”Världens alla träd är som bröder och systrar”

”Världens alla träd är som bröder och systrar”

En ekofeministisk analys av Han Kangs Vegetarianen

Författare: Liv Brandström Edlund Handledare: Astrid Regnell

Kandidatuppsats

Nyckelord

Vegetarianen, Han Kang, Ekofeminism, Feminism, Ekologi, Vegetarianism

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Syfte 2

3 Teori 3

3.1 Ekofeministisk litteraturteori 3

4 Metod och avgränsning 5

4.1 Metod 5

4.2 Avgränsning 6

5 Tidigare forskning 8

5.1 Forskning kring ekofeminism 8

5.2 Forskning kring Vegetarianen och Han Kangs författarskap 9

5.3 Ekokritiken och feminismen i Sydkorea 10

6 Analys 12

6.1 Berättarperspektiv 12

6.2 Skuld 14

6.3 Sexualitet och naturen 17

6.4 Naturen och kvinnans frigörelse 22

7 Slutdiskussion 27

8 Sammanfattning 29

1 Inledning

”Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden.”¹ Så inleds Han Kangs roman Vegetarianen, med en man som reflekterar över sin frus övergång till vegetarianismen. Mannen, herr Cheong, känner ett starkt motstånd mot den drastiska förändringen som skett, men hans fru har heller aldrig varit lika intressant som just då. När jag i ett samtal berättade för min mamma att jag skulle skriva min kandidatuppsats om ekofeminism svarade hon med frågan ”är det ett sådant där modeord?”. Hon kände inte till begreppet sedan tidigare, vilket inte är särskilt konstigt. Ekofeminismen har sin grund i 1970-talet² med en komplicerad historia angående dess relevans, men den har aldrig varit lika aktuell som just nu, med våra nutida feministiska debatter samt den skenande klimatkrisen starkt närvarande världen över³. Det kanske är ett modeord, men är det verkligen ett begrepp som endast just nu når sin högsta popularitet för att sedan dö ut inom en snar framtid? Eller kommer den vara fortsatt relevant vilket innebär att intresset bara ökar? Vandana Shiva, en central röst inom de ekofeministiska

studierna, skriver i inledningen till en nyutgåva av Ecofeminism⁴ att när studien först publicerades 1988 behandlade hon och hennes författarkollega Maria Mies de motgångar och utmaningar som var aktuella i samhället vid den tidpunkten. Hon följer upp med konstaterandet att dessa utmaningar bara har förvärrats sedan dess och att idéerna nu är mer relevanta än någonsin. ”[...] it has grown the relevance of an alternative to capitalist patriarchy if humanity and the diverse species with which we share the planet are to survive.”⁵ De ekofeministiska grunderna är avgörande förändringar som behöver ske i vårt samhälle för att alla livsformer, människa som djur, ska ha en chans att överleva.

1 Han Kang. Vegetarianen. Stockholm: Natur & Kultur. 2016. Först utgiven 2007, s. 7.

2 Lotta Hedström. Introduktion till ekofeminism. Stockholm: Cogito, 2007, s. 27.

3 Mary Phillips. Nick Rumens. “Introducing contemporary ecofeminism.” Contemporary Perspectives on Ecofeminism. London; New York: Routledge. 2016, s. 5-11.

4 Vandana Shiva. Maria Mies. Ecofeminism. London: Zed Books, 2014.

https://ebookcentral.proquest.com. (Hämtad 2020-11-17)

5 Ibid., s. 13.

Vegetarianen publicerades 2007 men översattes först till engelska 2015, för att sedan publiceras på svenska 2018. Romanen följer karaktären Yeong- hye, en tystlåten, sydkoreansk kvinna som en dag bestämmer sig för att bli

vegetarian. Yeong-hyes beslut frambringar en stark negativ reaktion hos

människorna omkring henne som börjar ta till alla möjliga medel för att få henne att äta kött igen. Deras försök är förgäves då hon istället blir allt mer motvillig att äta mat överlag och börjar svälta sig själv med målet att förenas med naturen. ”Jag behöver inte äta, inte nu längre. Jag kan leva utan mat. Det enda jag behöver är solljus.”⁶

Jag är absolut inte först med att tolka Vegetarianen som ett

feministiskt verk, huvudkaraktärens rebelliska inställning då hon agerar mot sin man och sin familjs vilja ses som en feministisk handling av många. Lisa Zaidner kallade i The Washington Post 2016 verket för ”a revolt against conformity and

patriarchy”⁷, en beskrivning som överensstämmer med de allra flestas upplevelse av romanen, lika så min. Det jag istället önskar belysa i denna uppsats är hur det även finns en ekologisk kritik i verket och att denna har en feministisk funktion som gör att verket som helhet kan betraktas som ekofeministisk. Detta kommer att bearbetas genom en inledande redogörelse för det ekofeministiska begreppet och tidigare forskning. Därefter följer en analys av Vegetarianen vilket leder till en slutsats och en slutgiltig diskussion av ämnet.

2 Syfte

Syftet är att undersöka på vilket sätt Vegetarianen kan ses som ett ekofeministiskt verk och hur den ekofeministiska tematiken kommer till uttryck i verket. Då ekofeminismen är både en teoretisk strömning samt en aktivistisk, så kan skönlitterära analyser, utöver att belysa viktiga ekofeministiska funktioner i litteraturen, även visa hur dessa speglas i det nutida samhället. Min tes är att

6 Han Kang. Vegetarianen, s. 180.

7 Liza Zeidner. “A woman going mad, and a radical refusal, in ‘The Vegetarian’. The Washington Post. 2016-01-20. https://www.washingtonpost.com (Hämtad 2020-11-17)

Vegetarianen av Han Kang kan läsas som en ekofeministisk text där miljötematiken har en feministisk funktion.

Viktigt att notera är att versionen av romanen som behandlas i denna uppsats är en svensk översättning av verket och inte originalversionen, som är på koreanska. Trots att översättning alltid strävar efter att frambringa originalets mening till den utsträckning som det är möjligt, så finns det självklart differenser mellan den svenska och den koreanska kulturen, vilket även innefattar språken. Det kan därför förekomma skillnader i de olika versionerna av verket. Versionen som kommer att behandlas i denna analys är den svenska översättningen, då det är det språk jag bemästrar, och tolkningar kommer att utgå från detta utan något

ifrågasättande, men det är viktigt att ha i åtanke att tolkningen i denna uppsats kan skilja sig från en tolkning av det koreanska originalet. Detta eftersom språkliga formuleringar samt kulturella kontexter kan påverka texten i sig.

3 Teori

3.1 Ekofeministisk litteraturteori

Ekofeminism användes som begrepp för allra första gången av den franska feministen Françoise d'Eaubonne år 1974, i Le Féminisme ou la Mort (Feminism eller död). Hennes syfte med termen var att sammanföra feminismen med

klimataktivism för att uppmana kvinnor till att skapa en ekologisk revolution. Dock var det först under konferensen Kvinnor och miljö i Berkeley, USA samma år, som ekofeminismens huvudtes formades och uttrycktes sedan av Rosemary Radford Ruether i boken New Woman, New Earth, 1975⁸:

Women must see that there can be no liberation for them and no solution to the ecological crisis within a society whose fundamental model of relationships continues to be one of domination. They must unite the demands of the women’s movement with those of the ecological movement…⁹

8 Lotta Hedström. Introduktion till ekofeminism, s. 27.

9 Ibid., s. 27.

Ekofeminismen har sina grunder i andra vågens feminism, då kvinnor började undersöka feministiska kopplingar till militarism, sexism, rasism, klassförtryck samt förtrycket av naturen.¹⁰ Begreppet har i sin bakgrund i den sociala aktivismen, anti- kärnkraftrörelsen och fredsrörelsen runt 70- samt 80-talet och har alltid varit både en akademisk rörelse samt en aktivistisk rörelse. Några av de frågor som

ekofeministerna har behandlat inkluderar förorening, djurrättigheter, avskogning samt jordbruksutveckling världen över, bara för att nämna några få.¹¹

Ekofeminismen önskar att ifrågasätta dikotomier så som kultur och natur, logik och känsla, människa och djur för att istället visa på värdet av biologisk och kulturell mångfald som genomsyrar allt levande.¹² Detta är grunden för hur ekofeminismen som teori och rörelse är uppbyggd och realiseras, men hur tar då

ekofeminismbegreppet form i litteraturen? Greta Gaard och Patrick D. Murphy formulerar i Ecofeminist Literary Critism¹³ vilka aspekter från ekofeminismen som vanligtvis appliceras i en ekofeministisk litterär analys. De frågor som ställts är följande: Vilka tidigare ouppmärksammade element i den litterära texten går att observera när verket läses med en ekofeministisk lins? Kan detta perspektiv avslöja någonting nytt om texten i traditionella avseenden så som stil och struktur,

metaforer och narrativ, form och kontext? Hur kan ett ekofeministiskt

förhållningssätt förtydliga samband och olikheter mellan karaktärer i texten? Detta perspektiv inkluderar förhållandet mellan människa och djur, kultur och natur samt mellan människors olika positioner beträffande ras, klass, kön och sexualitet. Hur kan detta användas didaktiskt? Och slutligen, behöver detta göras? Alltså, bidrar den ekofeministiska inställningen med någonting nytt?¹⁴ Just i denna analys är det av störst intresse att se hur en ekofeministisk lins kan bidra med att uppmärksamma ekofeministiska element i romanen och vad de tillför tolkningen av verket i sin helhet samt hur karaktärerna i verket skildras.

