Studium av ett invandrarsvenskt språkmaterial

SSM Report 9

STUD I UM AV ETT I NVANDRARSVENSKT SPRAKMATE R I AL

Stoc k h ol ms u n i ve rs i tet

I n s t i tu t i onen för l i n gv i s t i k November 1983

till forskningsprojektet Svenska som målspråk (SSM) som understöddes av Skolöverstyrelsen 1973–1980.

Redaktör för serien var Björn Hammarberg. Projektet var inriktat på studium av sådana företeelser i svenskans struktur och användning som utgör problem för vuxna inlärare av svenska som andraspråk med olika modersmål.

Upphovsrätten innehas av författarna. Rapporterna får laddas ner för personligt, icke-kommersiellt bruk och får citeras enligt gängse vetenskapliga principer. De får fritt användas i kurser inom högskolan under förutsättning att källan uppges.

Förteckning över SSM-rapporterna

1. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1977), Felanalys och språktypologi. Orientering om två delstudier i SSM- projektet. 34 s.

Även tryckt i Nysvenska studier 57 (1977) i form av två uppsatser, ”Svenskan i ljuset av invandrares språkfel” av Björn Hammarberg (s. 60–73) och ”Svenskan i typologiskt perspektiv” av Åke Viberg (s. 74–

85).

2. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1979), Platshållartvånget, ett syntaktiskt problem i svenskan för invandrare. Andra, omarbetade upplagan. 67 s.

En engelsk version är tryckt i Studia linguistica 31: 106–163 (1977) under titeln ”The place-holder constraint, language typology and the teaching of Swedish to immigrants”.

3. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Anaforiska processer i svenskan i invandrarperspektiv – några utgångspunkter. 13 s.

Även tryckt i Nysvenska studier 55–56: 213–226 (1976).

4. Åslund, Jan (1976), Araber skriver svenska – arabisk syntax och arabers syntaxfel i svenskan. 47 s.

5. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Reported Speech in Swedish and Ten Immigrant Languages. 21 s.

Även tryckt i Papers from the Third Scandinavian Conference of Linguistics, red. Fred Karlsson (1976).

Turku: Academy of Finland, Text Linguistics Research Group. 131–148.

6. Strömqvist, Sven (1980), En orientering om NP, kasus och prepositioner i ryska. 21 s.

7. Viberg, Åke (1980), Tre semantiska fält i svenskan och några andra språk: 1. Kognitiva predikat. 2.

Perceptionsverbens semantik. 3. Emotiva predikat. 103 s.

En förkortad version av uppsats 1 är tryckt i Svenskans beskrivning 12, red. S. Fries & C.-C. Elert (1980).

Umeå universitet. Uppsats 2 även i Tvåspråkighet, red. A. Stedje & P. af Trampe (1979). Stockholms universitet. Uppsats 3 även i Kontrastiv lingvistik och sekundärspråksforskning, red. B. Hammarberg (1979). Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

8. Viberg, Åke (red.) (1983), Studier i kontrastiv lexikologi: Perceptionsverb. Andra, utökade upplagan. 133 s.

9. Studium av ett invandrarsvenskt språkmaterial (1983). 115 s.

10. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1984), Forskning kring svenska som målspråk. Två forskningsöversikter:

1. Grammatik och ordförråd (Åke Viberg). 2. Fonologi (Björn Hammarberg). 64 s.

Även i Nordens språk som målspråk. Forskning och undervisning, red. K. Hyltenstam & K. Maandi (1984).

Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

I nnehål l

Björn Hammarberg I NTRODUKT I ON

Kenneth Hyl tenstam och I n ger L i ndberg

*I N VANDRARES SVENSKA . E n k r i t i sk genomgång av materi a l et i projektet Sven s k a fö r i n v andrare (Josefson 1 979 ) , sär­

sk i l t med av seende på det i n s aml ade mater i a l ets an­

vändn i ngsmöjl i gheter

I ngel a Jo se fson

Kommentar ti l l rapporten II I nvand ra res s vens ka ll

Ake V i berg

*ORDFORRAD OCH KONVERSATION I I NVANDRARE S SVENS KA .

N ågra i a kttagels er och hypotes er med utgån g s p u n kt från det materi a l s om saml ats i n i proj e ktet Sven s ka för i nvandra re

(Jos efson 1 979)

ENGLI SH S UMMARlES

* Deta l j erad i nneh å l l s förtec kn i ng ges v i d a rti kel n .

s i d . 3

5

5 3

59

1 03

Bj örn Hammarberg

Den h är ra pporten ha r s i n uppri nnel se i ett u ppdrag från S k ol överstyrel ­ sen ti l l Kenneth Hyl tens tam och I nger L i ndberg a tt ta s tä l l n i ng t i l l ett språkma ter i al som i n s aml a ts i nom p roje k tet " Svens ka för i nvandrare " , e tt proj e k t som i n gi c k i Sö : s u tvärde r i ng 1977-79 a v s tu d i eförbun dens s ven s k ­ u n derv i sn i ng för vuxna i nvandrare. I n om de tta proj e k t h ade b l a u ppsatser av i nvandrare oc h i n spel ade i n tervj uer med i nvandra re saml ats in, i för­

s ta hand för att tj äna som u n derl ag för be s tämn i ng av el evers färd i ghets ­ n i våer. Frågan ha de u pps tått om de tta mate r i a l s k ul l e kunna nyttigg öras för vi dare undersökn i ng a r av i n va n drares i n l ärn i ng och användn i ng a v svenska.

Rapportens ram kom efterhand a tt väx a . Del s fann Hyl ten s tam och L i nd ­ berg s k ä l att på fl era pun k ter i fråga s ätta d e prem i s ser efte r v i l ka språkmater i a l et hade saml ats i n , och de har va l t a tt i n l eda s i n re dov i s ­ n i n g med e n rätt u tförl i g k r i t i s k genomgång a v p roj ektets u ppl äggn i ng och genomförande. Projektets l edare, I nge l a J osefson, har oc k s å bere tts t i l l ­ fäl l e att ge s i n syn på detta . Del s i nnefa tta r ra pporten ocks å ett b i ­ drag av Ake Vi berg som k omp l etterar Hyl tens tams oc h L i n dberg s ana l ys a v s pråkmateri a l et.

Anal yserna a v det s pråk l i ga mater i al et och de s s användn i ng smöj l i gheter ä r de t som närma s t mot i verar a tt arbete t utge s i form a v en SSM-ra pport . Hu vudde l en av rapporten ägna s åt ett expl ora ti vt s tu d ium av språkmate r i ­ al et u r ol i ka a s pekter med exempl i f i e r i ng a r av vad andra s pråks forskaren och - l ära ren kan u tv i nna ur detta och andra , l i knande mater i al . Det ges oc k s å synpun k te r på vad sådana h ä r s pråkma te r i a l ^t som man saml a r in för a tt göra språk l i ga i ak ttagel ser, beh över u p pfyl l a för k ra v för a tt b l i användba ra för s i na syften.

Hylte n s tam och L i ndbe rg ta r efter si n i nl edande proj ektg ra n s kn i ng fas ta på i n tervjuma te r i a l e t, där de unde rs öke r h u r i nvandra rna hante rar några utva l da företee l ser i nom u tta l s - och g ramma t i kornrådet : ton d i s t i n k ­ ti on h u r k l u s i l er, kon s onan tkomb i n a t i oner, tempu sanvändn i ng och ve rb ­ morfol og i samt b i satsanvändn i ng . Men även andra a s pe k te r nämn s som värda a tt undersöka i mate r i al et, s å s om ordb i l dn i ng och l ex i kon el l er mer kom­

mun i ka ti va a s pekter, t ex hur s vens k a r använde r s pråket i samta l med s ven s k i n l ära re.

I sin re pl i k besvarar I nge l a Jose fson den bitv i s h årda kr i tik mot projek tet "Sven s ka för invan drare" som l e vererats av Hyl tenstam och

Lindberg . Hon menar b l a a tt u nder s ö k ningar av de t i n saml a de språ kma te­

ria l e t i första hand borde inrik tas på invandrarn as k ommunika tiva k ompe­

tens framför a tt ta fasta på den ren t ling vistiska (dvs spr å kstruk ture l ­ l a) k ompe tensen.

En starkare tonvikt på språkanvändningen och det kommunikativa agerandet ligger i det andra större bidraget i rapporten

,

där Ake Viberg ser på dels hur invandrarna hanterar några områden av ordförrådet, dels en aspekt av konversationsstrukturen i intervjuerna, s k reparationer.

