1 (2)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN
2013-04-17 HSN 1304-0434
Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden
Maria Hedberg 2013-05-21, p 10
Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2012
Ärendebeskrivning
I detta ärende anmäls rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2012. Rapporten redovisar förekomsten av karies över tid, skillnader mellan flickor och pojkar, kommuner och stadsdelar samt vårdbehovsområden.
Beslutsunderlag
Förvaltningens anmälan 2013-04-17.
Rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2012 Ärendets beredning
Ärendet har beretts i Programberedningen för tandvård.
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna.
Förvaltningens motivering till förslaget
I rapporten redovisas barns och ungdomars tandhälsa i åldersgrupperna 3, 7, 13 och 19 år i Stockholms län. Uppgifter om förekomst av karies har registrerats och rapporterats av vårdgivare som godkänts och ingått
vårdavtal med Stockholms läns landsting. Av samtliga barn i aktuella åldrar har kariesuppgifter rapporterats för 91 procent.
Rapporten visar att tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län fortsätter att förbättras. Jämfört med föregående år har andelen barn och ungdomar med kariesskadade tänder minskat i åldersgrupperna 13 och 19 år. Även tandhälsan för den tredjedel 13-åringar som har sämst tandhälsa (SiC-index) fortsätter att förbättrats.
2 (2) ANMÄLAN
2013-04-17 HSN 1304-0434
Tandhälsan skiljer sig åt mellan länets olika vårdbehovsområden. I vårdbehovsområde 3 och 4 har en större andel barn och ungdomar
kariesskadade tänder samtidigt som de även har fler kariesskadade tänder jämfört med barn i vårdbehovsområde 1 och 2.
Skillnaden mellan flickors och pojkars tandhälsa är generellt sett liten.
Socialstyrelsens redovisning Karies hos barn och ungdomar –
epidemiologiska uppgifter för år 2011 visar att andelen 3-åringar med kariesskadade tänder var något lägre i Stockholms län jämfört med resultatet nationellt. Andelen 19-åringar med kariesskadade tänder respektive kariesskadade sidoytor var något högre i Stockholms län än nationellt. Redovisningen visar också att spridningen mellan landstingen och regionerna är stor.
Stockholms läns landsting mäter tandhälsan i förhållande till ett antal mål som WHO ställt upp. Stockholms län når sedan fyra år tillbaka WHO:s mål för den tredjedel av 12-åringarna som har sämst tandhälsa (SiC-index).
Målet för SiC-index avser 2015. Länet når sedan länge WHO:s mål
avseende medelvärdet för skadade tänder för samtliga 12-åringar. Målet för samtliga 12-åringar avser år 2020. Länet når dock ännu inte målet för 6-åringar. En delförklaring är att WHO:s mål ännu inte är nått är att Stockholms län redovisar uppgifter för barn som är ett år äldre, sju år, och att redovisningen således ger ett något sämre resultat vid jämförelse. Målet för 6-åringar ska vara nått år 2020.
Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör
Maria Samuelsson Almén Tf avdelningschef
Tandhälsan hos barn och ungdomar i
Stockholms län 2012
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Inledning ... 4
Tandhälsan hos barn och ungdomar ...5
Kariesskadade tänder ... 5
Tänder med kariesskadade sidoytor ... 6
Medelvärde för skadade tänder samt barn med flest skadade tänder ... 7
Tandhälsan per vårdbehovsområde ... 8
Flickor och pojkars tandhälsa ... 11
Tandhälsan på nationell nivå ... 12
Hälso- och sjukvårdsnämndens mål ... 13
Referenser ... 14
Bilagor
Bilaga 1: Tandhälsan per kommun/stadsdel
Bilaga 2: Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län samt på nationell nivå Bilaga 3: Tandhälsan per vårdbehovsområde
Bilaga 4: Vårdbehovsområden – gruppering av områden
Sammanfattning
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län fortsätter att förbättras.
Jämfört med föregående år har andelen barn och ungdomar med kariesskadade tänder minskat i åldersgrupperna 13 och 19 år. Även tandhälsan för den
tredjedel 13-åringar som har sämst tandhälsa (SiC-index) fortsätter att förbättrats.
Tandhälsan skiljer sig åt mellan länets olika vårdbehovsområden. I vårdbehovsområde 3 och 4 har en större andel barn och ungdomar
kariesskadade tänder samtidigt som de även har fler kariesskadade tänder jämfört med barn i vårdbehovsområde 1 och 2.
En liten skillnad mellan flickors och pojkars tandhälsa finns. I de yngre åldrarna är andelen flickor med kariesskadade tänder något mindre än medan pojkar tenderar att ha en något mindre andel skadade tänder i de högre åldrarna. Vid 19 års ålder har en större andel kvinnor kariesskadade tänder medan en större andel män har kariesskador på tändernas sidoytor.
Stockholms län når samtliga av WHO:s mål utom målet för 6-åringar som avser
år 2020. En delförklaring till att WHO:s mål ännu inte är nått är att Stockholms
län redovisar uppgifter för barn som är ett år äldre, sju år, och att redovisningen
således ger ett något sämre resultat vid jämförelse.