10 Ibid., s. 22.

11 Mary Phillips. Nick Rumens. “Introducing Contemporary Ecofeminism”. Contemporary Perspectives on Ecofeminism.London; New York: Routledge. 2016, s. 3.

12 Greta Gaard. Patrick D. Murphy. Ecofeminist Literary Critism. Illinois: Board of Trustees of the University of Illinois, 1998, s. 2.

13 Ibid.

14 Ibid., s. 7.

David Kronlids presenterar i sin avhandling Ecofeminism and Environmental Ethics¹⁵ fyra skilda perspektiv på hur naturen kan betraktas utifrån en ekofeministisk ståndpunkt. De fyra perspektiven är: naturen som subjekt, naturen som informant, naturen som partner och naturen som ekologiska samhällen.¹⁶ Dessa är relevanta i denna uppsats för att bygga en grund för ekofeministiska

förhållningssätt, vilket kommer att användas för att identifiera ekofeministiska karaktärsdrag i Vegetarianen. I detta fall är det naturen som informant samt naturen som partner som är mest applicerbara på romanen. Naturen som informant innebär att naturen avser att aktivt informera och inspirera människan i syfte att utöka vår uppskattning av den.¹⁷ Naturen som partner syftar till att naturen och människan är jämlikar och den ena inte bör vara dominerad av den andra.¹⁸

4 Metod och avgränsning

4.1 Metod

För att se om verket i fråga uttrycker en ekofeministisk ståndpunkt behövs en bakgrund till vad ekofeminism faktiskt innebär och vad dess grundläggande inställning är. Analysen går ut på att se huruvida dessa är applicerbara på

Vegetarianen. Ekofeminismen är den teori som analysen grundar sig i och eftersom de ekofeministiska perspektiven kommer att appliceras i analysen så innebär det att mitt tillvägagångsätt är ekofeministiskt. Metoden i analysen är därför även den ekofeministisk. Det kommer i analysen att ske en jämförelse mellan teorins

ekofeministiska funktioner och de ekofeministiska tendenser som går att upptäcka i verket. En viktig aspekt av ekofeministisk teori är kopplingen mellan förtrycket av kvinnan och förtrycket av naturen och detta kommer genom analysen att identifieras i Vegetarianen. Analysen kommer därför att vara komparativ genom undersökning av huruvida de ekofeministiska dragen finns närvarande i verket och även i hur de

15 David Kronlid. Ecofeminism and Environmental Ethics. Uppsala: Uppsala University Library, 2003.

16 Ibid., s. 61.

17 Ibid., s. 67.

18 Ibid., s. 66.

ekofeministiska perspektiven i sig samverkar på ett feministiskt och ekokritiskt vis för att frambringa de ekofeministiska tendenserna.

Analysen går i vissa delar in på textens uppbyggnad och struktur för att behandla berättartekniska aspekter så som perspektiv och berättarmönster. Detta görs i syfte att lyfta feministiska och ekologiska tendenser i verkets själva struktur för att långsiktigt bidra till en slutsats kring verkets ekofeministiska position. Delar av analysen kommer därför att vara narratologisk. Vegetarianen innehåller

genomgående aspekter som är relevanta att behandla. Därför kommer analysen att behandla hela verket och inte bara delar av det. Analysen kommer dock att ta fasta på olika teman som skildras vilka är relevanta för den behandlade teorin, vilket innebär att tolkningen kommer ligga nära texten i sig och stöttas av flera exempel.

En närläsning är aktuell just i det här fallet för att ge en tolkning av helheten som stödjs av enskilda företeelser.

4.2 Avgränsning

Eftersom Vegetarianen utspelar sig i Sydkorea är de postkoloniala aspekterna som påverkar landet och även verket i sig av stor relevans. Korea var fram tills slutet av andra världskriget en japansk koloni. Landet har även blivit utsatt för förtryck från ett europeiskt håll, som exempelvis när USA och Sovjetunionen ockuperade Korea efter andra världskriget. Av denna anledning är det även av vikt att se på verket från ett postkolonialt perspektiv. Graham Huggan och Helen Tiffin tar i Postcolonial Ecocriticism¹⁹ upp hur relationen mellan människor, djur och miljön skildras i postkoloniala verk, vilket blir relevant då Vegetarianen i grunden är ett postkolonialt verk. Han Kang har i sitt författarskap skildrat Sydkorea med de koloniala inslagen starkt närvarande. Sarah Shin beskriver Hans koloniala

inställning och relation till inspirationskällan Yi Sang, en modernistisk poet som var verksam under kolonialtiden, i en intervju med Han Kang. Sarah Shin skriver:

”I believe that humans should be plants” This line from the great modernist poet Yi Sang, written in the Korean script hangul banned under Japanese rule, reportedly obsessed Han during university and

19 Graham Huggan. Helen Tiffin. Postcolonial Ecocriticism. London; New York: Routledge.

2010.

became the seed for The Vegetarian. Yi’s dream-like images evoking the violence of imperialism upon the colonial subject are mirrored in Han’s surrealistic and painterly portrayal of a woman’s personal rebellion.²⁰

Detta trauma som nationen har i sin historia och hur det påverkat samhället är en vanligt förekommande tematik i Hans verk, lika så i Vegetarianen, och är viktig att lyfta i en analys eftersom det är en sådan stor del av verket och dess kontext. Den postkoloniala tematiken kan även komma att vara sammanvävd med den tematiken jag belyser i denna analys, men jag väljer i sådana fall att fokusera på en ekofeministisk läsning. Exempelvis hänvisar följande citat till Japans koloniala övertag över Korea, men även på herr Cheongs sexuella förtyck mot Yeong-hye:

”[..] som om hon var en sexslav som jag släpat in mot hennes vilja och jag en japansk soldat som krävde sexuella tjänster av henne.”²¹ Här är postkolonialismen applicerbar, men även feminismen.

I denna analys kommer fokuset därför att ligga på en alternativ läsning av verket, nämligen en ekofeministisk läsning, vilket innebär att de postkoloniala aspekterna inte kommer att behandlas ingående. Detta görs för att avgränsa analysen. Dock är det fortfarande av vikt att belysa hur detta innebär att det finns flera läsningar av samma text. Eftersom verket som berörs i analysen är sydkoreanskt är det relevant att lyfta fram hur läsarens kontext kan förändra läsningen. I det här fallet är det troligt att en Sydkoreansk läsare skulle lägga större betoning på de koloniala aspekterna i sin läsning då det har en större relevans för denne, medan jag utifrån ett svenskt perspektiv har en starkare upplevelse av de feministiska och ekokritiska aspekterna av verket då det överensstämmer med min verklighet och vad som just nu är aktuellt i mitt samhälle.

