, § 85.5

- Sametingets yttrande 2020-06-29, dnr 3.1.2-2019-1414 Föredragande: Lars-Ove Sjajn

Riksrevisionen har under 2019 granskat Sametingets process för att betala ut bidrag.

Ett av dessa bidrag avser ersättning till samebyar utifrån förekomst av stora rovdjur på samebyarnas område enligt viltskadeförordningen (2001:724).

Under 2019 har Sametinget beviljat ersättning utöver den förekomst som framgår av Länsstyrelsens i Norrbottens inventeringsrapport för fyra samebyar.

Styrelsen beslutade den 9 -10 juni 2002, § 85.4 att bordlägga ärendet.

______________

Yttrandet har inlämnats den 29 juni 2020.

att bereda Riksrevisionens rekommandationer vidare, att i övrigt lägga informationen till handlingarna.

(7)

§ 112 Valärenden

§ 112.1 Fyllnadsval – ledamot i arbetsgruppen samisk sanningskommission Dokument

- Styrelseprotokoll 2019-04-23, § - E-post 2020-06-17

Same Ätnam meddelade via e-post den 17 juni att Stefan Mikaelsson ersätter Peter Rodhe som ledamot i arbetsgruppen samisk sanningskommission.

__________________

att utse Stefan Mikaelsson istället för Peter Rodhe i arbetsgruppen samisk sanningskommission.

Paragrafen justeras omedelbart

§ 113 Informationsutbyte polismyndigheten

Dokument

- Styrelseprotokoll 2020-06-09—10, § 102 Föredragande: Per-Olof Nutti

Styrelsen beslutade den 9 -10 juni 2020, § 102 att bordlägga ärendet.

_________________

att bereda ärendet vidare.

(8)

§ 114 Giellagáldus stadgar

Dokument

- SPR råd 2011-10-29, sak 3/2011

- Plenumsprotokoll 2011-11-06—08, § 62 - Styrelseprotokoll 2013-05-17, § 76.2 - Styrelseprotokoll 2014-05-21, § 76.1

- SPR:s styrelseprotokoll 2014-08-20—21, SPR s 21/2014 - SPR:s styrelseprotokoll 2014-11-03, SPR s 48/2014 - Styrelseprotokoll 2014-12-09--11, § 174.2

- SPR:s styrelseprotokoll 2015-08-27,SPR s 75/2015 - Styrelseprotokoll 2018-02-08; § 24.1

- Styrelseprotokoll 2018-04-11—13, § 93

- Från Kulturdepartementet. Regeringsbeslut 2018-04-19, dnr 1.3.8-2018-681 - Styrelseprotokoll 2018-06-12—14, § 153

- - Slutrapport 2018-681

- Språknämndsprotokoll 2019-02-05, § 6.2 - Styrelseprotokoll 2019-04-09—11, § 74 - Styrelseprotokoll 2019-04-23, § 89 - Plenumsprotokoll 2019-05-21—23 - SPRs råd 2019-09-19, sak 3/2019

- Styrelseprotokoll 2019-10-28—30, § 169

- Protokoll styrelse och Sametingets partiordföranden 2020-08-24 § 3 ./. - Giellagáldus stadgar

Föredragande: Anita Kitok

Sámi Giellagáldu är det samiska folkets gemensamma samnordiska samiska

språksamarbetsorgan för frågor som angår de samiska språken. Organets ansvar är att koordinera, stärka och utveckla det nordiska samiska språkarbetet.

Syftet med Sámi Giellagáldu är att bevara, värna och utveckla det kulturarv som samiska skriftspråk och muntliga språk representerar, och bevara, stärka och utveckla de samiska språken samtidigt som man tar hänsyn till de olika samiska språkens speciella behov, utmaningar och resurser.

