Val till sociala styrgruppen av Bo Pettersson (S), Stenungsund

(1)

Dnr: 09-89.012 Styrelseärende 2009-05-08 Till

Förbundsstyrelsen

Val till sociala styrgruppen av Bo Pettersson (S),

Stenungsund

Madeleine Dahlgren (S), Lilla Edet, har avsagt sig uppdraget som ledamot och ordförande i GRs sociala styrgrupp. GRs valberedning föreslår att Bo Pettersson (S), Stenungsund, tidigare ledamot i styrgruppen för

arbetsmarknad väljs till ny ordförande i den sociala styrgruppen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att till ordförande i sociala styrgruppen välja Bo Pettersson (S), Stenungsund, för återstoden av mandatperioden 2007-2010. Göteborg 14 april 2009

Nils-Gunnar Ernstson

(2)

Förbundsstyrelsen

Val till styrgruppen för arbetsmarknad av Jan

Rohlen (S), Stenungsund

Bo Pettersson (S), Stenungsund, har avsagt sig uppdraget som ledamot i GRs styrgrupp för arbetsmarknad. GRs valberedning föreslår att Jan Rohlen (S), Stenungsund, tidigare ledamot i sociala styrgruppen väljs till ny

ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att till ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad välja Jan Rohlen (S), Stenungsund, för återstoden av mandatperioden 2007-2010. Göteborg 14 april 2009

(3)

Dnr: 08-85.021 Styrelseärende 2009-05-08 TillFörbundsstyrelsen

Förslag till årsredovisning för GR avseende år

2008

Omsättningen i GR uppgick under 2008 till 188,5 mkr. Omsättningen kan delas upp i medlemsavgifter avsedda för GRs verksamhet 35,7 mkr,

medlemsavgift transfererad till andra regionala organisationer 24,8 mkr och övriga intäkter 128,0 mkr.

Totalt är GRs resultat 2008 5,7 mkr. Enligt beslut i GRs styrelse den 27 februari 2009 kommer verksamhetens överskott att disponeras enligt följande.

3 816 kkr till följande verksamheter: - Hållbar utveckling (547 kkr)

- Internationaliseringsarbetet (130 kkr) - Arbetsliv/personal (387 kkr)

- IT-investeringar (1 852 kkr)

- Strukturbilden – arbetet med ÖP-översikt (400 kkr) - Verksamhetsutveckling FoU i Väst (500 kkr)

Resterande resultat 2008, dvs. 1 864 kkr, kommer att läggas till GRs eget kapital.

Till förbundsstyrelsen har förslag till årsredovisning 2008, daterat 2009-04-15, överlämnats.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta

a) att fastställa föreliggande årsredovisning för GR för år 2008 huvudsakligen innefattande verksamhetsberättelse,

förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och finansierings-analys,

b) att fastställa styrelsens förslag till disposition av årets resultat,

c) att översända årsredovisning till medlemskommunerna för kännedom, samt

(4)

Göteborg den 20 april 2009 Nils-Gunnar Ernstson

(5)

(6)

(7)

(8)

(9)

(10)

Dnr: 09-21.021 Styrelseärende 2009-05-08 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till verksamhetsinriktning och budget för

GR år 2010

Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde 2009-02-27 att översända förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2010 till

medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast 2009-04-01. Bifogade handling innehåller de olika styrgruppernas förslag till

verksamhetsinriktning och budget för år 2010. Förslaget innebär en

oförändrad avgift per invånare för året jämfört med budget för år 2008 och 2009. Förslaget innehåller inte önskemål om någon kapitalförstärkning. Medlemskommunernas yttranden sammanfattas i bilaga. Kommunerna tillstyrker i huvudsak förslaget till verksamhetsinriktning och budget. 11 kommuner ställer sig bakom föreslagen medlemsavgift för år 2010. Två kommuner, Kungsbacka och Lerum, vill med anledning av det ekonomiska läget diskutera en sänkning av medlemsavgiften. Noteras bör även att två kommuner, Lerum och Tjörn, framhåller GR som en möjlig arena för samordning av kulturfrågor. Förbundsstyrelsen bör beakta de synpunkter som framkommit från kommunerna i den fortsatta verksamheten inom GR. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att föreslå förbundsfullmäktige att besluta a) att fastställa föreliggande budget för år 2010,

b) att fastställa kommunernas avgift till GR för år 2010 till 68,11 kr per invånare, med fördelning på kommunerna i förhållande till

befolkningsunderlaget per 2008-12-31,

c) att uppdra åt förbundsstyrelsen att i den fortsatta verksamheten beakta de synpunkter som kommunerna framfört under budgetsamrådet,

samt

att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg den 22 april 2009

(11)

(12)

Medlemskommunernas yttranden rörande

budgetsamrådet inför 2010

Kommun Ställningstaganden

Ale kommun KSAU (delegation från KS) ställer sig positivt till förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2010. Vidare förespråkar Ale att GR prövar fler former än rådslag för

samråd och dialog.