20 Sarah Shin. “Interview with Han Kang”. The White Review. 2016-03.

https://www.thewhitereview.org/feature/interview-with-han-kang/ (2020-11-27)

21 Han Kang. Vegetarianen, s. 39.

5 Tidigare forskning

5.1 Forskning kring ekofeminism

Första gången begreppet behandlades var av Françoise d'Eaubonne 1974, i hennes verk Le Féminisme ou la Mort. Vissa av hennes idéer har förts vidare i senare studier medan andra delar har föråldrats. Motståndet mot patriarkala politiska och kulturella strukturer samt det ”dubbla problemet” som sammanbinder feminismen och ekologin utgör grunden för ekofeminismen och är anledningen till att

d'Eaubonne ses som grundaren av ekofeminismen. Dock är många av hennes idéer relaterade till de dåtida diskurserna, influerade av den politiska situationen på 60- talet, som innebar att hon behandlade frågor som till exempel reproduktiva

rättigheter, vilket ekofeministerna därefter inte har fokuserat lika mycket på.²² Efter d'Eaubonne har flera andra viktiga röster hanterat ämnet på olika vis. Vandana Shiva är en indisk fysiker och aktivist som har varit starkt involverad i den

ekofeministiska rörelsen och var en av de röster som såg till att applicera begreppet på ett mer globalt vis, då d'Eaubonne inte beaktade utvecklingsländerna i sina studier. Shivas forskning har till stor del fokuserat på att undersöka hur marknadsekonomin påverkar kvinnor i utvecklingsländer negativt.²³

En av de tidigaste filosofiska ekofeministerna är Karen J. Warren, vars studier utgavs i 8 böcker och 40 artiklar och som har haft stort inflytande på ekofeminismen i sin helhet. En studie som kommer att vara av en central betydelse i denna uppsats är David Kronlids avhandling Ecofeminism and Environmental Ethics²⁴. Han har i studien utgått främst från Warrens presentation av

ekofeminismen och undersöker däri ekofeminismens karaktärsdrag samt

skillnaderna mellan ekofeministisk teori och icke-feministisks miljöteori och vad ekofeministisk teori har för fördelar och nackdelar. Hans slutsats är att den största bidragande faktorn i ekofeminism är dess dubbla natur, där den feministiska sidan har en unik potential att behandla teoretiska spänningar som ekologisk etik skapar.

22 Greta Gaard. Patrick D. Murphy. Ecofeminist Literary Critism, s. 19-20.

23 Ibid., s. 20.

24 David Kronlid. Ecofeminism and Environmental Ethics.

Kronlids studie är relevant för denna uppsats då den ger en tydlig bild av olika perspektiv på naturen och klimatfrågan som existerar inom ekofeminismen.

Patrick D. Murphy formulerar i Literature, Nature, and Other:

Ecofeminist Critiques²⁵ hur ekofeministisk teori appliceras på litteratur och skriver att det i litteraturen är mycket svårt att hitta verk som balanserar ekologiska och feministiska funktioner helt jämt samt möter alla kriterier, och att det istället i en ekofeministisk tolkning är mer relevant att identifiera vissa aspekter som på något sätt fungerar feministiskt samt ekologiskt för att observera övergripande

utvecklingar i den ekofeministiska litteraturen.²⁶

Murphy har tillsammans med Greta Gaard sammanställt antologin Ecofeminist Literary Criticism²⁷ som innehåller en samling av analyser av olika skönlitterära verk utifrån ekofeministisk teori. Introduktionen skriven av Gaard och Murphy beskriver ekofeministisk teori generellt samt den ekofeministiska litterära traditionen och används i denna uppsats för att lägga en teoretisk grund.

5.2 Forskning kring Vegetarianen och Han Kangs författarskap

Romanen har flera gånger tidigare studerats och tolkats som ett feministiskt verk och även ibland utifrån ett ekofeministiskt perspektiv. Den indiska professorn Snehsata har i en artikel undersökt våldet i Vegetarianen och har använt sig av en ekofeministisk vinkel för att tolka huvudkaraktärens respons till detta våld.²⁸ Någon annan som behandlat romanen är Kim Won-Chung, som skriver i sin artikel “Eating and Suffering in Han Kang’s The Vegetarian.”²⁹ om ätandet och lidandet i verket och kopplar Yeong-Hyes lidande till hennes position som kvinna och vegetarian, vilket gör artikeln relevant för denna uppsats.

25 Patrick D. Murphy. Literature, Nature, and Other: Ecofeminist Critiques. Albany: State University of New York Press, 1995.

26 Ibid, s. 29.

27 Greta Gaard. Patrick D. Murphy. Ecofeminist Literary Critism.

28D, Snehsata. “Han Kang’s The Vegetarian: An Ecofeminist Response to Violence” Smart Moves Journal Ijellh, vol 7(1), 2019.

https://ijellh.com/OJS/index.php/OJS/article/view/6563. (Hämtad 2020-11-23)

29 Won-Chung Kim. “Eating and Suffering in Han Kang’s The Vegetarian.” CLCWeb:

Comparative Literature and Culture 21.5. 2019. https://doi.org/10.7771/1481-4374.3390.

(Hämtad 2020-11-23)

Det finns även några texter som lyfter specifikt de ekologiska aspekterna i verket utifrån andra teorier än ekofeminismen, en av dessa är Mijeong Kim som i artikeln “A Deleuzian Reading of “Becoming-plant” in Han Kang’s Writing: “The Fruit of My Woman” and The Vegetarian.”³⁰ behandlar

huvudkaraktärens förvandling utifrån Gilles Deleuce ”becoming”-koncept, ett filosofiskt koncept vars teori är att mänskliga individer konstant genomgår en förvandlingsprocess för att utvecklas till något annat än sitt tidigare tillstånd.³¹ Kims artikel utgår från tolkningen att hennes vegetabiliska förvandling grundar sig i en vilja att hitta sitt sanna jag. Artikeln fokuserar även på en novell av Han Kang, ”The Fruit of My Woman”, som författaren skrev innan Vegetarianen och

vidareutvecklade romanen utifrån. Utifrån de ekologiska aspekterna av romanen har även Magdalena Zolkos skrivit artikeln “Bereft of Interiority: Motifs of Vegetal Transformation, Escape and Fecundity in Luce Irigaray's Plant Philosophy and Han Kang's The Vegetarian.”³² om den vegetabiliska förvandlingen och flykten i Vegetarianen, utifrån Luce Irigarays plant-filosofi som beskriver växter, djur och människor som en sammanhängande entitet.³³ Även denna text behandlar novellen

”The Fruit of My Woman”. Dessa två är relevanta för denna uppsats fast att de inte utgår från ekofeminismen, då de behandlar andra ekologiska teorier samt feminism med fokus på samma verk som denna studie.

5.3 Ekokritiken och feminismen i Sydkorea

Sydkorea har en annan ekokritisk tradition än västvärlden, då de har en annan social, ekonomisk och politisk situation än vad bland annat Sverige har. Sydkoreas samhälle påverkas av sin historia som före detta koloni och är ett land som har genomgått en drastisk utveckling under en kort tid, från att ha varit ett av de fattigaste länderna till ett av de nu mest utvecklade. Deras omständigheter, och

30 Mijeong Kim. “A Deleuzian Reading of “Becoming-plant” in Han Kang’s Writing: “The Fruit of My Woman” and The Vegetarian.” Critique: Studies in Contemporary Fiction, 61:3, 327-340. 2020. https://doi.org/10.1080/00111619.2020.1713716. (Hämtad 2020-11-23)

31 Ibid., Under “Introduction”, stycke 6.

32 Magdalena Zolkos. “Bereft of Interiority: Motifs of Vegetal Transformation, Escape and Fecundity in Luce Irigaray's Plant Philosophy and Han Kang's The

Vegetarian.” SubStance 48, no. 2. 2019, s 102-118. muse.jhu.edu/article/731479. (Hämtad 2020-11-23)

33 Ibid., Under ”Luce Irigaray’s Plant Philosophy”, stycke 1.

därmed miljöinställning, är därför annorlunda än de västerländska.³⁴ Won-Chung Kim redogör i artikeln "Environmental Literature and the Change of Its Canon in Korea" för hur den ekokritiska utvecklingen har sett ut historiskt i Korea och kommer fram till att den koreanska ekokritiken är ett resultat av västerländska influenser som utvecklats i samband med traditionella koreanska idéer. Han identifierar också författarna Kyubo Lee och Chiha Kim som betydelsefulla för den ekokritiska utvecklingen i landet.

Några andra viktiga personer som har talat om ekokritikens

utveckling i Korea är Soon-Hong Moon och Hui-Byeong Park, ingen av deras texter har dock blivit översatta från koreanska, men Kim behandlar dem båda i sin artikel.

