”LÄMNA VÄRLDEN SOM EN LITE BÄTTRE PLATS ÄN NÄR MAN KOM”

Kandidatuppsats 15 hp, Vt: 2019

Sociologiprogrammet inriktning socialpsykologi, 180 hp Handledare: Johanna Bergström

”LÄMNA VÄRLDEN SOM EN LITE BÄTTRE PLATS ÄN NÄR MAN KOM”

En studie om drivkrafter till mäns ideella engagemang

Annelie Bäckström & Malin Wänting

Abstract

Volunteering in non-profit organizations is characteristic for Nordic countries and Sweden especially. The most common gender division is, that men tend to be active within sports clubs, often in leading positions or as members at the board. For women it is more common to be part of social organizations, taking care of others. With this existing knowledge as a starting point, this study examines what motivates young men in Sweden who takes part in organizations that practice activities typically coded as feminine. The study is qualitative as we want to examine the intentions, and the feelings participants have about their engagement in these organizations.

The collected data was analyzed through thematic analysis. For the purpose of this undergraduate dissertation the authors have studied an organization called Vän In Umeå and interviewed five young men involved in the organization as well as had informal conversations with women working in it. The theoretical framework for the study is based upon the concept of social capital, social exchange theory and theory of motivation. The results show that the young men´s social capital is important for how and if the engagement arises and develops.

Another finding is that the will to grow as a person and to be a part of something bigger motivates the men in their volunteering, as well as feelings of doing something of value for another person.

The keywords used in this study are civil society, integration, volunteering, non-profit organizations, gender, motivation, motivation theory, Scandinavia, Nordic countries &

Sweden.

Förord

Författarna av denna studie vill börja med att tacka de män som ställt upp på intervjuer, utan deras insats hade det inte gått att komma vidare utifrån studiens syfte. Vi vill även tacka de anställda hos Vän i Umeå som tagit emot oss och varit behjälpliga när vi haft frågor. Slutligen vill vi tacka vår handledare som har varit engagerad och givit oss värdefulla råd under hela processen från våra första tankar till en färdig uppsats. Än en gång - tack.

Annelie Bäckström & Malin Wänting Umeå 2019.05.15

Innehållsförteckning

1.0 Inledning s. 5 – 7

1.1 Avgränsningar s. 7

1.2 Syfte och frågeställning s. 8 1.3 Vän i Umeå s. 8 – 11

2.0 Tidigare forskning s. 11 – 13

3.0 Teori s. 13

3.1 Motivationsteorier s. 14 – 15

3.2 Utbytesteori s. 15 – 16

3.3 Socialt kapital s. 17 – 18

4.0 Metod s. 18 – 19

4.1 Etik s. 20 – 21

4.2 Urval s. 21 – 22

4.3 Datainsamling s. 22 – 23 4.4 Bearbetning av data s. 23 – 24

5.0 Analys s. 24 – 25

5.1 Ringar på vattnet s. 25 – 28

5.2 Samhällsnytta s. 28 – 31

5.3 Att ge och att få s. 31 – 34

6.0 Diskussion s. 34 – 36

6.1 Metoddiskussion s. 36 – 37

7.0 Sammanfattning s. 38

8.0 Litteraturförteckning s. 39 – 42

9.0 Bilagor s. 43

9.1 Informationsbrev inför intervju s. 43 9.2 Intervjuguide s. 44 – 45 9.3 Selektivt kodningsschema s. 46 9.4 Rekommendationsbrev s. 47 – 48

1.0 Inledning

I civilsamhället har ideella organisationer en viktig roll och fungerar som en stöttepelare till välfärdssamhällets insatser. Ideella organisationer har liknats vid att utföra välfärdsuppdrag då de sammanlänkar människor och sprider information till befolkningen i kollektiva former.

Författarna av denna studie finner det intressant att studera individuella drivkrafter till ideellt engagemang då det är en förutsättning för att driva ideella organisationer. Överlag tycker vi oss ha sett skillnader i människors motivation till att engagera sig i många olika kontexter, både inom utbildning, arbetsliv och föreningsliv tycks stora variationer förekomma. Orsaker till att vissa ger mycket medan andra verkar gör så lite som möjligt är något som vi funderat över åtskilliga gånger. Vad är det som driver motiverade människor? Hur kommer det sig att några gör det där lilla extra, är frågor vi ställt oss. Med denna studie hoppas vi kunna svara på vilka drivkrafter som ligger bakom ideellt engagemang hos män i Sverige.

Erik Blennberger (2004, s.11 - 13) gör en uppdelning mellan formellt och informellt civilsamhälle. Det formella civilsamhället kännetecknas av insatser inom olika föreningar och medborgarsammanslutningar medan det informella civilsamhället kännetecknas av vänskapsrelationer och sociala nätverk. Att vara en del av civilsamhället förknippas med socialt kapital, vilket innebär att man har tillgång till samhällets sociala arenor där människor får möjligheten att mötas och kan ta del av samt utveckla sina sociala nätverk. Gunnar Myrberg m.fl. (2009) menar att det finns ett behov av kvalitativ forskning om föreningslivet och det ideella engagemanget kopplat till människors sociala nätverk. Ideella organisationer inom ramen för denna studie är en grupp individer som gått samman för att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål eller ett gemensamt intresse utan fokus på ekonomisk vinning.

Ideellt engagemang och föreningsliv är utmärkande för Sverige, i och med detta har Sverige ett stort antal frivilligt engagerade inom ideella verksamheter och organisationer. Svedberg m.fl.

(2010, 2014) beskriver i flera studier hur svenskarnas engagemang ser ut och lyfter även att engagemang i Sverige är stort och stabilt över tid. Ca: 50% av befolkningen gör någon form av ideella insatser och den genomsnittliga tiden som individer lägger på sitt frivilliga engagemang har ökat sedan 90-talet till att i genomsnitt för en enskild individ handla om 16 timmars engagemang per månad jämfört med tidigare 12 timmar per månad. Ideellt engagemang har en grund från folkrörelser med ett aktivt föreningsliv. För att ge exempel på ett antal föreningsformer som bygger sina verksamheter utifrån medlemmarnas ideella engagemang kan idrottsföreningar, hjälpande verksamheter som ex. kyrkan, styrelsearbete, studentföreningar,

fredsrörelser, gayrörelser m.fl. nämnas. Generellt har idrottsföreningar det högsta engagemanget som i större utsträckning utförs av män medan kvinnorna mer ofta återfinns i ideella organisationer av social karaktär som grundas utifrån en tanke om att hjälpa andra (Svedberg m.fl. 2010). Ideellt engagemang syftar i denna studie till den enskildes insatser och arbete i en organisation eller förening. Detta engagemang görs utan ekonomisk vinning för den engagerade och insatserna kan skilja i karaktär och mängd mellan olika individer.

Författarna av denna studie finner det intressant och viktigt att studera hur människor som engagerar sig ideellt upplever att dom motiveras till detta. Det är intressant att studera ideellt engagemang då det är en förutsättning för att bedriva ideella verksamheter som är vanligt förekommande i Sverige. Tidigare studier visar på att ideella organisationer internationellt står inför utmaningar med att rekrytera tillräckligt många volontärer och att det finns svårigheter att nå vissa efterfrågade personer (Machin & Paine, 2008). Utifrån detta växte tanken om att undersöka drivkrafter till att engagera sig ideellt fram. När en förfrågan kom om någon student vid sociologiprogrammet vid Umeå Universitet ville skriva på uppdrag av Vän i Umeå såg författarna av denna studie en möjlighet att utföra en studie mot organisationen. Vid kontakt med de anställda inom Vän i Umeå fick författarna ett antal önskemål om områden att undersöka vidare. Ett av önskemålen bottnade i organisationens svårigheter att få yngre män att engagera sig, detta fann författarna särskilt intressant då en utmaning beskrevs, utifrån detta har denna studie vuxit fram. Vän i Umeå är ett exempel på en organisation med målet att hjälpa, bland annat genom att skapa kontakter mellan etablerade svenskar och nyanlända dels för att skapa nya, ömsesidiga vänskapsrelationer men även i stor utsträckning för att hjälpa till och underlätta integrationsprocessen för de nyanlända genom integrering via föreningsliv.

Organisationen och dess verksamhet kommer presenteras ytterligare under avsnittet 1.3.

