Boendestödjaren
En kvalitativ studie om boendestödjarens
upplevelse av sin yrkeskompetens i arbetet med vuxna med psykiska funktionsnedsättningar
Författare: Wilma Bolmgren & Olivia Frödeberg
Kandidatuppsats
Abstrakt
Linnéuniversitetet
Institutionen för pedagogik och lärande
Pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvård Examensarbete, 15 hp.
Titel: Boendestödjaren - En kvalitativ studie om boendestödjarens upplevelse av sin yrkeskompetens i arbetet med vuxna med psykiska
funktionsnedsättningar.
Engelsk titel: The housing supporter - A qualitative study of the housing supporter´s experience of professional competence in working with adults with mental disabilities.
Författare: Wilma Bolmgren och Olivia Frödeberg
Handledare: Nina Modell
Examinator: Margareta Ekberg
Datum: April 2021
Antal sidor: 38
Undersökningen syftar till att undersöka boendestödjarens upplevelse av sin yrkeskompetens i arbetet med vuxna med psykiska funktionsnedsättningar samt hur yrkeskompetensen kan påverkas enligt boendestödjaren.
Metodologisk utgångspunkt är hermeneutiskt tradition. För att besvara undersökningens frågeställningar genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Deltagarna är boendestödjare som arbetar på boende och inom boendestöd. Teoretiska utgångspunkter är Goffmans dramaturgiska
perspektiv och symbolisk interaktionism. Resultatet visar olika betydelsefulla kompetenser i arbetet som boendestödjare. Särskilt märkbara
relationskompetenser är vikten av att bemöta varje individ, kommunicera efter klientens behov, förmedla trygghet, tillit och förtroende. Resultatet visar även vikten av att lyssna, respektera och visa stöttning som professionell.
Särskilt märkbara handlingskompetenser är att utföra handlingar efter
klientens schema, hur man ska hantera svåra situationer, olika administrativa arbetsuppgifter och utföra handlingar tillsammans med klienten. Märkbart i resultatet är att flexibilitet och stresstålighet är betydelsefullt som
boendestödjare. Resultatet visar att handledning och utbildning, kollegors inverkan på varandra, vikarier och själva mötet med klienten har en positiv påverkan på yrkeskompetensen. Resultatet visar även att brister i arbetet med kollegor, en frånvarande chef, stress och omotiverade klienter har en negativ påverkan som kan leda till stagnation enligt informanterna. Resultatet visar även betydelsen av att utvecklas som boendestödjare. Slutsatsen är att
deltagarna är överens om att relationskompetens och relationsbyggande är av största vikt. Informanterna upplever kompetensutveckling som betydelsefullt för yrkesrollen. Deltagarna berättar att utveckling bör bibehållas för att hålla en god kvalitet inom professionen.
Nyckelord
Boendestöd, Boendestödjare, Psykisk funktionsnedsättning, Yrkeskompetens
Tack
Vi vill först och främst tacka informanterna som ställt upp och delat med sig av sina upplevelser kring arbetet som boendestödjare. Att ni har tagit er tid att ställa upp betyder mycket för oss. Utan er hade inte vår undersökning varit möjlig att genomföra.
Vi vill också tacka Nina Modell som varit ett stöd och handlett oss genom undersökningens gång. Kristoffer Holmqvist vill vi även tacka som hjälpt till med att textgranska.
Slutligen vill vi tacka varandra för det stora arbetet som vi gjort. Att vi samarbetat och strukturerat upp arbetet på ett bra sätt. Detta har lett till att vi nu kan känna oss stolta med vårt arbete.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Syfte 3
1.2 Frågeställning 3
2 Bakgrund 3
2.1 Historiskt perspektiv 3
2.2 Stöd och insatser 4
2.3 Målgruppen 5
2.4 Boendestödjare 5
2.5 Vad är kompetens? 6
2.5.1 Kompetensutveckling 6
2.6 Boendestödjarens kompetens 6
2.7 Begreppsdefinitioner 7
3 Tidigare forskning 7
3.1 Betydelsefulla kompetenser i det sociala arbetet 7
3.2 Utveckling av yrkeskompetens 10
3.3 Sammanfattning 11
4 Teoretiska utgångspunkter 12
4.1 Goffmans dramaturgiska perspektiv 12
4.2 Symbolisk interaktionism 12
5 Metod 14
5.1 Metodologisk utgångspunkt 14
5.2 Kvalitativ intervju 14
5.3 Urval 15
5.4 Forskningsetiska krav 15
5.5 Planering och genomförande 16
5.5.1 Sökning av litteratur 16
5.5.2 Intervjuerna 16
5.6 Bearbetning och analys 17
5.7 Kvalitetskriterier 18
6 Resultat 18
6.1 Betydelsefulla kompetenser som boendestödjare 19
6.1.1 Att bemöta varje individ 19
6.1.2 Att kommunicera på klientens nivå 19
6.1.3 Förmedla trygghet, tillit och förtroende 20 6.1.4 Att lyssna, respektera och visa stöttning 20 6.1.5 Utföra handlingar efter klientens schema 21
6.1.6 Hantera svåra situationer 21
6.1.7 Administrativa arbetsuppgifter 22
6.1.8 Utföra handlingar tillsammans med klienten 22
6.1.9 Flexibilitet och stresstålighet 22
6.2 Hur boendestödjarens yrkeskompetens kan påverkas positivt och negativt
genom olika faktorer 23
6.2.1 Handledning och utbildning 23
6.2.2 Kollegornas inverkan på varandra 24
6.2.3 Vikarier kan bidra till utveckling 25
6.2.4 I mötet med klienten 25
6.2.5 Brister i arbetet med kollegor 26
6.2.6 Frånvarande chef 26
6.2.7 Stress 26
6.2.8 Om motivationen saknas hos klienten 27
6.2.9 Betydelsen av att utvecklas 27
6.3 Sammanfattning av resultatet 28
6.3.1 Betydelsefulla kompetenser som boendestödjare 28 6.3.2 Hur boendestödjarens yrkeskompetens kan påverkas positivt och negativt 29
6.4 Teoretisk analys 30
6.4.1 Verktyg hos boendestödjaren 30
6.4.2 “Spela rollen” 31
6.4.3 Utveckling av yrkesrollen 31
6.4.4 Det sociala samspelet mellan människor 32
7 Diskussion 32
7.1 Resultatdiskussion 33
7.1.1 Relationsbyggandet mellan boendestödjare och klient 33 7.1.2 “Att göra något för klienten, inte åt klienten” 33
7.1.3 Positiv och negativ påverkan 34
7.1.4 Det egna drivet 35
7.1.5 Aktuell tjänst som boendestödjare 36
7.2 Metoddiskussion 36
7.2.1 Undersökningens kvalitet 37
8 Slutsatser 38
8.1 Undersökningens slutsatser 38
8.2 Pedagogiska implikationer 38
9 Referenser 39
10 Bilaga missivbrev 1
11 Bilaga Intervjuguide 2
1 Inledning
Detta är en uppsats som handlar om boendestödjarens upplevelser i arbetet med vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Avsnittet nedan är ett urklipp från en annons där en arbetsgivare beskriver en aktuell tjänst som boendestödjare på ett LSS- gruppboende. Det rör sig om olika kunskaper och erfarenheter som en boendestödjare förväntas behärska (Kungsangensgruppboende.se, 2021).
Du har gärna en utbildning på gymnasienivå eller högre med inriktning mot pedagogik, omsorg, undersköterska eller barn- och fritid. Du får gärna ha tidigare erfarenhet av att ha jobbat med människor med autism och utmanande beteende[…] arbetsuppgifterna berör motivationsarbete, stöd och hjälp i hemmet till att följa med och handla eller på olika aktiviteter. Du har en förståelse för att det du gör och säger påverkar andra och kan därför vara lugn, inkännande och påhittig i stunder då det behövs - det som vi brukar kalla lågaffektivt bemötande.