De l i ngvi sti ska iakttagelser s om görs i den här rapporten är naturligt

nog prel imi nära , _{vi l}ket samman hän g er med det studerade s pråkmateria l ets

art . Förfa ttarna betonar ock så detta på åt_sk i l liga ställen. I en del fa l l

finns liknande, mer speciali serade s t u d i er på andra hål l , s om förfa ttarn a a n knyter ti l l . De företeelser som Ke^nneth Hylten_stam och Inger Lindberg behandlar med kvantitativa metoder skulle också lämpa sig att stud era longi tudi nell t över en tidsperiod, som krHerier på andraspråkets s tru ktu­

rel l a u_tveck l_ing hos språkinlärare. Ingela Josefsons efterlysning av

forskning om den kommun i kati va kompetensen hos inlärare är värd a tt ta på allvar, även om hon i nte här ha r kunnat utvec k l a detta ·mer i detalj.

Ake Viberg s u ppsats kan sägas röra sig i den r_iktningen, men d e� bel yser ock så det förhållandet att kommunikativt-funktionella och strukturella aspekter av inlärarens språkkompetens är nära sammanvävda. Ake Viberg

tangerar också d^en viktiga frågan om hur man säkrar ett tillräckligt

ri kt och s^amtidigt naturligt beläggmaterial när det gäller andra före­

teel s er i språket än d e mes t hög frekventa ( ett vanligt d i l emma i nt e bara vid ordförråds studier

)

^{. Gen om att visa fram} exempel p å företee lser i invandrares svenska språkproduktion som är forskningsbara och fors k­

ningsvärda kan bidragen i rapporten uppfattas som förslag och program

för i n riktn in

·

gen av studier på området.

Skolöverstyrelsen har lämnat ekonomiskt stöd till utgivn ingen a v rapporte n .

En kritisk genomgång av materia l et i projektet Sven sk a för invandrare (Josefson 1 979) , särs k i l t med av seende på dess vi dare användningsmöjl i g- heter

Kenneth Hyl tens tam och I nger L i ndberg

I nnehål l Ba kgrund

Gra n s k n i ngsuppd raget

Proj ektet Svens ka för i nvandra re Al l mänt

I . En kät- och i ntervj udel en

I I .

a ) En kät på del tagarnas modersmål

b ) I ntervj u på k u rsdel tagarnas modersmå l c ) Ci rkel l edari n tervj u

Den s prå kl i ga del en a ) Uppsats

b ) I ntervj u

c ) Hörförs tåel s e- och g ramma t i ktes t Samman fattn i ng av materi a l genomgången

Möj l i ga användn i ngsområden för p roj e ktets s prå k l i ga materi a l Tonande/tonl ösa kl u s i l er i fi n s kta landes s vens ka

I n i ti al a konsonantkombi nati oner i fi n s k- och s pa n s kta l a ndes s vens ka

Tempus a nvänd n i ng och verbmorfo l ogi B i s atsanvänd n i ng

Avs l utn i ng L i tteratur

s i d 6 6

7 7 g g g g g g

1 2 1 6 2 0 2 2 2 3 27 36 45 48 50

B akgr u n d

När r i k s d agen

1965

fattade bes l ut o m at t i nför a avgi ftsfri u nderv i s n i ng i sven s k a för vuxna i nv an d r are , h ade man i nte t i l l gång t i l l några mer i n gående an a l yser v are s i g av må l en med underv i s n i ngen e l l er av h ur u nder­

v i s n i ngen sk u l l e rel ateras t i l l en mer ö vergr i p ande i nv an d r arpol i t i k . Det gavs föga t i d för p l aner i n g och fö rberede l se , och man k a l l ade sven s k ­ underv i s n i ngen för en försök sverk s amhet . Den n a försök s verk s amhet kom sedan att pågå med betyd ande ekonomi ska an s l ag , som förnyades år l i gen , u t an att b l i fö remål fö r någon utvärder i ng . Ar

1977,

to l v år efter fö rsök s verk­

s amheten s start , f i ck.Sö reger i ngen s uppdrag att u t värdera verk s amheten . Utvärder i ngen genomfördes i två et apper . I den fö r s t a et appen fok u s er a­

de mao främs t på admi n i strat i v a och ekonomi ska frågor , medan den andra ägnades åt " pedago g i sk a och s oc i al a effek ter" av u ndervi s n i ngen . Under et app I I genomfördes tre delprojekt: a) Invandrare i Sver i ge. Deras k u n­

sk aper i sven s k a och levnadsförhållanden, ,b) Sven s k a för i nv andrare och c) Försöksverksamhet med homogena undervisningsgrupper. Resul t aten av utvärderi ngens olika 'delar redov i s ades i sk i l da r apporter och s ammanfatt as i Sö : s s l utrapport ( SÖ

1979).

Sö : s utvärder i ng h ar ännu i nte l eg at t i l l gru n d för några reformer på svenskundervisningens områd^e, men den h ar utgjort en de l av underl aget fö r den k art l äggn i ng som den p ar l amentari s k t sammansatta SFI -k omm i tten l ät utföra

1

⁹

7

^8-8

1

(SOU 1981:86/87). I nte he l l er SFI-kommittens betänk ande h ar ä n n u lagts till grund för n å got reformarbete, men en proposition anses n u (1983) vara att vän t a under den närmaste framti den .

Uppdraget

Före l i ggande r apport redov i s ar en grans k n i ng , s om vi på u ppd r ag av Sö utfört av mater i a l et i de l projektet Svens k a för i nv an d r are ( r apporterat i Josefson

1979).

^Inom det t a projekt i n s am l ades ett omfatt ande mater i a l

från de l t ag are i c i rk l ar i s v en s k a fö r i n v an d r are och från ci r k e l l ed are . B l a i n s aml ade s ett stort s pråkmater i al , som k om att utnyt t j a s i mycket l i t en u t­

sträck n i ng i nom r amen fö r pro j e k t et . Vår uppgi f t h ar främs t v ar i t att bedöma om det t a språkmater i al s k u l l e k u n n a använ d as fö r v i d are undersö k n i ngar av i nv andrares i n l ärn i ng och an vändn i ng av s ven s k a och i så f a l l h u r .

I denn a rapport redogö r v i i ett för s t a av s n i tt mer i detalj fö r upp l ägg­

ningen av proj ek tet Sven s k a för i n v andrare, v arv i d v i framför a l l t bes k r i ver projek tets o l i k a mater i a l de l ar och de be arbet n i n g ar av mater i a l et s om h ade utfört s . Den n a de l utgör den nödvänd i g a b ak grunden fö r ett andra av s n i tt , där v i pek ar på möjl i ga användn i ngsområden för det språk l i g a materi a l et , d v s v i l k a typer av u ndersö k n i n g ar som mater i a l et en l i gt vår bedömn i n g k an

l ämp a s i g fö r .

P rojek tet Sv�n s k a fö r i nv andrare

A l l mänt . De l projektet Sven s k a för i nvandr are var den mes t omfatt ande de l en Sö : s utvärderi n g . De frågor man v i l l e få be l ys t a var:

1.

^{Vi l k.a} k ommer t i l l u nderv i sn i ngen ( soc i a l och ku l t u r e l l b ak gr ul1d ,

t i di gare u t b i l dn i ng och and r a s oc i a l a och ekonomisk a fak tore� som k an tänk as påverk a stud i e s i t u at i onen ) ?

2.

V arför k ommer man t i l l u nderv i s n i ngen (mot i v at i on , i ntre s s e för stud i er , an l edn i ng t i l l mi grat i onen ) ?

3. Hur många avbryter s tud i erna och varfö r?

4. Vi l k en språk l i g k ompetens l eder den grundl äggande u nderv i s n i ngen t i 11?

5.

V i l k en s amh ä l l so r i enterande effek t h ar undervi s n i n gen?

6.

V i l k et i nnehå l l och vi l k en upp l äggn i ng har underv i sn i n gen? V i l ket i nf l yt ande över arbet s sätt , i nnehå l l , mater i a l etc h ar del t ag arn a i c i rk e l n? V i l k a ro l l er har de l t ag arn a resp c i rk e l l ed ar n a i stud i e­

arbetet?

För att få s v ar på dessa frågor gen omfördes i nom projektet enkäter , i nter­

vj uer och språktest bl and de l t agare i s tud i ec i rk l ar s amt i ntervjuer med c i rk e l l edare . Kursde l t agarna hade f i n sk a , s erbokroat i sk a e l l er span s k a som modersmå l , o c h s tud i ern a bedrev s på ABF o c h K ursverk s amheten ( KV ) i Göteborg , M a l mö o c h Hels i ngborg s amt p å ABF i Borås och K V i L u n d .

Enkätern a och de l t agari ntervjuern a , som b åda utfördes på i n v andrarn as modersmå l , syftade t i ll att ge s v ar på frågorn a

1, 2,

^{3 och 5} ovan, med an

ci rk e l l edar i ntervj u n sk u l l e s v ara på fråga

6.