Inledning
Uppföljningen av tandhälsan omfattar barn och ungdomar i åldrarna 3, 7, 13 och 19 år i Stockholms län. Epidemiologiska uppgifter registreras vid
undersökning som utförs av tandläkare eller tandhygienist. Vårdgivarna har godkänts och ingått vårdavtal med Stockholms läns landsting enligt lag om valfrihetssystem. Av samtliga barn i aktuella åldrar har epidemiologiska uppgifter rapporterats för 91 procent.
I denna rapport används i första hand begreppet skadade tänder. Med skadade tänder avses karierade tänder (hål) eller tänder som tidigare haft hål och fått fyllningar (fyllda tänder) eller som dragits ut på grund av karies. Tandhälsa mäts med variabler som definierats av FN:s världshälsoorganisation, WHO.
För 3- och 7-åringar sker registrering i det temporära (mjölktands-) bettet.
Index beräknas för deft
1, det vill säga barnet har karies, behandlad sådan eller saknar tand som sannolikt varit kariesskadad.
För 13- och 19-åringar sker registrering i det permanenta bettet. Index beräknas för DFT
2, som en summa av individens skador under åren, nya hål och gamla som har lagats med en fyllning. Utdragna tänder räknas inte in i DFT, eftersom tänder i den åldern kan ha dragits ut av andra orsaker än karies, till exempel i samband med tandreglering. För 19-åringar redovisas även kariesskador på tändernas sidoytor, DFS-a
3.
Rapporten har tagits fram av Maria Hedberg.
1 d=decayed (karierad), e=extracted (utdragen), f=filled (fylld), t=teeth (tänder)
2 D=Decayed (karierad), F=Filled (fylld), T=Teeth (tänder)
3 S=Surface (tandyta), a=approximal (sido-/kontaktyta i tandbågen)
Tandhälsan hos barn och ungdomar
Kariesskadade tänder
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län har fortsatt att förbättras.
Sett över 25 års tid har andelen barn och ungdomar med kariesskadade tänder minskat stort i samtliga åldersgrupper: 3, 7, 13 och 19 år.
I figur 1 redovisas tandhälsoutvecklingen sedan 1987 i åldersgrupperna 3, 7, 13 och 19 år.
Figur 1: Andel (%) barn och ungdomar med kariesskadade tänder (deft, DFT) i Stockholms län 1987-20124
Andelen 3-åringar med kariesskadade tänder var år 2012 3 procent. Därmed ligger andelen 3-åringar med kariesskadade tänder på en fortsatt låg nivå.
År 2012, liksom de två föregående åren, var andelen 7-åringar med kariesskadade tänder 23 procent. Sett över en längre tid har 7-åringarnas tandhälsa emellertid avsevärt förbättras. Stockholms län når dock inte upp till
4 Under åren 1996 till 1999 skedde ingen beräkning av 19-åringar med kariesskador. 1997 ändrades registreringsåldrarna från 6 till 7 år samt från 12 till 13 år.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
3-åringar 6/7- åringar 12/13-åringar 19-åringar
Världshälsoorganisationens (WHO) mål för 6-åringar som är att högst 20 procent av 6-åringarna ska ha kariesskadade tänder år 2020. En delförklaring till att målet ännu inte är nått är att Stockholms län redovisar barn som är ett år äldre och att redovisningen därmed ger ett något sämre resultat.
År 2012 hade 37 procent av 13-åringarna kariesskadade tänder, en förbättring mot föregående år med 2,5 procentenheter. Motsvarande för 19-åringarna var 66 procent, en förbättring med 1 procentenhet.
Tänder med kariesskadade sidoytor
För 19-åringar registreras kariesskador på tändernas sidoytor. Redovisningen av andelen 19-åringar med kariesskadade sidoytor visar samma stora förbättring som 19-åringar med kariesskadade tänder.
Figur 2 visar utvecklingen sedan 1994 avseende kariesskador på tändernas sidoytor.
Figur 2: Andel (%) 19-åringar med kariesskadade sidoytor (DFS-a) i Stockholms län 1994-2012
År 2012 hade 32 procent av 19-åringarna kariesskador på tändernas sidoytor, en förbättring med en halv procentenhet jämfört med föregående år (figur 2).
0 10 20 30 40 50 60
Medelvärde för skadade tänder samt barn med flest skadade tänder
För att mäta tandhälsan hos de med sämst tandhälsa har WHO tagit fram ett kariesindex, Signifikant kariesindex (SiC-index), som avser medelvärdet av skadade tänder för den tredjedel barn och ungdomar som har flest skadade tänder.
Figur 3 visar medelvärdet för kariesskadade tänder för samtliga 13-åringar i relation till WHO:s mål samt SiC-index för 13-åringar i relation till WHO:s mål.
Figur 3: Medelvärde för antal kariesskadade tänder för 13-åringar i Stockholms län och WHO:s mål (12-åringar) samt SiC-index (sämsta tredjedelen) för 13-åringar i Stockholms län och WHO:s mål (12-åringar), åren 2000-2012
Medelvärdet för kariesskadade tänder för samtliga 13-åringar har sjunkit stadigt de senaste åren till 0,86 skadade tänder år 2012 medan medelvärdet för
skadade tänder för den tredjedel som har flest skadade tänder (SiC-index) uppgick till 2,47 skadade tänder år 2012 (figur 3).