Sámi Giellagáldu har ansvar för att driva de samiska språkens språkvård. Sámi

Giellagáldu ska fungera som ett gemensamt kunskaps- och resursorgan i de frågor som gäller normering av de samiska skriftspråken. Dessutom ska Sámi Giellagáldu bedriva informationsverksamhet, ge råd och vägleda språkanvändare i språkfrågor. Normering av språk är ett grundläggande arbete för all språkanvändning och utveckling. Termer och uttryck är en förutsättning för daglig användning av språk, i det skriftliga språket, i medierna, i de sociala medierna, och på alla andra språkarenor. Språknormering är grundstenen i alla språkutvecklingsåtgärder. Om det inte finns termer och uttryck så är det inte möjligt att genomföra andra språkutvecklingsåtgärder som till exempel att producera läromedel i och på samiska, utveckla korrektur- och andra

språkutvecklingsverktyg i och på de olika samiska språken. Språknormering sker

vanligtvis på flera nivåer: ny terminologi, rättstavning, skiljetecken, meningsuppbyggnad (syntax), och uppbyggnad av en internationell termdatabas, samt normering av offentliga

(9)

§ 114 Giellagáldus stadgar – forts.

skrivsätt, som till exempel ortografierna för ume- och pitesamiska, som Sámi Giellagáldu har normerat.

Sámi Giellagáldu samarbetar med Divvun på flera plan, exempelvis med utveckling av en digital språkbank www.satni.org, där termerna som Sámi Giellagáldu har normerat är lättillgängliga för samiska språkbrukare. Divvun utvecklar även verktyg utifrån Sámi Giellagáldus normeringar. Samarbetet är också viktigt för att språkverktygen som Divvun gör, exempelvis stavnings- och grammatikkontroll, gör att nya termer och normeringar fäster sig i språket. Med hjälp av dessa blir de lättare att skriva på samiska, något som också påverkar till att språket används i större utsträckning. Utan Sámi Giellagáldu kan inte Divvun göra digitala språkutvecklingsverktyg som samhället behöver. Till dags dato finns det en databas för normerad ortografi och normerade termer för några samiska språk, men arbetet med syntaktiska normeringar är inte påbörjat och flera års arbeten med normeringar ligger framför oss. För några samiska språk behövs det mycket resurser till normering av ortografi och syntax.

De samiska språken följer inte landsgränser utan korsar landsgränser. De samiska språken skiljer sig åt i storlek, med andra ord antal språkanvändare. De samiska språken har olika ortografiska principer och geografisk tillhörighet. Alla samiska språk är små och sårbara, därför är det nödvändigt att prioritera resurser till att värna och utveckla de samiska språken. Majoritetsspråken i de olika staterna har påverkat terminologins utveckling. Därför är det viktigt att arbetet med språknormering görs i samarbete över statsgränserna. Språksamarbete på över statsgränserna är viktigt för att kunna bevara det gemensamma fundamentet för de samiska språken. Detta samarbete gör det möjligt att använda samiska över landsgränser, samt att det reducerar kommunikationsproblemen mellan samisktalande som riksgränserna orsakar.

Sámi Giellagáldus verksamheter är fram till idag (2013-2020) genomförda som Interreg- projekt och i en projektliknande samarbetsform mellan sametingen. Det är viktigt att komma ihåg att arbetet blev avbrutet under ett år från början av juli 2014 till juli 2015 på grund av brist på finansiering. Den nuvarande organisationen har stora utmaningar bland annat med hänsyn till finansiering, arbetsgivaransvar och ledning. Anställda vid Sámi Giellagáldu arbetar nu formellt i tre länders sameting. Arbetsgivaransvaret och

arbetsgivarens rätt till ledning är fördelat på tre sameting, medan beslutanderätt för arbetets innehåll och genomförande hör till Sámi Giellagáldu. Detta innebär stora

utmaningar när det gäller ledning av arbetet och de anställda. Största utmaningen är dock att Sámi Giellagáldus verksamhet inte är permanent på grund av att verksamheten saknar fast finansiering. Det innebär att normeringsarbete inte blir genomfört i enlighet med långsiktiga mål. Bristande finansiering och utmaningar i förhållande till

organisationsmodell har gjort det omöjligt att etablera Sámi Giellagáldu som en

permanent verksamhet. På grund av detta har sametingen varit tvungna att driva Sámi.