Denna studie är socialpsykologiskt relevant då det dels är intressant att öka förståelsen för vad som är drivkrafterna till ideellt engagemang och specifikt utifrån hur ideellt engagemang kan följa genusordningar och skilja sig åt utifrån ålder. Då flera studier inklusive denna studie visar på liknande utmaningar att nå yngre män till ideella organisationer av social karaktär är det intressant att undersöka hur denna grupp upplever att de motiveras till sitt ideella engagemang, vilket är studiens syfte (Jeppsson Grassman, 2004, s.76). Resultatet från denna studie kan vara av värde både på individ- och samhällsnivå. Resultaten kan även vara värdefullt för organisationen i denna studie, då det ökar chanserna att lösa de utmaningar som de beskriver att de står inför men det finns även ett värde för andra liknande organisationer. Genom att ha

en högre abstraktionsnivå än enbart vår undersökta studie ökar möjligheterna att generalisera såtillvida att grunden till engagemang och motivation kan tänkas vara likartad även inom andra likvärdiga organisationer.

1.1 Avgränsningar

För att svara på syfte och frågeställningen är en studie utförd på organisationen Vän i Umeå.

Studien riktar sig därmed mot att undersöka syfte och frågeställning inom en enskild, organisation av social karaktär. Avgränsningen till detta grundas i att ett flertal organisationer bl.a. svenska kyrkan har uttalat liknande svårigheter att nå just den målgrupp studien ämnar att undersöka, nämligen yngre män (Jeppsson Grassman, 2004, s.76). Det är ett aktivt val att inte undersöka drivkrafter till ideellt engagemang bland yngre män inom någon fritidsorganisation ex. idrottsverksamhet därför att tidigare studier visar att till skillnad mot ideella organisationer av social karaktär så är det väldigt hög representativitet bland män och särskilt yngre män inom idrottsföreningar (Sjöberg m.fl. 2012, s.10). Därmed är det ett rimligt val att undersöka vad som är drivkrafterna just inom organisationer där det beskrivs som en utmaning att nå denna grupp, särskilt då yngre män efterfrågas ideellt i flera organisationer vilket även är fallet i Vän i Umeå.

I denna studien har författarna en grund i att ideellt engagemang skiljer sig åt utifrån hur engagemanget är könat och detta bidrar till valet att studera män i stället för kvinnor. Detta då tidigare studier visat att ideellt engagemang tycks vara färgat av könsmönster och könsroller där män mer sällan engagerar sig i ideella organisationer av social karaktär (Jeppsson Grassman, 2004). Studien vilar också på en grund i att ideellt engagemang kan skilja sig åt utifrån ålder. Tidigare studier har visat att engagemang tycks skilja sig åt utifrån olika livsskeden, där de yngsta männen blivit färre till antal som engagerar sig medan ideellt engagemang överlag är stort (Svedberg m.fl. 2010). Då undersökningsperioden för denna studie är relativt kort har författarna för denna uppsats även avgränsat studien till att endast fokusera på upplevelser hos män som är etablerade i Sverige, därmed säger denna studie ingenting om nyanländas perspektiv och upplevelser. Likaså är informanterna i denna studie aktiva på något sätt inom organisationen, därmed undersöks inte män utan ett ideellt engagemang vilket också skulle kunna generera kunskap.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att skapa förståelse för vilka drivkrafter som får ideellt arbetande män att engagera sig i enskilda organisationer. För att undersöka detta har författarna valt att utföra en studie på Vän i Umeå då engagemang inom den organisationen sker både ideellt och är av social karaktär. Författarna vill undersöka och försöka besvara syftet genom följande frågeställning.

Vad får yngre män i Sverige att engagera sig ideellt?

Valet att formulera och försöka besvara syftet och frågeställningen specifikt utifrån yngre mäns perspektiv är taget därför att det generellt är fler män som är ideellt engagerade inom föreningsliv i Sverige men när det kommer till ideellt engagemang av social karaktär är yngre män i lägre grad engagerade än andra. Detta är tvärtemot unga mäns ideella engagemang överlag.

1.3 Vän i Umeå

Vän i Umeå profilerar sig som ett ideellt nätverk som arbetar för att skapa mötesplatser mellan nyanlända och människor som är etablerade i Sverige med målet att skapa ömsesidiga vänskapsrelationer mellan individer och familjer. Detta sker genom matchning och andra aktiviteter. Inom organisationen finns det fem anställda men Vän i Umeå är också ett exempel på en organisation inom vilka människor engagerar sig ideellt. Verksamheten är beroende av ideellt engagemang från medlemmar i form av att vara ledare för olika grupper, hjälpa till på språkcafé, läxstuga, i idrottssammanhang, vid läger osv.

Organisationen grundades redan 2011 för att arbeta mot ensamhet och för integration tillsammans med KFUM, Svenska kyrkan, Rädda barnen och Röda korset. Som första steg hade de hade en informationskväll för allmänheten och sedan besökte de SFI-klasser för att berätta om sin verksamhet som då innefattade matchningar, cafékvällar och utflykter i liten skala (vaniumea.se 5/6–2019). För att kunna utveckla verksamheten träffade organisationen i oktober 2017 ett tvåårigt avtal i projektform mellan Umeå Kommun, Svenska kyrkan och Röda Korset.

Detta gör att det nu finns fem anställda i organisationen. Verksamhetsledaren arbetar 80% och samordnare, matchare och kommunikatörer arbetar alla 50% av heltid (Verksamhetsberättelse 2018).

Vän i Umeå arbetar för att skapa relationer mellan etablerade svenskar och nyanlända och matchning är en grundpelare i organisationen. Nyanländ är en individ, oberoende av ålder på denne, som omfattas av lagen om etableringsinsatser för invandrare. Den nyanlände har mottagits inom ramen av kommunens flyktingmottagande. En person räknas som nyanländ i 24 månader från ankomst (Migration och integration i Sverige.se, 2019.04.10).

Matchning är när människor med organisationens hjälp får möjlighet att mötas och umgås med målet att skapa ömsesidiga vänskapsrelationer mellan individer och/eller familjer. Fram till december 2018 gjordes 700 matchningar vilket innebär att minst 2000 personer deltagit i matchning. Ett mål för 2019 är att nå svenska män i större utsträckning än man tidigare gjort.

Som ett led i projektet kunde en matchningsansvarig anställas. Hon arbetar för ett långsiktigt och hållbart matchningssystem genom att bland annat följa upp och utvärdera matchningarna (Verksamhetsberättelse 2018). Organisationen arbetar aktivt för att nå etablerade svenskar till deras matchningsverksamhet. Det sker genom välkomstmässor på universitetet, information via sociala medier, olika informationsmöten med mera (personlig kommunikation, april 2019).

Förutom matchning har Vän i Umeå en mängd andra aktiviteter. Under året 2018 hade organisationen över 9000 deltagare i olika aktiviteter som språkcafé med läxhjälp, knytisfika, bakgrupper, cykelkurser, barn i väntan/barn i start, Mini-Vän i Umeå, fjällvandring, ungdomsläger och ledarträffar m.m. Verksamheten genomsyras av öppenhet för olika kulturer och människors ursprung, glädje, gemenskap, demokrati och trygghet (Verksamhetsberättelse 2018, vaniumeå.se 5/6–19).

Vän i Umeå har olika kanaler för kommunikation. På Facebook finns drygt 5200 medlemmar men även hemsidan, foldrar och flyers används frekvent för att sprida information om organisationen. Man arbetar med att ta fram nyhetsbrev och man har även ordnat en gala på Norrlandsoperan för att uppmärksamma situationen för ensamkommande ungdomar i Umeå.

Organisationen har även ordnat politikersamtal, deltagit i välkomstmässa på Umeå Universitet samt deltagit vid flertalet föreläsningar och utbildningsdagar (Verksamhetsberättelse, 2018).

Idag beskrivs organisationen som en folkrörelse som tagit emot flera utmärkelser, bland annat årets eldsjäl (vaniumea.se 9/4 - 19).

Vän i Umeås kärnverksamhet är matchning. När de talar eller skriver om matchning används begreppen etablerad svensk och nyanländ för att beskriva de två grupper som möts vid de matchningar som skapas. Vän i Umeå använder sig av begreppet etablerad svensk i sin

kategorisering av människor som haft möjlighet att etablera sig i det svenska samhället.