När det kommer till feministiska litteraturstudier i Sydkorea så finns studien Writing Women in Korea³⁵ av Theresa Hyun, där litterära verk och

utvecklingen av feminism under 1900-talet behandlas. Dock fokuserar denna studie på översatta verk och inte koreanska. Vidare har Young-Hee Shim i en artikel om

“Feminism and the Discourse of Sexuality in Korea”³⁶ beskrivit framkomsten av den feministiska rörelsen i Korea och hur den inte blivit ordentligt studerad förrän slutet på 1980-talet då sexualitet som ämne länge varit tabu i landet. Detta ger en bakgrund för hur Han Kangs verk varit särskilt utmärkande och möjligtvis kontroversiell utifrån koreanska attityder.

Dessa studier är inte uppenbart relevanta att ta upp och diskutera i analysen, men är viktiga att ha i åtanke som forskningsbakgrund när ekologiska och feministiska teorier behandlas, då den kulturella kontexten har en påverkan på Vegetarianen och andra nutida, koreanska verk. Detta framkommer i Vegetarianen exempelvis i hur den sydkoreanska befolkningen ser på vegetarianism och vilka förväntningar det finns på kvinnor.

34 Won-Chung Kim. “Environmental Literature and the Change of Its Canon in Korea.” CLCWeb: Comparative Literature and Culture 16.6. 2014.

https://doi.org/10.7771/1481-4374.2653 (Hämtad 2020-10-19)

35 Theresa Hyun. Writing Women in Korea: Translation and Feminism in the Early Twentieth Century. Honolulu: University of Hawaii Press, 2003.

36 Young-Hee Shim. Feminism and the Discourse of Sexuality in Korea: Continuities and Changes. Human Studies 24, s. 133-148 (2001). https://doi.org/10.1023/A:1010775332420 (Hämtad 2020-12-23)

6 Analys

6.1 Berättarperspektiv

Vegetarianens handling berättas utifrån tre olika perspektiv, vilka alla tre är Yeong- hyes anhöriga. Huvudkaraktären själv är genomgående i romanen den betraktade och aldrig betraktaren. Romanen är uppdelad i tre avsnitt: Vegetarianen,

Mongolmärket och Flammande träd. Första delen följer Yeong-hyes make, herr Cheong, utifrån ett förstapersonsperspektiv och avsnittet därefter följer hennes svåger och sist hennes syster, In-hye. Dessa två delar berättas utifrån ett tredjepersonsperspektiv. Yeong-hye är romanens huvudkaraktär, men nästan ingenting är berättat utifrån hennes perspektiv, förutom vid några enskilda fragment som behandlar hennes dröm som vi återkommer till senare. Effekten blir att hennes karaktär är den betraktade och läsarens upplevelse av henne är formad utifrån andra karaktärers ögon.

I första delen presenteras romanens karaktärer och bland dessa herr Cheong, vilken är den enda karaktären vars perspektiv vi får utifrån ett

förstapersonsperspektiv. Han beskriver sin fru som helt ordinär, en alldaglig och tystlåten person. ”Så det var helt följdriktigt att jag gifte mig med världens mest alldagliga kvinna.”³⁷ Herr Cheong är en viktig karaktär i romanen, men försvinner ifrån handlingen under de två senare avsnitten då paret skiljer sig. Anledningen till att han har en sådan stor roll i början av romanen och att textens uppbyggnad lägger ett stort fokus på just hans perspektiv är hur stor inverkan han har på Yeong-hyes utveckling. Hans karaktär representerar det förtryck huvudkaraktären utsätts för som kvinna i det moderna samhället och vilket hennes förvandling gör uppror mot. När de sedan skiljer sig börjar kvinnan slå sig fri från sitt förtryck.

Formen på texten och hur den bortser från den kvinnliga

huvudkaraktärens tankar och upplevelser skapar effekten att hon blir ett föremål för iakttagelse, där människorna runt omkring har mer att säga till om hennes beslut än hon själv. På samma sätt betraktar samhället kvinnan och avgör vad som är bäst för henne utan att ta hennes egna känslor och tankar i beaktande. Detta uttrycks i

37 Han Kang. Vegetarianen, s. 8.

Vegetarianen genom överdrift, vilket används genomgående i romaner och som skapar upplevelsen av overklighet men även är en metod för att visa på hur omvärlden reagerar mot en kvinnas motstånd. Alla perspektiv som gestaltas är negativa till huvudkaraktärens vegetarianism, men samtidigt uttrycker de hur hon med förändringen blivit en intressant person. Det finns ett starkt motstånd hos dem i hur hon avviker från samhällets normer, men de dras samtidigt till hennes rebelliska inställning. Speciellt tydligt blir detta i romanens andra avsnitt, där svågern känner en stark dragningskraft till Yeong-hye och i hur hon avviker från det som tillhör det kvinnliga idealet. ”Allt hos hennes syster [Yeong-hye] tilltalade honom – hennes enkla ögonlock, hennes sätt att tala, så rättframt att det var på gränsen till ohyfsat och utan hustruns nasala tonfall, de tråkiga kläderna, de androgynt utstående kindbenen.”³⁸

I det sista avsnittet, Flammande träd, möter vi det enda kvinnliga perspektivet i romanen, Yeong-hyes syster In-hye. In-hye har en mer sympatisk inställning till systers tillstånd än vad resten av hennes familj har. Hon är den enda som i slutet av romanen besöker systern på den psykiatriska kliniken och agerar omhändertagande, trots att hon själv också känner ett motstånd till systern situation.

Skillnaden mellan henne och de manliga karaktärerna i Vegetarianen är att männen aktivt deltar i förtrycket av Yeong-hye, medan In-hyes brott ligger i hur hon tar avstånd och betraktar det pågående förtrycket utan att ingripa. En avgörande händelse i romanen är tillfället då huvudkaraktärens fader försöker att fysiskt tvinga henne att äta kött.³⁹ In-hye är den som vid händelsen anstränger sig mest för att stoppa det som sker, medan systrarnas bror hjälper pappan genom att hålla fast Yeong-hye.

Yeong-hyes man skiljer sig från de båda andra perspektiven, han är nöjd med den tillvaron de lever i innan Yeong-hyes förändring, vilket innebär att händelserna bara skapar obalans för honom och leder till att han till slut skiljer sig från henne. Svågern och In-hye är båda missnöjda med sina liv, då både In-hye och hennes man känner sig fängslade, svågern i livets alldaglighet, ”Han var utarbetad

38 Ibid., s. 77.

39 Ibid., s. 49.

och livet äcklade honom. Han orkade inte med allt som fördärvades av det.”⁴⁰, och In-hye i det kvinnliga förtrycket. Trots att In-hye är den som stöttat Yeong-hye allra mest känner hon mot slutet av romanen ånger över att hon inte gjort mer. ”Hade allt varit annorlunda om hon hade gripit tag i faderns arm på familjesammankomsten den där dagen, innan han slog Yeong-hye i ansiktet?”⁴¹ Systers öde får In-hye att börja reflektera över sitt eget liv, även hon känner sig som en fånge i sitt liv och kan därför relatera till Yeong-hyes känsla av förtryck. Hennes teori är att hon själv hade kunnat hamna i samma situation om det inte vore för att hon hade sin son, Ji-woo, att ta hand om.

Kan Yeong-hyes nuvarande tillstånd vara den naturliga fortsättningen på det som hennes syster nu genomlever? Vid någon punkt kanske hon helt enkelt släppte taget om den tunna tråd som höll henne bunden vid det vanliga livet. Under de senaste sömnlösa månaderna har In-hye stundtals känt det som om hon levde i totalt kaos. Hade det inte varit för Ji-woo – hade det inte varit för det ansvar hon kände för honom – kanske även hade hon släppt taget om den tråden.⁴² Vegetarianens format har en feministisk funktion i dess uppdelning av tre olika avsnitt som skildrar de olika karaktärerna och deras perspektiv. Männen har en annorlunda uppfattning av huvudkaraktärens övergång än vad kvinnan har, där kvinnan är den som kan se på Yeong-hyes situation mest sympatiskt då hon relaterar till dennes förtryckta position. Berättarperspektivet är övergripande feministiskt i Han Kangs roman medan de mer fokuserade ekofeministiska komponenterna istället har en starkare närvaro i de tematiska aspekterna av Vegetarianen.