Språk testet , som v ar tre-

d e l at , an vändes för att be l ys a fråg a 4 . De tre d e l arn a i s p r å k t e s t e t ut­

gjordes av a ) en u p p s at s p å s v en s k a , b) en i n tervj u p å s v en s k a , s om togs upp på b an d , s amt c ) en d e l där hörfö r s t å e l s e o c h g r ammat i s k a färd i g heter t e s t ades . E fter som u n dersö k n i n g en s ^syfte v ar att s t u der a i v i l k en u t s t räck ­ n i n g d e l t ag arnas språk k u n s k aper u t v e c k l ad e s u n der k u r s e n s g å n g - även om det i n te k l art framgår av fråge s tä l l n i n g arn a o v an - s k u l le språk testet genomföras både i börj an o c h i s l utet av k u r s e n .

Det exak t a ant a l et k u r s de l t ag are s om medverk ade i u n dersök n i n gen s o l i k a d e l ar framgår i nte k l art av pro j e k t r apport e n ; redov i s n i n ge n är ofu l l ­ stän d i g , o c h på f l era stä l l en ges mot s t r i d ande u p p g i fter . ( P å s 5 o c h

6 i r apporten u p p g e s t ex a t t 1 2 s p an s k t a l ande fö r- o c h eftert e s t ad e s , p å s 1 4 uppges des s a v ar a 8 . ) Det s amman l ag d a an t a l et t e s t ade torde dock h a rört s i g om c a 2 7 5 , v arav ca 70 personer de l t ag i t v i d både för- och efterte s t . Detta i n nebär i n te , at t d e s s a 70 f u l l gjort a l l a d e l ar av t ex sp råktestet v i d b å d a t i l l fä l l en a , v i l k et ytter l i g are fö r s v å r ar mö j l i g heter­

na att bedöma de r e s u l t at s om redov i s as i proj e k t r apporte n . I n te h e l l er f i n n s det n å gon redogöre l s e för h u r det tot a l a ant a l et t e s t ade förde l ar s i g på de tre språkgrupperna. S å d a n a u p p g i fter f i n n s fö r dem som fö rte s t a­

des .

Som u n d er l ag för bedömn i n g av k u r s de l t ag arn a s färd i g heter i s v en s k a användes u p p s at s ern a o c h d e i n s p e l ade i n tervj uern a . Det ö v r i g a s p r å k t e s t­

mater i a l et u t nyttj ades e n d a s t II som en k o n t ro l l p å att bedömn i n gen av den s k r i ft l i g a o c h mu nt l i g a färd i gheten h ar v ar i t k orrek tll ( J o s ef s o n 1 9 79 : 1 2 ) . K u r s de l t ag arnas språkfärd i gheter be dömde s i n te u t i från n å g r a d et a l j erade an a l yser av det s k r i ft l i g a e l l er mu n t l i g a mater i a l et . I s t ä l l et k l a s s i f i ­ cerades språk proven efter en g l o b a l be dömn i n g i fyr a färd i g h e t s n i v åer . Defi n i t i onern a av de s s a färd i g h et s n i v åer är a l l mä n t h å l l n a o c h o l i k a fö r mu n t l i g o c h s k r i ft l i g färd i g h e t ( s e n e d an ) .

U n dersök n i n g e n s h u v u dre s u l t at v ad gä l l er s p r å k färd i gheter redov i s as i t ab e l l er , där det s p r å k g r u pp s v i s o c h u t i från v i s te l s et i d i Sver i ge anges h u r mån g a k u r s de l t ag are s om befi n n e r s i g i d e o l i k a färd i g hets n i v åern a i börj an o c h i s l utet av s ven s k k u r s e n . Genom en j ämfö re l s e av t a be l l ern a k an man s l u t a s i g t i l l h u r må n g a k u r s de l t ag are s om u n der k u r sen en l i gt bedömn i n gen fö rbättrat s i n a färd i gh eter i s v en s k a . Av tot a l t 70 t e s t ade de l t ag are fö rbättrade endast 1 4 s i n a mu n t l i g a fär d i gheter o c h 1 9 s i n a s k r i ft l i g a . D e t ä r framfö r a l l t d e l t a g are som v i s t at s e n k o rt are t i d i Sver i ge ( u pp t i l l 2 å r ) , s om u n der k u r s e n fö rbätt r at s i n a språk k u n s k aper .

Det gä l l er d å i a l l mänhet fö rbättr i n g ar från i n g a språk k u n s k aper t i l l närmast hö gre n i v å .

I det fö l j ande b e h a n d l as proj e k t et s o l i k a de l ar i stö rre det a l j .

a ) E n kä t p å d e l t agarnas modersmå l . Syftet med d en n a d e l v ar att få i n forma­

t i o n om k u r s d e l t agarnas s oc i a l a och k u l t u re l l a b ak gr u n d s amt deras mot i v a­

t i o n och i n tre s s e fö r språk s t u d i ern a . E n k äten i n n e h ö l l o c k s å frågor s om a v s å g att f a s t s tä l l a k u r sd e l t ag arn as k u n s k aper om s v e n s k t s amh ä l l e . E nk äten sägs ha b e s v arats av 2 74 personer , 1 74 v i d k u r s e n s börj an o c h 1 00 i s amb and med k u r s e n s s l u t .

b ) I n terv j u på k u rs d e l tagarn a s mo dersmel . I n tervj u n sk i l j e r s i g från enkäten genom att i n n eh å l l a frågor a n g å e n d e k u r s de l t ag a r n a s uppfattn i n g om o c h att i tyder t i l l sven s k k u r s e n . I n tervj u u n dersö k n i n ge n genomfö r d e s v i d s l u t e t av u tb i l d n i ngen o c h omfattade 1 00 personer .

c ) C i rk e l l edari n tervj u . D en n a i n tervj u i n n e hö l l frågor d e l s om c i r k e l l ed ar­

nas b a k g ru n d , d e l s om u n d e rv i s n i n g e n s i n n e h å l l och u pp l äggn i n g . 40 c i rk e l ­ l ed are b e s v ar ade frå gorn a i i n tervj u n .

R e s u l t aten frå n enkät- o c h i n tervj u u n dersö k n i n gen med k u r s de l t ag arn a h ar anvä n t s för att redov i s a v i s s a b ak gr u n d s f ak torer , s om u t b i l d n i n g s b ak g r u n d o c h t i d i S v e r i ge . N å g r a s amb a n d s a n a l yser me l l an e n s k i l d a b a k g r u n d s faktorer av detta s l ag o c h språkfärd i gheter redov i s a s i n te . E n an l e dn i n g t i l l det t a anges v ar a d e t s t o r a bort f a l l et s om i n n e b ar a t t e n d a s t e n mi n o r i tet av dem som både fö r- och eftert e s t a t s o c k s å k u n de i n tervj u as . Av de 1 00 i n ter­

vj uer s om i n tervj u u ndersö k n i n g e n omf at t ar , genomfö rdes e n d ast 30 med s å d an a k u r s de l t ag are som genomgått b å d e fö r- o c h efterte s t .

Redo v i sn i n gen av enkät- o c h i n tervj u u n dersö k n i n g arn a med k ur s de l t ag are ger en syn ner l i gen o k l ar b i l d av deras i n n eh å l l , syfte , genomfö rande o c h re s u l t at ( N ord l öf 1 9 79 ) . C i rk e l l e d ar i n t ervj u n dä remot redov i s as något utfö r l i g are ( P a l ms tröm 1 9 79 ) . Vi k ommer i n te i den n a r apport att yt ter l i g­

are be rö r a des s a tre k ompo ne n ter av mater i a l et , u t an k o n centrera o s s p å den språk l i g a de l en .

I I . Q e� �p.!:. å� l .i g� i e.1 e�

a ) U pp s at s . K u r s de l t ag arn a f i c k i u p p g i ft att s k r i v a en kort u p p s at s med rub r i ken " M i n fö r s t a t i d i S v e r i g e " . H u r må n g a u p p s at s e r som t ot a l t pro d u-

cerades fr amgår i n te av pro j e k t r apporten , men e n l i gt mu n t l i g uppg i ft från proj ek t l ed aren , utgör de u pp s at s er s om f i n n s u t s k r i v n a p å mask i n s amt l i g a . 93 k u r s de l t ag are s k re v u pp s at s er v i d e n d a s t ett t i l l fä l l e , de f l e s t a i s l utet av k u r s en , medan 54 p ro d u c erade u pp s at s e r både v i d fö r s t a och a n d r a t e s t t i l l fä l l et . 3 2 av des s a h ö r d e t i l l d e n serbokroat i s k t a l ande gruppe n , 1 4 t i l l den f i n s k a och 8 t i l l den s p a n s k t a l ande . U pp s at s ern a s l än g d v ar i erar me l l an en o c h u p p t i l l c a 1 5 men i n g ar . D e s s a II men i n g arll är i genoms n i t t myck e t k ort a , o c h b e s t å r oft a av mycket e n k l a h u v u d s at s e r e l l er t o m en s t ak a ord . Det är i n t e o v an l i gt att u pp s at s ern a ser u t s om

fö l j ande exemp e l v i d börj an resp s l u tet av k u r s en : J ag k ommer S v er i ge vö s t a k o n 1 968 .