Författarna av denna studie uppmärksammade redan från början av arbetet att det fanns en negativ laddning i begreppet. Frågor som vilka kriterier som krävs för att klassa sig som etablerad svensk dök upp hos författarna av denna studie och vid kommunikation med Vän i Umeå förstod vi att även de tycker att begreppet inte är optimalt. Med avstamp i utmaningen i begreppet valde vi därför att problematisera svenskhet. Vi har dock gjort ett aktivt val att använda etablerad svensk precis i den form Vän i Umeå använder vid kontakt med intervjupersoner och aktiva i organisationen för att begreppet ska kännas bekant.

Författarna av denna studie anser att en uppdelning mellan invandrare och svenskar i möjligaste mån skall undvikas eftersom det kan tillskriva människor värden och egenskaper som de inte besitter samt att det finns problem med att tala om människor med olika behov, förutsättningar och bakgrund som en homogen grupp. Därför är det är viktigt att tala om och tänka kring vem som är svensk och vad begreppet innebär på individ- och samhällsnivå. Det talas och skrivs ofta om svenskar och invandrare som dikotomer med en uppdelning mellan vi- och dom, där svenskheten är norm som reproduceras och cementeras i vardagen. Denna svenskhet skapas och efterlevs av människor som identifierar sig som svenskar eller med den ”svenska livsstilen”

då det är denna som dominerar, vilket leder till att människor påverkas i vardagslivet utifrån deras syn så sig själv och andra. Att vara svensk kan klassas som en maktordning i termer av att de svenska får tillgång till en social position som möjliggör sammanhang som inte är öppna för icke-svenskar till exempel på arbetsmarknaden (Mattsson, 2005:41, s 146–148).

Svenskhet har problematiserats på olika sätt och av olika instanser. Begreppet är både politiskt och kulturellt betingat och innehåller myter om vad som är svenskt vilket ger konsekvenser för de som inte klassas som svenskar (Mattsson, 2005:41, s 152). En individ kan anses svensk om hon eller han är född i Sverige eller har svenskt medborgarskap. Även begreppet ”helsvenskar”

förekommer, vilket betyder att båda föräldrarna är födda i Sverige. Man talar även i termer av att ha svenska som modersmål och att anamma den svenska kulturen, den kristna tron och det sociala spelet. Det finns även en föreställning om att ha ”ett svenskt utseende” (Mattsson, 2005:41, s.149). De Los Reyes (2005, s.235) skriver att svenskhet inte kan klassas som ett essentiellt tillstånd som rymmer kulturella värderingar, utseende eller rötter. Inte heller klassas en individ alltid som svensk för att hon har svenskt medborgarskap eller att hon är född i Sverige. Däremot finns det en föreställd svenskhet med cementerade tankar kring vad som är svenskt. Detta skapar exkludering och en föreställning om ”vi och de”. Hubinette m.fl. (2012)

skriver om vithet och svenskhet. De skriver att för att betraktas som svensk ska individen vara vit vilket gör de som inte är vita inte heller ses som svenskar. Detta har gjort att den svenska vitheten blivit norm och att få tillgång till det svenska har blivit viktigt för att kunna leva ett bra liv med tillgång till de fördelar som rör politik, kultur, de sociala och psykologiska.

Med avstamp i den politiska och kulturella laddning begreppet svensk har kommer etablerad i Sverige att användas i denna studie, i stället för etablerad svensk, då författarna anser att begreppet fångar innebörden av fenomenet på ett bättre sätt eftersom en individ kan vara etablerad i Sverige utan att känna sig eller uppfattas av andra som just etablerad svensk.

2.0 Tidigare forskning

Ideellt engagemang kopplat till kön, ålder, etnicitet

Ideellt engagemang är utmärkande för Norden jämfört med andra utomnordiska

länder. Sverige har ett högt deltagande inom föreningsverksamhet och en stor föreningstäthet som drivs av ideella krafter. Uppskattningsvis är ca: ¾-delar av befolkningen mellan 16 - 74 år engagerade ideellt, vilket undersökningar visar är en stabil uppskattning över tid (Svedberg m.fl. 2010, 2014). I en rapport till regeringskansliet visar författarna att det är signifikant skillnad att män generellt är mer ideellt engagerade än kvinnor (Svedberg m.fl. 2010). I en senare studie beskriver Svedberg m.fl. (2014) att män och kvinnor har olika ställningar i civilsamhället. Männen återfinns oftast i ledande positioner i styrelsegrupper eller inom idrottsföreningar och motivationen att börja engagera sig bottnar i ett intresse för att bidra till organisationen. Kvinnor engagerar sig i större utsträckning i ideella organisationer av social karaktär och motiveras av att bidra och hjälpa andra människor (Svedberg m.fl. 2010). I rapporten till regeringskansliet uppmärksammar Svedberg m.fl. (2010) att just unga mäns ideella engagemang av social karaktär sjunker mellan åren 1998 – 2010. Flera ideella organisationer lyfter att de unga männen är frånvarande i deras ideella verksamheter bl.a.

svenska kyrkan och inte minst organisationen i denna studie (Jeppsson Grassman, 2004, s.76).

Eva Jeppsson Grassman (2004, s.15) skriver att det finns en medborgarengagemangets genusordning som innebär att det finns flera former av föreningsliv och att män och kvinnor har tillgång till dessa på olika villkor utifrån befintliga könsroller och normer. Vidare skriver hon att medborgarskap kommit att handla om tillhörighet och att detta problematiseras i

förhållande till genus och etnicitet (Jeppsson Grassman, 2004, s.16). Medborgarengagemang kan både vara ett uttryck för att generera socialt kapital, samtidigt som detta kan ses som just relationskapital vilket enskilda individer kan ha större eller mindre tillgång till (Jeppsson Grassman, 2004, s.19). Hur den könade situationen generellt sett ut beskrivit i tidigare studier gällande ideellt engagemang är i linje med resultat i denna studie, detta är något som författarna återkommer till i diskussionen.

Sociologen Kirsti Kuuselas (2006) forskning visar att det generellt saknas aktiviteter för nyanlända i samhället som skulle kunna bidra till att skapa kontakter och nätverks-främjande aktiviteter. Kuusela (2006) menar att det mellan frivilliga organisationer och kommuner i Sverige finns för lite samarbete för att skapa sociala arenor där nyanlända har möjlighet att möta de som är etablerade i samhället. Kuusela (2006) skriver vidare att integration kräver att individen får kontakter med majoritetsbefolkningen inte enbart hjälp med språk och arbete.

Genom mötesplatserna skulle stöd kunna erbjudas snarare än hjälp vilket kan ses som ett steg i hjälp till självhjälp för de nyanlända med en grund i givande och tagande. Undersökningar visar att vägen in till ideellt engagemang och föreningsliv är nära kopplat till socialt arv genom uppväxt och familjens engagemang vilket är något som en nyanländ riskerar att hamna utanför både i det nya landet samtidigt som de inte har tillgång till det sociala arv som de tidigare haft i sitt födelseland (Svedberg m.fl. 2010).

Motivation till ideellt engagemang

Svedberg m.fl. (2010) lyfter att anledningar till att människor i Sverige motiveras till att engagera sig ideellt handlar till 50 % om en vilja att bidra för en särskild organisation, att vilja hjälpa andra eller så motiveras man utifrån eget intresseområde. Cirka 30 % av ideellt engagerade motiveras istället utav att vilja bidra till lokalsamhället medan en mindre andel har en vilja att påverka samhället. Samtidigt lyfter Svedberg m.fl. (2010) att motivation till ideellt engagemang bottnar i att individerna som engagerar sig tycker att de ideella insatserna är en viktig aspekt. Vidare så är en källa som bidrar till motivation till att utföra ideella insatser att synen på frivillig arbetets egenvärde är stort i Sverige. Utifrån detta kan man ana att motivationen till ideellt engagemang kan ha flera olika grunder.

Tidigare studier (Jeppsson, 1997) har visat att motivation till ideella insatser kan skilja sig åt utifrån att motiveras till att börja engagera sig jämfört med att motiveras till fortsatt engagemang. Detta kopplas till att börja engagera handlar om det sociala sammanhang en

individ befinner sig i medan om man fortsätter engagera sig mer påverkas av hur meningsfullt man finner sitt engagemang och hur man upplever att engagemanget uppskattas eller ej. Det finns studier som visar att av alla som väljer att engagera sig ideellt så tenderar omkring 35 % att avsluta sitt engagemang inom ett års tid (Hidalgo & Moreno, 2009). Detta är en stor utmaning för ideella föreningar internationellt vilket ger anledning till att studera vad som är drivkrafter till att människor väljer att engagera sig.