Boendestödjaren ska ha arbetat med individer som behöver stöd i vardagen på grund av sina neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
(Kungsangensgruppboende.se, 2021). Det som arbetsgivaren beskriver i annonsen ovan är exempel på krav, kunskaper samt erfarenheter som
arbetstagaren behöver besitta. Det är ett brett spektrum av kompetenser som inriktar sig mot omsorg och pedagogik. De kravspecifikationer som
arbetsgivaren format är kopplade till vardagsuppgifter som klienterna behöver stöttning i samt de utmaningar som arbetet kommer innebära.
En boendestödjares roll är att erbjuda stöttning till klienten och hjälpa till med de sysslor som ett hem för med sig (Markström, 2003). Den
professionelles uppgift är inte enbart detta. Boendestödjaren ska även stötta samt hjälpa individer med funktionsnedsättningar att utveckla sin sociala förmåga och bryta isoleringen. Detta ska i sinom tid leda till att individen känner sig delaktig i samhället. Att ge stöd till individen är en stor del av en boendestödjares arbetsuppgift. Det kan omfatta allt från vardagssysslor till att följa med vid besök hos till exempel läkaren (Socialstyrelsen, 2005;
Socialstyrelsen, 2010). En utmaning för boendestödjare kan vara att få personer som inte har full förmåga att förstå sammanhang, svårighet med kommunikation eller sociala koder att uppfatta vad som ska göras eller vad som ska ske (Gustafsson, 2011). En boendestödjare behöver besitta både kunskaper och erfarenheter för att bemöta klienten på ett professionellt sätt (Julin, 2019).
Vårt intresse av boendestödjarens upplevelser i arbetet med vuxna med psykiska funktionsnedsättningar, väcktes eftersom vi har erfarenhet av att arbeta som boendestödjare på boende och inom boendestöd. Intresset
utvecklades till att vi blev särskilt intresserade av yrkesutövares egna upplevelser i arbetet.
Inom det socialpedagogiska fältet är relationen mellan den professionella och klienten betydelsefull. Det socialpedagogiska perspektivet och dess
grundresonemang är hämtade från teorier som handlar om utveckling och lärande med fokus på interaktion och betydelsen av samspelet med andra människor. Att den professionella bemöter människor utifrån individuella resurser och behov är av betydelse. Pedagogik handlar inte enbart om uppfostran, begreppet synliggör även villkor och förutsättningar för lärandet generellt. Därav har pedagogiken en stor betydelse inom socialt arbete. Den pedagogiska uppgiften inom socialt arbete har som utgångspunkt att
individen ska uppleva sin vardag på ett meningsfullt och begripligt sätt (Cederlund & Berglund, 2017). Utifrån det socialpedagogiska perspektivet kopplat till studien är det intressant att undersöka boendestödjarens
upplevelser i arbetet. Socialpedagogiken är skapad utifrån tre grundpelare:
teori, metod och det personliga instrumentet. Grundpelarna kan kopplas till innehållet i studien eftersom boendestödjaren arbetar utifrån dessa på olika sätt. En boendestödjares riktlinjer är att inkludera individen i samhället samt bidra till utveckling (Storø, 2013;Cederlund och Berglund, 2017).
Dagens kunskapssamhälle med koppling till arbetsmarknaden är ständigt under förändring. Detta gör det betydelsefullt att arbeta utifrån en tydlig strategi med kompetensutveckling, för att få de förutsättningar som behövs för att genomföra ett bra arbete. Samtidigt som detta skapar möjligheter medför det även prövningar för de professionella. En progressiv
förändringstakt i både arbetsliv och samhälle ställer nya krav på arbetslivets lärande samt de sätt som kunskap lämpligast implementeras vid olika arbetsplatser (Karlsson, 2005).
Gustafsson (2011) anser att boendestöd handlar mycket om tillit mellan parterna för att kunna göra skillnad i klientens vardag. Att bygga upp en relation samt att vara respektfull och lyhörd tillsammans med pedagogisk kompetens för att bemöta olika krav som arbetet medför, är av betydelse. För att kunna uppnå detta behöver boendestödjaren verktyg samt stöttning i sina kompetenser. Reflektion och ledningsstöd är enligt Gustafsson (2011) viktiga områden att uppmärksamma. Smyth, Healy & Lydon (2015) menar att
boendestödjares upplevelser av stress och utmattning i arbetet med klienter med funktionsnedsättning är en omständighet som inte kan försummas eftersom en boendestödjare kan ställas inför många svåra ställningstaganden.
Studien syftar till att öka kunskapen och förståelsen för boendestödjarens upplevelser i arbetet, vilka kompetenser och färdigheter som upplevs viktiga och betydelsefulla i arbetet som boendestödjare. Genom att lyfta olika positiva respektive negativa faktorer vill vi öka förståelsen för
boendestödjarens arbete. Vi vill även uppmärksamma hur boendestödjaren
ser på kompetensutveckling och vilken betydelse det kan ha för yrkesrollen.
Detta leder oss fram till vårt syfte och frågeställningar.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att öka kunskapen och förståelsen för boendestödjarens upplevelser i arbetet med vuxna med psykiska funktionsnedsättningar.
1.2 Frågeställning
1.Vilka kompetenser upplever boendestödjaren som viktiga i arbetet?
2.Vilka positiva samt negativa faktorer upplever boendestödjaren i arbetet?
2 Bakgrund
2.1 Historiskt perspektiv
Samhällets hantering av personer med psykiska funktionsnedsättningar har utvecklats genom historien. I slutet på 1900-talet började antalet platser på mentalsjukhusen i Sverige att minska. Till skillnad från andra länder påbörjades processen av avinstitutionalisering i Sverige relativt sent och genomfördes i långsam takt. Reformeringen av psykiatrin och
avinstitutionaliseringen kan delas in i två faser: sektoriseringen och psykiatrireformen. Sektoriseringen innebar att en definierad organisation hade ansvar för öppenvård samt slutenvård inom ett visst område. Genom sektoriseringen skulle psykiatrin bli mer tillgänglig genom att flytta ut vården från mentalsjukhusen (Andersson, G., Bülow, P., Denhov, A & Topor, A, 2016).
På grund av sektoriseringen skrevs individer med psykiska problem istället ut till sina hemkommuner. Under den tiden fanns det varken sociala insatser eller någon yrkesgrupp som besökte och arbetade för dessa människor.
Lösningen var att vårdbiträden i hemtjänsten fick spela en betydande roll.
Vårdbiträdet var yrkesgruppen som utvecklade bredast kunskap och erfarenheter av att möta människor med psykiska funktionsnedsättningar i hemmet (Ljungberg, A., Matscheck, D & Topor, A, 2017).
Socialtjänstlagen (SoL) tydliggjorde att alla människor ska ha rätt till att få det stöd och den hjälp som individen behöver (Andersson m.fl., 2016).Det formulerades en arbetsfördelning mellan kommuner (socialtjänst) och landsting (psykiatrin) gällande sociala insatser, olika slags stöd och behandling. Riksdagen beslutade om en reformering av psykiatrin som benämndes Psykiatrireformen vilken trädde i kraft år 1996. Reformen medförde att personal likt patienter omplacerades från landsting till kommuner. Personalen inom kommunerna var yrkesgruppen som hade
specifik kunskap och erfarenhet av att möta människor med psykiska funktionsnedsättningar (Ljungberg m.fl., 2017).
Senare förändringar i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) kom att innebära ett förtydligande av psykiatrireformens formulering: Socialnämnden skall verka för att människor som är av fysiska, psykiska eller andra skäl möter
betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska medverka till att individen får en meningsfull sysselsättning samt att boendet är anpassat till individens behov. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som avses behöva sådant boende (SoL 5 kap. 7§).
Psykiatrireformen blev föremål för en omfattande debatt där personer med allvarliga psykiska tillstånd inte fångades upp. Regeringen tillsatte en
offentlig utredning som benämndes Nationell psykiatrisamordning. Bristerna och de erfarenheter man dragit inom landets verksamheter av
psykiatrireformen, belystes i psykiatrisamordningen. Främst de behov som behövde säkerställas för att höja kvaliteten i insatserna till den specifika målgruppen. Dålig samverkan mellan kommunernas socialtjänst och
landstingens verksamheter stod för flera av bristerna (Andersson m.fl., 2016;
Lundin, L., Mellgren, Z., Abrams, D., Conse, J., Harty, M., Magnusson, B &
Möller, N, 2012). Det som behövdes var att personal inom sjukvård och socialtjänst skulle stärka sina kompetenser. Evidensbaserade metoder skulle tillämpas i högre grad samt att kommunernas och landstingens organisationer skulle nå en högre flexibilitet. Psykiatrisamordningen formulerade fyra övergripande mål där människor med psykisk sjukdom- och eller
funktionshinder ska garanteras: Bostad och det stöd i vardagen som de har behov av. Arbete och meningsfull sysselsättning. Gemenskap och delaktighet i samhället. Goda vård- och stödinsatser (Lundin m.fl., 2012).