J ag k ommer F i n l an d t i l l S v er i ge 6 - 7 år sed an . J ag arbet ar F ö r s t a k o n j u teri .

Mera typ i s k t är n ä s t a exempe l :

J ag k ommer t i l l S v e r i ge tre mån ad s e d an . T i d e n är j ag g å g a n s e b r a . J ag bor i en b o s t a d s h o te l l et . Arbet s re s an är g an s e kort o c h j ag går det mi n ven n s b i l . J ag arbet are p å Vo l v o , arbetet är l et t .

J ag h ar k omm i t p å hö s ten t i l l S v er i ge . D e v ar myck e v ac k ert väder . T i den g i ck s n abt . J ag börj ade o c h j o b b a p å Vo l vo s t r ax . J ag bodde h o s mi n vän fö r s t a väx k an o c h s e d an k u n d e j ag f l yt t a egen l ä gen het .

Även u pp s at s e r som de fö l j an de fö rek ommer :

Det v ar den värs t a veck an u n der mi t t l i v , d å S v er i ge är främmande l an d o c h j ag t ap p ad e a l l a mi n a pen g ar o c h p apper . E n k v i n n a s ad e mi g p å V o l vo , att j ag i n t e e n s s amma p e r s o n s om må s t e börj a j o b b a p å Vo l vo . Det v ar mycket s v årt att berä t t a v ad h ade h ä n t . Men n u g å r det b r a . Tack !

M i n för s t a d ag ar v ar som i h e l vete . D e n här börj ade s å att v i u n der res an t i l l Sveri ge t app ade vi ( m i n fru och j ag ) n ä s t an a l l a våra p e n g ar . När v i v ar fr amme i Göteborg h an n j ag i n te i god t i d t i l l mi n arb e t s ­ p l at s . Dom s ade t i l l mi g att j ag måste k omma en n y g å n g p å n ä s t a måndag . J ag h ade i n t e e n s en bo s t ad m e n j ag h ar s l äk t i n g ar t i l l m i n l yck a här i Göteborg . U n d e r veck o s l u t h ä n d e o c k s å en tråk i g s ak . När mi n k u s i n och j ag s p e l ade t e n n i s g l ömd e j ag efteråt mi n p l ånbok p å b an an o c h någon h ade t ag i t den . D å h ad e j ag i n g a p apper a t t j ag k a n v i s a l eg i t i mat i o n . Det tog myc k e t t i d n ä s t a mån d ag , att d o m t r o d d e mi g p å arbetsp l at s en . Den s ad e . II H u r k an man h ä n d a s å myck e t t i l l d i g .1I J ag s ade att fö r s t å ri n t e e n s s j ä l v . Men n u är a l l a des s a över . Generel l t verk ar det v ar a s å , att de s om v ar i t kort are t i d i Sver i ge pro d u ­ cerar l ä n gre upp s a t s er v i d an d r a t i l l fä l l et ä n v i d fö r st a . D e t t a är spec i ­ e l l t tyd l i gt i den s p an s k t a l ande g r u p pe n , där i n gen av k u r s d e l t ag ar n a v ar i t l än gre än tre år i Sveri ge . Det föref a l l er o c k s å v ar a s å , att de s om v ar i t

l ån g t i d i Sver i ge , 7 år e l l er mer , v i l k et t ex g ä l l e r fö r mån g a i den serbokroat i s k t a l ande gruppen , v id båda t i l l fä l l en a pro d u c e r ar myck et kort a u p p s at s er med stora b r i ster i men i n g s byg g n ad , mo rfo l o g i o c h s t avn i n g . Fö l j an de u pp s at s er är s k r i v n a av en j u go s l av i s k k u r s d e l t ag are som v ar i t 1 3 år i S v e r i ge .

J ag j e j u go s l av

J a g k omer 3/29 1 9 7 1 år j ag h ad e j o b p å gumi fabr i k AB Tretorn j ag k ade t r i v s der j ag k år tvo b ar n s om gor i s k u l an oso m i n mor joba o s o po gumif abr i k k an k ade v ar der bru

J ag k omer from J u go s l av e i en 1 97 1 . J ag h ad e i n get job der ok m i n man v ar her i Sver i ge J ag gert r i v s her J ag h ar två b arn s om gor i s k u l an J ag o b ar ar fabr i k o v ar t r i v s der

Den b e arbetn i n g man i nom p ro j ektet utfört p å u p p s atsmater i a l et b e s t å r främst av a t t m a n - s om antyt t s o v an - s k r i v i t u t upp s at s ern a p å mas k i n . M en de har ock s å ana lys er at s ^ur olika, hu v uds ak l i g en kv ant i tati v a ,

aspek ter , o c h re s u l t atet a v d e n n a an a l ys h ar s amma n s t ä l l t s i ett protok o l l för v arj e u p p s at s . I d et t a protoko l l f i n n s u p p g i fter om an t a l ord o c h an t a l o l i k a ord , ant a l men i n g ar o c h me n i n g s l ä n g d , ant a l b i s at s er s amt an t a l s at s er i n l ed d a med Il adverb o s vll o c h an t a l ordfö l j d s fe l . V i d are an ges an t a l ord för v arj e ordk l as s o c h an t a l u n derk ategor i er i d e s s a s amt ant a l o c h typ a v fe l . M an h ar ock s å anteck n at - s o m m a n h ar tyc k t - anmärk n i n g s ­ värd a II k o n s t r u k t i on erll• F e l s t av ade o r d h ar o c k s å l i s t at s - grupper ade ordk l as s v i s . E n h as t i g k o n t ro l l ger v i d h an d e n att uppg i fter n a s t i l l fö r l i t­

l i ghet är v ar i eran d e . D e an a l ysenheter man använt h ar i b l an d v a l t s o l ämp l i gt i förh å l l ande t i l l mater i a l et . T ex h ar man för att få ett mått p å an t a l men i n g ar o c h me n i n g s l ä n g d använt s i g av k ategor i n grafi s k men i n g , v i l k e t g e r mi s s v i s ande re s u l t at , eft ersom mån g a av k u r s de l t ag ar n a i n terp u n k terar myck e t s p ar s amt . An a l ysern a fö ref a l l er i stor u t s träc k n i n g h a u t fö r t s

av språk l i gt o s k o l ade pers o n e r , o c h protoko l l en syn e s h e l l er i n te h a k omm i t t i l l v i d are användn i n g ; an a l ysern a nämn s ö ver h u v u d t aget i n te i pro j e k t ­ rapporten .

I r apporten an ges 70 personer h a bedömt s för s k r i ft l i g färd i gh e t både v i d börj an o c h v i d s l utet av k u r s e n . E ftersom 54 pro d u c e r at u p p s at s er v id båda t i l l fä l l en a , måste 1 6 av k u r s d e l t ag arn a h a b edömt s fö r s k r i ft l i g fär d i ghet p å an n at sätt , fö rmo d l i ge n u t i från d i k t amen s s k r i v n i n g e l l er gr ammat i k t e s t , men r apporten ger i n t e k l ar a b e s k e d på den n a p u n k t .

V ad gä l l er h u r bedömn i n gen av u p p s at sern a gått t i l l , s å redov i s as i n te

det e x ak t a t i l l vägag å n g s sättet i pro j e k trapporten , me n e t t r i m l i g t an­

t agande är att den i n te g r u n d ade s i g p å n åg r a det a l j er ad e an a l yser . B edöm­

n i n g arn a gjordes u t i från g l o b a l a defi n i t i o n e r av fyr a färd i g h e t s n i våer : A : I n g a e l l er s å gott s om i n g a färd i g heter .

B : K an b a r a s k r i v a myck et k o rt a en k l a men i n g ar . Gr ammat i s k a fe l ymn i gt fö rek omman de , v i lket oft a gör i n ne h å l l et o kl art.

C : K an i enk l a men i ng ar s k r i v a om k ä n d a ämne n men s ak n ar förmåg a att k l art uttryck a s i g med en mer k omp l i cerad men i n g s byg g n ad .