6.2 Skuld

För att bibehålla balans i världen krävs det att en balans existerar i relationen mellan människa och natur, den ena ska inte vara dominerad av den andra. Kronlid

beskriver utifrån Carolyn Merchants förmenande naturen som mänsklighetens aktiva partner, där parterna är separata men också jämlikar. Det huvudsakliga problemet ligger i att naturen tidigare i historien alltid har haft övertaget över

40 Ibid., s. 82.

41 Ibid., s. 185.

42 Ibid., s. 196.

mänskligheten, där människor har fått acceptera och anpassa sig efter

väderförhållanden och naturfenomen, men att dessa positioner har rubbats i och med den industriella revolutionen, vilket inneburit att mänskligheten nu plötsligt fått övertaget. Jordens befolkning har numera makten att dominera naturen till den grad att de naturliga livsprocesserna rubbas.⁴³ I Vegetarianen skildrar Han Kang denna obalans och hur den tar formen av våld och lidande. Författaren uttryckte i en intervju med World Literature Today 2016 hur detta övergrepp har blivit normaliserat i vårt samhälle och hur hon önskar belysa i romanen den skuld som följer ett sådant normaliserat våld.

Violence is part of being human, and how can I accept that I am one of those human beings? That kind of suffering always haunts me.

Yes. I also think my preoccupation extends to the violence that prevails in daily life. Eating meat, cooking meat, all these daily activities embody a violence that has been normalized.⁴⁴

Yeong-hye känner skuld gentemot naturen och djuren vars kött hon äter, hon kan sympatisera med den just för att hon själv upplever ett förtryck i sin vardag, som ökar förutsättningarna för att en känsla av skuld ska utvecklas. Hon tar därför ett ekopositivt beslut och börjar bojkotta allt ätbart som kommer ifrån djurriket. Detta val handlar om att Yeong-hye inte längre vill dominera naturen utan förenas med den, men till följd av detta förskjuter hon även sin man och hans förtryck av henne.

Hon vill inte längre röra vid sin man med förklaringen att hans kropp har förtärt animaliska produkter och detta känner hon lukten av. ”Köttlukten. Din kropp luktar kött.”⁴⁵

Känslan av skuld uppenbarar sig i huvudkaraktärens drömmar, vilka är traumatiska nog för att hon ska vilja bringa förändring till sitt liv. Drömmen är en viktig aspekt av romanen. Det är den som får Yeong-hye att börja förändras, men den är även närvarande under hela romanen gång. ”Jag hade en dröm.”⁴⁶ blir Yeong- hyes förklaring till alla som frågar om hennes vegetarianism, vilket egentligen inte

43 David Kronlid. Ecofeminism and Environmental Ethics., s. 66.

44 Krys Lee. ”Violence and Being Human: A Conversation with Han Kang”. World Literature Today, vol. 90, no. 3-4, 2016, pp. 61–67. JSTOR, https://www.jstor.org/ (Hämtad 2020-11-23) s. 64.

45 Han Kang. Vegetarianen, s. 23.

46 Ibid., s. 12.

förklarar någonting och leder till att karaktärerna reagerar perplext. Drömmen börjar att uppenbara sig efter en händelse som skedde en morgon då huvudkaraktären stod och hackade fryst kött och råkade skära sig i fingret. Hon kände sig redan i den situationen tveksam till att hantera köttet och hennes man blir arg på henne för detta.

Medan maken skäller ut henne stoppar hon sitt blödande finger i munnen och finner tröst i smaken hon känner. ”Den scharlakansröda färgen och sedan smaken, sött som dolde något annat, kändes märkligt tröstande.”⁴⁷ Att hon känner en tröst i smaken av sitt eget blod kan tolkas som att hon upplever de funktioner som djuren hon äter har.

Att hennes blod smakar som djurens blod innebär en samhörighet mellan dem. I denna händelse möts hennes förhållande till köttet och förhållandet till maken, där hon förtrycker naturen och maken förtrycker henne. Händelsen är en katalysator för hennes självinsikt, som innebär att hon blir medveten om den skuld hon bär mot ekologin. Scenen är en utlösande faktor till att drömmarna börjar att uppenbara sig.

I romanens första del får vi styckevis läsa utifrån Yeong-hyes perspektiv i avsnitt om drömmen samt några andra avgörande scener ur hennes liv, så som händelsen beskriven ovan. Drömmen som läsaren får ta del av skildrar morbida scener av blod, kött, mord och våld. ”Mina blodiga händer. Min blodiga mun. Vad hade jag gjort i den där ladan? Tryckt in det röda råa köttet i munnen, känt hur den pressades mot tandköttet, gommen, slipprigt av rött blod.”⁴⁸ Dessa mardrömsscener är det som förföljer huvudkaraktären och skuldbelägger henne i hennes köttkonsumtion. Drömmarna kan tolkas som en plats där naturen talar direkt till Yeong-hye och informerar henne om våldet bakom hennes köttkonsumtion.

Naturens viktigaste funktion i romanen är som informant till Yeong-hye och i drömmen skuldbelägger naturen Yeong-hye för hennes brott. Naturen är en aktiv partner till människorna som också fungerar som, så som David Kronlid beskriver det, en konversationspartner.⁴⁹ Enligt ett ekofeministiskt förhållningssätt existerar en relation mellan naturen och människan i vilken naturen aktivt försöker informera och inspirera till kunskap om naturen samt öka vår uppskattning av den.⁵⁰ I

47 Ibid., s. 25.

48 Ibid., s. 17ff.

49 David Kronlid. Ecofeminism and Environmental Ethics., s. 66.

50 Ibid., s. 67.

drömmarna uppfyller naturens sitt syfte som informant och ett band mellan människan och naturen knyts.

Eftersom dessa drömmar, och andra avgörande situationer som alla utgör grunden för Yeong-hyes förvandling, är det enda som skildras utifrån hennes perspektiv innebär detta att alla tankar och känslor som avslöjas behandlar våld samt hennes relation till kött. Det skapar upplevelsen av att detta är allt som uppfyller hennes medvetande och det stärker känslan av skuld som genomsyrar romanen.

Dessa drömmar är så påfrestande för karaktären, då de aldrig minskar i intensitet trots hennes försök att förenas med naturen. Hennes ansträngningar tycks aldrig vara tillräckliga för att hennes sinne ska finna ro. ”Om jag ändå kunde sova. Om jag kunde skaka av mig medvetandet för bara en timme.”⁵¹ Så som Han Kang själv uttryckte det i samma intervju som tidigare: “The Vegetarian depicts a woman who rejects an omnipresent and precarious violence even at a cost to herself.”⁵² Yeong- hye upplever en sådan stark känsla av skuld för våldet hon är ansvarig för att hennes egen hälsa uppoffras. Hennes beteende eskalerar eftersom hon aldrig känner att hon har uppnått sitt mål att komma till freds med naturen, vilket leder till att hon i slutet av romanen ligger döende på sjukhuset. Yeong-hye uttrycker vid det laget att det kanske inte är så farligt att dö. Hennes död skulle innebära slutet på hennes livscykel, någonting alla individuella väsen genomgår - djur som växt⁵³, och en förening med det ekologiska kretsloppet. Detta är kanske det enda sättet hon faktiskt till fullo kan förenas med naturen.

”Jag gör som jag gör för att jag är rädd att du ska dö!”

Yeong-hye vred på huvudet och såg uttryckslöst på In-hye, som om hon inte var hennes syster utan en helt främmande människa. Efter en stund kom frågan: ”Varför det? Skulle det vara så hemskt att dö?”⁵⁴

6.3 Sexualitet och naturen

I romanen är sexualitet starkt kopplat till mat och köttkonsumtionen. Yeong-hye förnekar herr Cheongs sexuella närmanden på grund av att han äter kött och hon känner av det i hans kroppsodör. Mannen accepterar inte hennes beslut utan börjar

51 Ibid., s. 41.

52 Krys Lee. ”Violence and Being Human: A Conversation with Han Kang”, s. 64.

53 David Kronlid. Ecofeminism and Environmental Ethics, s. 63.

54 Han Kang. Vegetarianen, s. 184.

istället att våldta henne. Det är dock tydligt att han inte gör detta eftersom han känner någon åtrå till sin fru, utan använder henne endas för att tillfredsställa sina sexuella behov. Han är själv förvånad när hans kropp tillåter honom att genomföra akten⁵⁵, då han inte längre känner sig attraherad av henne. Denna händelse visar på hur huvudkaraktären motsätter sig sitt förtryck, men att hon fortfarande blir utsatt för det. Skillnaden är att Yeong-hye vågar visa sin motvilja och inte längre är en mental fånge under sin man. Istället för att känna attraktion till sin fru blir herr Cheong attraherad av fruns syster, In-hye. Vid ett tillfälle under den gemensamma måltiden där hela familjen är närvarande beundrar herr Cheong systerns kropp under tiden hon förbereder maten. Hon tillagar mat på en sådant sätt som förväntas av henne och denna akt överensstämmer med det kvinnliga idealet av en feminin kvinna som tar hand om sin mans behov, vilket i detta fall innefattar en köttbaserad kost. Utifrån den manliga blicken blir alltså denna omhändertagande kvinna mer åtråvärd än den vegetarianska frun.