Kommunerna i Sverige har under åren utvecklat olika utbud gällande stöd och service till människor med psykiska funktionsnedsättningar, en utveckling som skiljer sig från den institutionsbaserade psykiatrin.
Utvecklingen har bidragit till att personal inom boendestöd, stödboenden och träfflokaler har skapat sig erfarenhetskunskap och metoder för att arbeta med människor med psykiska problem. För att möjliggöra en fortsatt utveckling inom socialt arbete bör dessa arbetsmetoder och kunskaper dokumenteras och tas tillvara på. Det problematiska är att använda sig av praktik och kunskap hämtade från ett fält för att sedan tillämpa detta till ett annat fält med helt andra villkor (Ljungberg m.fl., 2017).
2.2 Stöd och insatser
Socialnämnden har enligt SoL och LSS ansvar för boendefrågan för personer som inte kan tillgodose sina behov. Vilka insatser och vilken boendelösning som blir aktuell för den enskilde ska vägledas av individens behov, önskemål och delaktighet. Bostad med särskild service är en insats som kan ges enligt
både SoL och LSS. Huvudformerna för insatsen är gruppbostad, servicebostad eller särskilt anpassad bostad. Det som är gemensamt för respektive form är att personal finns tillgänglig dygnet runt. Boendestöd är en form av aktiva insatser som ges i det egna boendet. Insatsen är en av de viktigaste insatserna för personer med psykiska funktionsnedsättningar som kan ges genom socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2019).
Boendestöd gäller insatser till personer med funktionsnedsättning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Verksamhet enligt LSS ska främja jämlikhet. Målet ska vara att individen får möjlighet att leva som andra (5 § LSS). Kommunens ansvar för vård och omsorg med personer med olika funktionsnedsättningar kan även regleras i SoL. Socialtjänstens mål är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhället. Under samma paragraf (1 kap. § 1).
2.3 Målgruppen
Personer som behöver stöd och hjälp i sitt vardagliga liv är en målgrupp som kan kategoriseras till undergrupper. Den grundläggande principen med att kategorisera människor till undergrupper är att se till den enskilde individen med sina unika behov. Med hjälp av kategoriseringen blir det lättare att förstå hjälpbehovet och använda resurserna på ett mer effektivt sätt. I detta sammanhang går det att använda ålders- och diagnoskategorier. De
vanligaste insatserna som kommunen erbjuder målgruppen är ett boende i bostad med särskild service eller boendestöd i det ordinära hemmet (Socialstyrelsen, 2010).
2.4 Boendestödjare
Personer som arbetar med boendestöd till målgruppen har olika
kvalifikationer beroende på vilka krav arbetsgivaren har. Varje kommun eller enskild verksamhet ska avgöra vilka kvalifikationer som ska gälla för de olika arbetsuppgifterna. Formella kvalifikationer i form av utbildning är betydelsefullt för att kunna arbeta som boendestödjare för målgruppen. Även personliga egenskaper och en rättvis människosyn är av betydelse
(Socialstyrelsen, 2010).
Det arbetet som en boendestödjare utför utgår från att hjälpa samt stötta klienten att klara av ett eget boende utifrån tre målsättningar. Dessa
målsättningar är att stärka och utveckla individens egna förmågor, att skapa trygghet och struktur i vardagen samt öka möjligheterna till ett mer
självständigt och aktivt deltagande i samhället. Trots boendestödets alltmer självklara plats inom socialtjänstens olika utbud, används inte benämningen i SoL (Lundin m.fl., 2012).
2.5 Vad är kompetens?
Inom det psykiatriska behandlingsarbetet kan definitionen av kompetens uppfattas olika. Kompetens kan uppfattas som en personlig egenskap där vissa människor i kraft av sin personlighet, är mer lämpade för att möta en person som är i behov av hjälp och stöd. En annan förståelse av kompetens betonar tidsaspekten där kompetens införskaffas genom erfarenhet.
Kompetens kan även betraktas som kunskap, där evidensbaserad praktik framhålls som ett krav. Att bli professionell handlar om att utveckla relevanta kompetenser för att klara av ett visst yrke inom ett visst praxisfält
(Skårderud, Haugsgjerd & Stänicke, 2011).
2.5.1 Kompetensutveckling
Enligt Bie (2014) behövs olika slags kunskap och kompetens i det professionella arbetet. Dessa kunskaper måste liksom andra färdigheter underhållas och vidareutvecklas. Detta för att en god professionell standard ska prägla yrkesutövningen. Även Røkenes och Hanssen (2016) förklarar betydelsen av kompetensutveckling. För den som arbetar med människor handlar kompetensutveckling mer än bara om färdighetsträning och kunskapsinhämtning. Inlärning och utveckling handlar till stor del om att skapa förutsättningar för ett bra möte mellan profession och människa.
Kompetensutveckling innebär att integrera kunskap i sig själv. Att man som professionell ska hitta sin egen yrkesroll inom yrkesutövningen (Røkenes &
Hanssen, 2016). Kunskaper behöver kompletteras och vidareutvecklas. För att kunna bidra till en god kvalitet behöver personalen tillägna sig specifika kunskaper som behövs i relationen mellan professionell och klient (Bie, 2014).
2.6 Boendestödjarens kompetens
Individer som behöver stöd, service och omsorg har rätt till olika insatser av bra kvalitet. För att detta ska vara möjligt bör personalen förstå hur de ska kunna ge bästa möjliga stöd för individen i fråga. Personal inom socialt arbete ställs dagligen inför problematiska frågor och utmaningar. För att hantera problem i det dagliga arbetet krävs det att personalen har
grundläggande och specifik kompetens som innefattar både inlevelseförmåga och kunskaper (Socialstyrelsen, 2012). Enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska insatser inom socialtjänstlagen vara av god kvalitet. Det ska finnas personal med lämplig utbildning samt erfarenhet. Kvaliteten inom verksamheten ska systematiskt utvecklas (3 kap. 3 §).
En boendestödjares yrkeskompetens innebär att kunna handla och samverka med andra människor. Yrkesutövares förmåga att förstå och förhålla sig till olika krav som uppstår i professionella sammanhang är viktigt i själva yrkesutövningen. För att kunna tillgodose dessa aspekter krävs
kommunikativ relationskompetens och instrumentell handlingskompetens.
Dessa två kompetenser är sammanflätade till en helhet och utgör
yrkeskompetensen. Relationskompetens innebär att kunna samverka, förstå individens upplevelse samt förhålla sig till andra. Att kunna kommunicera, visa situationsförståelse och empatisk förmåga är viktiga aspekter av
relationskompetens. Handlingskompetenser består istället av kunskaper och instrumentala färdigheter hos boendestödjaren som innebär att göra något med eller för klienten. Metoder och tekniker behövs för att kunna utföra en viss handling i arbetet (Røkenes & Hanssen, 2016).
2.7 Begreppsdefinitioner
Klient
Vilken beteckning som används till individen som behöver hjälp och stöd kan se olika ut beroende på verksamhet och sammanhang. Det finns många begrepp som kan användas till den som behöver hjälp och stöttning
(Røkenes & Hanssen, 2016). Inom medicinen kallas individen i fråga för patient. När det gäller socialt arbete används klient (Andersson m.fl., 2016). I vår studie har vi valt att använda begreppet klient för individen som är i behov av hjälp. Vi anser att klient är en begriplig benämning till vår undersökning.
Psykisk funktionsnedsättning
Socialstyrelsen (2019) definierar funktionsnedsättning som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Med psykisk
funktionsnedsättning avses en nedsättning av den psykiska förmågan.