Alingsås kommun KS tillstyrker förslag till verksamhets-inriktning och budget för GR 2010. Göteborgs Stad KS tillstyrker förslag till

verksamhets-inriktning och budget för GR 2010. (V) skriver i yrkande att man bl.a. saknar barnperspektivet, konsekvensanalyser för jämställdheten samt tydliga strategier för att bekämpa segregation.

Härryda kommun Kommunens budgetberedning (delegation från KS) lämnar inga invändningar mot förslaget. Kungsbacka kommun Kommunen anser, med hänsyn till det

ekonomiska läge som råder, att medlemsavgiften bör sänkas (KSAU). Kungälvs kommun Muntligt besked om tillstyrkan.

Lerums kommun KSAU har inget att erinra förutom följande: - Ett fortsatt gemensamt regionalt agerande krävs från GR-kommunerna.

- Fortsatt utveckling av gymnasieskolan kräver mer av ett regionalt perspektiv.

- GR borde se över möjligheterna till en arena för diskussion/samordning av kulturfrågor. - GR bör se över kostnadsstrukturen och möjligheter till sänkning av medlemsavgiften inför 2010.

(13)

Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun (KS) har inget att erinra mot budgetförslaget som är väl avvägt, enligt kommunstyrelsen. Dock önskar kommunen en sänkning av den del av medlemsavgiften som transfereras till BRG.

Mölndals stad KS tillstyrker GRs samrådsunderlag avseende budget för år 2010. Kommunen framför önskemål om att nya projekt fortsättningsvis prövas i samband med

verksamhetsinriktningen och inte under löpande år.

Partille kommun Partille kommun har inget att erinra mot förslaget, enligt KS. Kommunen noterar med glädje att synpunkter från föregående år beaktats.

Stenungsunds kommun KSAU (delegation från KS) skriver i yttrande att GRs styrelse bör besluta om omfattning av och inriktning på vad GR ska arbeta med i framtiden efter omvärldsanalysen våren 2009. Tjörns kommun KS kommenterar att det är viktigt att det

skapas en gemensam grundsyn i kultur- och fritidsfrågor inom GR, varför dessa frågor bör lyftas fram och tydliggöras i

verksamhetsinriktning och budget för GR år 2011. I övrigt har kommunen inget att erinra. Öckerö kommun KS ställer sig bakom förslag till budget för GR

(14)

Dnr: 09-16.10 Styrelseärende 2009-05-08 (Bordlagt ärende 2009-02-27) Till Förbundsstyrelsen

Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen

Mål – och strategidokumentet ” Uthållig tillväxt- mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” antaget 2006-05-16, ligger till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Utgångspunkten är att utvecklingen ska vara hållbar i tre dimensioner – miljömässigt,

ekonomiskt och socialt.

Fokus i rådslag 4 har varit ”Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar”. Vid samtliga rådslag har också frågan om en gemensam diskussion kring den sociala dimensionen lyfts. Nu pågår en politisk återkopplingsrunda till medlemskommunerne och här redovisas bl a att GRs sociala styrgrupp för närvarande bereder frågan om en socialt hållbar utveckling.

Vad som bör ingå i ett sådant arbete är inte preciserat och ett konkret uppdrag är heller ej formulerat. I sociala styrgruppens förslag till viljeinriktning för 2009 anges att det är viktigt att belysa den sociala dimensionen som stöd för arbetet med en långsiktig hållbar utveckling. Utgångspunkten för detta arbete är alltså:

• Det finns en vilja och en förväntan att diskutera sociala frågor regionalt.

• Rådslagen är ett etablerat forum för en regional dialog. Vid förbundsstyrelsens möte 2009-01-15 återrapporterades sociala styrgruppens beredningsarbete enligt följande:

Arbete med en socialt hållbar utveckling har en bredare ansats än socialtjänstfrågor, det sociala handlar om samspelet mellan människor i regionen. Av särskild vikt är att det inte är ett tillstånd vi pratar om utan en progressiv, föränderlig vision.