D : K an i brev o c h e n k l are redogöre l s er u t t ryck a s i g k l art u t an s t ö rre s v å r i gheter . K an anvä n d a även k omp l i cerad men i n g s byg g n ad , men s ak n ar nyan s e r at ordförråd o c h s t i l k ä n s l a .

( Jo sefson 1 9 79 : 1 3 )

E n h e l d e l s k u l l e k u n n a sägas om d e s s a formu l er i n g ar - man u n d r ar t ex v ar personer s om t i l l äve n tyr s h ar ett nyan s era t ordförråd och s t i l k ä n s l a h amn ar - men s å d an a förek ommer k an s k e i n t e ! V i s k a d o c k i n t e gå närmare i n på den n a d i s k u s s i o n .

b ) I n tervj u . I nterv j u n genomfördes d e l s med u t g ån g s p u n k t från en b i l d s e r i e , d e l s u t i från frågor angående k u r s de l t ag arn as b a k g r u n d i h em l andet o c h

deras s i t u at i on i Sver i ge . B i l d s er i en användes i börj an k o n s e k v e n t i a l l a i n tervj uer , men ö vergavs s e n are i a l l a d e f a l l , där det v ar mö j l i gt att fö ra ett fr i tt s amt a l . 6 5 k u r s de l t ag are i n tervj u ad e s både i bö rj an o c h i s l utet av k u rs e n , med an 202 i n terv j u ades v i d e n d a s t ett t i l l fä l l e , an­

t i n gen i börj an e l l er i s l u t e t av k u r s e n . Tot a l t f i n n s a l l t s å 267 personer i n s p e l ade p å b an d . I n tervj uern a u tfö r d e s av tre per s o n e r , v ar s b ak g r u n d o c h t i d i g are erfare n h e t av i n tervj u t ek n i k o c h k o n t ak t er m e d i n v an d r are i n te redo v i s as .

I n s pe l n i n g ar n a utfördes i ans l u t n i n g t i l l u n derv i s n i n g e n , s om i stor u t s t räck n i n g v ar för l agd t i l l l ok aler i de i n d u s tr i er , där k u r s d e l t ag arn a v ar an s tä l l d a . Dett a betydde att i n s p e l n i n g s fö r h å l l an den a i de f l e s t a f a l l v ar syn n er l i gen d å l i g a m e d mån g a s t ö rn i n g ar p å b an d e n s om re s u l t at . I n s pe l n i n g ar n a utfördes de s s u tom med e n k e l u t r u s t n i n g , v i l k e t o c k s å b i drog t i l l en d å l i g l j u d k v a l i tet .

I n tervj u er med 2 5 k u r s de l t ag are s om i n tervj u at s både i börj an o c h i s l utet av k u rsen f i n n s d e l v i s t r an s k r i berade i norma l ortograf i . Resten av i n tervj u ern a fö re l i gger endast o b e arbet ade p å l j u d b a n d . E ft e r s om det i nte p å något stä l l e anges v ad fö r s l ags a n a l yser t r a n sk r i pt i onern a s k u l l e

u t gö r a u n d er l ag för , ä r det omö j l i gt att a v gö r a i v i l k e n u t sträck n i n g d e fyl l er avsedd f u n k t i o n , men a l l mä n t k an s ä g a s , att d e i n t e tyc k s fö l j a n å g r a spec i e l l a p r i n c i per . D e s s u tom a v v i k er t r an s k r i p t i o n er n a i myck e t s t o r u t s träck n i n g från v ad s o m s ä g s p å b an d e n . Det ä r u pp e n b art att t r a n ­ s k r i ptören v ar i t h e l t oru t i n e r ad o c h o v an v i d att u p p f at t a av v i k an d e s v en s k a o c h v ar i avv i k e l sern a b e s t å r . E t t s å oref l ek te r at arbet s sätt h ad e a n t ag l i gen g å t t a t t u n dv i k a m e d ett v i s s t mått av trän i n g u n der h an d l ed n i n g . Fö l j ande exempe l från t r an s k r i p t i onen må s t e s ä g a s v ar a k ar a k t e r i s t i s k t

(K = K u r s de l t ag aren , I = I n tervj u aren ) : B e f i n t l i g t r an s k r i pt i on

K : J a , j ag v ar i s k o l an o j o b b ar

i kor v b ar . Det v ar resj o b b . Det vet v ad det är .

I : R e s j ob b?

I : Nä .

K : J a , j ag går i s k o l a , men men arbet s p l ats v ar _---

S k a v ar a

K : J a , j ag v ar i s k o l an o j o b b ar i Bo rgå . Det v ar resjo b b . Vet d u v ad det ä r .

I : R e s j obb?

K : J a . I : Nä .

K : J a , j ag bor i Jyv ä s ky l ä , men men arbet s p l at s v ar i Borg å .

B i l d s er i en som anvä n d e s i n tervjumomentet återges n e d a n :

K v a l i tetsmä s s i gt ä r b i l dern a n å go t o tyd l i g a , o c h om man får döma efter v ad v i s s a k ur s d e l t ag are säger om d em , k an d e oc k s å v ar a s v å rto l k ad e . M å n g a k u r s de l t ag are k an h a stä l l t s i g u n dr a n d e t i l l b i l d s er i e n s re l e v an s i t e s t ­ s i t u a t i onen o c h därför h aft s v å r i gheter att berä t t a k r i n g b i l d e rn a .

I an s l u t n i n g t i l l b i l d s er i en h ade e t t an t a l frågor s amman s tä l l t s för­

väg :

1 . V ad g ö r man n e n p å fö r s t a b i l den?

2 . H u r ser poj k e n u t?

3 . V a d f i n n s det mer i rummet?

4 . Vad tror d u händer p å n ä s t a b i l d?

5 . V ad gö r p ap p an , när h an l ä s t färd i g t?

6 . V ad s ä ger poj k e n d å?

7 . Hur slutar berättelsen?

Frågorn a v ar fö rmod l i gen tänk t a att f u n g e r a s om s t ö d om k u r s de l t ag arn a i n te spontant pro d u cerade en berätte l s e k r i n g b i l dern a . S å k om d e eme l l er ­ t i d i nte a t t an vänd as . N ä s t an a l l t i d f r å g ar i n terv j u aren fö r s t m e r a l l mänt om v ad s om s k er p å b i l dern a , o c h när d e n i n tervj u ad e gett s i tt s v ar , stä l l s de fö rbere d d a frågorn a en efter en . Fö l j ande u t d r ag ä r ett typ i s k t exempe l :

I : K an d u berät t a l i t e grann om dom här b i l d er n a? V ad ser d u här?

K : De e p ap p a som l ä ser s ag a , k vä l l s s ag a t i l l s i n s o n o c h s o n e n h ar somn at o c h p ap p an smyger u t o c h börj ar barnet ^gråta, börj^ar h an

å läsa i gen .

I : V ad gör man nen pa ^o fö r s t a b i l den?

K : H an l ä ser .

I : H u r s e r poj k e n u t?

K : H an ser nöj d u t .

I : V ad f i n n s mer a i rummet?

K : Det f i n n s en t av l a ^o a en s ä n g , e n s t o l . I : V ad tror d u h ä n d e r pa ^o n ä s t a b i l d?

K : B arnet h ar somn at .

I : V ad gö r p ap p an när h an l ä s t fär d i g t?

K : Han e h , h an stäng , h an s t - k ommer u p p från s to l en , h an smyger u t u r , i rummet .

I : V ad säger poj k e n d å?

K : Han s k r i k er , gråter .

I : H u r s l u t ar berätte l s en?

K : P ap p an l ä s , fort sätter å l ä ser s ag a n .

Kommu n i k at i o n s s i t u at i o n e n b l i r här myck et s p ec i e l l o c h o nat u r l i g . Det s om den i n tervj u ade berätt ar s p o n t an t n o nc h a l eras av i n t erv j u aren - åtmi n s ­ t o n e s k en b art . I e t t norma l t s amt a l s k u l l e de v i d are frågorn a uppfatt a s s om k r av på förtyd l i g anden . H ä r efterfrågas mek anis k t i n format i on s o m r e d a n gett s p å ett t i l l fred s s tä l l ande sätt . M an k an ock s å l ägga mär k e t i l l h u r l ö s ryc k t a de e n s k i l d a frågorn a är f r å n v ar a n d r a o c h a t t frågor n a s syn t ax i v i s s a f a l l är r e l at i vt k omp l e x - s e t ex s at s f lä t an i frå g a n r 4 . V an l i gt v i s s k er h e l l er i n gen anp a s s n i n g av formu l er i n ge n t i l l den e n s k i l de i n tervj u ades språk l i g a n i vå . V i d are f r amgår det i n te om frågo r n a s formu ­ l er i n g h ade gjorts i n ågot spec i e l l t syfte , t ex fö r att l o c k a fram s v ar s om i n n e h å l l er v i s s a språ k l i g a fenomen .