Nedsättningen kan ha uppstått till följd av psykisk sjukdom eller annat tillstånd (Skårderud m.fl., 2011). Orsak till psykisk funktionsnedsättning kan vara psykos, ADHD, autism och bipolär sjukdom (Lundin m.f., 2012). Vi har valt att använda begreppet psykisk funktionsnedsättning i vår undersökning.
Valet grundar sig i att intervjupersonerna i studien arbetar med att hjälpa individer med olika psykiska tillstånd och diagnoser. Begreppet psykisk funktionsnedsättning är ett brett begrepp som omfattar många former av psykisk problematik. För att inkludera så många individer med psykisk problematik som möjligt, valde vi begreppet psykisk funktionsnedsättning.
3 Tidigare forskning
I avsnittet presenteras tidigare forskning kring viktiga kompetenser inom det sociala arbetet för yrkesutövare. Avsnittet lyfter även faktorer som kan
påverka en socialarbetares arbete samt yrkeskompetens positivt och negativt.
3.1 Betydelsefulla kompetenser i det sociala arbetet
Rask (2007) har genomfört en intervjustudie med 12 personer med psykiska funktionshinder. Personerna bor på ett ordnat boende med boendestöd och bostad med särskilt stöd genom kommunal omsorg enligt SoL eller LSS.
Studiens syfte var att belysa hur boende i kommunala bostäder med särskilt stöd, för personer med psykiska funktionshinder upplever de stödinsatser de erhåller från boendestödspersonal.
Resultatet visade olika framträdande teman som på olika sätt kan belysa det som påverkar stödet. Teman som var särskilt märkbara genom intervjuerna var gemenskap med personalen, egenskaper hos personalen, hur personalens arbete och bemötande hjälper de boende, stöd med olika praktiska saker samt känslan av att struktur ger trygghet. Dessa teman var på olika sätt
betydelsefulla ur de boendes perspektiv. Gemenskapens betydelse framträdde i hur personerna beskriver boendestödjaren som en vän. Att man kan
kommunicera om både vardagliga saker men även allvarliga saker skapade en känsla av gemenskap. Egenskaper som de boende beskriver hos
personalen som stödjande var lyhördhet, stöd och trygghet. Dessa ses som mycket väsentliga egenskaper ur de boendes perspektiv. Effekter som boendestödjarens bemötande har för den boende, kan vara att skapa ordning när individen mår dåligt. Att personalen har förmågan att uppfatta när en boende mår dåligt, kan skapa en känsla av trygghet. Resultatet i studien visade även att intervjupersonerna uppskattar att få hjälp och stöd med olika praktiska saker tillsammans med personalen. Struktur som de boende upplever som viktigt är vetskapen om att det finns personal att tillgå dygnet runt. Att höra och se personalen göra olika saker kan också förmedla en känsla av lugn och minskad ensamhetskänsla.
Tjörnstrand m.fl. (2020) har genomfört en studie där 133 personer med psykisk sjukdom deltog genom att föra dagbok. Syftet med studien var att få en ökad kunskap kring hur individer med psykisk sjukdom beskriver en dag i stödbostäder. Vilka aktiviteter de oftast deltar i samt vad de gör i eller
utanför sitt hem. Studiens syfte var även att öka kunskapen kring vilka aktiviteter som motiverar individerna att lämna bostaden och delta i samhället på något sätt. Tjörnstrand m.fl. (2020) har använt sig av en
blandmetodsdesign med både en kvalitativ och kvantitativ metodik för att få en övergripande bild.
I resultatet identifierades olika kategorier. En av kategorierna handlade om uppfyllda och ouppfyllda behov av stöd, vänskap och säkerhet. Dagböckerna gav flera olika exempel på interaktionen med personalen och det stöd som de gav. Individerna upplevde att de kunde prata med och lita på personalen.
Individerna rapporterade att de blev på bra humör genom att vända sig till personalen efter att ha känt sig understimulerade. Individerna var även positiva till personal som inledde aktiviteter. Genom att personalen
förmedlade trygghet, säkerhet och tillit kände individerna stöd och minskad ensamhet. Resultatet visade även att individerna tyckte att personalen ibland hade svårt att lyckas skapa en korrekt balans när det gäller att ge rätt stöd vid rätt tidpunkt. När balansen var fel kunde stödet av personalen upplevas som förnedrande eller förvirrande. Individerna rapporterade att personalen ibland
fokuserade mer på praktiska frågor än känslomässiga och psykologiska frågor. Resultatet visade låga nivåer av aktivitet i en begränsad social och fysisk miljö för individerna. De upplevde aktiviteter med vänner och personal som motiverande och positiva (Tjörnstrand m.fl., 2020).
Brunt & Rask (2018) har vänt sig till 111 individer som bor i stödbostäder och 223 socialarbetare som fyllt i frågeformulär. Syftet med studien var att undersöka personalens och klienternas uppfattning om verbala och sociala interaktioner i stödbostäder för personer med psykiska
funktionsnedsättningar. Dessa uppfattningar kom sedan att jämföras. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka om skillnader i
utbildningsbakgrund och andra faktorer återspeglas i personalens uppfattning om dessa interaktioner. Personerna som deltog i undersökningen var
individer som bodde i stödbostäder runt om i Sverige. Bostäderna befann sig i fem olika kommuner samt sju bostäder var privatägda anläggningar.
Personalen som arbetade i stödbostäderna blev inbjudna att delta. Klienterna som deltog i studien var personer som lider av svår och långvarig psykisk sjukdom.
Resultatet i undersökningen visade att den viktigaste kategorin inom verbala och sociala interaktioner var “Att bygga en relation med stödjande kvalitet”
enligt både klienter och personal. Att bygga en relation med stödjande kvalitet innebär att personalen förmedlar trygghet och ärlighet till klienterna.
Dessa interaktioner ses som väsentliga för att skapa och upprätthålla
relationer mellan boende och personal. I undersökningens resultat framkom inga skillnader gällande uppfattning om interaktioner beroende på
utbildningsbakgrund eller hur lång erfarenhet personalen hade (Brunt &
Rask, 2018).
I en studie om yrkeskompetens för nya socialarbetare inom hälso- och sjukvård undersökte Nicholas m.fl. (2019) viktiga kompetenser genom att 24 stycken socialarbetare deltog i diskussionsgrupper. Dessa nödvändiga
färdigheter eller kompetenser inkluderar många olika kunskaper inom olika områden i det sociala arbetet. Syftet med studien var att besvara frågor angående praktikanter och nybörjare i socialt arbete. Kunskaper och färdigheter uppfattas som viktiga för att praktikanter ska trivas, känna stöd samt växa inom socialt arbete.
Resultatet i undersökningen visade att personalen upplevde vissa
kompetenser som nödvändiga att praktikanter och nybörjare i socialt arbete skulle besitta. Dessa kompetenser innefattade bland annat stark arbetsetik, färdigheten att förhålla sig till andra och engagemang för professionell utveckling och lärande (Nicholas m.fl, 2019). Resultatet i studien visade även att socialarbetare kräver starka kommunikations- och
relationskompetenser. Att kulturell kompetens, självutvärdering och egenvård för socialarbetare är av betydelse. Att ta initiativ som individ till
fortsatt lärande inom sin yrkesutövning anses vara viktigt för att bygga kompetens. Att skapa sig en förståelse kring socialarbetares roller, bidrag och erfarenheter ger en insikt i kompetenser som krävs av socialarbetare som börjar arbeta inom området (Nicholas m.fl, 2019). Deltagarna i studien ansåg att nya socialarbetare måste vara bekväma med att nå ut till kollegor för stöd och vägledning. Att våga be om hjälp ansågs spegla sociala
yrkeskompetenser av självreflektion och medvetenhet (Nicholas m.fl, 2019).
3.2 Utveckling av yrkeskompetens
Nancarrow (2007) har genomfört 26 intervjuer med anställda från två vårdtjänster.
Syftet med studien var att på djupet undersöka effekterna av vårdtjänster på personalens arbetsglädje, kompetensutveckling samt möjligheter till
karriärutveckling. Studien består av semistrukturerade intervjuer där personal från två olika studieplatser deltog. Personalen som deltog arbetade inom mellanvården.