(15)

Resultatet från sociala styrgruppens diskussionerna har sammanfattats i en matris-struktur som kan ge en innehållslig grund för rådslagsdiskussionerna. Matrisen består av tre perspektiv och fyra fokusområden. Avsikten är att skapa en struktur att diskutera utifrån. Perspektiven är: ”Barn och unga”, ”Genus” samt ”Demografisk förändring”. Fokusområden är: ”Livsmiljö”, ”Människor i marginalen”, ”Mål och mening” (arbete och delaktighet), ”Samhällskontraktet” (individ – samhälle, frågor om roller och ansvar) Bilden är ett sorteringsverktyg för att i rådslagsdiskussionerna definiera:

1._{frågor som är angelägna att driva gemensamt och där GR bedöms} vara en bra plattform för det fortsatta arbetet.

2. frågor av kommungemensam karaktär men där GR inte är den självklara plattformen.

3._{frågor som bäst främjas i den enskilda kommunen men där ett} fördjupat erfarenhetsutbyte och/eller forsknings- och

utvecklingsarbete är önskvärt.

I förlängning av rådslagsdiskussionerna är den s k ”öppna samordningsme-toden” möjlig för ett fortsatt kommungemensamt arbete för en socialt håll-bar utveckling. Det handlar om att, i de delar som rådslagen definierar, ko-ordinera arbetet i kommunerna för att styra utvecklingen i önskad riktning. Inför ett kommande rådslag om ”Socialt hållbar utveckling i

Göteborgsregionen” bör ett fördjupat material tas fram som beskriver den regionala dynamiken utifrån de fyra fokusområdena i matrisen.

Förbundsstyrelsen genomför och leder genom presidiet rådslag i medlemskommunerna under sept-okt 2009.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att uppdra åt förbundsdirektören att ta fram ett förslag till rådslagsunderlag för avstämning vid förbundsstyrelsens möte i maj, samt

att styrelsen genomför ett rådslag i medlemskommunernas

fullmäktigeförsamlingar om socialt hållbar utveckling under sept-okt 2009, under förutsättning att framtaget rådslagsunderlag har godkänts. Göteborg 2009-03-09

(16)

Göteborgsregionens rådslagsprocess – en

utvärdering

GR har via en praktikant från Förvaltningshögskolan i Göteborg under våren 2009 genomfört en utvärdering av GRs rådslagsprocess (rådslag 1-4 som ägde rum under åren 2002-2009)

Utvärderingen, daterad 2009-04-08, har ett empiriskt material som består av 26 samtalsintervjuer där samtliga ledamöter i GRs presidium samt fjorton kommunfullmäktigeledamöter och åtta tjänstemän deltagit. Utvärderingen inleds med en beskrivning av tidigare rådslagsrundor och dess resultat, samt en kort presentation av två alternativa tillvägagångssätt till

rådslagsprocessen. Därefter presenteras studiens resultat i tre delar; • Rådslag – ett sätt att öka delaktigheten,

• Ett ökat kommunalt samarbete • Inför framtida rådslag.

att till protokollet anteckna informationen.

Göteborg 2009-04-14

(17)

Dnr: 08-166.21 Styrelseärende 2009-05-08

Till Förbundsstyrelsen

Genomförande- och finansieringsavtal för

Marieholmstunneln samt kollektivtrafiksatsning

i Västra Götaland

I samband med att förbundsstyrelsen 2006-05-16 antog mål- och

strategidokumentet ”Uthållig tillväxt” pekades Marieholmsförbindelsen (Partihallsförbindelsen och ny tunnel under älven) ut som ett av flera särskilt prioriterade infrastrukturprojekt med målet att den ska vara utbyggd senast 2015. I det regionala inriktningsunderlag daterat juni 2008, som GR

medverkade till genom beredningsgruppen för regionutveckling (BRU), är en av prioriteringarna ”minst en ny älvförbindelse i Göteborg”. Samma

prioritering gjordes senare i den regionala systemanalys som föregick den nu pågående åtgärdsplaneringen. Regeringen har i sin närtidssatsning samtidigt avsatt medel för fortsatt projektering av Marieholmstunneln (200 mkr). Med stöd av dessa ställningstaganden uppdrog förbundsstyrelsen 2008-08-21 åt presidiet att för GRs räkning, tillsammans med Vägverket, Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen, formulera en avsiktsförklaring avseende avgiftsfinansiering av en ny älvförbindelse vid Marieholm. I den

avsiktsförklaring som gavs 2009-09-02 identifierades möjligheten att nyttja brukaravgifter i såväl Tingstadstunneln som Marieholmstunneln för att finansiera del av tunnelinvesteringen samt åtgärder i avsikt att stärka kollektivtrafiken för minskad trängsel och sårbarhet.