Integration genom föreningsliv

Hur integrationen i Sverige kan förbättras är ofta en debatterad samhällsfråga. Då en del av Vän i Umeås mål är att förbättra integrationen av nyanlända är det relevant att redovisa tidigare forskning gällande integration via föreningsliv.

Integration kan kort beskrivas att handla om att minska utanförskap, främja mångfald och att alla ska ha samma möjligheter och rättigheter i samhället. Förändringar har skett och idag talas inte lika mycket om assimilering där en nyanländ förväntas passa in bland majoritetsbefolkningen utan att integration handlar om ömsesidiga processer där de nyanlända ska introduceras i samhället samtidigt som ursprungsbefolkningen måste anpassa sig efter en förändrad sammansättning av befolkningen (Gustafson, 2004, s.36 - 37). Nyanlända i Sverige står i större utsträckning utanför civilsamhället och har inte samma förutsättningar att få tillgång till de sociala arenorna då de inte har samma sociala arv i det svenska samhället. Flera studier visar att de som invandrat till Sverige fortfarande efter sju år har svårt att komma i kontakt med svenskfödda (Sweco, 2007). Detta är intressant och viktigt att uppmärksamma med tanke på att debatten om integrationsprocessen ständigt är aktuell. Umeå kommun har tidigare drivit projektet, In i Umeå. Där framkom det att integrering inom föreningslivet är viktigt för att nyanlända snabbare ska bli en del av det svenska samhället vilket är värdefullt både på individ- och samhällsnivå (Sjöberg m.fl. 2012). Detta är i linje med tidigare presenterade forskningsslutsatser likväl som det är i linje med delar av målen för organisationen Vän i Umeå.

3.0 Teori

Studiens teoretiska ramverk bygger på tre teoretiska pelare. Motivationsteori, socialt kapital och utbytesteori. Teorierna bidrar tillsammans till att förklara och besvara studiens syfte och frågeställning som handlar om vilka drivkrafter som motiverar till engagemang. Dessa teorier kommer nyttjas för att tolka och analysera insamlat material på en mer abstrakt nivå vilket

presenteras vidare under avsnittet för analys. Var och en av de teoretiska pelarna kommer redovisas i kommande stycke.

3.1 Motivationsteorier

Utgångspunkten i många motivationsteorier är att individers handlingar och beteende i organisationer påverkas av hur tillfredsställda och motiverade individerna är. Det finns innehållsorienterade- och processorienterade motivationsstudier och fokus i denna studie är de innehållsorienterade då de studerar grundläggande mänskliga behov och vad som motiverar människor medan de processorienterade bygger på olika variabler hur olika människor väljer sitt beteende. D.v.s. hur de motiveras exempelvis genom yttre motivation som belöning eller bestraffning. Man kan vidare se detta som en inifrån- eller utifrånstyrd motivationskraft hos individerna (Hedegaard, 2012, s.16 - 21).

Hedegaard (2012, s.13) använder ett citat för att beskriva en klassisk definition av vad motivation är och det lyder ”Motivation är de faktorer hos en individ som väcker, kanaliserar och bevarar ett viss beteende gentemot ett givet mål”.

Humanistisk psykologi visar på att människor både styrs inifrån och utifrån men att människor har en stor potential inom sig att bidra till sin egen utveckling och att göra goda gärningar (Hedegaard, 2012, s.34 - 35). Humanistisk psykologi har haft enormt inflytande på de klassiska motivationsteorierna vilket Maslow varit grundare till, detta presenteras mer ingående nedan.

Maslows behovshierarki är en innehållsorienterad motivationsteori där han delar in en människas behov i fem steg. Han menar vidare att motivation skapas av känslor av att växa som individ och nå självförverkligande. Det innebär i praktiken att det enligt Maslow är de ouppfyllda behoven hos människor som skapar motivation. Det första steget i behovshierarkin innebär fysiologiska behov som behov av mat och vatten, luft att andas och kläder. Därefter kommer trygghetsbehov, att vara trygg från faror och hot vilket följs av sociala behov som att känna tillhörighet och en social gemenskap. Det fjärde steget innefattar behov av status och prestige, att känna sig uppskattad och värdefull och slutligen finns ett steg som innefattar behov av självförverkligande, att utveckla sin potential (Zetterqvist m.fl, 2017, s 106–109). För att individer ska kunna ta initiativ och utforska nya områden vilket är typiskt för de högre behovsnivåerna behöver individen ha grundbehoven uppfyllda innan de högre behovsnivåerna kan tillfredsställas (Bärmark, 1985, s.110). Maslow menar att dessa behov är medfödda och att alla individer vill nå de högsta nivåerna.

Enligt Maslow är de grundläggande behoven lika för alla människor oavsett ursprung och kultur (Bärmark, 1985, s.144). För att studera människors motivation måste man enligt Maslow utgå från ett holistiskt perspektiv. Det innebär att anlägga ett slags systemtänkande, att man först måste skapa en helhetsbild och därefter börjar analysera alla delar ingående (Bärmark, 1985, s.139). Detta är något författarna försökt att eftersträva i sin kodning av insamlat material.

Vidare har Maslow en människobild att när människor utvecklas till de högre nivåerna innebär det att egenskaper som innefattar kreativitet och altruism utvecklas (Bärmark, 1985, s.149). Ett mycket talande citat för Maslows människosyn är ”Faktum är att människor är goda, om bara deras grundbehov är tillfredsställda, deras behov av kärlek och trygghet. Ge människor kärlek och trygghet, och de kommer att ge kärlek och vara trygga i sina känslor och beteende”

(Bärmark, 1985, s.128). Hela syftet med Maslows motivationspsykologi skall kopplas till att kunskap om människors behov bör vara grunden för all samhällsplanerings för att ge samhällsmedborgare rätt förutsättningar att nå självförverkligande (Bärmark, 1985, s.142). En individ som nått självförverkligande är hårt engagerad i arbete och styrs av sina egna inre impulser utan krav på yttre styrning vilket är av värde för samhället (Bärmark, 1985, s.154).

Motivationsteorier som beskrivs ovan hjälper författarna att förstå vad som kan bidra till att människor motiveras till att engagera sig. I studien finns ett behov att komplettera dessa med teorier gällande växelverkan och utbyte då det är i linje med vad som kommit fram i studien.

Därmed redovisas utbytesteori nedan då det hjälper författarna i analysen gällande vad informanterna beskriver att de ger och får tillbaka i och med sitt engagemang.

3.2 Utbytesteori

George Simmel (1981, s.121) menar att i mellanmänskliga relationer sker ständiga utbyten vilket är en intensiv form av växelverkan som bygger upp människors livsinnehåll. Alla former av växelverkan mellan människor, exempelvis samtal, blickar, att visa en annan sina känslor och omtanke innebär utbyte. Utbyte i sig innebär att värdesumman för respektive individ blir större än vad den var innan växelverkan skedde. Det innebär att båda individerna i och med utbytet har mer än de hade innan.

Utifrån människors känslor får ting ett värde som styr ens agerande (Simmel, 1981, s.125).

Värdet man tillskriver ett objekt hänger samman med individens värdeupplevelse vilket inte är konstant utan kan variera utifrån den givna kontexten, t.ex. kan ett stycke bröd värderas högre

än ett dyrbart smycke. Det innebär att motivation i huvudsak uppkommer genom att behov inte är tillfredsställda och att individer vid utbytestillfället gör en uppoffring men samtidigt tillskriver objektet som man byter till sig ett högre värde än vad man ger ifrån sig vilket leder till att man efteråt tycks ha mer av värde än innan (Simmel, 1981, s.129).

Utbyte ska inte förenklas till att handla om att ge och ta utan det bygger på en tredje process som uppstår i och med att givande och tagande sker samtidigt och hänger samman. När utbytet bygger på givande och tagande behöver det inte värderats i förväg utan en värderingsprocess kan ske i samband eller efter själva utbyteshandlingen (Simmel, 1981, s.134).