Resultatet i studien visade att det fanns en hög nivå av arbetstillfredsställelse inom mellanvården. Möjligheten till karriärutveckling är för närvarande begränsad för vårdpersonal på grund av bristande utvecklingsmöjligheter.
Intervjuerna identifierade olika faktorer kopplade till personalens möjligheter till karriärutveckling. Teamets storlek, överförbarhet av färdigheter,
förändrad teknik samt utveckling av ledningsförmåga var faktorer som associerades med karriärutveckling. Vissa socialarbetare erkände att deras titel inte återspeglar mångfalden av färdigheter de har utvecklat och att detta kan påverka deras anställningsmöjligheter. Författaren lyfter svårigheten att hitta lämpliga kurser för personalen samt kunna anpassa utbildningen till vårdpersonalens scheman. Det finns ett behov av att förbättra professionella tillväxtmöjligheter genom användning av specialisering inom mellanvården.
Mellanvården i nuvarande situation ger begränsade möjligheter till
specialisering. Genom att förbättra detta skulle statusen för olika roller inom mellanvården höjas och därmed öka möjligheten till karriärutveckling.
Resultatet visade även att möjligheten till att studenter ska kunna praktisera mer inom mellanvården hade ökat deras medvetenhet och förståelse för tjänsten (Nancarrow, 2007).
Nancarrow (2007) i likhet med Tham (2014) får fram resultat som visade att studenter borde få större möjlighet till praktik ute i arbetslivet. Tham (2014) har intervjuat 13 studenter inom socialt arbete kring deras utbildning, kompetens, färdigheter samt förväntningar på deras framtida roll som socialarbetare. Tham (2014) har genomfört halvstrukturerade intervjuer genom en kvalitativ metod. Syftet med studien var att samla in jämförande data kring hur studenter uppfattar sin utbildning i socialt arbete, deras beredskap för att arbeta i yrket samt övergången från universitet till
socialarbetare. Tham (2014) följde elever strax före examen och de 18 första månaderna på arbetsplatsen. Resultatet i studien var att studenterna i
undersökningen hade olika tankar angående deras kompetens och färdigheter från utbildningen. Vissa kände sig mer säkra och beredda att börja arbeta, medan andra kände tvärtom. Tham (2014) beskriver att många studenter såg en utveckling på ett personligt plan under utbildningens gång. Resultatet i studien visade att i princip samtliga deltagare önskade att få mer praktik under utbildningen. Alla studenter skulle ha föredragit fler
verksamhetsförlagda kurser. Detta beskrivs som viktigt eftersom de flesta yrken inom socialt arbete kräver erfarenhet. Många studenter går direkt från gymnasiet till universitet och har därför inga tidigare erfarenheter av socialt arbete, därav är praktiken den enda erfarenheten. Majoriteten av eleverna förväntade sig att få mycket hjälp av framtida kollegor under den första tiden på arbetsplatsen (Tham, 2014).
Tham (2014) beskriver att under de senaste åren har akademiska färdigheter och kunskaper om vetenskap och forskning blivit allt viktigare inom
socionomutbildningen i de nordiska länderna. Utvecklingen går hand i hand med påverkan av evidensbaserad praxis inom socialt arbete. Detta har lett till att sociala arbetskunskaper och kunskaper som lärts ut på praktiken
prioriterats bort från utbildningen. Det har istället ersatts av ett mer akademiskt lärande.
Nicholas m.fl. (2019) påstår att på grund av de finansiella begränsningarna under de senaste åren har socialarbetare haft mindre möjlighet att delta i kapacitetsuppbyggnad genom forskning. För detta ändamål påstår Nicholas m.fl. (2019) att utbildning i socialt arbete ska ändras för att bättre förbereda nya socialarbetare för ledarskap. Nicholas m.fl (2019) konstaterar att det finns ett behov av att ge nya socialarbetare en ökad förståelse för hur man ska hantera arbetskonflikter och stress på arbetsplatsen.
3.3 Sammanfattning
I ovanstående avsnitt presenteras tidigare forskning kring socialarbetares nödvändiga och betydelsefulla kompetenser i arbetet samt vad som kan påverka socialarbetares yrkeskompetens positiv och negativt. I det första avsnittet är forskningen överens om att relationskompetens och
relationsskapande är den viktigaste färdigheten inom det sociala arbetet. En relation mellan klient och personal som bygger på trygghet, lyhördhet och ärlighet är meningsfullt. Det upplevs som betydelsefullt både ur klientens och personalens perspektiv. Vad som kan påverka en socialarbetares yrkeskompetens lyfts i andra avsnittet. Forskningen visar att det finns bristande utvecklingsmöjligheter för socialarbetare. Det erbjuds inte någon specialisering som kan ge möjlighet till karriärutveckling. Forskningen i det senare avsnittet lyfter att studenter borde ha fler verksamhetsförlagda kurser inom utbildningen. Att utbildningen borde göra vissa justeringar för att förbereda nya socialarbetare bättre. Det upplevs som viktigt både ur
studenters och socialarbetares perspektiv. Detta hade ökat deras medvetenhet
och förståelse för yrket och därmed förbättrat kvalitén på personalens kompetens.
4 Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkterna som vi har valt att använda i vår studie. Teorierna är Goffmans dramaturgiska perspektiv och symbolisk interaktionism.
4.1 Goffmans dramaturgiska perspektiv
Grunden i Goffmans dramaturgiska teori är att alla individer konstant spelar en roll i samhället. Goffman (1959; 2007) menar att vi framträder på olika scener beroende på vilken grupp som individen vistas i samt vilken position i gruppen som individen har. Goffman (1959; 2007) anser att vi människor dagligen tolkar olika roller beroende på de omständigheter vi lever i vilka vi interagerar med samt de förväntningar vi har gentemot våra prestationer.
Sociala interaktioner och vår sociala struktur är enbart representationer av de roller vi har internaliserat så att de blir en del av vår egen identitet. Därför hjälper samt stöttar människor varandra att skapa varandras identiteter. Detta sker oftast genom intrycksstyrning, dessa intryck liknas med rekvisita.
Genom styrning av klädsel, uttalande samt kroppsspråk kan individen framhäva rollen inför omgivningen (Goffman 1959; 2007)
Ur ett socialpedagogiskt perspektiv kan Goffmans dramaturgiska perspektiv kopplas till hur vi människor beter oss i grupp. Vi människor stöttar varandra för att skapa varandras identiteter (Goffman, 1959;2007). Goffman menar att människan ändrar sitt beteende för att passa in i sammanhanget som hen befinner sig i (Goffman, 1959). Detta leder till att aktörerna måste försöka tillförskaffa sig en annan fasad för att kunna utföra uppgiften (Goffman, 2007). Teorin kan därför kopplas till relationen mellan professionell och klient. När boendestödjaren ger stöttning till klienten. Den professionella skapar en egen yrkesroll för att “spela sin roll” i gruppen. Som team finns ett uppsatt gemensamt mål och således måste varje enskild professionell
acceptera att uppträda efter det givna arbetssättet som är utformat för gruppen (Goffman, 2007).
4.2 Symbolisk interaktionism
George Herbert Mead var en av många företrädare inom symbolisk interaktionism. Hans teori om personlighetsutveckling är grundläggande inom den symboliska traditionen. Inom Meads teori är uppkomsten av jaget och spegeljaget centrala utgångspunkter. Detta innebär en förmåga att sätta sig in i en annan människas situation. Herbert Blumer studerade för Mead.
Han byggde upp interaktionismen på basen av Meads teori (Blumer, 1969).
Symbolisk interaktionism är ett slags perspektiv för att analysera den sociala verkligheten. Medan vissa andra teorier försöker förklara varför någonting är på ett visst sätt, är symbolisk interaktionism istället intresserad av att förstå olika skeenden. Symbolisk interaktionism innehåller olika delar och
grundläggande föreställningar om verkligheten. Teorin kan liknas med en verktygslåda som innehåller en uppsättning verktyg som är lämpade för att förstå mänskligt beteende och mänskliga känslor (Trost & Levin, 2010).