Förmod l i gen b i drog s å vä l b i l d s er i en s k v a l i tet o c h re l e v a n s s om frågor­

n a s utformn i n g t i l l att de i n tervj u ad e i n te pro d u cerade sä r s k i l t my c k et s p o n t ant t a l språk ; i n tervj u arn a ö vergav o c k s å s å smån i n gom b i l d s er i en he l t o c h ö verg i ck t i l l mer fr i a s amt a l med k u r s d e l t a g arn a .

Med t a n k e p å den art i f i c i e l l a s i t u at i onen får man s ä g a att d e fr i a s amt a l en är fö r h å l l andev i s o t v u n g n a , även om i n tervj u arn a d å o c h d å h aft s v å r i gheter att f i n n a l ämp l i g a s amt a l s ämn e n . De tre i n tervj u ar n a är s i n s e­

me l l an g an s k a o l i k a och h ar s k i l d a s v å r i g h eter med att gen omfö r a i n tervj u er­

n a . S v å r i gheter n a h ar de l s l eg at i at t vä lj a s å d a n a s amt a l s ämn en s om k u n d e v ar a i n tre s s an t a o c h r e l e v an t a fö r d e n i n tervj u ad e , d e l s i a t t l ys s n a p å , fö rstå o c h s j ä l v s p i n n a v i d are p å v ad d e n i n tervj u ad e h ar att s ä g a .

S amman fat t n i n g s v i s föref a l l er det u p p e n b art att i ntervj u arn a i n te fått n ågon i n tro d u k t i o n t i l l i n tervj u t ek n i k e l l er n ågon an n an h an d l ed n i n g i n - för s i n u p p g i ft . E n fö rde l h ar dett a d o c k i n n e b u r i t , näml i gen att i n tervj u er­

na i n neh å l l er ett r i k l i g t mater i a l för s t u d i um av hur i nfö d d a k ommu n i cerar med språk i n l är are , hur de i b l an d anpa s s ar s i tt språk t i l l s amt a l s p artnern o c h formu l er ar om s i n a ytt r an d e n , när d e i n te b l i v i t fö r s t åd d a .

I n tervj umater i a l et h ar v ar i t det h u v u d s ak l i g a u n der l aget för bedömn i n g av mu n t l i g färd i ghet , me n eftersom e n d a s t 6 5 personer i ntervj u at s b å d e i bö rj an o c h v i d s l utet a v k u r s e n o c h d e s ammanfattande t abe l l er n a u p p t ar re s u l t aten från 70 personer , må s t e 5 h a bedömt s i mu n t l i g färd i ghet på an n at sätt . V i l k et d e t t a u n d er l ag h ar v ar i t f r amgår i n t e av rapporten .

P å s amma sätt s om i frå g a om den s k r i ft l i g a färd i g h e t e n framg år det i n te h e l l er hur bedömn i n g arn a av den mu n t l i g a färd i gheten i det a l j h ar

gått t i l l . M an får t e x i n te vet a hu r mån g a personer som v ar i t i n b l and ade i bedömn i n gen o c h hu r stor s amstämm i g h e ten me l l an d e s s a v ar i t - e l l er om bedömn i n gen u t fö r t s av en e n d a p e r s o n . Bedömn i n g arn a h ar i v i l k e t f a l l som he l s t o ck s å hä r s k ett u t i från g l o b a l a defi n i t i o n er av fyr a o l i k a färd i g­

h et s n i våer en l i gt fö l j an d e :

A : I n g a e l l er s å gott som i n g a färd i g heter .

B : K l arar en k l a h ä l s n i n g s - o c h art i ghet sfr aser o c h k an s t ä l l a o c h be­

s v ar a en k l a frågor . Men i n g s byg g n ad , ord v a l och u t t a l är b r i s t fä l l i g a o c h k an ge u p p h o v t i l l mi s s fö r s t ån d . Det ak t i v a ordfö rrådet är myck e t begrä n s at .

C : K an an vända språket i e nk l a v ar d ag s s i tu at i o n e r , men i n te u t an v i s s a s v å r i gheter . K an g e e n k e l informat i o n o c h en k l a an v i s n i n g ar men behärsk ar i nte språket i nya o c h o v ä n t ade s i tu at i o n e r . F e l i men i n g s ­ byg g n ad förek ommer oft a . U t t a l et är oft a b r i stfä l l i gt .

D : K an akt i vt d e l t a i s amt a l om a l l mä n n a ämn e n men t v e k ar i b l and i ord v a l o c h k o n s t ru k t i o n o c h t v i n g as därfö r omformu l er a men i n gar . ( Jo s efson 1 9 79 : 1 3 )

L i k s om v i d defi n i t i onern a av de s k r i ft l i g a färd i g h e t s n i v åern a k u n d e man pek a p å pro b l em med d e s s a formu l er i n g ar ; vi s k a eme l l er t i d i n te här gå i n på e n s å d an an a l ys .

S l u t l i gen k an v i paren t et i s k t t i l l äg g a , att i n n e h å l l et i de f r i a s am­

t a l en oft a ger värdefu l l a u p p l ys n i n g ar om de i n tervj u ad e s s i tu at i on s tort , o c h d e n n a i nformat i on ku n d e h a an v ä n t s i en d i s k u s s i o n om möj l i g a ors aker t i l l den v ar i erande framg å n g e n med s p r åk i n l ä rn i n ge n . Man får t ex veta att mån g a av k u r s d e l t ag ar n a s t å r i nfö r fr i s t ä l l n i n g . Oron i s amb and med dett a må ste n atu r l i gt v i s ha p åverk at d e i n tervju ad e s möj l i g h eter att

t i l l godogö r a s i g sven s k u nderv i s n i ngen , men faktorer av s å d an t s l ag k ommen ­ teras i n te i r apporten .

c ) Hörfö r s t å e l s e- o c h grammat i k t e s t . R e s u l t atet av h ö rfö r s t åe l s e- o c h grammat i k testen redov i s as i n te i r apport e n . D e s s a t e s t h ar e n d as t , s om v i nämnt t i d i g are , " an v ä n t s som e n k o n t ro l l på att bedömn i n gen av den s k r i ft­

l i g a och mu n t l i g a färd i gheten h ar v ar i t k o rrekt:1 Man k an b ar a k o n s t ater a , att for s k ar n a i proj ek t et i nt e ref l ek t e r at ö v e r v ad o l i k a t e s t k an använ­

d a s t i l l . Hörförståe l se- o c h grammat i kte st ka n i nte i s o l erade användas fö r a t t mät a s k r i ft l i g o c h mu n t l i g färd i g het genere l l t . S o m framg ått r e d a n t i d i g are av vår redogöre l s e omt a l a s det i n t e i proj e k t r apporten i v i l k en u t s träck n i n g s å d an k o n t ro l l v ar i t n ö d v ä n d i g e l l er utfört s , men vi h ar

a l l t s å s l u t i t o s s t i l l att des s a t e s t an v ä n t s för bedömn i n gen av d e per­

soner s om i n te pro d u cerat u p p sats er e l l er mu n t l i gt mater i a l både i börj an och v i d s l utet av k u r s e n .

Hörfö r s t å e l setestet i n nehö l l t v å d e l ar . I den fö r s t a d e l e n f i ck k u r s de l ­ t a g arn a l ys s n a p å e n ban d i n s p e l ad text , " I nför s eme s tern " . Texten s p e l ades fö rst upp t v å gån ger u t an i n l agd a p a u s e r . V i d en tredje u p p s pe l n i n g f i ck k u r s de l t ag arn a på ett formu l ä r fy l l a i l u c k o r i den n er s k r i v n a texten s om ex emp let på n ä s t a s ida v i s ar . Te stet är av typ l u ck d i k t amen e l l er p ar­

t i e l l d i k t amen .

Testet f i n n s i t v å vers i o ner v i l k a s k i l j er s i g p å s å sätt , at t l u c k o rn a är i n l agd a p å o l i k a s tä l l en i texten . H u r de s s a o l i k a v er s i oner a n v ä n t s är i n te k l art , o c h i den mån o l i k a vers i o n e r an v ä n t s v i d fö r- och eftert e s t - dett a är i n te a l l t i d men i b l an d f a l l et - b l i r re s u l t at e n i n te j ämfö r b ar a . Att testet gavs i en andra vers i o n k an v ar a ors ak at a v att d e n fö r s t a

v ar i t för s v år f ö r mån g a k u r s de l t ag are . O av s ett vers i o n h ar testet v å l l at mån g a d e l t ag are stora prob l em , s om sä k e r t ofta h aft att göra med s v år i g­

heter med s j ä l v a formu l äret . Dett a s t ä l l er näm l i gen s t o r a k r av p å l ä s - o c h s k r i vfärd i gheter o c h v a n a v i d att arbet a m e d u p p g i fter av d e n n a typ . M an k an t e x se a t t många t e s t ade h ar börj at s k r i v a p å fe l r ad o c h a l l t så h amnat i fe l l u ck a , v arefter d e t ap p at b o r t s amman h anget som exemp l et p å s i d a 19.