WHO:s mål
5är att SiC-index för 12-åringar ska vara färre än 3 skadade tänder år 2015. Stockholms län når WHO:s mål för SiC-index sedan fyra år tillbaka.
WHO:s mål avseende medelvärde för skadade tänder för samtliga 12-åringar är att medelvärdet ska vara lägre än 1,5 skadade tänder år 2020. Det målet är sedan länge uppnått.
5 WHO:s mål avser 12-åringar medan Stockholms läns landsting redovisar 13-åringar. Övriga landsting redovisar data för 12-åringar.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4
Medelvärde skadade tänder
WHO:s mål för medelvärde skadade tänder 2020 SiC-index
WHO:s mål för SiC-index 2015
Tandhälsan per vårdbehovsområde
Stockholms län är indelat i mindre områden som, med tandhälsa som grund, grupperats i fyra nivåer, så kallade vårdbehovsområden.
Vårdbehovsindelningen återspeglar den sociala skiktningen i länet, men är skapad helt utifrån tandhälsomått. Vårdbehovsområde 1 utgör områden med bäst tandhälsa och vårdbehovsområde 4 områden med sämst tandhälsa. I bilaga 4 redovisas vilka områden som hör till respektive vårdbehovsområde.
Figur 4 visar skillnader i tandhälsa i åldersgruppen 3 år i länets olika vårdbehovsområden.
Figur 4: Andel (%) 3-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2012
Skillnaderna mellan vårdbehovsområdena avseende 3-åringarnas tandhälsa är alltjämt stora. År 2012 var skillnaden 10 procentenheter mellan vårdbehovs- område 1 och 4. I vårdbehovsområde 1 hade 2 procent av 3-åringarna
kariesskadade tänder medan motsvarande värde i vårdbehovsområde 4 var 12 procent. Vårdbehovsområde 4 redovisade en ökning med 2,5 procentenheter sedan år 2010.
Antalet barn är olika stort i de olika vårdbehovsområdena. I vårdbehovsområde 1 utgörs en årskull av cirka 18 000 barn medan vårdbehovsområde 4 utgörs av cirka 1 400 barn. Små variationer mellan åren ger därmed ett större utfall i vårdbehovsområde 4 jämfört med vårdbehovsområde 1.
0 5 10 15 20 25
1 2 3 4
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Figur 5: Andel (%) 19-åringar med kariesskadade tänder per vårdbehovsområde i Stockholms län 2000-2012. Observera att vågrät axel skär lodrät vid 50 procent.
Över tid har andelen 19-åringar med kariesskadade tänder minskat, framför allt i vårdbehovsområde 1 och 2, men även i vårdbehovsområde 3. I vårdbehovs- område 4 har knappt någon förbättring skett, vilket betyder att skillnaden mellan vårdbehovsområde 1 och 4 ökat under 2000-talet.
Figur 6 visar att medelvärdet för kariesskadade tänder avseende 19-åringar uppvisar motsvarande utveckling.
50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
1 2 3 4
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Figur 6: Medelvärde för antal kariesskadade tänder för 19-åringar per vårdbehovsområde i Stockholms län 2006-2012
2012 var medelvärdet för kariesskadade tänder i åldersgruppen 19 år 2,19 skadade tänder i vårdbehovsområde 1 medan vårdbehovsområde 4 redovisade 4,67 kariesskadade tänder. Skillnaden mellan vårdbehovsområde 1 och 4 var således cirka 2,5 skadade tänder.
Tandhälsan per kommun/stadsdel redovisas i bilaga 1.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6
1 2 3 4
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Flickor och pojkars tandhälsa
Skillnaden mellan könen avseende tandhälsa är generellt sett liten. Vid 3 och 7 års ålder är andelen flickor med kariesskadade tänder något mindre än andelen pojkar, medan förhållandet är det omvända vid 13 och 19 års ålder.
Figur 7: Andel (%) 13-åringa flickor respektive pojkar och 19-åringa kvinnor respektive män med kariesskadade tänder (DFT) åren 2003-2012
År 2012 hade 39 procent av de 13-åringa flickorna kariesskadade tänder jämfört med 36 procent av pojkarna. Vid 19 års ålder hade 66 procent av kvinnorna och 65 procent av männen kariesskadade tänder.
Andelen ungdomar som uteblir från undersökning vid 19 års ålder är stor och andelen män som uteblir är betydligt större i vårdbehovsområde 2, 3 och 4 än andelen kvinnor i samma områden. Socialstyrelsen visar att också i den vuxna befolkningen är andelen som besökt tandvården respektive gjort minst ett förebyggande besök större för kvinnor än för män.