(10)

§ 114 Giellagáldus stadgar – forts.

Giellagáldu med totalt tre olika Interreg-projekt. Det är en medveten handling med intentionen att få till ett permanent nordiskt språksamarbetsorgan

Sametingen har länge arbetat tillsammans och försökt att hitta en organisationsform för Sámi Giellagáldu som gör att Sámi Giellagáldu kommer att ha en gemensam ledning samtidigt som organet har verksamhet och anställda både i Norge, Sverige och Finland.

Nordiskt ämbetsmannaorgan för samiska frågor, NÄS, tillsatte i augusti 2018 en

arbetsgrupp som fick till uppgift att utreda en framtida permanent organisationsmodell för Sámi Giellagáldu. Arbetsgruppen slutrapport Sámi Giellagáldu – Davviriikkalaš sámegielaid fága- ja resursaguovddáža organisašuvdnahámi árvvoštallan (Sámi Giellagáldu – utredning av organisationsmodell för nordiskt samiskt kompetens och resurscenter) blev klar 8 maj 2019.

Sametinget beslutade 2019-05-21—23 att ge Samiskt Parlamentariskt Råds kommande plenum fullmakt att fastställa en organisationsform för Sámi Giellagáldu med följande villkor:

- Sámi Giellagáldu etableras som en permanent institution såframt alla tre Sametingen ansluter sig till detta.

- Det samiska självbestämmandet säkras med att det för Sámi Giellagáldu väljs en styrelse där varje Sameting utser två ledamöter och två ersättare.

- Varje Sameting utser sina styrelseledamöter och ersättare utifrån respektive Sametings förfaringssätt.

- Institutionen ska ha verksamma språkmedarbetare så att man i normeringsarbetet kan beakta majoritetsspråkens påverkan i alla tre länder, och ta hänsyn till alla samiska språkvarieteters särskilda behov och utmaningar.

Samiskt Parlamentariskt råd beslutade 2019-09-19 att organisationsmodellen Sametinget som vertskap i Norge säkrar verksamheten för Sámi giellagáldu på bästa sätt och valde denna modell som framtida organisationsmodell för Sámi Giellagáldu. Beslut togs också att fortsätta med omorganiseringen av det nordiska språksamarbetet och att Sàmi Giellagáldu etableras som ett fast organ knutet till Sametinget såsom NÄS arbetsgrupp föreslår i sin rapport. Sametingen uppmanades att följa upp detta beslut och snarast sätta igång nödvändiga processer så att Sàmi Giellagáldu kan etableras som permanent

normeringsorgan för de samiska språken under år 2020 så att den nya verksamheten kommer igång 2021.

Samiskt parlamentariskt råd förutsätter att:

- Alla Sameting formellt deltar i samarbetet så att Sámi Giellagáldu etableras som sametingens gemensamma språksamarbetsorgan där verksamheten fungerar som gränsöverskridande normeringsorgan för de samiska språken.

(11)

§ 114 Giellagáldus stadgar – forts.

- Sametingen enas om gemensamma stadgar för Sámi Giellagáldu och skriver på samarbetsavtalet.

- Den årliga budgeten för Sámi Giellagáldu förhandlas mellan sametingen.

- Styrelse för Sámi Giellagáldu upprättas där varje sameting har två medlemmar och två vice medlemmar vardera. Varje sameting utser sina styrelseledamöter och ersättare utifrån respektive sametings förfaringssätt.

- Sámi Giellagáldu har språkarbetare från varje representerat land så att

majoritetsspråkets påverkan, behov och utmaningar för de olika samiska språken tas i beaktande vid normering i alla tre länder.