[..] In-hye var dessutom duktig på att laga mat, precis som min fru hade varit en gång i tiden. När jag fick se lunchen som hon raskt hade dukat fram blev jag plötsligt hungrig. Jag tog in hennes fylliga former, hennes stora ögon och dubbla ögonlock och hennes försynta sätt att tala, och sörjde bittert allt jag på ett eller annat sätt tycktes ha förlorat och som gjort att jag hamnat i min nuvarande belägenhet.⁵⁶ Yeong-hye uppvisar en benägenhet till uppror mot könsliga

förväntningar redan innan sitt vegetariska uppvaknande. Hennes man menar att hennes ovilja att bära behå brukade vara det mest okonventionella med henne, ”Det enda som var det minsta ovanligt med min fru var att hon inte tyckte om att bära behå.”⁵⁷, och att detta är någonting som han skäms över. ”Jag hade hellre sett att hon gick omkring med en behå med stoppade kupor, så att jag slapp tappa ansiktet inför mina bekanta.”⁵⁸ Yeong-hye agerar i denna handling på ett sätt som bryter mot de konventioner kvinnor förväntas rätta sig efter. Sättet som Yeong-hye behandlar sin kropp på genom hela romanen, och som hon också visar tendenser till redan från början i hennes ovilja att bära behå, är som ett neutralt skal utan någon skam eller

55 Han Kang. Vegetarianen, s. 38.

56 Ibid., s. 43.

57 Ibid., s. 9.

58 Ibid., s. 10.

sexuell värdering. Kronlid menar utifrån McFagues förhållningssätt att den mänskliga kroppen inte är någonting vi har utan någonting vi är, där kroppen är en förlängning av medvetandet. Människans fysiska skepnad är någonting organiskt och är mötespunkten för naturen.⁵⁹ Yeong-hyes kropp har en organisk funktion som överträffar andras uppfattningar av den och hon använder den som sin koppling till naturen i sättet hon klär av sig naken för att tillmötesgå solen och naturen. ”Benen var översållade av brandgula blomblad och hon särade på dem, som om hon ville älska med solen och vinden.”⁶⁰

Det andra sexuella förhållandet som porträtteras i Vegetarianen är Yeong-hyes förhållande till svågern. Svågern är under andra avsnittet hänförd av sin frus syster och åtrår henne och hennes kropp. Han är speciellt betagen av ett

födelsemärke på hennes stjärt, ett så kallat mongolmärke. ”Mmm … inte större än ett tumavtryck, blått. Och vem vet, om hon hade det så länge kanske hon fortfarande har det kvar.”⁶¹ Svågern är konstnär och efter att han får reda på födelsemärket av sin fru börjar han fantisera om en idé till ett konstverk med svägerskan som huvudfokus, omringad av nakna kroppar täckta av målade blommor. ”Han hade fantiserat om hur hennes nakna kropp måste se ut och börjat rita och när han slutligen satte en prick, som ett litet blått blomblad, mitt på hennes stjärt fick han erektion.”⁶² Hans plan är att måla Yeong-hyes kropp med växlighet och att

sammanföra henne med en man i ett sexuellt samlag, vilket han tänker fånga genom att filma händelsen. Hans vision har ett konstnärligt värde men fungerar även som ett sexuellt utlopp för honom. Till skillnad från herr Cheong känner han en åtrå efter de könsneutrala formerna Yeong-hyes kropp har. De båda eftertraktar dragen hos den andres fru. ”Hon skulle gott kunna kallas ful i jämförelse med hans hustru, men för honom utstrålade hon energi, likt ett träd som växer ute i vildmarken, knotigt och ensamt.”⁶³ Svågern är attraherad av hennes likheter med vegetation och som konstnär ser han till de estetiska dragen utan att lägga någon vikt vid hennes kvinnlighet.

59 David Kronlid. Ecofeminism and Environmental Ethics., s. 137.

60 Han Kang. Vegetarianen., s. 141.

61 Ibid., s. 72.

62 Ibid., s. 72.

63 Ibid., s. 77.

Samtidigt som svågern ser på Yeong-hye och hennes kropp med en attraherat blick så sker det under deras sammankomster även här ett förtryck. Om herr Cheongs förtryck är mer påtagligt, då han tar till våld och andra maktmedel i förhållandet, så är svågerns behandlande av kvinnan snarare ett underliggande utnyttjande. Han uttrycker en åtrå till henne, men den åtrån han känner är till hennes kropp och hennes potential som ett konstnärligt redskap, utan hänsyn till hennes personlighet. Utnyttjandet av kvinnan speglar det utnyttjande som sker av naturen, som här blir extra tydligt genom de målade växterna som pryder Yeong-hyes kropp.

Yeong-hyes egna åsikter kring förhållandet som uppstår är svårtolkade, men hon går med på svågerns alla infall med de målade blommorna som lockelse. Det handlar snarare om en vegetabilisk åtrå än en mänsklig sådan, där åtrån som uppstår är till naturen och specifikt till det växtliga istället för till en människa. När svågern täcker hennes kropp med målningarna vill hon inte tvätta bort dem, hon dras till grönskan som pryder hennes kropp och, senare i romanen, även grönskan som täcker svågerns kropp. “Jag ville ha dem kvar”, sa hon lugnt, “så jag har inte tvättat mig. De håller drömmarna borta.”⁶⁴ Mijeong Kim skriver att

”Perhaps, then, the reason she agrees to have sex with her brother-in-law, who also has flowers painted all over his body, is because she believed, or wanted to believe, that she had herself become a flower after having been painted.”⁶⁵ När kropparna är täckta av målade blommor kommer Yeong-hye närmare sitt mål att förenas med naturen. Kropparna och deras funktioner är inte sexualiserade i hennes ögon, utan följer helt enkelt sin organiska funktion både under samlag och utanför. Svågern börjar själv också att se på sin attraktion till kvinnan på ett organiskt sätt och inser att hennes kropp inte är sexuell, utan hans fascination har en vegetabilisk och naturlig funktion. ”Han skämdes över att ha använt henne som en sorts mental pornografi, när hon bara hyste en oskyldig önskan om att få vara naken.”⁶⁶ Han skäms över hur han har tänkt på Yeong-hyes kropp, när hon själv behandlar sin kropp så neutralt. Han börjar snart se henne så som människor betraktar naturen och

64 Ibid., s. 116.

65 Mijeong Kim. “A Deleuzian Reading of “Becoming-plant” in Han Kang’s Writing: “The Fruit of My Woman” and The Vegetarian.” Under ‘“Mongolian Mark” and “Flaming Trees”’, stycke 5.

66 Han Kang. Vegetarianen, s. 91ff.

dess skönhet. ”Det förde tanken till något uråldrigt, något revolutionärt, eller kanske någon sorts fotosyntes, och han insåg till sin förvåning att det inte låg något sexuellt över det; det var mer vegetabiliskt än sexuellt.”⁶⁷ Förhållandet mellan svågern och Yeong-hye speglar förhållandet mellan natur och människa, där det finns en attraktion till det naturliga.

Nu tycktes det honom som att det faktum att hon inte åt kött, bara grönsaker och säd, passade ihop med det blå, blombladsliknande märket, så till den grad att det ena inte kunde skiljas från det andra, och att blodet som forsat ur hennes pulsåder hade stänkt ner hans vita skjorta och torkat till samma mörkt vinröda nyans som

adzukibönsoppa, kändes som en skrämmande och gåtfull föraning om hans eget slutgiltiga öde.⁶⁸

Trots denna attraktion till det naturliga så existerar även ett utnyttjande av kvinnan, precis som i förhållandet mellan natur och människa, där naturen är den utnyttjade.