Att tonåriga pojkar/män i större utsträckning uteblir från tandvården kan vara en bidragande orsak till att andelen pojkar/män med kariesskadade tänder är lägre vid 13 och 19 års ålder än andelen flickor/kvinnor. Av detta skäl redovisar pojkar/män eventuellt ett bättre resultat än verkligheten.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Flickor 13 år Pojkar 13 år Kvinnor 19 år Män 19 år
Epidemiologiska uppgifter samt andelen undersökta redovisas per åldersgrupp och kön i bilaga 2 och per vårdbehovsområde, åldersgrupp och kön i bilaga 3.
Tandhälsan på nationell nivå
Socialstyrelsen visar att tandhälsan hos barn och ungdomar fortsätter att förbättras även på nationell nivå. Andelen 3-åringar med kariesskadade tänder låg 2011 kvar på en låg nivå, 4 procent. I åldersgrupperna 6/7, 12/13 och 19 år hade både andelen barn och ungdomar med kariesskador och medelvärdet för kariesskadade tänder (deft/DFT) minskat. SiC-index för 12-/13-åringar hade 2011 minskat till 2,23 skadade tänder.
Andelen 3-åringar med kariesskadade tänder var 2011 något lägre i Stockholms län, 3 procent, jämfört med 4 procent nationellt. Andelen 19-åringar med kariesskadade tänder respektive kariesskadade sidoytor var något högre i Stockholms län än nationellt. I Stockholms län hade 67 procent av 19-åringarna kariesskadade tänder och 34 procent kariesskador på tändernas sidoytor.
Nationellt hade 66 procent av 19-åringarna kariesskadade tänder och 32 procent kariesskador på tändernas sidoytor.
Tandhälsan vid 7 respektive 13 års ålder är svårare att jämföra nationellt, eftersom Stockholms län redovisar uppgifter för barn som är ett år äldre än övriga landsting och regioner.
Tandhälsan skiljer sig mellan olika landsting och regioner. Störst är
skillnaderna mellan landstingen avseende andelen 12-/13- respektive 19-åringar med kariesskadade tänder. Andelen 12-/13-åringar med kariesskadade tänder hade 2011 en spridning mellan 27 procent (Jönköping) och 41 procent
(Västernorrland) och för 19-åringar mellan 29 procent (Kronoberg) och 42 procent (Blekinge).
Uppgifter om tandhälsan på nationell nivå redovisas i bilaga 2.
Hälso- och sjukvårdsnämndens mål
Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer varje år upp mål för barn- och ungdomstandvården i Stockholms län. Målen presenteras i budgeten och utfallet i årsredovisningen, tabell 1.
Tabell 1: Verksamhetstal för barn- och ungdomstandvården 2012, mål och utfall, i procent. Målen uttrycks som kariesfrihet.
Utfall Mål Utfall
2011 2012 2012
Andelen kariesfria 3-åringar 97 96 97
Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta
områden, vårdbehovsområde 3+4 91 90 91
Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor 67 65 68
Tabell 1 visar att barn- och ungdomstandvården i Stockholms län år 2012 nått
samtliga av hälso- och sjukvårdsnämndens mål.
Referenser
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Årsredovisning 2012 för hälso- och sjukvårdsnämnden: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2013
Socialstyrelsen, Karies hos barn och ungdomar – epidemiologiska uppgifter för år 2011: Socialstyrelsen 2012
Socialstyrelsen, Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och
socialtjänst – Lägesrapport 2013: Socialstyrelsen 2013
Tan
Figu komm
Ens Häg
ndhälsan
r 1: Andel ( mun/stadsd
Rinkeby Spånga‐T Hässelby‐Väll Skärho
Bot Söde Upplands V
Nynäsh Hud
F Ha Uppland Jä skede‐Årsta‐V Stockholm
S Sig Dand Sollen Ä Sundby N Skarp Bro
T Nor Vallen
Lid Öste
E Söderm
Norrm Österm ersten‐Liljeho
Vä Vax Kungsho Ny