V i d bedömn i ngen h ar de t e s t ade fått ett poäng för v ar j e rätt i fyl l t och rätt

�!�y�!

ord - o av s e t t v i l k et o r d det gä l l t . Bedömn i n g s sättet före­

f a l l er s å l edes fu l l s t ä n d i gt i rr e l e v a n t med t a n k e p å att man v e l at t e s t a hörfö r s t åe l s e : De t e s t ad e k an i p r i n c i p h a v i s at a t t de

!���!�!!

^{h e l a}

texten , men p g a mån g a fe l s t av ad e o r d fått l åg a poän g .

I den an d r a de l en av hörfö r s t å e l s e t e s t e t f i c k de t e s t ad e l ys s n a p å en f i n gerad an s tä l l n i n g s i ntervj u me l l an " fr u H o l mberg " o c h person a l c h efen . I n tervj u n s p e l ades u p p en gån g , v arefter d e t e s t ade f i c k ett formu l är med frågor p å i n n e h å l l et i i n tervj u n o c h s v ar s a l tern at i v . Formu l äret i n ­ l eddes med en i n s t r u k t i on p å den t e s t ad e s modersmå l . N e d a n ges ett exempe l p å u tformn i n gen av frågorn a o c h s v aren :

o Hon v i l l börj a arbet a . o Hon v i l l s l u t a arbet a . o H o n h ar i n gen b arn v ak t . V arför är fru H o l mberg h o s person a l c h efen?

o Ho n v i l l h� l s a p å ho nom . För v arj e rätt fö r k rys s at s v ar s a l tern at i v k u n de fö rsö k s personern a f å ett poän g .

I N FöR S E M E STE R N

I morgon bö rjar mi n s emester . J a g tän k er äk a ti l l Köpen h amn ()�

i tre veck o r .

---

b i l jettern a pä resebyrän .

J ag ___ -'V"-CL"--'"' ^____

----'<!J:::-..:..(_&_.:J_c._�

^____

+_}�--<.-;

^__

--"' 0 ^_CL

^__

L_'"'_k_, (_?"'

^{__ ' _______} oc h to g ut

_

pen g ar . Jag g i ck ti l l Domu s och ^l.

I(�, ,,

^{,'; / , 17.} ' il '"

� . I CL!i ^{"-" � I(..Q.!}

'("<'-(j'

"

I (l

k amer a, en l i ten resvä s k a o c h en ny

---

tandborste .

l ämn at k atten hos mi n syster och nyck l arn a

� �

��

v attn a mi n a b l ommor med an j ag är borta .

---

J ag

____ � __

^�

_____ J_· _ � --�-,�f-·---�

kyl s käpet och stä d at . Jag h ar bestä l l t te l efon väck n i ng t i l l i morgon b i tti .

I morgon är det l örd ag och

___ -'&=---&-_o __ cJ_� __

^__f� _{l -tf}

1_' _4<-I;LCL _-_C_,� �=__

^_

CU;-u'�

to a 1 etts ak e r n a, S t c�( � Ce..LlCL

---

---, stänga a l l a fö n ster och r i n g a och s ä g a adjö ti l l mormo r .

---,\J�7-Q-'1J-:+---"'�:cc

<--'-u

--"--'" ,,_----C-I--ee-- _' _>t.-_t _______

^{_ t i 11 C ent r a 1} en och dä r i fd n

_'

___ -I-

_{__}

-+(:,I-'-'cy�·

^_-r

_

^''

_ Ct_"'"7f!ll_<:::-+

^{___________ t i 11} Ma l mö . Jag

_CV-

I (/

r

t ar färj an frän Mal mö och k l ock an h a l v fyr a ^('

Lv<--&1.--jw{, �ft=�/d.d_1

--- är j ag fr amme i Köpenh amn .

INFöR SEMESTERN

I morgon börjar min semester. Jag tänker Aka till Köpenhamn ^{____ _}

i tr^e veckor.

---

I ^gi^{r var} det torsdag _______

�-4I-u-.a.;:tI�tA.=--...ol(

^{..... ;:!L·}

^1._"

^{L.... __ _}

^{i et}

^{V' C"}

^K-"

biljetterna pi ^resebyr An^.

Jag to, ^he. Mlf.'" cB ⁱ .jA ^{fl. iLti.a , tI} &c.I#lkl.o

och tog ut pengar. Jag gick till Domus och _____________________

_

_________________________ kamera, en liten resväska och en ^ny

tandborste.

_________________________________ och jag har p ackat^. lämnat katten hos min syster och nycklarna _____________ _

____________________ vattna mina blomor medan jag är ^borta.

Jag _______________________ . _{____} kylskåpet och

städat. Jag har beställt telefonväckning till i morgon bitti.

.... ^{h._ - -}

I morgon är det lörd^ag och

�" "",la

D

N.ae

I o

tf

^I

,QlC,llNG.

toa 1 ettsakerna,

--- ---

_____________ • stänga alla fönster och ringa och säga adjÖ till mormor.

ti 11 Centralen och där1frln

---�---

..."

-

^'

-.��!

f---'D

^{... � ....}

t-.��---.,IHCLw-P"

^....

^{

^...

I---<,a--a(

^....

/IIl-#i..,.. .

^...

^L

^__

^�=l(

^{___ --- t ill} Malmö. Jag ••

tar färjan frän Malmö och klockan halv fyra --- --- är jag frame

i K

^ö

pe

ⁿ

h

^a

m

^n.

Grammat i k testet bestod av en s ammanh ä n g ade text , där v i s s a formor d e l l er ord i s pec i e l l a böj n i n g s fo rmer försetts med o l i k a a l tern at i v , som de tes­

t ade s k u l l e v ä l j a b l and . Fö l j ande men i n g u t gö r ett exemp e l på h u r testet h ade utformat s .

o s i tter Hon o sätter o s i tt a

o s i tt

mån g a andra

o ett o o o o nys s

stor störst stort stora

o ny

o nytt e l ever . o nya

r um t i l l s amman s med

Utes l u t ande morfo l o g i s k a k ategorier ( och i ett f a l l v a l av rätt prepo si­

t i on ) testade s , och det fi n n s få e l l er oft ast bara ett exemp e l på v ar j e k ategor i . V a l et av k ategorier tyck s ock s å h a s k ett godtyck l i gt . Testet k an därfö r i nte mät a d e test ades grammat i sk a k ompeten s på ett genere l l t p l an .

V i d bedömn i ngen av grammatiktest fi ck de l t ag ar n a ett poäng för v arje rätt förk rys s at a l tern at i v . Fe l v a l grad e r ades i n te .

Sammanfattn i ng av materi a l genomgången . Det torde ha framgått av vår genom­

gång av proj ektets mater i a l att v i är s t ark t k rit i s k a t i l l h e l a u n dersök­

ningens ogenomtänkta och amatörmä s s i g'a u ppl äggn i ng o c h genomförande . Med tanke på materia l et s o v an l i gt stora omfång och den t i d o c h de arbet s i n­

s at s er som l agts ner på att sam l a i n och bearbet a det , är det bek l ag l i gt att s å stora de l ar av det är oanvändb ara .

Projek tet h ade s t ark t begrä n s ade tidsramar fö r att genomföra s i tt arbete , endast några mån ader ( ok tober

78

^{- maj}

79),

o c h d e persone l l a res u rsern a v ar ock s å begräns ade , särsk i l t med t an k e p å att de f l e s t a projek tme darbet ar­

n a synes h a v ari t oru t i nerade och o v a n a v i d fors k n i n g s- e l l er utredning s­

arbete . Med t an k e på detta ä r det i nte under l i gt att proj ek tet s fråges tä l l ­ n i ngar endast k u n n at få e n rel at i vt yt l i g behand l i n g, något som särsk i l t gäl l er den språk l i ga d e l en . Som k r i t i sk betrak t are av projek tet fö rvånas man ändå ö ver att v are s i g ansl agsg i v are e l l er proj ek t l ed n i n g i fö rväg k un n at göra en mer rea l i st i s k b edömn i ng av v ad som skul l e vara möj l igt att uppnå på d en ans l agn a t i den .