- SPR uppmanar länderna och sametingen att arbeta för att Sámi Giellagáldu tilldelas de nödvändiga ekonomiska resurser så att Sámi Giellagáldus verksamhet kan arbeta enligt vald organisationsmodell.

Sametingen har följt upp plenumsbeslut från sametingen och beslut från SPR och har i samarbete utarbetat och enats om stadgar för Sámi Giellagáldu på administrativ nivå.

Orginalspråket i stadgarna är norska varefter de översatts till svenska. Stadgarna tar hänsyn till de villkor som stipulerats av Sametingens plenumsbeslut och beslut från SPR kring etableringen av Sámi Giellagáldu. Stadgarna redogör för organiseringen av Sámi Giellagáldu, mål och uppgifter, styrelsens sammansättning och uppgifter och direktörens arbetsuppgifter. Stadgarna träder i kraft när Sametingen i Finland, Norge och Sverige beslutar om de likalydande stadgarna för Sámi Giellagáldu. Efter att sametingen tagit beslut om stadgarna kan arbetet med etablerandet av Sámi Giellagáldu som ett permanent samiskt samnordiskt normeringsorgan fortgå.

Styrelsen föreslår Sametinget besluta

att anta stadgarna för Sámi Giellagáldu,

att när stadgarna träder i kraft delta i samarbetet och skriva under samarbetsavtal om driften av Sámi Giellagáldu,

att uppdra till styrelsen att underteckna sametingens gemensamma samarbetsavtal om driften av Sámi Giellagáldu.

(12)

§ 115 Samiska sanningskommissionens arbete

Ärendet utgår, se § 109.

§ 116 Samisk hälsoforskning

Dokument:

- Mejl till hälso-, äldre- och idrottsnämnd från Miguel San Sebastian, 2019-06-25, dnr 12.2.6-2029- 841

- Hälso-, äldre- och idrottsnämndsprotokoll, 2019-10-08, § 40.3 - Hälso-, äldre- och idrottsnämndsprotokoll, 2020-02-25—26, § 15 Föredragande: Anita Kitok

Frågan om samisk hälsoforskning och vem som ska ”äga” forskning om samisk hälsa diskuterade på hälso-, äldre- och idrottsnämndens möte. Inrättande av ett centrum för samisk hälsoforskning har drivits av Sametinget en längre tid och ingår nu som prioriterat utvecklingsområde i Sametingets hälsopolitiska handlingsprogram.

Det konstaterades att Umeå universitet inte arbetat aktivt med frågan, t ex har

universitetet inte deltagit i arbetet med uppbyggnad av Kunskapsnätverket för samisk hälsa. Frågan väcks för att få en uppfattning kring vad Sametinget har för ståndpunkt.

Stoor och San Sebastian avser arbeta vidare med frågan inom Umeå universitet för att därefter kunna lyfta frågan till regeringen. För att möjliggöra denna process krävs det att Sametinget ger bifall i fråga och stödjer att centrum för samisk hälsoforskning knyts till Umeå universitet.

___________________

Hälso-, äldre- och idrottsnämnden beslutade den 25—26 februari 2020, § 15

att uttala stöd för att centrum för samisk hälsoforskning knyts till Umeå universitet.

att uppdra till nämndsordförande att tillskriva styrelsen om stöd till Umeå universitet för begäran om ägandeskap för fråga om centrum av samisk hälsoforskning.

___________________

Efter mötet med nämnden har Petter Stoor och Miguel San Sebastian fått formellt stöd av universitetet att jobba vidare med frågan för att försöka få till en satsning/nationellt uppdrag kring forskning och utbildning relaterat till samisk hälsa. Det som kommer att hända härnäst är att universitetet kommer kontakta socialdepartementet för att uttrycka intresse och försöka utverka ett sådant uppdrag.

Umeå universitet har flaggat för att bjuda in bl.a. Sametinget under hösten till en fördjupad dialog och prata vidare om vad en sådan satsning/nationellt uppdrag borde innehålla, vilka typer av samiskt inflytande som bör finnas osv. De ser det troligt att

(13)

§ 116 Samisk hälsoforskning – forts.

dialogen sker i oktober, då har förhoppningsvis universitetsledningen hunnit förankra den vidare processen hos departementet innan dess.