n per ko
(%) 3-åring del i Stockh
0
‐Kista ensta ingby olmen tkyrka ertälje Väsby hamn dinge Farsta ninge ds‐Bro ärfälla antör ms län Salem gtuna deryd ntuna Älvsjö yberg Nacka pnäck omma Tyresö rrtälje Täby ntuna dingö eråker Solna Ekerö malm malm malm olmen rmdö xholm olmen kvarn
ommun/
gar med kar holms stad 2
2 4
/stadsde
riesskadade 2012
4 6
el
e tänder (de
8 1
eft) per
10 12
B
1 (4)
Bilaga 1 )
Figu karie
Ens Häg
r 2: Andel ( esskadade s
Rinkeby Upplands V
Skärho Bot Nynäsh
Söde Sig Nor Hässelby‐Väll F Spånga‐T
Ha Sollen skede‐Årsta‐V
S Jä Ny Stockholm
N Hud Skarp Sundby Vallen Vä Uppland Kungsho T Ä Öste
E Lid Österm
Bro Söderm ersten‐Liljeho
Norrm Dand
Vax
(%) 19-årin sidoytor (D
‐Kista Väsby olmen tkyrka hamn ertälje gtuna rrtälje ingby Farsta ensta ninge ntuna antör Salem ärfälla kvarn ms län Solna Nacka dinge pnäck yberg ntuna rmdö ds‐Bro olmen Tyresö Älvsjö eråker Ekerö dingö malm Täby omma malm olmen malm deryd xholm
ngar med ka
DFS-a) per kariesskadad
kommun/stde tänder (D
adsdel i StoDFT) respek ockholms st
Karie (DFS‐
Karie (DFT)
ktive tad 2012
esskadade
‐a) sidoytor esskadade
) tänder
2 (
Bilaga 1 (4)
Tabell 1: Anta 19-åringar me
Kommun/st Botkyrka Bromma Danderyd Ekerö
Enskede-Årsta Farsta Haninge Huddinge Hägersten-Lilj Hässelby-Väll Järfälla Kungsholmen Lidingö Nacka Norrmalm Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Rinkeby-Kista
al undersökta 3- ed kariesskadad
tadsdel
a-Vantör
jeholmen ingby n
a
- respektive 19-å de tänder (DFT)
Antal undersökta
3-åringar 1 146
866 374 399 1 141
646 941 1 306 1 024 786 838 620 512 1 314
727 557 143 283 567
åringar samt an ) respektive kari
Andel 3-åringa kariessk tänd 5, 2,4 3,2 1,5 3,5 4,3 3,9 4, 1,2 7,6 3,6 0, 1,8 2,8 1,2 2,3 0,0 5,3 10
ndel (%) 3-åringa iesskadade sidoy
l (%) ar med kadade der
7 4 2 5 5 3 9 7 2 6 6 6 8 8 2 3 0 3 ,1
ar med kariessk ytor (DFS-a) pe
Antal undersökta
19-åringar 1 106
671 394 373 878 528 999 1 258
566 761 844 325 490 1 067
445 723 113 281 503
kadade tänder (d r kommun/stad
Andel ( 19-åringa
kariesska (DFT) tä
74,9 58,3 53,3 59,2 68,2 72,0 68,8 65,0 54,9 72,0 66,6 60,6 59,2 65,6 54,2 72,1 66,4 74,0 79,3
deft) respektive dsdel i Stockholm
(%) ar med
adade änder
A 19-åkar (DF 9
3 3 2 2 0 8 0 9 0 6 6 2 6 2 1 4 0 3
3 Bilaga 1
andel (%) ms stad 2012
Andel (%) åringar med riesskadade
S-a) sidoytor 42,9
26,5 23,4 26,8 35,4 39,8 35,8 36,1 23,3 37,7 31,4 28,0 26,3 27,6 23,4 36,4 19,5 36,3 50,1
3 (4)
Kommun/st Salem Sigtuna Skarpnäck Skärholmen Sollentuna Solna
Spånga-Tenst Sundbyberg Södermalm Södertälje Tyresö Täby
Upplands-Bro Upplands Väs Vallentuna Vaxholm Värmdö Älvsjö Östermalm Österåker Stockholms
tadsdel
a
o by
län
Antal undersökta
3-åringar 179 453 550 413 940 779 643 506 1 209
985 550 843 292 470 424 141 541 389 571 513 25 894
Andel 3-åring kariessk
tänd 3,4 3,3 2,5 6,5 3, 1,5 9, 3,0 1,2 5,5 2,4 2,0 3,8 5,3 1,9 0,
1, 3, 1,2 1,8 3,4
l (%) ar med kadade der 4 3 5 5 1 5 6 0 2 5 4 0 8 3 9 7 1 1 2 8 4
Antal undersökta
19-åringar 215 531 387 365 883 434 579 372 996 1 161 594 784 275 489 425 117 434 300 470 538 23 384
Andel ( 19-åringa
kariesska (DFT) tä
67,9 73,3 64,3 75,3 68,6 65,7 71,0 63,7 58,0 73,9 60,4 58,7 61,8 76,1 62,8 43,6 62,0 60,0 58,7 59,5 65,8
ar med (%) adade änder
19-åA kar sido 9
3 3 3 6 7 0 7 0 9 4 7 8 1 8 6 0 0 7 5 8
4 Bilaga 1
Andel (%) åringar med riesskadade oytor (DFS-a)
37,7 37,7 28,7 48,5 30,1 29,3 39,6 33,1 24,8 43,6 26,6 24,5 30,2 37,6 26,4 16,2 26,0 26,0 26,4 24,5 32,4
4 (4)
Tan län
Epi