Vägverket har härefter, tillsammans med företrädare för parterna bakom avsiktsförklaringen, närmare utrett förutsättningarna för att genomföra projektet. Medverkan från GRs sida har skett genom förbundsstyrelsens ordförande. Förbundsstyrelsen informerades kort om arbetet vid sitt möte i Stenungsund 2009-04-03. En utförligare bakgrundsbeskrivning redovisas i bifogad PM, daterad 2009-03-30; ”Vägavgifter möjliggör ny älvförbindelse”. Ett förslag till avtal finns framtaget: ”Genomförande- och finansieringsavtal för Marieholmstunneln samt kollektivtrafiksatsning i Västra Götaland”. Till avtalsförslaget finns två bilagor, dels en projektbeskrivning avseende

(18)

Marieholmstunneln med anslutningar, dels en avgiftsbilaga. (Dessa dokument ska godkännas av finansdepartementet för att därefter skickas över till

respektive part för godkännande – kommer eventuellt att kunna skickas ut innan förbundsstyrelsens möte). Västra Götalandsregionen avser att behandla frågan i regionstyrelsen och Göteborgs Stad i kommunfullmäktige under våren 2009.

Genom att godkänna avtalet bekräftar förbundsstyrelsen att Marieholmstunneln är ett högt prioriterat projekt i den nationella

infrastrukturplan som tas fram för perioden 2010 – 2021. Vidare att GR står bakom en finansiering med brukaravgifter för att täcka en del av

investeringskostnaden för tunneln, kostnaden för avgiftssystemen i Marieholmstunneln och Tingstadstunneln, samt för att bidra till en

förstärkning av kollektivtrafiken. Ett godkännande innebär också ett åtagande att verka för att avgiftssystemet under ca 25 år ger tillräckliga intäkter för att täcka nämnda kostnader.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna avtalet, samt

att uppdra åt förbundsstyrelsens ordförande att underteckna detsamma.

Göteborg 2009-04-14

Nils-Gunnar Ernstson /Bo Aronsson

(19)

PM

2009-03-30

Vägavgifter möjliggör ny älvförbindelse

Det går att finansiera en ny älvförbindelse vid Marieholm i Göteborg genom en kombination av statlig finansiering och brukaravgifter. Brukaravgift införs i både

Tingstadtunneln och Marieholmstunneln. Införandet av brukaravgift ger också utrymme för förbättringar av kollektivtrafiken.

Vägverket har tillsammans med Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och

Göteborgsregionen låtit utreda möjligheten att finansiera en ny älvförbindelse vid Marieholm. Utredningen visar att med brukaravgift såväl i Tingstadtunneln som i Marieholmstunneln kan en intäkt om 200 miljoner per år genereras vilket krävs för att finansiera del av investeringen i Marieholmstunneln, investering och driftskostnad av avgiftssystemet samt att avsätta 1 Miljard för förbättringar av kollektivtrafiken under 25 år.

Ett genomförande av projektet förbättras framkomligheten i vägsystemet i Göteborg för såväl person- som godstransporterna samt, minskar sårbarheten och ger förbättringar för

kollektivtrafiken vilket är mycket angeläget. Avsikten är att projektet skall byggstartas 2010 och trafiköppning skall ske 2016.

Företrädare för Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionen och Göteborgs stad har

tillsammans med Vägverket tecknat en avsiktsförklaring om denna finansieringsprincip som har tillställas Regeringen/ Näringsdepartementet.

Ett förslag till genomförandeavtal har därefter upprättats mellan intressenterna och Vägverket. Avtalet skall tas upp till behandling i respektive styrelse och fullmäktige.

Efter Regeringens slutgiltiga ställningstagande om projektets genomförande kommer Vägverket att göra en framställan till Regering/Riksdag angående beslut om upptagande av skatt respektive avgift i Tingstadtunneln och Marieholmstunneln.