Sametingets hälso-, äldre- och idrottsnämnd har i sitt beslut (2020-02-25—26, § 15) uttalat stöd för att centrum för samisk hälsoforskning knyts till Umeå universitet och föreslår Sametingets styrelse att uttala stöd för Umeå universitets strävan att få nationellt uppdrag kring samisk hälsoforskning.

__________________

Petter Stoor och Miguel San Sebastian, Umeå universitet informerade om projektet.

att Sametinget stödjer konceptet med att Umeå universitet får ett nationellt uppdrag för forskning och utbildning inom samisk hälsa,

att uppdra till kansliet att utforma ett underlag till skrivelse till Socialdepartementet om Sametingets stöd.

(14)

§ 117 Handlingsprogram samiska språk

Dokument

- Styrelseprotokoll 2019-10-28—30, 168

- Regeringens skrivelse, Nystart för en stärkt minoritetspolitik, SKR. 2017/18:282

- Uppdrag till Sametinget att utarbeta förslag till handlingsprogram för bevarande av de samiska språken, dnr 2019-1498

- Styrelseprotokoll 2019-12-16—17, § 194 - Styrelseprotokoll 2020-01-21—22, § 15 - Språknämndsprotokoll 2020-01-30, § 5

- Rapportering om framtagande av ett förslag på handlingsprogram för samiska språken - Språknämndsprotokoll 2020-03-17—18, § 20

- Språknämndsprotokoll 2020-04-16, § 35.1 - Arbetsmaterial – Sammanfattande redovisning - Språknämndsprotokoll 2020-05-12, § 44

- Arbetsmaterial – Förslag till handlingsprogram för de samiska språken. Slutredovisning - Språknämndsprotokoll 2020-06-04, § 53

- Språknämndsprotokoll 2020-06-30, § 60 - Språknämndsprotokoll 2020-07-07, § 63

./. - Förslag till handlingsprogram för bevarande av de samiska språken, dnr 2019-1498 ./. - Missiv, Redovisning av uppdrag Komplettering av handlingsprogram för samiska språken

Föredragande: Anita Kitok

Sametinget har i november 2019 av regeringen mottagit uppdraget att utarbeta ett förslag till långsiktigt och samlat handlingsprogram för de samiska språken.

Bakgrunden till uppdraget är regeringens skrivelse, Nystart för en stärkt minoritetspolitik (skr. 2017/18:282), där regeringen gjorde bedömningen att ett långsiktigt och samlat handlingsprogram för bevarande av de nationella

minoritetsspråken bör utarbetas och antas. Vidare framkom att programmet bör innehålla såväl övergripande som specifika åtgärder och en tydlig ansvarsfördelning.

Syftet med arbetet är att utifrån uppdragsdirektiven utforma ett handlingsprogram för de samiska språken nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska samt

sydsamiska. Handlingsprogrammets syfte är att främja möjligheten för samiska språk att revitaliseras och fortleva som levande språk i Sverige.

Sametingets styrelse har 2020-01-21—22, § 15, inrättat styrgrupp för arbetet. Sametinget har upphandlat resurs för skrivandet av handlingsprogrammet. Skribenten har inlämnat sitt arbete och föredragit det för språknämndens ordförande och avdelningschef för språk och utbildning. Därefter har kansli, på uppdrag av språknämnden, arbetat med handlingsprogrammet

(15)

§ 117 Handlingsprogram samiska språk – forts.

Kulturnämnden, rennäringsnämnden och hälso-, äldre- och idrottsnämnden har på nämndsmöte diskuterat de åtgärder som berör nämndernas verksamhetsområde och inlämnat förslag och synpunkter på handlingsprogrammet.