3-år Tabe skad Anta Ande Karie Mede 7-år Tabe skad Anta Ande Karie Mede 13-å Tabe skad åring Anta Ande Karie Mede Mede
ndhälsan samt på
demiolo
ringar ell 1: Antal u dade tänder al undersökt el undersök esfria, % elvärde ska ringar
ell 2: Antal dade tänder al undersökt el undersök esfria, % elvärde ska åringar
ell 3: Antal dade tänder gar 2012 al undersökt
el undersök esfria, % elvärde ska elvärde SiC
n hos ba å nation
ogiska up
undersökta r hos 3-årin
ta kta
dade tände
undersökta r hos 7-åring
ta kta
dade tände
undersökta r samt mede
ta kta
dade tände C
arn och u nell nivå
ppgifter f
a, andel kar ngar 2012
Fli
12
r 0
a, andel kar gar 2012
Fli
12
r 0
a, andel kar elvärde för Fli
9
r 0
2
ungdom
för Stock
iesfria (def ickor P 2 568
89 97 0,10
riesfria (def ickor P 2 200
93 77 0,71
riesfria (DF Signifikant ickor P
763 93 61 0,92 2,60
mar i Stoc
kholms l
ft) samt med Pojkar
13 326 89 96 0,11
ft) samt me Pojkar
12 602 93 76 0,78
FT), medelvä t kariesinde Pojkar
10 184 92 64 0,80
2,34
ckholms
än 2012
delvärde fö Totalt 25 894
89 97 0,10
delvärde fö Totalt 24 802
93 77 0,74
ärde för ex (SiC) för
Totalt 19 947
93 63 0,86
2,47
B
s
r
ör
13-
1 (4)
Bilaga 2 )
19-å Tabe sidoy anta Anta Ande Karie Karie Mede Mede
åringar ell 4: Antal
ytor (DFSa) al skadade s al undersökt el undersök esfria i % esfria sidoy elvärde ska elvärde ska
undersökta ) samt med sidoytor (DF
ta kta ytor, %
dade tände dade sidoyt
a, andel kar delvärde för FSa) hos 19 Kv
1
r tor
riesfria (DF r antal skad 9-åringar 20 Kvinnor
11 563 87 34 68 2,56 0,98
FT) och ande dade tänder
012 Män 11 821
86 35 67 2,60 1,02
el kariesfria r (DFT) och
Totalt 23 384
86 34 68 2,58 1,00
B
a
2 (4 Bilaga 2
)
Epi
3-år Tabe natio Anta Karie 6-år Tabe natio Anta Karie 12-å Tabe skad Stock Anta Karie Mede
1 Epid samm 2011.
* Obs lands
demiolo
ringar ell 5: Antal u
onell nivå 2 al undersökt
esfria, % ringar
ell 6: Antal onell nivå 2 al undersökt
esfria, % åringar*
ell 7: Antal u dade tänder
kholms län al undersökt
esfria, % elvärde ska
demiologiska manställning
servera att SL sting/regione
ogiska up
undersökta 2011. Uppgif F ta
undersökta 2011. Uppgif F ta
undersökta r hos 12-årin
2011 inom p
ta
dade tände
a uppgifter p g Karies hos b
LL redovisar er redovisar k
ppgifter p
a och andel fter för Stoc Flickor
44 409 96 (97)
a och andel fter för Stoc Flickor
41 612 79 (78)
a, andel kar ngar på na parentes*.
Flick 37 1 63 (5 r 0,81 (1
på nationell n barn och ung r uppgifter fö kariesuppgif
på nation
kariesfria ( ckholms län
Pojkar 47 125 96 (97)
kariesfria ( ckholms län
Pojkar 43 612 78 (76)
riesfria (DF tionell nivå
kor P
122 3
59) 6
1,02) 0,7
nivå är hämta gdomar - epid ör 7- respekti
fter för 6- res
nell nivå
(deft) hos 3 n 2011 inom
Totalt 91 534 96 (97)
(deft) hos 6 n 2011 inom
Totalt 85 118 79 (77)
FT), medelvä å 2011. Uppg
Pojkar 39 005 66 (62) 72 (0,90)
ade ur Social demiologiska ive 13-åringa spektive 12-å
å 2011
1-åringar på m parentes.
-åringar på m parentes*
ärde för gifter för
Totalt 76 127 65 (60) 0,76 (0,9
lstyrelsens a uppgifter fö ar medan övr åringar.
B
å
å
*.
t 7 ) 96)
ör år riga
3 (4 Bilaga 2
)
19-å Tabe karie (DFT 2011 Anta Karie Karie Mede Mede
åringar ell 8: Antal
esfria sidoy T) och antal . Uppgifter al undersökt
esfria, % esfria sidoy elvärde ska elvärde ska
undersökta ytor (DFSa)
l skadade si r för Stockho
ta ytor, %
dade tände dade sidoyt
a, andel kar ) samt mede idoytor (DF olms län 20 Kvin
53 32 ( 67 ( r 2,45 ( tor 0,91 (
riesfria (DF elvärde för FSa) hos 19 011 inom pa
nnor 102
(32) (67) (2,58) 2 (9,93) 1
FT) och and antal skada -åringar på arentes.