Värdeföreställningar kan skilja sig utifrån två skikt, det ena är utifrån den sociala gruppens traditioner vilket handlar om de erfarenheter man fått och vad som framstår som logiskt. Det andra skiktet är utifrån individuella konstellationer och sker utifrån behovet som finns för stunden, ex. tvång i en tillfällig omgivning eller att man hamnat i en oväntad situation som förändrar hur man värderar objekt (Simmel, 1981, s.137). I vissa fall framträder det inte som att proportionen i utbytet är av samma pris och värde vilket då kan justeras genom att den ena ger mer och den andra ger mindre. Att vara den som ger mer kan då ersättas med något annat som man upplever att man får tillbaka genom bytet exempelvis att ett behov annat än av ekonomiskt värde blir tillfredsställt (Simmel, 1981, s.138). Simmel beskriver vidare att utbytet i första hand regleras socialt och först när människor är medveten om sina värderingar och sitt eget värde kan de värdesätta byten utifrån olika situationer vilket då kan ske genom frivilliga individuella ägarbyten (Simmel, 1981, s.143 - 144).

Att objekts värde inte är absolut giltigt är av unik ställning vilket förutsätter en mångfald då det inte är samma för varje enskild individ. ”Samhället är det allmänna, som samtidigt är något konkret levande” (Simmel, 1981, s.145). Detta är grunden till att utbyte är av särskild betydelse för samhället då tingens relativitet förutsätter en mänsklig växelverkan som avgör de ekonomiska värdets grund.

Slutligen behövs utöver motivationsteori och utbytesteori ytterligare en del till studiens teoretiska ramverk för att fånga vad författarna funnit i materialet. Det sista gäller hur människors sociala kapital är en viktig aspekt för hur och om en individ väljer att engagera sig.

Nedan återfinns en beskrivning om socialt kapital kopplat till ett välfärdsperspektiv.

3.3 Socialt kapital

Pierre Bourdieu är grundaren till teorin om olika former av kapital. Han skriver om socialt, kulturellt, ekonomiskt och symboliskt kapital. Denna studie kommer att fokusera på det sociala kapitalets betydelse för yngre mäns ideella engagemang. Bourdieu (2018, kap 5) menar att socialt kapital är summan av de resurser människor har eller skaffar sig i livet genom relationer och medlemskap i olika grupper. Dessa grupper har ofta ett gemensamt namn som till exempel en familj, en klass eller förening. Ofta har gruppen gemensamma ritualer eller sätt att handla eller agera som stärker den kollektiva känslan och ökar det kollektivägda sociala kapitalet.

Storleken på individens sociala kapital beror på hur stort nätverk individen har. Ett nätverk kommer till av de strategier i vilka individen investerar i sina relationer. Det kan ske individuellt eller kollektivt, medvetet eller omedvetet med mening att skapa hållbara och användbara relationer på kort- och lång sikt. Till exempel i grannskapet eller på arbetsplatsen.

Den amerikanske statsvetaren Robert Putnam har med utgångspunkt i Bourdieus teorier arbetat vidare med begreppet socialt kapital. Han skriver att livet blir lättare i ett samhälle där individerna i det har ett högt socialt kapital. Han menar att civilsamhällets engagemang fostrar ömsesidighet och stärker den sociala tilliten. Sociala nätverk där människor interagerar med varandra på olika sätt ökar samarbetet och kommunikationen mellan människor vilka löser problemen kollektivt. Han menar vidare att denna typ av nätverk breddar individens självkänsla och tilltro till samhället. Det gör även att individen ser förtjänsterna som finns i att arbeta kollektiv. Vidare skriver han att social samhörighet och civilt engagemang influerar vårt offentliga liv, likväl hur vi ser på vår omgivning. Forskning visar att vikten av att ha tillgång till sociala nätverk eftersom de är starka normsättare när det kommer till normer och skapande av civilt engagemang (Putnam, 1995, s 224–225) Den mest fundamentala formen av socialt kapital kommer från familjen från uppväxt och genom föräldrars engagemang i olika nätverk.

Människor som är medlemmar i olika föreningar deltar i större utsträckning än icke-medlemmar även i politiska organisationer, spenderar tid med grannar och har högre social tillit. Detta är något som ser likadant ut över tid och mellan länder (Putnam, 1995, s 230).

Esser (2008, s.23 - 26) skriver att det finns en skillnad mellan individuellt och kollektiv socialt kapital. Det individuella kapitalet är ett relationellt kapital med utgångspunkt i individens relationer Det relationella kapitalet är en individs personliga resurser vars värde beror på individens tidigare möten och som skapats av direkta och indirekta relationer med andra individer. Kollektivt kapital är ett positionellt kapital som bygger på vår position i sociala

nätverk vilken kan vara nedärvd av familj och släktingar eller något man själv bygger upp i form av strategier, vilket kan leda till makt.

Ytterligare ett begreppspar som är viktigt i sammanhanget är Putnams begrepp bonding och bridging. Bonding socialt kapital för människor som är lika varandra i viktiga avseenden som etnicitet, ålder, kön, social klass osv, samman. Bridging handlar om att människor utvecklar socialt kapital i mötet med människor som är olik en själv. Bridging är oftast positivt eftersom det kan öka vår förståelse för andra och därigenom undvika att konflikter uppstår, medan bonding primärt skapar socialt stöd genom människor i vår närhet. Genom denna brobyggnad (bridging) har en individ möjlighet att hitta nya nätverk, visa upp andra sidor av sig själv och få positiv uppmuntran av saker de kan inom området. Genom att utveckla nya färdigheter och stifta nya bekantskaper ökar individens sociala kapital (Putnam & Goss, 2012, s.11 - 12).

Det civila samhället består av deltagande i frivilliga och informella nätverk. Inom ramen av frivilliga nätverk finns framförallt deltagande i frivilligorganisationer som idrottsföreningar, föreningar som sysslar med välgörenhet med flera. Informella nätverk handlar om grannskap och lokalsamhällen. Det civila samhället är ofta en viktig del i att lösa välfärdsfrågor och det är här människor har en önskan om att hjälpa andra så de får ett starkare socialt kapital (Starrin &

Rønning, 2011, s.60–62). För invandrare kan ett nätverk av människor från samma område utgöra trygghet och ett socialt kapital. För de invandrare som inte har tillgång till detta nätverk kan det vara svårt att öka sitt sociala kapital både i det nya landet men även i hemlandet (Harvey, 2005). Socialt kapital kan också användas som ett paraplybegrepp för sociala relationer i termer av det civila samhället, sociala nätverk, social integration, sammanhållning och stöd. Sociala relationer som är nära och trygga anses vara en buffert som minskar effekten av motgångar och som gör att man kan hantera dessa bättre (Starrin & Rønning, 2011, s.94).

Tillsammans utgör dessa tre teoretiska pelare grunden för studiens teoretiska ramverk. Dessa kompletterar varandra och är av stort värde för den fortsatta analysprocessen av det insamlade materialet för denna studie.

4.0 Metod

I denna studie vill författarna skapa förståelse för hur yngre män upplever och resonerar kring drivkrafterna i deras engagemang. Med en interaktionistisk utgångspunkt vill författarna förstå hur det sociala skapas genom handling och möten utifrån männens egen sanning. Genom att

använda kvalitativa metoder får vi som forskare möjlighet att komma närmare informanterna och får bättre kännedom om det fenomen vi studerar, i detta fall männens drivkrafter i sitt engagemang. Genom att ställa öppna frågor om drivkrafterna och engagemanget kan männen redogöra för sin upplevelse, och känna sig fria att “tänka högt” vilket leder till en djupare insikt av hur drivkrafterna ser ut vilket i sin tur gör att syfte och frågeställning kan besvaras. Av denna anledning kommer kvalitativa metoder att användas i denna studie (Ahrne & Svensson, 2016, s.15 - 46).