Mead menar att barnet upptäcker sig själv genom interaktionen med andra människor (Blumer, 1969). I likhet med Blumer (1969) förklarar även Cederlund & Berglund (2017) att vår personliga och sociala identitet skapas genom kommunikation och integration i samspelet med andra. Vi blir till i mötet med vår omgivning samt speglar vår uppfattning om oss själva i dem vi möter genom social interaktion. Den sociala interaktionen är av betydelse när det gäller hur vi agerar och fungerar. Människan behöver kommunicera och delta i sociala samspel för att man på symboliska vägar ska utvecklas som individ. Genom den sociala konstruktionen skapas mening och struktur i livet. Det kan dock vara en stor läroprocess att lära sig att fungera
tillsammans med andra människor (Cederlund & Berglund, 2017).
Cederlund & Berglund (2017) beskriver om vissa individers betydelse i någon annans liv. Detta kan liknas med en boendestödjares relation till klienten. Boendestödjaren får stor betydelse för klientens identitetsutveckling utifrån symbolisk interaktionism. Boendestödjaren är en person som genom sociala interaktioner, sina starka sociala band och vardagliga interaktioner ser och bryr sig om klienten. Boendestödjaren har en viktig roll för klientens vardag för att skapa meningsfullhet och struktur i livet. För att kunna förhålla sig samt föra ett pedagogiskt förhållningssätt i arbetet krävs viss kompetens hos boendestödjaren. Utifrån teorin är det intressant att undersöka
boendestödjarens upplevelser i arbetet med vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Utifrån det socialpedagogiska perspektivet går det att koppla symbolisk interaktionism med socialpedagogisk praktik. Interaktionens betydelse för utvecklande av identitet och självkänsla har en central del i det pedagogiska sociala arbetet. Att vara en del av en gemenskap innebär att ha människor runt omkring sig som bryr sig och visar omtanke. Det innebär också att tillvaron känns meningsfull. Att skapa meningsfullhet i den vardagliga tillvaron för en klient är en viktig arbetsuppgift för en boendestödjare att försöka uppnå. Detta är en väsentlig del inom symbolisk interaktionism. För att klienten ska känna gemenskap och delaktighet i samhället försöker den professionelle träna sina klienter att kommunicera med andra inom olika vardagliga sammanhang (Cederlund & Berglund, 2017).
Vi anser att Goffmans dramaturgiska perspektiv samt symbolisk
interaktionism går att koppla till boendestödjarens upplevelser i arbetet med
vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Genom att använda Goffmans dramaturgiska perspektiv och symbolisk interaktionism vill vi analysera vårt resultat på ett djupgående sätt i avsnittet teoretisk analys. Begrepp som yrkesroll, social interaktion samt socialt samspel är begrepp som är aktuella inom båda teorierna. Dessa begrepp är relevanta i vår studie.
5 Metod
I detta avsnitt kommer det redogöras för vår metodologiska utgångspunkt, planering och genomförande samt databearbetning. De grundläggande
forskningsetiska kraven samt kvalitetskriterier kommer även att presenteras.
5.1 Metodologisk utgångspunkt
Hermeneutik är en term från teologin som inom samhällsvetenskapen står för teori och metod. Hermeneutikens huvudsakliga fokus innefattar att skapa en empatisk förståelse av individens beteende och handlingar (Bryman, 2018).
Kunskapsteorin söker inte efter en förklaring till varför människor beter sig på ett visst sätt eller utför vissa handlingar. Det finns istället ett intresse av att försöka skapa en empatisk förståelse av individens uppförande genom att tolka hur mänskligt liv kommer till uttryck, ur individens perspektiv (Bryman, 2018).
Den hermeneutiska traditionen kommer användas i studien för att vi vill skapa en förståelse och tolkning av deltagarnas upplevelser. Eftersom att vi som skribenter har en förförståelse för arbetet som boendestödjare på boende och inom boendestöd, är det viktigt att det finns en medvetenhet kring detta när analysen av intervjuerna sker. Forskarens tidigare kunskaper och
erfarenheter kan påverka forskningsresultatet genom den förförståelse som forskaren bär med sig (Bryman, 2018).
5.2 Kvalitativ intervju
I enlighet med hermeneutiken har vi valt att använda oss av kvalitativ metod för att besvara syfte samt frågeställningar i studien. Inom
samhällsvetenskaplig forskning används den kvalitativa metoden där
forskarens uppgift är att skapa en förståelse av den sociala verkligheten med stöd från individens upplevelser av en viss miljö eller situation (Bryman, 2018). Vi har samlat in det empiriska materialet genom intervjuer. Inom kvalitativa intervjuer är forskaren intresserad av deltagarnas synpunkter där själva intervjun gärna får röra sig i olika riktningar. Detta för att deltagarens upplevelser ska få ta plats och för att nya intressanta ståndpunkter kan dyka upp och bli relevant till uppsatsen. Kvalitativ intervju syftar till att förstå meningen hos centrala teman samt erhålla nyanserade beskrivningar av kvalitativa aspekter av deltagarnas livsvärld (Bryman, 2018; Kvale &
Brinkmann, 2014).
Som metod har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att besvara vårt syfte samt frågeställningar på ett djupgående sätt. Vi vill uppnå en dialog med informanterna som i sin tur leder till ett användbart material till studien. Semistrukturerade intervjuer är en typ av kvalitativ intervju där deltagaren har stor frihet att utforma och utöka svaren på sitt eget sätt (Bryman, 2018).
5.3 Urval
Urvalet baseras på ett selektivt urval där vi som forskare valde deltagare efter vilka vi ansåg var lämpliga till intervjun (David & Sutton, 2016). Fem
deltagare i studien arbetar på ett boende för vuxna människor med olika psykiska funktionsnedsättningar. Två deltagare arbetar inom boendestöd.
Informanterna är i varierande åldrar och har olika bakgrund gällande arbetserfarenheter och utbildning. Alla som arbetar på boendet arbetar på samma verksamhet. Informanterna som arbetar inom boendestöd arbetar inom två olika kommuner inom närliggande län. Vi gjorde ett medvetet val av att välja deltagare med olika erfarenheter och kunskaper. Detta för att förmedla olika synvinklar på hur yrkeskompetens upplevs utifrån en
boendestödjares perspektiv. Urvalsstorleken är sju stycken eftersom vi anser att det antalet är passande för att uppnå ett innehållsrikt material samt göra det möjligt att genomföra en djupgående analys.
Det skickades ut ett informationsbrev (se Bilaga 1) samt en intervjuguide (se Bilaga 2) via e-post till alla respondenter. I missivbrevet förklarades syftet med deltagarnas medverkan samt de fyra grundläggande forskningsetiska kraven. Vi delade med oss av intervjuguiden för att respondenterna skulle förstå syftet med undersökningen samt kunna förbereda sig på de frågor som skulle vara aktuella under intervjun (Bryman, 2018).
5.4 Forskningsetiska krav
Inom forskning finns det fyra grundläggande forskningsetiska krav att ta hänsyn till. Kraven berör information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. För att uppfylla dessa krav skickades missiv (se Bilaga 1) ut till respondenterna. Missivbrevet innehöll information om vad dessa krav har för betydelse för intervjupersonerna. Missivbrevet inleddes med en kort
presentation om oss själva samt studiens syfte. Enligt informationskravet, informerade vi om att deltagaren själv får bestämma över sin medverkan.
Deltagarna får avbryta eller avstå från att svara på frågor. Intervjuerna är frivilliga och det är fullt acceptabelt att avsluta om det önskas.
Samtyckeskravet beaktades då informationsbrevet meddelade om att det behövdes ett samtycke gällande medverkan (Bryman, 2018). Det erhölls ett muntligt samtycke för medverkan innan intervjuerna påbörjades.
Nyttjandekravet togs hänsyn till genom att förklara att det insamlade materialet från intervjutillfället enbart används till studien. Det förklarades även att svaren behandlas konfidentiellt utifrån de grundläggande
forskningskraven. Det är av vikt att inga enskilda etiska uppgifter sprids genom anteckningar eller ljudinspelningar. Personuppgifter måste förvaras på ett sätt som gör det omöjligt för obehöriga att ta del av informationen (Vetenskapsrådet, 2017).