Om man s er på h u r stor d e l av mater i a l et som k ommi t t i l l använd n i ng i nom ramen för pro j ek tet Svens k a för i nv an d r are , k an man

!��_���_!�����

k o n s t a­

tera, att endast det mater i a l s om s aml at s i n från personer s om k u n n at

t e s t as i både börj an o c h s l utet av k u r s e n h ar k u n n at an v än d as . Det rö r s i g om

material från 65-70 personer, medan det totala antalet personer som medverk at

i den språkliga delen är 267 . Det betyder att mater i a l från ca 200 personer i n te ö ver h u v u d t aget h ar k u n n at an v ä n d as . Av d e s s a 200 t e s t ades u n gefär h ä l ften e n d a s t v i d k u r s e n s börj an och k u n d e i nt e eftert e s t a s p g a bort­

f a l l . " Av den n a an l ed n i n g " t e s t ad e s ytt er l i g are 1 00 , d å e n d a s t i s l utet av k u r s e n . Med tanke p å att pro j e k t e t syft ade t i l l att mät a fr am s t e g u n der k u r s e n s gång är det s v årt att fö r s t å , hur man h ad e tänkt s i g att anvä n d a dett a sen are mater i a l .

Fö r det andra h ar e n d a s t d e l ar av de t mater i a l s om s am l ats i n från de 6 5-70 personerna k omm i t t i l l a n v ä n d n i n g , näml i ge n i n terv j uern a för bedömn i n g av den m u n t l i g a färd i g h eten o c h u pp s at s e r n a för bedömn i n g av den s k r i ft l i g a . Hörfö r ståe l s e- och gr ammat i k t e s t e n u p p g e s ha anvä n t s som k o n t ro l l materi a l , men man k an ant a att des s a d e l ar k omm i t att b l i i ^stort sett ö verfl ö d i g a i proj ektet s arbete .

För det tred j e h ar man utfört b e arbet n i n g ar s om s e d an i n t e k u n n at ut-

----

nyttj as både på det mater i a l s om i n t e k omm i t t i l l a n v ä n d n i n g o c h p å det an vänd a mater i a l et . Det rö r s i g om bedömn i n g ar n a av hörfö r s tå e l se- o c h gr ammat i k t e s ten , t r an s k r i p t i onern a av i n tervj u ern a o c h d e k v an t i t at i v a an a l ysern a a v u p p s at s ern a . U t s k r i fter n a a v u p p s at s ern a h ar k an s k e använ t s i s amb and m e d bedömn i n gen av den s k r i ft l i g a s p r å k färd i g h e t e n .

När det gä l l er d e re s u l t at s om p ro j e k t e t p r e s e n t e r at i fråg a om k u r s de l ­ t ag ar n a s frams teg , s å må s te de betrak t a s s om h e l t opå l i t l i g a av t v å s k ä l . För det fö r s t a vet v i i n gen t i n g om h u r p å l i t l i g a bedömn i n g arn a av mater i a l et v ar i t , eftersom t i l l vägagån g s sättet i n t e a l l s redov i s as . F ö r det a n d r a

är det s å att frams t e g myck e t vä l k an h a s k ett p å f l e r a p u n k ter , fastän de använ d a mätmetoder n a är a l l t fö r gro v a för att mät a s å d a n a framsteg . Det s k a h a s k et t betyd an de förä n d r i n g ar i en s p r åk i n l ä r ares färd i g heter _----

--^---

fö r att det s k a ge u t s l ag i g l o b a l a bedömn i n g ar av det s l ag s om an v ä n t s i pro j ek tet . Projek tetes re s u l t at h ar j u b l a a n v ä n t s fö r att s ä g a a t t s ven s k u nderv i s n i ngen i d e fo rme r s o m d e u n dersö k t a k u r s de l t ag arn a u t s at t s fö r i n te är särs k i l t effek t i v . D e t t a k an i o c h f ö r s i g v ar a r i k t i g t . U n der­

v i s n i n gen k an o c h bör fö rbä t t r a s p å f l e r a p u n k t e r . Men

���I��!�!�

re s u l t at säger i nte myck et om u n derv i s n i ngen s effek t i v i t e t .

S l u t l i gen v i l l v i p åpek a att v i g i v e t v i s är med v et n a om att det i a l l t utredn i n g s - o c h fors k n i n g s arbete må s t e prö v as i deer som sed an v i s ar s i g v ar a återvändsgränder, men arbetet med språk ^{de l en} i n^om. projektet Svenska

för i n v an d r are h ar e n l i gt v ad vår g^enomg^ång v i s at i o r i m l i gt hög grad

b e s t ått av s å d an a återvä n d s gränder .

Mö j l i g a användn i n g s omr åden fö r proj e k t e t s språk l i g a mater i a l

Eftersom det mater i a l som s am l ats i n i n om proj e k t et S v en s k a fö r i n v an d r are h i tt i l l s an v ä n t s i så l i ten u t s träck n i n g , är det ange l äget att bedöma om det kan k omma t i l l nyt t a i u n dersö k n i n g ar med an d r a syften än d em man h aft i proj ektet . Vi h ar därfö r p rö v at mater i a l et ur o l i k a aspekter för att få en u ppfatt n i n g om h u r s j ä l v a r åmater i a l et och de b earbet n i n g ar s om u tfö r t s i nom r amen för proj ek tet l ämp ar s i g fö r e l l er k an v ar a u t g å n g s ­ p u n k t fö r a n d r a u ndersök n i n g ar .

V i t v i n g a s d å k o n s t atera att hörfö r s t å e l s e- o c h gr ammat i k te s t e t o c h de bedömn i n g ar som utförts av r e s u l t at e n p å d e s s a k n ap p a s t k an k omma t i l l n ågon v i d are användn i n g . D e i n s pe l ade i n tervj u er n a o c h u p p s at s ern a är g i vet v i s an v ä n d b ar a p å s amma sätt s om a l l t f r i t t p ro d u c e r at sp råkmater i a l fö r o l i k a s l ags an a l y s er . Begrän s n i n g ar n a h ä r l i gger i a t t språk provet från v arj e i n d i v i d är re l at i vt l i tet , v i l k et i n nebär att man i n t e k an ut tala s i g om i n d i v i d u e l l språk k ompet e n s e l l er i n d i v i d u e l l s p r åk l i g u t ­ veck l i n g . D e begrän s ade s amt a l s ämnen a i n nebär o c k s å att en stor mä n g d s p r å k ­ l i g a fun k t i o n er , begrepp o c h s t r u k t urer i n te h ar ak t u a l i serats - m e n s å d an a begrän s n i n g ar f i n n s a l l t i d i fr i t t p r o d u cerat mater i a l . P g a oj ämfö r b ar­

heten me l l an det mater i a l som pro d u ce r a t s i i n tervj uern a v i d fö r s t a och det som producerats v i d andra t e s tt i l l fä l l et , är det i n t e h e l l er särs k i l t l ämp at fö r n ågon u t v e ck l i n g s s t u d i e av mater i a l et i s i n h e l het . D e s s a sen are be grän s n i n g ar gä l l er d e f l e s t a språk l i g a fenome n , mö j l i gt v i s med u n d an t ag för v i s s a fon o l o g i s k a fö retee l ser .

Som nämn t s o v an är de b e arbetn i n g ar s om gj o r t s p å i n tervj uern a o c h u p p s at s e r n a a l l tför o t i l l fö r l i t l i g a f ö r a t t k u n n a u tnytt j as . D e t t a gä l l er särs k i l t tran s k r i p t i o n e r n a av i ntervj uern a o c h de k v ant i t at i v a an a l ys e r n a a v u p p s at s ern a , i m i ndre g r ad u t s k r i fter n a av u p p s at s ern a .

E n l i gt vår u pp f att n i n g ä r det h u v u d s ak l i gen i n tervj u ern a , d v s det mu n t ­ l i g a s pråkmater i a l et , s o m l ämp ar s i g för v i da r e u n d e r s ö k n i n g ar . An a l yser av mater i a l et k an ge o s s e n fö r s t a , fö r h å l l an d ev i s gro v , b i l d av h u r o l i k a i n v an d r are använder s v en s k an u r sk i l d a a s p e k t e r o c h därmed ge u n d er l ag för hypoteser s om k an prö v a s i mer r i k t ade u n d e r s ö k n i n g ar . O c h det t a må s t e an s e s v ar a ett nödvänd i gt s t e g fö r att k u n n a nyan s e r a frågestä l l n i n g arn a , v arför mater i a l et här k an fyl l a e n v i k t i g f u n k t i on .

V i d vår prö v n i n g av mater i a l et h ar v i använt i n tervj u ern a fö r att ut -