Detaljutformningen av avgiftssystemet kommer att utredas ytterliggare. En viktig utgångspunkt är bland annat att undvika överflyttning av trafik till Göta Älvbron samt att systemets hela kapacitet nyttjas effektivt.

Investeringen och övriga åtgärder stärker konkurrenskraften och ger förutsättning för en fungerande arbetsmarknad samt ökar kollektivtrafikens förutsättningar. Transportsystemet blir mer hållbart med mindre miljöpåverkande och mindre sårbarhet i tillväxtmotorn Göteborg.

Projektet ger förutsättningar för förbättrad framkomlighet genom reserverade busskörfält i vardera riktningen i någon av tunnlarna, vilket harmonierar med K2020:s grundidéer. Om 40 miljoner kronor av brukaravgifterna per år används till kollektivtrafik visar ett räkneexempel utfört av Västtrafik att man får 7 500 färre bilar i Tingstadstunneln och 14 000 fler kollektiva resor per dag.

(20)

Den totala investeringskostnaden för Marieholmstunneln uppgår till 3 500 miljoner kronor (prisnivå 2008).

Intäkterna från brukaravgifter (skatt och avgift) skall täcka del av investeringskostnaden för Marieholmstunneln, 2 300 miljoner kronor i dagens (2008) penningvärde + lånekostnaden samt investering, drift och administration av avgiftssystemet och förstärkning av kollektivtrafiken med 1 000 miljoner kronor under cirka 25 år (penningvärde 2008).

Investeringskostnad samt drift- och underhållskostnad för avgiftssystemet under en period på 25 år uppgår till cirka 400 miljoner kronor (prisnivå 2008). Investeringskostnaden för

avgiftssystemet utgör cirka 30 MSEK (prisnivå 2008) och drift- och underhållskostnaden utgör för avgiftssystemet 15 MSEK (prisnivå) per år.

Kostnadsposter under 25 år Kostnad [MSEK] Del av investering Marieholmstunneln 2 300 Avgiftssystem (investering + drift o underhåll) 400

Räntekostnader 1 600

Bättre kollektivtrafik 1 000

Summa 5 300

Upptagning av brukaravgifter (skatt samt avgift) sker under cirka 25 år efter öppnandet av Marieholmstunneln. Det årliga finansieringsbehovet utgör cirka 200 miljoner kronor/år i dagens (2008) penningvärde.

Alla fordon som passerar i någon av tunnlarna kommer att omfattas av en brukaravgift. En differentiering i brukaravgiftens storlek kommer att ske mellan personbilar och fordon som väger över 3,5 ton. Brukaravgift kommer att tas ut av utländska fordon.

Ett räkneexempel ger följande passageavgifter (2008 års penningvärde) i tunnlarna: Personbilar: 10 kr enkelpassage (inklusive moms)

Tunga godsfordon (tyngre än 3,5 ton): 50 kr genomsnittspris per enkelpassage (exklusive moms) Följande maximibelopp per månad (2008 års penningvärde) föreslås för brukaravgifterna i

tunnlarna:

Personbilar: 300 kr/mån (inklusive moms)

Tunga godsfordon (tyngre än 3,5 ton): 1 500 kr/mån i genomsnittspris (exklusive moms)

Avgifterna för godsfordon kan differentieras med hänsyn till miljöklassning i enlighet med EU-direktiv.

Avgift tas ut under dagtid måndag-fredag 06.30 – 18.30, men ej kvällar/nätter och helger. Samtliga personbilar och tunga fordon har betalningsskyldighet.

(21)

Trafikmängden i Tingstadstunneln och Marieholmstunneln bedöms utan avgifter uppgå till cirka 140 000 fordon per vardagsmedeldygn år 2020. Av dessa är cirka 10 %, d v s 14 000 fordon tung trafik (över 3,5 ton).

Med brukaravgifter bedöms trafikmängden dämpas genom att fler väljer att åka kollektivt eller väljer annan älvförbindelse. Trafiken minskar och beräknas uppgå till drygt 50 000 fordon i vardera tunnel per vardagsmedeldygn år 2020.

Då det finns flera alternativa vägval i vägnätet kommer en del av trafikanterna välja att undvika brukaravgiften och istället köra på Älvsborgsbron, Angeredsbron eller Jordfallsbron. Detta är en önskvärd överföring av trafik som inte har centrala målpunkter. Trafiken bedöms även öka något på E45, Götaleden, Söderleden och Hisingsleden. Omfördelningen av trafik leder också till stor avlastning på Lundbyleden och E6 samt i viss mån även på E20 och RV40.