Språknämnden ska ha slutgiltigt möte den 1 september 2020 och handlingsprogrammet ska redovisas till regeringen senast 4 september 2020.

att anta förslag till handlingsprogram samiska språk efter revideringar, Paragrafen justeras omedelbart

(16)

§ 118 Tf kanslichef

Dokument

- Styrelseprotokoll 2020-01-21—22, § 16 - Rekrytering av kanslichef 2.4.1-2020-210 - Styrelseprotokoll 2020-04-21—22, § 75 - Styrelseprotokoll 2020-05-12, § 82 - Styrelseprotokoll 2020-06-09—10, § 87 - Styrelseprotokoll 2020-07-01, § 106 Föredragande: Lars Miguel Utsi

Styrelsen beslutade den 9 – 10 juni 2020, § 87 att avsluta den pågående processen, att påbörja en ny process,

att ge ordförande i uppdrag att förlänga nuvarande kanslichefs avtal till den 1 september 2020,

att ge kansliet i uppdrag att teckna avtal med rekryteringskonsult,

att tillsätta en arbetsgrupp/rekryteringsgrupp, med samtliga styrelseledamöter, en representant från ledningsgruppen och två företrädare från Sametingets fackliga organisationer. Arbetsgruppens uppgift är att bistå styrelsen med underlag i rekryteringsprocessen.

att Per Olof Nutti är sammankallande, Jan Rannerud lämnar avvikande mening. Bilaga

__________________

Beredning av ärendet genom att undersöka nödvändiga förhandlingar vad avser MBL, information till kansliledning och tillförordnad kanslichef.

Styrelsen beslutade den 1 juli 2020, § 106

att uppdra till styrelseordförande och vice styrelseordförande tillsätta tillförordnad kanslichef.

(17)

§ 118 Tf kanslichef – forts.

att uppdra till styrelseordföranden tillförordna tf kanslichef.

(18)

§ 119 Arrendeprocess Härjedalen

Dokument

- Styrelseprotokoll 2020-06-09—10, § 85.3

- Näringsdepartementet. Ändring av regleringsbrev för Sametinget bå 2020, dnr 1.3.7-2020-33 Föredragande: Lars-Ove Sjajn

Styrelsen beslutade den 9 -10 juni 2002, § 85.3 att bordlägga ärendet.

Näringsdepartementet har vid regeringsbeslut den 26 juni 2020 beslutat att högst 300 000 kronor får rekvireras av Länsstyrelsen i Jämtlands län för att täcka kostnader för

arrendeavtal mellan privata markägare och staten för åretruntmarker i anslutning: till samebyn Ruvhten Sijtes

Information lämnas av rennäringschef lars-Ove Sjajn om det pågående arbetet.

att lägga informationen till handlingarna.

(19)

§ 120 Forskningspolititsk strategi

Dokument

- M 468 av Lars Wilhelm Svonni, 2015-02-27, dnr 1.1.8-2015-818 - Plenumsprotokoll 2016-05-31—06-02, § 26.3

- Styrelseprotokoll 2017-11-12—14, §§ 169,170 - Styrelseprotokoll 2018-04-11—13, § 64

- Styrelseprotokoll 2018-06-12—14, §§ 116.2, 125 - Styrelseprotokoll 2018-10-09—12, § 180 - Styrelseprotokoll 2018-12-12—14, § 230 - Projektplan

- Avtal

- Styrelseprotokoll 2019-01-23—24, § 17 - Plenumsprotokoll 2019-02-19—21, § 14 - Delrapport/underlag

- Styrelseprotokoll 2019-04-09—11, § 46 - Styrelseprotokoll 2019-09-11—13, § 132 - Styrelseprotokoll 2010-10-28—30, § - Styrelseprotokoll 2020-03-23—24, § 36 - Styrelseprotokoll 2020-04-21—22, § 64 - Styrelseprotokoll 220-06-09—10, § 89 Föredragande: Anja Taube

Mål:

Sametinget har inflytande och delaktighet i forskning om samiska frågor.