Män 55 186 33 (34) 65 (67) 2,49 (2,62)
,00 (1,02)
el med ade tänder å nationell n
Totalt 108 28
32 (33 66 (67 2,47 (2,6 0,96 (0,9
B
nivå t 88 3) 7)
60) 98)
4 (4 Bilaga 2
)
T
T p
A A
A A
A A
A A
Tandhälsan
Tabell 1: Antal u per vårdbehovso
3-åringar Antal undersökt Andel undersök Kariesfria, % 7-åringar Antal undersökt Andel undersök Kariesfria, % 13-åringar Antal undersökt Andel undersök Kariesfria, % 19-åringar Antal undersökt Andel undersök Kariesfria, % Kariesfria sidoy
n per vårdb
undersökta, and område och kön Vård
Flickor
ta 8 975
kta 90 98 Flickor ta 8 917
kta 94 83
Flickor
ta 6 941
kta 94 66 Kvinno ta 8 211
kta 88 37
ytor, % 72
behovsområ
del undersökta, a n 2012
dbehovsområd r Pojkar T
9 542 1 90 98 r Pojkar T
9 229 18 94
82 r Pojkar T
7 231 14 94
68 or Män T
8 479 16 87
38 72
åde
andel kariesfria
de 1 Vå Totalt Flick
8 517 1 65
90 87
98 96
Totalt Flick
8 146 1 48
94 93
83 70
Totalt Flick
4 172 1 2
94 92
67 57
Totalt Kvin
6 690 1 5
88 87
38 29
72 63
a i åldrarna 3, 7,
årdbehovsomr kor Pojkar
50 1 767
7 89
6 96 kor Pojkar 80 1 517 3 92
0 68
kor Pojkar
13 1 323
2 92
7 60 nnor Män
51 1 541 7 83
9 30
3 61
, 13 och 19 år, an
råde 2 Totalt Fli
3 417 1 88
96 Totalt Fli
2 997 1 92
69 Totalt Fli
2 536 9 92
58 Totalt Kv
3 094 1 85
30 62
ndel med kariesf
Vårdbehovso ickor Pojkar 248 1 234
86 84
93 91 ickor Pojkar 1 106 1 105
90 90
60 58
ickor Pojkar 980 1 014
91 90
46 53 vinnor Män
1 151 1 149 86 81
23 24
54 55
1 (1
Bilaga 3
fria sidoytor vid
mråde 3 r Totalt F
2 482 85 92
r Totalt F
2 211 90 59
r Totalt F
1 994 90 50
Totalt K
2 300 83 24 54
1)
d 19 års ålder,
Vårdbehovs Flickor Pojk 665 738
82 82
89 87 Flickor Pojk 660 719
89 89
42 41
Flickor Pojk 604 598
87 86
43 45 Kvinnor Mä 618 615
85 81
16 18
45 44
sområde 4 kar Totalt
8 1 403
2 82 7 88 kar Totalt
9 1 379 9 89 1 41 kar Totalt
8 1 202
6 86 5 44 än Totalt
5 1 233 1 83 8 17 4 45
Vår
Vår
Kom Stoc Ej ge Botk Brom Dan Eker Ensk
Fars Han Hud
Häg Häss Järf Kun Nack Norr Norr Nykv Nyn Sale Sigtu Skar
rdbehov
rdbehovs
mmun/sta ckholms s eografi kyrka mma nderyd rö kede-Årsta-
sta ninge ddinge
gersten-Lilje selby-Vällin fälla ngsholmen
ka rmalm rtälje kvarn näshamn em una rpnäck
vsområd
sområde
adsdel i
stad N
B G g A
S D H -Vantör B H Ö G D V F H KS eholmen A H ngby R B H B O H A R H Ö R M
R B
den – gru
e 1
Närområd Barn och un Grödinge gl glesbygd, Tu Abrahamsb Södra Riksb Danderydsb Hela Ekerö Bandhagen Hammarby Östberga Gubbängen Dalarö, Han Västerhanin Flemingsbe Huddinge S Kurva, Kyn Stensängen Axelsberg, F Hökmossen Råcksta, Kä Barkarby, O Hela Kungs Björknäs, G Orminge, S Hela Norrm Arholma, E Rimbo glesb Hela Nykva Ösmo glesb Rönninge Märsta södr Rosersberg Björkhagen
uppering
de
ngdomar m lesbygd, Tu umba, Vårs berg, Bromm
by, Tranebe berg, Djursh
, Enskede, E yhöjden, Hö n, Larsboda, ninge glesby nge
erg, Fridhem Sjukhus, Hö
äs, Länna, M n, Trångsund
Fruängen, G n, Liljeholm älvesta, Trol Olovslund, S
sholmen Gustavsvik, H
altsjöbaden malm Estuna,Furu
bygd, Rosla arn
bygd, Östra ra glesbygd , Sigtuna, S n, Kärrtorp,
g av om
med skyddad llinge centr sta
ma kyrka, M erg, Ängbyh holm, Eneb Enskedefält ögdalen, Stu , Sköndal, S ygd, Tungel m, Glömsta, öringsnäs-B Masmo, Snä
d, Trångsun Gröndal, Hä men, Örnsbe
llboda, Häs Sandvik, Sk Hasseludde n, Skuru
sund, Norrt agsstaden, V Nynäshamn d, Märsta-Ar
igtuna glesb Skarpnäcks
råden
de uppgifter rum, Tulling Mariehäll, N
höjden, Äpp byberg, Stoc tet, Gullmar ureby, Årsta Svedmyra, T lsta, Vendel , Huddinge Balingsnäs, K