I förhållandet blir även ännu en man involverad. Svågern delar ateljé med en man som benämns J och som han bjuder in till konstverket för att agera som Yeong-hyes motspelare. Anledningen till detta är att han till en början inte uppfattar sig själv och sin kropp som lämplig för skönheten i verket och hittar därför en annan man som ska passa Yeong-hye. Varken J eller Yeong-hye kommer till

genomförandet av konstverket medvetna om att målet är att de ska ha samlag med varandra, utan under tiden de filmar konstverket försöker svågern att uppmana de båda parterna att agera allt mer sexuellt med varandra för att uppnå sin vision. J blir både upphetsad och tveksam till situationen och avbryter till slut händelsen efter att svågern bett dem genomföra samlaget. Han innehar rollen som den förnuftiga i situationen och ser inte det konstnärliga värdet i det som sker. ”Det räcker nu.

Faktiskt. Jag tänker sluta nu innan det blir ännu värre. Du har fått massor med inspiration. Nu vet jag hur det känns för porrskådespelare. Det känns hemskt.”⁶⁹ Detta säger han å sina egna vägnar men även å Yeong-hyes. Han tycks oroa sig för hennes roll i det hela, men går inte vidare med sin oro utan lämnar slutligen platsen.

67 Ibid., s. 99.

68 Ibid., s. 86.

69 Ibid., s. 125.

”Vem är den här kvinnan, förresten? Hon verkar inte vara prostituerad. Och även om hon vore det, skulle det ändå inte vara okej.”⁷⁰

Yeong-hye däremot ifrågasätter inte situationen utan följer svågerns instruktioner. Hon är väldigt entusiastisk till samlaget och avslöjar efteråt att det inte beror på mannen i sig utan på de målade blommorna som pryder hans kropp. ”Jag har aldrig velat det så intensivt förut. Det var blommorna på hans kropp … jag kunde inte behärska mig. Det är allt.”⁷¹ Hon är inte attraherad av mannen, utan av växtligheten på hans kropp. Det är alltså hur mannen existerar i förhållandet till det vegetabiliska som gör honom attraktiv. Medan hennes man blir nekad på grund av att hans kropp luktar kött och ger henne köttsliga associationer så blir J accepterad för att han ger henne associationer till växtriket. Förbindelsen mellan dem blir dock inte långvarig och situationen utvecklas till att svågern väljer att själv inta

positionen som Yeong-hyes partner. På grund av att det är växtligheten på den manliga kroppen som tilltalar henne, så är Yeong-hye även entusiastisk till att ha samlag med svågern. Själva samlaget är animaliskt och karaktärernas agerande jämförs med djurs för att visa på deras ohämmade beteende.

Någonstans ifrån hördes ett oavbrutet flämtande, som från ett vilt djur, uppblandat med ett stön som stegrades till ett kusligt skrik. När det gick upp för honom att dessa läten kom från honom själv rös han till; han hade aldrig gett ett ljud ifrån sig när han hade sex.⁷² Den sexuella attraktionen och det sexuella agerandet har i romanen en vegetabilisk grund och syfte, då det inte är karaktärerna i sig som frambringar åtrå, utan deras förhållningssätt till naturen. ”Benen var översållade av brandgula blomblad och hon särade på dem, som om hon ville älska med solen och vinden.”⁷³

6.4 Naturen och kvinnans frigörelse

Att öppet tillkännage sig själv som vegetarian är i Sydkorea inte särskilt vanligt⁷⁴ och i Yeong-hyes övergång till vegetarianism finns en önskan om att avbryta det egna samt samhällets förtryck av djuren och naturen, men även en önskan att få

70 Ibid., s. 124.

71 Ibid., s. 127.

72 Ibid., s. 133.

73 Ibid., s. 141.

74 Won-Chung Kim. "Eating and Suffering in Han Kang’s The Vegetarian", s. 7.

förtrycket från männen hon själv upplever som kvinna att upphöra. Som Mijeon Kim skriver handlar beslutet inte bara om hennes kost och om att ”äta nyttigt”, utan genom hennes beslut gör hon sig själv till den onormala i ett samhälle där

köttbaserad kost anses vara det regelrätta. ⁷⁵ Won-Chung Kim argumenterar i

”Eating and Suffering in Han Kang’s The Vegetarian” att statusen som kvinna samt statusen som djur blir jämlika i romanen och förtrycket mot dem båda går hand i hand.⁷⁶ I Vegetarianen utvecklas denna relation mellan naturen och Yeong-hye där hon blir informerad om naturens värde från naturen själv, vilket sker i kvinnans drömmar. Det uppstår en konversation mellan de två parterna som tidigare tagits upp i analysavsnittet om skuld. I denna konversation blir Yeong-hye, utöver att skuldbeläggas för sina egna synder, även medveten om sin egen position i samhället, där det patriarkala förtrycket liknar förtrycket av klimatet.

Maktbalanserna är lika i det faktum att de två parterna båda blir utnyttjade av mannen.

Förtrycket Yeong-hye upplever i sitt äktenskap är inte den första gången hon befunnit sig i ett obalanserat maktförhållande, utan innan förhållandet till herr Cheong startade var hon förtryckt av sin fader. In-hye avslöjar i sitt avsnitt av romanen hur hennes syster under deras barndom har blivit utsatt för fysisk misshandel av fadern. ”Yeong-hye hade varit det enda offret för faderns

misshandel.”⁷⁷ Hennes fader har även bidragit till förhållandet hans dotter har till djur och våld. Familjen hade en hund när barnen var små som en dag bet Yeong- hye. Fadern bestraffade hunden för dess handlingar genom att tortera den tills den dog och fortsatte sedan övergreppet genom att tillaga hunden och servera den som måltid. Detta förklaras på följande sätt: ”Det sägs att om ett sår som orsakats av ett hundbett ska läka måste man äta just den hunden, och jag [Yeong-hye] tog faktiskt en munfull. Nej, i själva verket åt jag en hel skål tillsammans med ris.”⁷⁸. Händelsen i barndomen uppfattade hon i stunden inte som någonting hemskt, utan hon följde sin faders instruktioner och ifrågasatte inte hans agerande. Händelsen har dock

75 Mijeong Kim. “A Deleuzian Reading of “Becoming-plant” in Han Kang’s Writing: “The Fruit of My Woman” and The Vegetarian.” Under “The Vegetarian”, stycke 6.

76 Won-Chung Kim. "Eating and Suffering in Han Kang’s The Vegetarian." S 6.

77 Han Kang. Vegetarianen, s. 184.

78 Ibid., s. 52.

fastnat hos Yeong-hye och påverkar nu henne i hennes vuxna liv. Hon känner skuld i hur hennes fader agerade och att hon inte gjorde något för att stoppa honom. Hon befann sig dock i ett underläge. Hon var ett barn som naivt litade på människorna som uppfostrat henne. Detta förtryck är heller inte helt förbi fast att hon vuxit upp.

Hennes far känner fortfarande att han har ett maktövertag över henne, vilket blir märkbart i situationen då han försöker att fysiskt tvinga henne att äta kött. Det är det övergripande förtrycket från männen i hennes omgivning, inte bara hennes make, som Yeong-hye upplever i sin position som kvinna och som hon därmed behöver bekämpa i romanen.

Yeong-hyes agerande i romanen kostar henne hennes hälsa och välmående, men hon uppnår genom det även en självständighet och kraften att ta egna beslut. Hon gör motstånd mot det förtryck hon upplever från männen i sitt liv, dock inte på ett våldsamt sätt utan på ett tyst och ståndaktigt vis. Hon svarar inte på förtryckarnas våld utan demonstrerar genom att inte följa deras instruktioner. I de båda tydliga exemplen på övergrepp från männen, då herr Cheong våldtar sin fru och då Yeong-hyes fader försöker tvinga henne att äta kött och slår henne i ansiktet, gör hon först ett stort fysiskt motstånd men möter till sist våldet med en likgiltig och apatisk attityd. Vid våldtäkterna ligger hon där ledlös och uttryckslös. Vid faderns övergrepp uttrycker hon hela tiden envist och tydligt att ”Jag äter inte kött, far.”⁷⁹ och kniper hårt igen läpparna när han försöker trycka in en köttbit i hennes mun.