5.5 Planering och genomförande
5.5.1 Sökning av litteratur
Efter att ha funnit ett område som väckte vårt intresse, började vi söka efter relevant litteratur och forskning inom området. Vi använder oss av sex olika vetenskapliga artiklar som fokuserar på kompetenser inom socialt arbete samt olika faktorer som påverkar en socialarbetares kompetenser. Vi läste igenom texternas sammanfattning för att göra en bedömning om innehållet var relevant för vår studie, för att sedan gå över och läsa texterna i sin helhet.
Vi valde sedan ut de vetenskapliga artiklarna som vi ansåg var användbara till vår studie. Vi använde oss av databaserna Social Services Abstracts, Swepub och PsycInfo samt DIVA. Enligt Bryman (2018) behövs
omformulerade sökord som passar i sökmotorn. För att hitta passande ord bör synomymer och alternativa termer letas fram. Vi testade oss fram innan vi fann relevanta artiklar som passade till vårt syfte samt frågeställningar.
5.5.2 Intervjuerna
Inför genomförandet av intervjuerna förbereddes en intervjuguide (se Bilaga 2). Utformning av en intervjuguide innebär en lista över frågor som ska beröras inom den semistrukturerade intervjun. Frågorna ska tillsammans besvara frågeställningarna. Grundläggande inslag vid förberedelser av en intervjuguide menar Bryman (2018) är viktigt för att skapa ordning bland teman som blir aktuella. Att dessa frågor på ett bra sätt följer varandra och rör temat. Att använda ett språk som passar deltagaren är också viktigt att tänka på vid genomförandet av en intervju (Bryman, 2018). Vid
förberedelser av intervjuguiden försökte vi skapa frågor utefter våra preliminära frågeställningar. De första frågorna skulle beröra första frågeställningen. I mitten av intervjuguiden skulle frågorna riktas mer till andra frågeställningen.
Några dagar efter att informationsbrevet och intervjuguiden hade skickats ut tog vi kontakt med intervjupersonerna och bestämde dag för genomförandet av intervjun. På grund av rådande situation genomfördes intervjuerna via E- mötesverktyget Zoom och telefonintervjuer. Vi bad om ett muntligt samtycke innan intervjun påbörjades.Vi presenterade kort oss själva samt studiens syfte innan intervjun påbörjades. Därefter började vi ställa frågor från
intervjuguiden. Vi hade förberett oss och övat flertalet tillfällen med varandra för att ha en klar bild av frågeschemat (Bryman, 2018). Tack vare detta kunde vi frågorna i stort sett utantill och kände oss säkra och trygga som intervjuare.
Intervjuerna började med att deltagarna berättade om sin bakgrund gällande ålder, utbildning och arbetet på verksamheten. När intervjuerna genomfördes spelades enbart vissa intervjuer in av den anledningen att alla deltagare inte ville bli inspelade. Detta tog vi hänsyn till och spelade därför inte in. Under tiden som samtliga intervjuer pågick fördes anteckningar. Det inspelade materialet transkriberades därefter noggrant efter att intervjuerna genomförts.
Det materialet som inte spelades in har vi sammanställt och förtydligat.
Materialet delades upp varav vi båda hjälptes åt att transkribera intervjuerna för att effektivisera forskningsprocessen. Namn på intervjupersonerna och verksamheten togs bort i transkriberingen. För att ingen ska kunna
identifieras inom vår studie använde vi fingerade namn (Bryman, 2018).
Intervjumaterialet har bevarats på ett sätt där enbart vi som skribenter har tillgång till materialet. När studien är avslutad och genomförd kommer samtliga inspelningar, transkriberingar och anteckningar raderas och slängas.
5.6 Bearbetning och analys
Vi har använt oss av kvalitativ innehållsanalys för att tolka och analysera resultatet i studien. Det innebär ett sökande efter olika teman som upprepas inom materialet. De teman som uppkommer kan illustreras genom citat (Bryman, 2018). Hermeneutisk meningstolkning har som syfte att erhålla en gemensam förståelse och tolkning av meningen i en text (Brinkmann &
Kvale, 2014).
Vid analys av materialet läste vi igenom intervjuerna noggrant. Därefter hjälptes vi åt att hitta sambandsmönster, användbara stycken och citat i materialet (Bryman, 2018). Materialet skapade sedan två huvudteman som svarar för våra frågeställningar: Betydelsefulla kompetenser som
boendestödjare, Hur boendestödjarens yrkeskompetens kan påverkas positivt och negativt genom olika faktorer. Dessa huvudteman la grunden till
resultatet. Vid ytterligare analys av de olika huvudteman skapades underteman. Vi använde begreppen relationskompetens och
handlingskompetens för att analysera vissa citat i första huvudtemat. Enligt Røkenes & Hanssen (2016) utgör dessa begrepp själva yrkeskompetensen.
Eftersom vi är intresserade av boendestödjarens upplevelser av viktiga kompetenser i arbetet, blev relations- och handlingskompetens relevanta begrepp vid ytterligare analys. Underteman för första huvudtemat: Att
bemöta varje individ. Att kommunicera på klientens nivå. Förmedla trygghet, tillit och förtroende. Att lyssna, respektera och visa stöttning. Utföra
handlingar efter klientens schema. Hantera svåra situationer. Administrativa arbetsuppgifter. Utföra handlingar tillsammans med klienten. Flexibilitet och stresstålighet.
Vid djupare analys av andra huvudtemat blev vissa faktorer särskilt synbara.
Eftersom att andra frågeställningen berör vilka positiva och negativa faktorer boendestödjaren upplever i arbetet, bildades underrubrikerna efter vilka
faktorer som var märkbara bland deltagarnas svar. Underteman för andra huvudtemat: Handledning och utbildning. Kollegornas inverkan på
varandra. Vikarier kan bidra till utveckling. I mötet med klienten. Brister i arbetet med kollegor. Frånvarande chef. Stress. Om motivationen saknas hos klienten. Betydelsen av att utvecklas.
5.7 Kvalitetskriterier
Enligt Bryman (2018) bör forskaren inom en kvalitativ undersökning tillämpas begreppen: objektivering, trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet för att studien ska utmärkas av god kvalitet. Trovärdigheten i uppsatsen säkras genom datainsamling, vilket i denna studie samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen bör analyseras, framställas samt tolkas på ett kritiskt vis (Vetenskapsrådet 2017) . Detta genom att varje inspelad intervju transkriberades ordagrant och analyserades flertal gånger. Intervjuer som inte spelades in förtydligades och
sammanställdes noggrant. Citat användes för att styrka tolkningar som gjordes i resultatet. Begreppet pålitlighet lyfter Bryman (2018) samt Vetenskapsrådet (2017) vikten av att ge en äkta och väldokumenterad metodbeskrivning. Till följd av detta har vi noggrant kopplat detta till redovisning samt förklarat varje steg som utförts gällande uppsatsens genomförande och utveckling. Detta för att andra individer ska kunna granska uppsatsen. Objektivitet är ett begrepp som Bryman (2018) och Vetenskapsrådet (2017) lyfter som relevant. För att uppnå objektivitet bör transkriberingen, tematiseringen och citatanvändningen utföras noggrant.
Överförbarhet förutsätter en noggrann beskrivning av studiens urval av undersökningspersoner, kontextbeskrivning samt teoretiska
generaliserbarhet. Detta har vi gjort genom att noggrant välja ut informanter till studien och en korrekt kontextbeskrivning. (Bryman 2018;
Vetenskapsrådet 2017).
6 Resultat
I avsnittet presenteras samtliga informanter som deltagit i vår undersökning.
Intervjumaterialet har formats till teman. Dessa två huvudteman är
Betydelsefulla kompetenser som boendestödjare och Hur boendestödjarens yrkeskompetens kan påverkas positivt och negativt genom olika faktorer.
Dessa teman är vidare uppdelade i underteman.
Informanternas namn är fingerade för att ingen deltagare ska kunna identifieras. Calle, Lisa, Olga, Pia och Andrea arbetar på boende och har erfarenheter av socialt arbete. Informanterna som arbetar på boendet har olika erfarenheter och utbildningar. Juni och Emmy arbetar inom boendestöd och har erfarenheter inom arbetet. Samtliga deltagare har erfarenhet av att möta människor med olika psykiska funktionsnedsättningar.