Analysmetoden är tematiskt med målet att identifiera, analysera och hitta mönster i den data forskaren har genererat. Braun & Clark (2006, s.78 - 80) skriver att en av fördelarna med tematisk analys är att den är flexibel och är därför ett användbart verktyg som kan generera innehållsrik och detaljerad data. De presenterar en guide av tematisk analys som består av sex steg. Dessa steg presenteras i korthet nedan. Steg ett är att bekanta sig med datamaterialet så att forskaren lär känna djupet och bredden i sitt datamaterial. Detta görs genom att läsa datamaterialet aktivt upprepade gånger och genom att till exempel söka efter mönster i det. Steg två är att koda materialet initialt. Kodning är en del av analysen eftersom forskaren sorterar datamaterialet efter innehåll och mening med grund i det fenomen som skall studeras. Steg tre är att söka efter teman. Detta görs när all data är kodad. Genom att ha en högre abstraktionsnivå utöver de koder som skapats sorteras detta i teman. Senare analyseras de teman forskaren hittat genom att fundera över hur olika teman hänger ihop och hur de kan kombineras för att skapa övergripande teman. I steg fyra utvärderas de teman som skapats av empirin. Vissa teman kan till exempel innehålla för lite empiri eller vara motsägelsefulla och passar därför inte som det tema forskaren först såg. I detta steg måste forskaren arbeta med varje tema och fundera över vilka som är användbara och vad de säger. Ibland måste teman delas eller sorteras på annat vis än i första anblick. I steg fem skall teman definieras och namnges. Essensen i varje tema skall identifieras genom att forskaren funderar över vad från empirin som fångas i varje tema. Braun

& Clark (2006, s 92) beskriver det som att “fånga den historia varje tema berättar”. I slutet av detta steg skall forskaren kunna definiera vad varje tema är, och inte är. Det sista steget, steg sex handlar om att producera själva rapporten. Det är viktigt att analysen är logisk, sammanhängande och intressant. Den måste även innehålla viktiga beskrivningar om de teman författarna hittat genom till exempel citat ut intervjuer (Braun & Clark, 2006, s.87 - 93). Hur författarna av denna studie arbetat med materialet presenteras vidare under stycket bearbetning av data.

4.1 Etik

Att bedriva forskning som kan vara grund för ökad kunskap och bidra till samhällsnytta är viktigt. Forskningsprocessen är inte okomplicerad utan forskaren har en central och viktig roll med ansvar för att bedriva sina studier enligt god forskningssed. Enligt humanistiska- samhällsvetenskapliga forskningsrådet finns ett antal forskningsetiska riktlinjer som bör följas.

Dessa har sin grund i både ett forskningskrav men även ett individskyddskrav. Det innebär att forskning bör bedrivas för utvecklingssyfte men samtidigt att individers privatliv och identiteter måste skyddas (Vetenskapsrådet, 2017).

I denna studie har författarna utgått från individskyddskravets fyra grunder informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informanter har fått både skriftlig och muntlig information om studiens syfte, att det är frivilligt och att informanten när som helst kan välja att avbryta intervjun eller avstå från att svara på vissa frågor. Informanterna har lämnat sitt samtycke till att använda det insamlade materialet. Information har även givits om vad resultaten kommer användas till och att ingen information kommer spridas vidare till ytterligare parter.

Ett informationsbrev (se bilaga 9.1) som presenterar studiens syfte, inhämtar samtycke, informerar om studiens etik och lämnar kontaktuppgifter till ansvariga för studien har delgivits informanterna inför intervjutillfället med ett tydliggörande av de etiska riktlinjerna. Att informanten får en förståelse för syftet med studien, upplägget och känner till de etiska riktlinjerna är en förutsättning för att informanten ska kunna fatta ett beslut om denne vill medverka i intervjun eller ej. Det skapar också förståelse för studien och kan göra empirin bättre riktat mot sitt syfte (Lantz, 2013, s.70–72).

Som nämnts tidigare i avsnittet om Vän i Umeå angående problematisering av begrepp, har författarna i denna studie diskuterat och tagit ställning till vilka begrepp som de valt att använda i uppsatsen för att inte utesluta eller förstärka vem som definieras som svensk eller inte. Likaså har författarna diskuterat angående hur deras neutralitet eventuellt kan påverkas av att följa eller inte följa organisationen på sociala medier samt beslutat att inte själva ha ett pågående engagemang i organisationen under undersökningsperioden.

En begränsning i studien är att för att nå de individer som kan tänkas besvara de frågor som studien ämnar att undersöka har ett medvetet urval varit nödvändigt, då anställda inom

organisationen valt ut ett antal tänkbara personer att göra intervjuer med. Detta innebär att de anställda inom Vän i Umeå dels kan styra vilka som intervjuas vilket kan påverka vilken information som kommer fram men även att dom lättare än andra kan avidentifiera informanterna. Detta är författarna medvetna om och de har därför försökt att utelämna detaljerade uppgifter om respektive individ för att minska risken för att de skall kunna identifieras. Likaså har hänsyn tagits till att avidentifiera tredje person som det kan talas om i intervjuerna. Författarna har även diskuterat hur insamlat datamaterial skall hanteras och när det skall raderas. Likaså är författarna medvetna om det maktförhållande som kan upplevas vid en intervjusituation vilket de genom sitt eget agerande försökt minska genom att ha en jämlik grundinställning och vara respektfull mot informanterna.

4.2 Urval

Eftersom studien är riktad mot organisationen Vän i Umeå avgränsas urvalet naturligt till medlemmar i organisationen då författarna av denna studie söker kunskap om fenomen knutna till organisationen. Urvalet har sedermera begränsats till yngre män som är etablerade i Sverige, som genom matchning eller andra aktiviteter är engagerade i organisationen. Vi har inte haft krav på specifikt födelseland eller etniskt ursprung men kommer inte att specificera informanternas födelseland av anonymitetsskäl. Urvalet att intervjua redan engagerade gjordes bland annat för att undvika tankar om social önskvärdhet som kan uppstå när individer som inte är engagerade intervjuas. Samtidigt finns det studier som menar att för studera motivation hos människor bör detta göras hos redan självförverkligande människor då de bäst visar människans potentiella egenskaper med bl.a. kreativitet, medkänsla och altruism (Bärmark, 1985, s.153).

Författarna av denna studie anser att det är en förutsättning utifrån studiens syfte att studera just upplevelsen av de yngre männens engagemang som är i fokus vilket innebär att det är deras erfarenheter och tankar som ideellt engagerade som är intressanta för studiens syfte.

För att rekrytera informanter gick anställda inom Vän i Umeå ut med en förfrågan i deras facebookgrupp efter män som är etablerade i Sverige, i åldersgruppen 20 - 30 år som är aktiva inom Vän i Umeå. Detta genererade tyvärr inte några informanter. Därefter tillfrågades möjliga informanter personligen av de anställda i organisationen vilka sedan förmedlades till författarna som skötte urval och vidare kontakt med informanterna. Att få frivilliga att delta i studien har varit en utmaning och resulterade i att alla som visat intresse har fått möjlighet att delta. Det påverkade även att åldersintervallet på de som intervjuats blev 21 - 39 år. För att skapa struktur i texten har författarna valt att ålderskategorisera informanterna som grupp. Vi kommer

hädanefter att kalla dem för yngre män eftersom informanterna består av män som är relativt unga men framförallt yngre än medelålders män och pensionärer.

Författarna är medvetna om att urval av denna karaktär kan vara problematiska. Eftersom anställda i organisationen försett författarna med namn kan urvalet manipuleras för att ge en positiv bild av organisationen (Ahrne & Svensson, 2016, s.40 – 42). Författarna anser dock att eftersom de anställda inte sett intervjuguiden i förväg och frågorna i den är formulerade på ett sätt som motiverar informanten att berätta sin upplevelse kommer det begränsade urvalet inte utgöra ett problem i studien.

4.3 Datainsamling

Totalt fem yngre män som är etablerade i Sverige och som är eller har varit aktiva inom organisationen Vän i Umeå har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Fyra av intervjuerna har skett genom personliga möten på en plats som informanterna själva valt för att skapa en miljö de känner sig bekväma med. En intervju har skett över telefon på informantens önskan.

Författarna av denna studie har upplevt att skillnaden mellan intervjuer där informant och intervjuare träffas personligen och intervjuer som sker över telefon är att nyanser, tankepauser och kroppsspråk försvinner vid en telefonintervju vilket kan göra att samtalet blir mindre djupgående. Författarna är medvetna om utmaningen med telefonintervjuer men har gjort avvägningen att på grund av det låga antalet informanter har alla intervjuer behövts för att skapa ett rikt datamaterial. Intervjuerna har spelats in och transkriberats i sin helhet. Skratt och pauser har även noterats. Därefter har det transkriberade materialet kodats och kategoriserats utifrån innehåll och betydelse. Utifrån empirin och studiens syfte har sedan centrala teman vuxit fram och datamaterial som inte uppfyllt studiens syfte har reducerats bort.