Syfte:

Att utforma ett forskningspolitiskt handlingsprogram för Sametinget.¹ Bakgrund:

Det samiska folket ska som urfolk ha självbestämmande i frågor som berör oss själva, bl a genom Sametinget som ett folkvalt parlament. För närvarande saknas konsekvent

inflytande och delaktighet i forskning om samiska frågor. Sametinget har vid olika tillfällen erbjudits möjlighet att delta i fördelning av forskningsmedel och därigenom delvis kunnat styra forskning om samiska frågor.

Det finns ett behov för en tydlig politik från Sametinget i förhållande till forskning om samiska frågor, bla. för att tydliggöra på vilken nivå det samiska folkets inflytande och delaktighet förväntas ligga på, hur forskningens fokus ska utformas samt för att visa på hur forskning inom samiska frågor ska utföras på ett för samer acceptabelt sätt.

_________________

1 Vad vill vår nya styrelse arbeta för?, https://www.sametinget.se/115995.

(20)

§ 120 Forskningspolitisk strategi– forts.

Styrelsen beslutade den 12 – 14 november 2017, § 170 att uppdra till kansliet att bereda ärendet.

_______________

Styrelseordföranden har via ordförandebeslut 2018-01-17 uppdragit åt Lars Wilhelm Svonni att utarbeta ett förslag till forskningspolitiskt program.

Styrelsen beslutade den 11 -13 april 2018, § 64

att bereda ärendet vidare.

_____________

Styrelsen beslutade den 12 – 14 juni 2018, § 125

att uppdra till kansliet ta fram ett förfrågningsunderlag.

___________________

Information och diskussion om det planerade arbetet.

Styrelsen beslutade den 9 – 12 oktober 2018, § 180

att uppdra till kansliet teckna avtal med uppdragstagare Charlotta Svonni.

______________

Styrelsen beslutade den 12 – 14 december 2018, § 230

att ärendet behandlas på styrelsesammanträdet i januari 2019.

______________

Styrelsen beslutade den 23-24 januari 2019, § 17

att anta direktiv och projektplan enligt tecknat avtal.

Styrelsen beslutade den 23-24 januari 2019, § 17, föreslå Sametinget besluta att anta direktiven enligt förslag.

_________________

(21)

§ 120 Forskningspolitisk strategi – forts.

Sametinget beslutade den 19 – 21 februari 2019, § 14 att anta direktiven enligt förslag.

______________

Presentation av Charlotta Svonni angående delrapport till underlag för

forskningspolitiska handlingsprogrammet.Slutrapport ska avlämnas i juni månad 2019.

Styrelsen beslutade den 9 – 11 april 2019, § 46 att lägga informationen till handlingarna .

_______________

Styrelsen beslutade den 9 – 13 september 2020, § 132 att uppdra till kansliet bereda ärendet vidare,

att ge direktiv om att utforma strategi utifrån dokument

att kansli upphandlar konsult för att utforma förslag til. strategi samt besvara remissen regeringens forskningspolitik.

Styrelsen beslutade den 28 – 30 oktober 2020, § 156

att uppdra till kansliet genomföra redaktionella ändringar utifrån lämnade synpunkter,

att därefter inlämna skrivelse.

____________

Styrelsen beslutade den 23 – 24 mars 2020, § 36

att uppdra till kansliet att bereda förslag till projekt- och tidsplan.

____________

Styrelsen beslutade den 21 – 22 2002, § 64

att anta projekt- och tidsplan enligt bilaga,

att till styrgruppen utse Lars Miguel Utsi, Matti Berg och Jan Rannerud.

(22)

§ 120 Forskningspolitisk strategi– forts.

att remittera förslaget till Sametingets partier, samiska riksorganisationer och till de forskningsinstitutioner som berörs av samisk forskning, att remisstiden är till och med den 20 september 2020,

att behandla ärendet vid styrelsesammanträdet den 20-22 oktober.