6.1 Betydelsefulla kompetenser som boendestödjare
I första huvudtemat beskrivs viktiga och betydelsefulla relations - och handlingskompetenser som informanterna upplever i arbetet.
6.1.1 Att bemöta varje individ
Samtliga deltagarna upplevde att det är viktigt som professionell att bemöta och se varje individ. Calle berättade att det är betydelsefullt att
boendestödjaren anpassar sig till varje individ och fångar dem i stunden. Att personalen visar sig tillgänglig, bekräftar och bemöter på ett bra sätt. På det sättet kommer boendestödjaren nära och når klienten på ett djupare plan.
Varje gång man möts så bemöter man dom hela tiden under dagen och ger bekräftelse till dom. Man stannar upp. Man sätter sig ibland med dom […] man sätter sig med dom nån minut och kollar läget […] Bara prata lite allmänt kan man göra. På det sättet tycker jag att man når dom och kommer nära […] Utan ibland kan man bara fråga nått som inte har med deras sjukdom eller problematik att göra (Calle).
Flera av deltagarna lyfte detsamma som Calle. För att skapa ett bra bemötande är det betydelsefullt som boendestödjare att kunna läsa av och tolka situationen som den enskilde befinner sig i. Vissa informanter lyfte även hur viktigt det är att ge klienten bekräftelse i alla situationer. Emmy berättade att det är av vikt att som professionell kunna tillgodose klientens behov i stunden genom ett bra bemötande.
[…] Hur man bemöter klienten är av största vikt. De måste ske på deras villkor och det är ju viktigt att man känner av situationen (Emmy).
Andrea berättade att hon ser människan bakom diagnosen när hon bemöter klienterna. Andrea ansåg att detta är betydelsefullt för att skapa sig en egen bild.
Jag är en person som ser till människan, inte diagnosen. Det tycker jag är väldigt viktigt!
Det är viktigt att skapa sig egen bild. Jag brukar tänka “träffa kunden först, läs alla papper sen” (Andrea).
6.1.2 Att kommunicera på klientens nivå
Calle berättade att den professionella bör använda sig av sin
relationskompetens, genom att anpassa kommunikationen efter klienten.
Genom att möta klienten på samma nivå utefter deras sjukdom, kan man uppnå en växling och nå varandra upplevde Calle. Det handlar om att få kontakt och göra kommunikationen betydelsefull för klienten. I likhet med Calle tyckte även Emmy att det är viktigt att samtala på ett sätt som är betydelsefullt för klienten.
Vi har ju kunder som är på en viss nivå, och att jag får gå ner och bemöta kunden där (Calle).
Calle belyste vikten av att kommunicera på klientens nivå och bemöta klienten där den är. Emmy betonade hur viktigt det är att lyssna på klienten för att på så sätt uppfylla det som individen behöver.
Viktiga kunskaper som jag använder mig av är hur jag samtalar med klienter. […] vissa klienter har ett stort behov att nån lyssnar på dem, då är det ju viktigt att jag som samtalspartner uppfyller det önskemålet genom att lyssna (Emmy).
6.1.3 Förmedla trygghet, tillit och förtroende
Flera av informanterna lyfte betydelsen av att förmedla trygghet, tillit och förtroende i relationen till klienten. Lisa berättade vikten av att vara lugn i sin profession och på så vis förmedla trygghet och tillit. När en boendestödjare är lugn och stabil blir det lättare att lyssna in och se vad klienten behöver enligt Lisa.
Man ska tänka på att vara lugn och att personerna känner trygghet i mig som personal […]
Att dom känner att dom kan lita på en. Att man liksom förmedlar trygghet och är stabil som personal. Att man inte är nervös och stimmig sådär utan man försöker vara lugn och jaa, lyssna och se vad dom behöver (Lisa).
Likt Lisa berättade kring att vara lugn i sitt arbete, lyfte även Andrea. Andrea använde begreppet lågaffektivt bemötande som ett arbetssätt i hennes arbete.
Att vara en lugn och trygg boendestödjare innebär att arbeta lågaffektivt enligt Andrea.
Jag tycker att en boendestödjare ska vara en lugn och trygg person. Jobba lågaffektivt.
Skapa en professionell relation med kunden. Vara stresstålig. Ha förståelse för människors olikheter (Andrea).
Flera av deltagarna lyfte förtroende som något betydelsefullt i relationen till klienten. Juni betonade att förtroendet är det allra viktigaste. Om förtroendet saknas, kommer relationen mellan boendestödjare och klient inte leda någonstans enligt deltagare Juni.
Det allra viktigaste är förtroende, allt annat kan vem som helst göra. Om inte förtroendet finns där kommer inte vi komma någonstans (Juni).
6.1.4 Att lyssna, respektera och visa stöttning
Olga nämnde att relationen är grunden till att kunna arbeta vidare med klienten. För att skapa en bra relation är det viktigt att lyssna, respektera och visa stöttning.
Jag försöker tänka på att lyssna och visa respekt för dom som bor där. Jag tycker det är viktigt att jag som personal visar att jag är där för att stötta och hjälpa (Olga).
Emmy betonade hur viktigt det är att stötta klienten i vardagen, genom att ge stöttning och inte utföra handlingen åt individen. En boendestödjare bör enbart stötta klienten för att bidra till utveckling hos den enskilde.
Jag tycker att boendestödjarens viktigaste uppgift är att vara just stödjande […] Att göra något åt en person som de egentligen kan göra själva är inte att hjälpa individen till ett självständigt liv (Emmy).
6.1.5 Utföra handlingar efter klientens schema
Flera av deltagarna beskrev utförandet av vissa handlingar utefter anpassning till klientens schema, mående och dagsform. För att kunna utföra dessa handlingar krävs det att den professionella har vissa kunskaper och färdigheter för att kunna utföra just den handlingen. Som personal är det viktigt att stötta och hjälpa klienterna att genomföra vissa handlingar. Detta som deltagarna beskriver är olika handlingskompetenser inom arbetet som boendestödjare. Calle berättade om betydelsen av att utföra en viss handling om det står på klientens schema. Om detta inte genomförs kan det innebära negativa konsekvenser för klienten. Calle förklarade även vikten av att fånga klienten i stunden. En individ som sällan vill eller orkar, plötsligt uttrycker en önskan om en viss handling är det viktigt att ta tillvara på och genomföra det.
[…] följa deras veckoschema beroende på om du har en kund med NPF är det viktigt i det ögonblicket att tänka på att följa det schemat som har skapats. Om det står promenad, då måste vi ta den promenaden eller städning så får vi göra det. För det kan ju förstöra ganska mycket för dom kunderna. Sen finns det ju dom kunderna som tar dom i dagen, i stunden beroende på hur dom har det med dagsformen. Nån jättesjuk kund kanske säger såhär
“Jomen jag kan åka bil”. Det kanske den personen säger en gång i halvåret, då fångar du den stunden och säger att ni ska åka bil nu. Sen många andra måste ju följa sitt schema (Calle).
Flera informanter förklarade olika handlingar som uttrycks på klientens schema. Olga och Pia nämnde städning, matlagning och tvättning som boendestödjaren hjälper till med i klientens vardag. Olga underströk att allt beror på klientens mående och behov. Om klientens dagsform är av det sämre, kan det bli svårt att hjälpa och stötta klienten till att genomföra handlingen.
Allt från promenader till städning och matlagning. Allt beror ju på klientens mående och behov. Sen är ju medicinen en stor del inom jobbet. Se till så att klienterna tar den och att det är rätt tid (Olga).
[…] jobba efter varje enskild individ och deras behov. Samtal med kunderna och hjälpa dom i vardagen. Följa med och handla, städa och tvätta (Pia).
6.1.6 Hantera svåra situationer
Vidare beskrev Calle att han upplevde sig själv ha kunskap och färdigheter kring hur han ska hantera en viss situation eller handling. Samtliga deltagare lyfter även vikten av att använda sig utav kunskaper och erfarenheter för att hantera svåra situationer i arbetet.