Intervjuguiden som använts är konstruerad i tre delar utifrån Axel Tjoras modell (2012, ss 86 - 87, 100 - 106) eftersom författarna upplever att strukturen med sina tre huvudområden passar bra i denna studie samt att modellen främjar reflexivitet. Först kommer uppvärmningsfrågor där informanten får berätta grundläggande fakta om sig själv, t.ex. ålder, sysselsättning och livssituation. Här finns även frågor kring medlemskapet i Vän i Umeå. Därefter följer en sektion med reflexionsfrågor som är huvuddelen i intervjun. Informanten får genom att samtala kring öppna frågor berätta om sin upplevelse, erfarenhet samt tankar. Intervjuguiden innehåller tre huvudfrågor och ett antal uppföljningsfrågor för att få så uttömmande svar som möjligt.

Intervjun avslutas med några avrundningsfrågor med fokus på framtiden och informanten får möjlighet att ställa frågor eller berätta något som han anser viktigt. För intervjuguide, se bilaga 9.2.

Utöver detta har informella personliga samtal skett med anställda inom organisationen både via mail, telefon och personliga möten genom hela forskningsprocessen. Författarna har även fått ta del av organisationens verksamhetsberättelse och årsplan.

Författarna i denna studie har valt att skriva minnesanteckningar under arbetsgång, detta för att vi upplevt ett värde i att från början notera tankar som dykt upp, saker vi velat diskutera och ta ställning till m.m. Detta har varit ett värdefullt verktyg som möjliggjort att gå tillbaka och se om det finns någon tanke som missats och bör följas upp.

Att använda sig av mer än en metod för att samla in och dra slutsatser om data ger en bredare belysning av vad studien ämnar till att undersöka vilket är bra för trovärdigheten av resultaten.

Ahrne & Svensson (2011, s.24 - 26) beskriver angående triangulering inom kvalitativa studier att genom att angripa ex. en upplevelse från flera håll så ökar trovärdigheten om flera angreppssätt visar på samma tendenser. Utöver intervjuerna har författarna i denna studie tagit del av tidigare forskning, 2018 års verksamhetsberättelse och årsplan hos Vän i Umeå.

Författarna har även fått ta del av tidigare utförda studier inom Vän i Umeå för att undersöka om det finns likheter eller skillnader vilket kan vara värdefullt då liknande observationer i olika studier kan styrka varandras resultat. En litteraturgenomgång har också utförts för att ge författarna en djupare förståelse för ämnet, vilken i ett senare skede används för att styrka resultat i denna studie med vad tidigare studier visat. Denna studien har således både primärdata med intervjumaterialet och personliga samtal likväl som sekundärdata utifrån tidigare forskning och litteratur på området för att besvara studiens syfte.

Sökord vid litteratursökning på området har varit: civil society, integration, volunteering, non- profit organizations, gender, motivation, motivation theory, Scandinavia, Nordic countries &

Sweden.

4.4 Bearbetning av data

Efter transkribering har författarna kodat de intervjuer de själva utfört genom att identifiera nyckelord i materialet. Kodningen har varit textnära och kommer från datamaterialet och inte

från teorier. Därefter har författarna skapat kategorier utifrån innehållet i de meningsbärande koderna. Kategorierna kommer från datamaterialet och inte från till exempel intervjuguiden vilket tyder på en induktiv ingång till materialet. Eftersom kodningen varit textnära har författarna varit tvungna att reducera materialet utifrån den problemformulering uppsatsen har.

Materialet har bearbetats flera gånger utifrån steg ett till sex i Braun och Clarks guide (2006, s.87 - 93) för att författarna ska vara säkra på att rätt citat återfinns i rätt kategori så att kategorin återspeglar datamaterialet på ett bra sätt.

Utifrån kategorierna har teman skapats. Ett tema står för den underliggande meningen i vad informanten berättar. Varje tema berättar sin historia. Genom att höja abstraktionsnivån har författarna kunnat analysera vad orden står för vilket resulterat i tre teman (Braun & Clark, 2006 s.87-93). Kategorierna Erfarenhet och uppväxt, Påverka och påverkas samt Intresse för andra kulturer skapar tillsammans det första temat som är Ringar på vattnet. Kategorierna Vilja att göra skillnad samt Se effekter skapar tillsammans det andra temat som är Samhällsnytta. Kategorierna Viljan att ge, Få tillbaka samt Relationer skapar tillsammans det tredje temat som är Att ge och att få. För selektivt kodningsschema se bilaga 9.3. Innebörden av varje tema presenteras vidare under avsnittet för analys.

Under hela studien har författarna försökt följa det grundkrav som tidigare motivationsteoretiker menar är en förutsättning för att studera motivation hos människor, d.v.s.

författarna har först försökt skapa en övergripande helhetsbild för att sedan studera alla delar mer ingående för att besvara studiens syfte (Bärmark, 1985).

5.0 Analys

Som nämnts tidigare i metodavsnittet så har tre teman framkommit i analysen av empirin efter kodningsprocessen. De beskriver på olika kompletterande sätt vad som bidrar till att informanterna väljer att engagera sig ideellt. Dessa tre teman besvarar tillsammans syftet med denna studie vilket är att skapa förståelse för vad som är drivkrafter till ideellt engagemang. De tre teman författarna funnit benämns ringar på vattnet, samhällsnytta och att ge och att få och dessa presenteras var för sig här nedan. Vidare i analysen redogör författarna för informanternas subjektiva upplevelse om deras ideella engagemang som framkommit i denna studie. I citaten som presenteras har författarna valt att numrera informanterna till 1 - 5, för att kunna visa på att analysen utgår från alla fem informanternas upplevelser.

Studiens teoretiska ramverk är grunden för analysen och författarna börjar analysen med stöd av teorier om det sociala kapitalets betydelse för ideellt engagemang. Analysen fortsätter sedan att använda motivations- och behovsteorier som ett verktyg för att tolka empirin. Detta kopplas till viss del även ihop med tidigare forskning och avslutas med stöd av utbytesteori.

5.1 Ringar på vattnet

Temat har vuxit fram då författarna av denna studie sett i empirin att värderingar och erfarenheter de yngre männen har med sig från sin uppväxt påverkar deras syn på olika kulturer även som äldre. Vidare har författarna sett att det ideella engagemanget föds av att de yngre männen påverkar andra och påverkas av andra samt att det intresse de har för andra kulturer har en effekt som skapar just ”ringar på vattnet”. Engagemang föder engagemang och ringarna på vattnet blir fler och större. För att bäst fånga aspekterna av det sociala kapitalets betydelse och utveckling när det kommer till ideellt engagemang hos yngre män kommer denna analys att baseras på det grundläggande sociala kapital som människor bär med sig från familj och uppväxt (Putnam, 1995, s.224 - 230) något vi kommer att benämna grundkapital i analysen samt relationellt kapital (Esser, 2008, s.23 - 26). Analysen kommer även att innefatta bonding och bridging (Putnam & Gross, 2012, s.11 - 12). Dessa begrepp finns förklarade i avsnittet för teori.

Något som är starkt förekommande i empirin är hur informanterna beskriver deras uppväxt och tidigare erfarenheter som en grogrund till deras engagemang. Informant 2 berättar;

Vi har rest mycket i familjen, och det har alltid varit, som ja, ganska viktigt med kulturer och mänskliga rättigheter och så där.

Citatet tyder på att han redan från barnsben fått med sig en värdegrund som bygger på alla människors lika värde och en kännedom om andra människors kulturer. Informant 1 resonerar kring sitt eget engagemang och uttrycker att han aktivt vill minska rasism. Han talar om en återkommande episod på tv.

Jag har en värdering om att, jag vill som få bort, vill få bort den här rasismen. Och det var en värdering som jag hörde på Discovery som jag hörde för jättelänge sedan och jag kanske var 12 – 13 år och dom hade en, små reportage, istället för reklam så visade dom, snuttar från olika länder och matkulturer och sånt och alltid när det var slut så sa

dom – förena kulturer genom att välkomna mångfalden. Så den värderingen tog jag till mig och jag förstod att om folk har den värderingen så kommer man att minska rasismen.

Detta citat bygger på hur informanten som barn blivit påverkad av vad han sett och det har i förlängningen påverkat hans värdegrund när det kommer till rasism och olika kulturer. Han blev så starkt påverkad av detta att det är en värdering han tror på och bär med sig som vuxen.