ättringe Går nd glesbygd ägerstensås erg
sselby Villas kälby, Viksjö en, Hedvigs
tälje centru Väddö, Vätö
n
rlanda glesb bygd, Sätun sfältet
B
r ge
ockeby, elviken cksund
rsplan, a, Örby, Tallkrogen
lsö, Centrum, Kungens d, rd, sen, stad ö
lund,
um, Rimbo, ö
bygd, na
1 (4)
Bilaga 4 )
Kom Stoc Solle Soln Spån Sund Söde
Söde
Tyre Täby Upp Upp Valle Vaxh Värm Älvs Öste Öste
Vår
KomStoc Brom Dan Ensk Fars Han Hud Häg Järf Kun Nack Norr Nyn
mmun/sta ckholms s entuna na
nga-Tensta dbyberg ermalm
ertälje
esö y plands Väsb plands-Bro entuna holm mdö sjö ermalm eråker
rdbehovs
mmun/sta ckholms s mma nderyd kede-Årsta- sta ninge ddinge gersten-Lilje fälla ngsholmen
ka rtälje näshamn
adsdel i
stad N
E R B R B D GS N E MS ö F H
y B B g C
H H H H H
sområde
adsdel i stad
-Vantör
eholmen
Närområd Edsberg, Fa Rotebro Bergshamra Råsunda, So Bromsten, S Duvbo, Riss Gamla Stan Skanstull, S Nytorget, So Ekeby, Enh Mariekäll, M Södertälje s östra glesby Fårdala, Tro Hela Täby Bollstanäs Bro glesbyg glesbygd Centrala Va Hela Vaxho Hela Värmd Herrängen, Hela Österm Hela Österå
e 2
Närområd Beckomber Mörby Hagsätra Hökaränge Vega, Hand Skogås Västertorp, Kallhäll, Ni Stadshagen Nacka Cent Singö - Hal Sorunda, V
de
alkberget, H a, Ekelunds olna centru Sundby, Spå sne, Sundby n, Hornstull Södra Statio ofia, Vinter hörna glesby
Mölnbo, Ro södra glesby ygd, Västerg ollbäcken, T
gd, Brunna, allentuna, K olm
dö
, Liseberg, V malm åker
de rga
en, Farsta G den
, Telefonpla ibble n
trum, Nack llstavik gles Västra Nynä
Helenelund, svägen, Gam um, Södra Jä
ånga ybergs centr l, Högalid, L on, Hammar rtullen, Åsö ygd, Grusås osenlund, Sö
ygd, Södertä gård
Tyresö Brev
Kungsänge Kårsta, Valle
Västra Älvsj
Gård
an
ka Strand sbygd äshamn
Norrviken, mla Huvuds ärva, Vasalu rum, Ursvik Ludvigsberg rby Sjöstad en, Hölö, Jä ödertälje cen älje Syd, Sö vik, Öringe
en, Kungsän entuna glesb
jö
B
, Nytorp, sta,
und k, Ör g, Maria, d, Katarina,
ärna, ntrum, ödertälje
ngens bygd
2 (4
Bilaga 4 )
Kom Stoc Rink Sale Sigtu Skar Skär Solle Soln Sund Söde Tyre Upp Upp Valle Älvs
Vår
KomStoc Botk Ensk Fars Han Hud Häss Järf Nack Norr Nyn Rink Sigtu Skär Solle Söde Söde Upp
mmun/sta ckholms s keby-Kista em una rpnäck rholmen entuna na
dbyberg ertälje esö plands-Bro plands Väsb entuna sjö
rdbehovs
mmun/sta ckholms s kyrka kede-Årsta- sta ninge ddinge selby-Vällin fälla
ka rtälje näshamn keby-Kista una rholmen entuna ermalm ertälje plands Väsb
adsdel i stad
y
sområde
adsdel i stad
-Vantör
ngby
y
Närområd Kista Salems cen Märsta Cen Bagarmoss Vårberg Häggvik Järva krog, Stora Skog Bårsta, Öst Tyresö Cen Bro
Upplands V Norra Valle Solberga, Ö
e 3
Närområd Hallunda, T Rågsved Farsta, Hav Brandberge Vårby Gård Hässelby G Jakobsberg Fisksätra, H Hallstavik Sorunda gl Akalla Valsta Bredäng, S Sollentuna Tanto Geneta Vilunda
de ntrum
ntrum sen
, Ulriksdal, en, Hallonb tertälje, Salt ntrum
Väsby glesb entuna Östra Älvsjö
de
Tumba Cen vsörnstorge en, Jordbro d
Gård, Hässel g
Henriksdal, esbygd, Sto
kärholmen, Centrum
Stora Frösu bergen
tskog
ygd, Rundb ö
ntrum et o
lby Strand, , Kil
ora Vika, Ös
, Sätra
unda
by, Skälby
Vällingby
smo
B
3 (4
Bilaga 4 )
Vår
Kom Stoc Botk Rink Spån Söde Upp
rdbehovs
mmun/sta ckholms s kyrka keby-Kista nga-Tensta ertälje plands Väsb
sområde
adsdel i stad
y
e 4
Närområd Alby, Fittja Husby, Rin Hjulsta, Te Hovsjö, Ro Smedby
de
a, Norsborg nkeby ensta onna-Lina
B
4 (4
Bilaga 4 )