Hon är i båda fallen fortfarande den utsatta parten, men utvecklingen som karaktären har genomgått handlar om att hon tidigare inte alls sade emot de båda männen. Hon agerande tidigare som en ”god fru” och hade samlag med sin man när han ville det. Hon ifrågasatte inte faderns agerande trots att han misshandlat henne under hela hennes uppväxt. Incidenten under middagen speglar händelsen då fadern torterande familjens hund och Yeong-hye såg på utan att ingripa. Nu accepterar hon inte lägre faderns handlingar och fast att hon fortfarande blir utsatt för våldet har hon vunnit ägandet av sin egen kropp genom att uttrycka sitt motstånd.

Genom romanen blir Yeong-hyes förhållande till sin kost allt mer extremt. Hon går från att bara äta vegetabiliskt till att knappt äta alls. Detta innebär att hennes kropp blir allt mer sjuklig och hon blir inlagd på ett behandlingshem. Mot

79 Ibid., s. 48.

slutet av romanen beskrivs hennes kropp som barnlik och avsexualiserad, den existerar inte längre för att tjäna någon annans begär. ”Hon har inte haft mens på länge och nu när hon väger under trettio kilo har hon naturligtvis inga bröst kvar.

Där hon ligger ser hon ut som ett groteskt förvuxet barn, helt asexuell.”⁸⁰ Yeong-hye har flytt från det sexualiserande hennes kropp har blivit utsatt för och kroppen fyller nu endas funktionen som mänskligt skal. Anledningen till att hon äter allt mindre och mindre beror på att hennes försök att förenas med naturen blir allt mer extremt.

I första avsnittet handlar Yeong-hyes förvandling om vegetarianism, i andra

avsnittet upplever hon en sexuell samt en icke-sexuell dragkraft till de vegetabiliska elementen och i det tredje avsnittet, Flammande träd, strävar hon efter att själv förvandlas till ett träd. Hon har sedan början av romanen haft en tendens att klä av sig naken på överkroppen och blotta sig offentligt. I slutet av del ett hittar hennes familj henne blottad i sjukhuset trädgård. Hon förklarar att ”Det är varmt, så jag klädde av mig.”⁸¹. Andra delen avslutas på liknande vis med Yeong-hye blottat inför solen på sin balkong. Det är först i tredje delen som hon avslöjar sitt syfte med detta, hon anser att solen ger henne energi, som om hon vore ett träd, och att hon inte längre behöver fast föda. När hennes syster besöker henne på behandlingshemmet förklarar hon för systern hur hon ska ta formen av ett träd. Hon har i en dröm fått en uppenbarelse om att världens alla träd står på huvudet, där trädens rötter är fingrar och grenarna ben. Yeong-hye börjar därför stå på huvudet runt om på

behandlingshemmet med syftet att likna ett träd.

”Det var i en dröm och jag stod på huvudet … det växte ut löv från kroppen och rötter trängde fram ur mina händer … så jag grävde ner mig i marken. Längre och längre ner … Jag ville att blommor skulle slå ut från underlivet så jag särade på benen, jag särade på benen så mycket jag kunde …”⁸²

Yeong-hyes underliv, den ultimata kvinnliga symbolen, blottas mot solen för alla att se. Hennes kvinnlighet är det som kommer att motta solens energi och livnära henne, det är inte längre någonting för män att använda utan är endast till för henne själv. Hennes insikt är att hennes trädform kommer att innebära den slutgiltiga

80 Ibid., s. 177.

81 Ibid., s. 63.

82 Ibid., s. 174.

kvinnliga frigörelsen. Vid ett tillfälle under sin tid på hemmet ser Yeong-hye ut genom sjukhusfönstret på träden utanför och talar om för sin syster: ”In-hye … världens alla träd är som bröder och systrar.”⁸³. Hennes skuld och lidande kommer att vara över då hon förenas med naturen, då de är jämlikar. Detta är Yeong-hyes ultimata mål, om det så innebär döden för henne.

Snehsata beskriver i “Han Kang’s The Vegetarian: An Ecofeminist Response to Violence” att ”In a violent world like ours, one can be innocent only in death.”⁸⁴ Yeong-hyes skuld kan inte helt försvinna så länge hon har begått ett brott och hon är skyldig till det brottet. I hennes övergrepp mot naturen är döden den enda sanna flykten undan skulden och en av anledningarna till att hon inte har någonting emot att dö. Den andra anledningen har samband med hennes frigörelse. Fast att hennes förtryckare inte längre är närvarande i hennes liv, alltså herr Cheong, fadern samt svågern, så går det aldrig riktigt för henne att undkomma andra människor önskan om att styra över hennes kropp. På behandlingshemmet utsätter personalen henne för ett slags våld. Här tar Yeong-hye rollen som ”the madwoman in the attic”⁸⁵, ett begrepp myntat av Susan Gubar och Sandra Gilbert⁸⁶, där kvinnan spärras in eftersom hon avviker från det patriarkala samhällets förväntningar på henne. Personalens mål är att rädda kvinnan, men kvinnan i fråga vill inte bli räddad. Hennes motvillighet gör deras aktioner till våld.

”Alla säger jämt åt mig att äta … jag tycker inte om att äta. De tvingar mig. Sist kräktes jag upp det … i går gav de mig en spruta så fort jag hade ätit, för att söva mig. Jag tycker inte om sprutor, jag tycker verkligen inte om dem … snälla ta mig härifrån. Jag vill inte vara här.”⁸⁷

Yeong-hye försöker under hela romanens gång att slå sig fri från sina förtryckare, vilket hon delvis lyckas med. Det som dock framkommer i och med hennes sjukhusvistelse är att det övergripande förtrycket från samhället mot kvinnan går

83 Ibid., s. 170.

84 D, Snehsata. “Han Kang’s The Vegetarian: An Ecofeminist Response to Violence”, s.

1625.

85 Mijeong Kim. “A Deleuzian Reading of “Becoming-plant” in Han Kang’s Writing: “The Fruit of My Woman” and The Vegetarian”, Under ‘“Mongolian Mark” and “Flaming Trees”’, stycke 7.

86 Sandra M. Gilbert, Susan Gubar. (1938) The Madwoman in the Attic: The Women Writers and the Nineteenth-Century Literary Imagination. London: Yale University Press, 2020.

87 Han Kang. Vegetarianen, s. 183.

djupare än enskilda mäns agerande. Fastän Yeong-hye inte dör i romanen verkar det vara dit hennes öde leder då hon aldrig överger sin princip. Döden innebär ett förenande med naturen där kroppen återgår till det naturliga kretsloppet, men innebär också det enda sättet att fullständigt frigöras från det patriarkala förtrycket.

Det finns en parallell i romanen mellan hur skulden hos en förtryckare av klimatet behandlas och hur en kvinna i en förtryckt position behandlas. För Yeong-hye är döden det enda sättet att undkomma båda dessa positioner. Att förena kritiken av förtrycket av naturen med förtrycket av kvinnan är just det som ekofeministisk teori handlar om och för att bekämpa dessa förtryckare krävs en förening och ett

samarbete mellan dem.

7 Slutdiskussion

Den kvinnliga huvudkaraktärens slutgiltiga position i romanen grundar sig i hennes vilja att totalt bryta sig loss. Hennes försök är dock aldrig tillräckliga då hon aldrig kan uppnå fullständig perfektion i att undanfly sin skuld till naturen och sitt förtryck som kvinna. Som Han Kang själv säger: “For example, in The Vegetarian, I

questioned human violence and the human potential for perfection. However, we can’t all just become plants. We have to live. Then how can we live in such a violent world?”⁸⁸ Huvudkaraktärens lösning på problemet innebär hennes egen undergång, vilket egentligen inte bidrar till någonting annat än hennes personliga sinnesro. Skurken i både kvinnoförtrycket och miljöfrågan är de övergripande patriarkala systemen som genomströmmar samhället. Det som sker i Vegetarianen är att Yeong-hye axlar ansvaret för båda dessa problem och låter dem förgöra henne.

In-hye uttrycker till sin syster i slutet av romanen att hon själv också har upplevt drömmarna som hemsöker Yeong-hye, men att hon valt att ignorera dem.

”Jag har också drömmar, vet du. Drömmar … och jag kunde låta mig uppgå i dem, låta dem ta kontroll över mig … men drömmen kan ju inte vara allt som finns, eller hur? Någon gång måste vi vakna, eller hur?”⁸⁹

88 Krys Lee. ”Violence and Being Human: A Conversation with Han Kang”, s. 66.

89 Han Kang. Vegetarianen, s. 213.