I denna studie uppfattar författarna i enighet med tidigare forskning (Svedberg m.fl. 2010) att grundkapitalet haft en stor betydelse för ingången till individens engagemang. Många informanter beskriver en uppväxt där människors lika värde och förståelse för olika kulturer och dess olikheter varit viktigt. Att ha kunskap om, och förståelse för, olika kulturer skulle kunna minska fördomar och rädsla. Detta skulle i sin tur kunna leda till att individer kan fokusera på likheter i stället för skillnader mellan människor. Att ha ett grundkapital med dessa värderingar har varit betydande för att få till stånd ett engagemang samt att vidareutveckla ett intresse för olika kulturer.

Författarna har funnit ett mönster i hur informanternas engagemang startat och/eller fortsatt genom att påverkas eller inspireras av andra. Effekten av ”ringar på vattnet” märks tydligt av att bli inspirerad av andras engagemang eller att inspirera andra till engagemang. Majoriteten av informanterna kände någon som var aktiv i organisationen innan deras eget engagemang tog fart.

Men sedan tror jag också att det finns lite mer för mig lite mer andra såna aspekter som är så hära som att jag blev påverkade av andra i min omgivning som var liksom ideellt engagerade. Framför allt efter 2015 hösten, det var många som kom nyanlända till Sverige. Det kändes som liksom att det var många som deltog i det och jag ville nog gärna vara en del i det liksom.

Informanten 4 beskriver hur andra i hans närhet varit engagerade i olika ideella organisationer och att han blivit inspirerad av deras engagemang. Han beskriver det som att vara en del av någonting, att engagemanget skapar en form av tillhörighet som han inte kunnat ta del av utan inspiration av andras engagemang. Informant 5 beskriver hur han har inspirerat andra till att engagera sig ideellt i organisationen.

Det har hänt att jag har tagit dit släkt eller kompisar. Jag har en kompis som har fastnat i alla fall. Han är med varannan gång kanske något sådant där. Och han tycker väl det är jätteroligt.

Informantens engagemang i organisationen har varit en avgörande del i att hans vän har börjar engagera sig. Kompisen och informanten gör detta tillsammans kontinuerligt. I enighet med Esser (2008, s.23 - 26) har vi har sett att det inte bara är grundkapitalet som har betydelse för en individs engagemang utan studien visar också att det relationella kapitalet en individ har påverkar både ingången till engagemanget samt hur engagemanget kommer till uttryck. Att se andra i sin närhet vara aktiva utgör en grogrund till det egna engagemanget. Detta gäller i dubbel bemärkelse. Individer blir själva påverkade eller inspirerade av engagemanget andra människor i dess närhet har, men påverkar också i sin tur de som dom omger sig kring, vilket visar vikten av tillgång till sociala arenor från vilka man kan inhämta inspiration.

Ett grundläggande intresse som informanterna har för andra kulturer och människorna i dem, har också visat sig i empirin.

Jag är väldigt intresserad utav andra kulturer, jag tycker det är kul med andra människor som har andra bakgrunder och så.

Informant 2 pratar om sitt engagemang som lustfyllt. Han beskriver att han tycker att det är väldigt roligt att träffa människor och fortsätter samtalet med att berätta om hans intresse för människor från andra kulturer.

Informant 5 beskriver i samtalet att han upplever det som lyxigt att träffa människor han annars kanske inte skulle träffa.

Ja…men…lära känna människor som man kanske annars inte stöter på, i ja men vardagliga…. Eller i alla fall inte att man har en naturlig ingång, att prata med.

Han ser engagemanget som en tillgång som möjliggör att han kan träffa nya människor och anskaffa sig nya relationer. Relationer med människor som kanske hade varit svåra att skapa utan engagemanget i organisationen. Empirin i denna studie visar att det finns ett stort intresse för att lära känna människor utanför individens primära nätverk. Putnam & Goss (2012, s.11–

12) menar att individer som sysslar med bridging genererar socialt kapital genom mötet med

andra människor som ligger utanför hennes egna sociala nätverk tillför. Därför går det att argumentera för att dessa individer, genom bridging, har möjlighet att utveckla ett större relationellt kapital genom mötet med människor i termer av att de sociala nätverken blir större än människor som föredrar bonding. Även vid bonding finns möjlighet att generera socialt kapital men eftersom det sker med människor som liknar en själv finns det anledning att diskutera att det sociala kapitalet som genereras vid bridging kan vara bredare och av större betydelse när det kommer till vad som gör att människor väljer att engagera sig i organisationer som satsar på eller sysslar med mångfald på olika sätt. Däremot kan bonding vara av betydelse för att inspirera andra till engagemang och som Esser (2008, s.23 - 26) skriver, för att generera socialt stöd av människor i vår närhet.

Utifrån den empiri som genererats i denna studie samt den tidigare forskning och teori som presenterats finns det anledning att argumentera för att en individs grundläggande sociala kapital har betydelse för det engagemang individen har i enskilda organisationer samt om och på vilket sätt individer engagerar sig i dessa. Även hur det relationella kapitalet ser ut har betydelse då individer påverkas av- och hämtar inspiration från människor i sin omgivning.

Detta sammantaget har även betydelse för hur möjligheten att möta andra människor ser ut beroende på de sociala arenor individen har tillgång till. Vidare går det att se att socialt kapital genereras genom engagemang i ideella organisationer genom bridging och bonding som leder till en ökning av individens personliga kapital och i förlängningen en ökning av kapitalet hos människorna de möter.

Informanterna beskriver även en vilja att göra skillnad som något som bidrar till engagemanget, detta presenteras mer under tema två, samhällsnytta.

5.2 Samhällsnytta

Alla informanter i denna studie har genomgående beskrivit att drivkrafter till att engagera sig handlar om att de har en vilja att engagera sig för samhället, att vilja bidra och göra en insats för samhällsförbättringar genom att bland annat minska rasism, segregering och fördomar.

Informant 4 uttrycker det på följande sätt.

Så här samhällsmässigt också, jag tänker att... Ja men att samhället inte ska bli så segregerat liksom, just det här att man ska få möjlighet att mötas.

Samtidigt som informanten pratar om att bidra på samhällsnivå så finns även ett individperspektiv genom att möta en annan person vilket gör stor skillnad för individen ifråga.

Citatet visar att informanten vill delta och bidra till att samhället inte ska bli segregerat men för att kunna bidra till det så måste möjligheten att mötas finnas för männen och de nyanlända.

Detta är i linje med vad tidigare forskning lyft, bl.a. sociologen Kirsti Kuusela (2006) menar utifrån sina intervjuer med kommuntjänstemän att kommuner i Sverige generellt samarbetar för lite med de ideella organisationer som finns och därför saknas mötesplatser. Hennes studie visar att samarbetet mellan kommuner och ideella organisationer öppnar upp mötesplatser där nyanlända ges möjlighet att komma in i samhällets sociala arenor och få nya sociala nätverk vilket hon menar är positivt för integrationen (Kuusela, 2006). Författarna av denna studie anser att detta inte endast är positivt för de nyanlända och integrationen utan även är positivt för dom yngre männen som valt att engagera sig.

Författarna vill vidare lyfta vad studien visat angående samhällsnytta då informanterna beskriver att de vill bidra till eller rentav tycker att ideellt engagemang krävs för att inte samhället ska bli eftersatt. För att analysera detta används motivationsteorier från studiens teoretiska ramverk. Motivation delas ofta in efter innehållsorienterade- eller processorienterade teorier, denna studie har i större utsträckning utgått från ett perspektiv utifrån innehållsorienterade motivationsteorier. Det betyder att författarna främst fokuserat på hur motivation uppkommer inifrån männen själva, utifrån deras värderingar och grundläggande behov. Informant 3 beskriver vad han vill uppnå på ett annat sätt.

Jag tänker att det vill väl alla, lämna världen som en lite bättre plats än när man kom till världen.

Informanten lyfter en värdering och att han vill vara en del i detta och han ser sitt engagemang som ett sätt att göra det på. Alla informanter i studien menar att deras insats inte behöver förändra i stort utan att de engagerar sig i hopp om att hjälpa en särskild individ/individer vilket i sin tur kan leda till förändringar i ett större perspektiv. Informant 1 beskriver.

Ja man får börja där helt enkelt en liten förändring hos någon och sen så får man ta… Så blir det kanske i en större skala sen, så det är väl mest det som engagerar en.