I arbetet med trafikanalyserna identifierades tidigt en risk för omledning av tung trafik till Göta älvbron, vilket innebär att restriktioner för tung trafik krävs på bron när brukaravgifterna införs. I intäktsberäkningen har hänsyn tagits till omfördelningseffekterna i vägnätet.

Kontakter:

Generaldirektör, Ingemar Skogö Vägverket: 0243-751 40.

Håkan Wennerström, Vägdirektör Vägverket Region Väst: 070-517 51 46. Kent Johansson (c), Regionråd Västra Götalandsregionen: 070-537 03 40. Göran Johansson (s), Göteborgs stad: 070-328 62 35.

(22)

Förbundsstyrelsen

Förslag till yttrande över ”Översiktsplan 2006,

Stenungsunds kommun – utställning 2”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Stenungsunds kommun daterad 2009-03-12 beretts tillfälle att yttra sig över Översiktsplan 2006, Stenungsunds kommun, utställning 2.

GR yttrade sig i juni 2006 över utställningshandling 1 (se bilaga), vilken antogs av Stenungsunds kommunfullmäktige 2007. Efter att

antagandebeslutet överklagats och Länsrätten upphävt antagandebeslutet ställs översiktsplanen ut igen. Länsrättens upphävande grundades på att det i det antagna planförslaget gjorts en förändring av så betydelsefull art att planförslaget borde ställas ut på nytt.

I utställningshandling 2 har några ändringar gjort i förhållande till den plan kommunfullmäktige antog. Inriktning och ställningstaganden är desamma, men följande ändringar har gjorts:

• I ett utredningsområde invid den petrokemiska industrin görs en separat studie som skall ange riktlinjerna för mark- och

vattenanvändningen i utredningsområdet i förhållande till omgivande påverkan av risker och störningar från

industriverksamhet.

• De redovisade områdena för vindkraft utgår och i stället genomförs en fördjupad översiktsplan för vindkraft.

• Förtydliganden i rekommendationerna, företrädesvis bebyggelse, för Stora Höga, Jörlanda, Sävelycke-Timmervik,

Viddesgärde-Hällesdalen, Ucklum och Svenshögen.

De synpunkter som GR framfört tidigare i samrådet och utställning 1 har bemötts och kommenteras i utställningsutlåtandet. GR ser positivt på att få ta del i översiktsplaneprocessen. Stenungsunds kommun är en del av

(23)

Göteborgsregionens gemensamma bostads- och arbetsmarknadsregionen och vi ser framemot kommunens fortsatta delaktighet i den regionala planeringen.

Under förutsättning att styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkänner förslag till yttrande föreslås förbundsstyrelsen besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-04-02.

Göteborg 2009-04-02 Nils-Gunnar Ernstson

(24)

Bilaga till ”Förslag till yttrande över Översiktsplan 2006,

Stenungsunds kommun - utställning 2”

Stenungsunds kommun Göteborg 28 juni 2006

Samhällsbyggnad - Plan Dnr: 05-213.10

444 82 Stenungsund

Översiktsplan 2006, Stenungsunds kommun –

Utställningshandling maj 2006

Med en remisstid över sommaren har vi inte möjlighet att behandla ärendet i GR:s styrgrupp för regional planering eller GR:s förbundsstyrelse, vilket är en nackdel för det gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen.

GR konstaterar att Steungsunds kommun inte tagit del av GR:s synpunkter i

samrådsprocessen. Då GR:s synpunkter inte kommenterats i utställningshandlingen önskar GR därför ånyo att delge Stenungsunds kommun de synpunkter GR hade i samrådet. Tjänsteutlåtande samt utdrag ur förbundsstyrelsens protokoll bifogas. Vi noterar att i kapitlet ”Mål och utgångspunkter” beskrivs de huvudpunkter som den andra rådslagsrundan bland GR:s medlemskommuner fokuserade på. Det skulle varit intressant om det i översiktsplanen också beskrivits hur Stenungsunds kommun förhåller sig till det arbete för uthållig tillväxt som förbundsstyrelsens presidium processat bland medlemskommunerna under senvintern.

Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Planering

(25)

Dnr: 09-99.713 Styrelseärende 2009-05-08 Till Förbundsstyrelsen Förslag till

Avtal avseende fördjupad regional satsning på

vuxnas lärande i Göteborgsregionen, Etapp 4

(2010-01-01--2011-12-31)

I arbetet med att fördjupa det regionala samarbetet kring vuxnas lärande presenteras här ett förslag till avtal, vilket 090415 godkänts av Utbildnings-gruppen. Avtalsförslaget, daterat 090417, med tre bilagor bifogas.

att bemyndiga förbundsstyrelsens ordförande att med anledning av den pågående juridiska granskningen av avtalsförslaget göra eventuella revideringar av korrekturkaraktär,

att rekommendera kommunerna att godkänna förslaget till samverkansavtal avseende regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen, Etapp 4 (2010-01-01--2011-12-31), daterat 2009-04-17, med uppmaning till kommunerna att;

a) själva avgöra på vilken politisk nivå i kommunen beslut fattas, b) kommunerna senast 2009-08-31 till GR meddelar beslut om godkännande,

att följande komplettering av förbundsordningen, om så krävs, underställs förbundsfullmäktige för ställningstagande;

”att genom Utbildningsgruppen administrera och ansvara för lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl. a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal”, samt

att förklara förbundsstyrelsens beslut vara omedelbart justerat. Göteborg 17 april 2009

(26)

Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i

BILAGA 1

Göteborgsregionen, Etapp 4 (2010-01-01--2011-12-31)

PM Reviderad av Utbildningsgruppen 2008-12-04

Fördjupad regional satsning på vuxnas lärande

Bakgrund och motiv

Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ”ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen att ta ställning till hur en samverkan kring vuxenutbildningen i Göteborgsregionen kan utvecklas och fördjupas ytterligare” föreslår enligt nedan en regional satsning på vuxnas lärande med fokus på yrkesutbildningar.

Motiven för detta förslag till regional satsning på vuxnas lärande är: - Göteborgsregionen är en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Enskilda medlemskommuner har att förhålla sig till detta och mot denna bakgrund blir regiongemensamma satsningar verkningsfulla. Detta bl.a. innebärande att partnerskap med företag kan initieras avseende kompetensutveckling av yrkesverksamma oavsett i vilken medlemskommun dessa bor.

- En väsentligt mycket större upphandlingsvolym skapar en starkare förhandlingsposition v.v. de utbildningsanordnare som kommer att erbjuda utbildning.

- En större kritisk massa med långt fler kostnadsbärare än idag ger förutsättningar för vass IT-utveckling och utveckling av de pedagogiska, didaktiska och organisatoriska formerna för regional vuxenutbildning. Sammantaget alldeles nödvändiga utvecklingssatsningar om

vuxenutbildning skall kunna spela en roll för framtiden.

- GR och dess medlemskommuner går från en organisationsstyrd till en behovsstyrd vuxenutbildning. Detta innebär att medborgarnas och samhällets behov av vuxenutbildning helt styr det utbud som ianspråktas snarare än att ett befintligt kommunalt utbud utgör utgångspunkt för utbildningssatsningarna.

- Konjunkturläget kräver krafttag och en regional satsning enligt ovan är ett bidrag i arbetet med att möta den omstrukturering av arbetsmarknaden som

(27)

Göteborgsregionen står inför. Härvidlag kan stora förväntningar på en samlad regional satsning noteras inte minst från näringslivet.

- Den kraftsamling som nu staten gör på yrkesutbildning för vuxna får långt mycket bättre utväxling om ett mer omfattande regionalt samarbete

etableras. Det ger alltså ett mervärde om samtliga kommuner deltar i samarbetet.

Förslagets principer

Förslaget bygger på följande fem principer:

- avgränsning av innehållet – samverkan avser tillväxtskapande yrkesinriktade utbildningar i likhet med dem som ingår i befintligt samverkansavtal,

- finansieringsform – finansieras av deltagande kommuners budgeterade medel för regionala yrkesutbildningar innebärande att kommunernas tillskjutna medel enbart används av de egna kommuninvånarna,

- beställning av utbildningar – aktuella utbildningar anskaffas via gemensam upphandling från befintligt utbud eller tas fram efter uttalat behov,

- urval bland sökande – former för antagning kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag,

- deltagande kommuner – möjlighet för kommuner som så önskar att ansluta sig till samverkansavtalet vid senare tidpunkt.

Förslaget

Från 2010 gör GR en fördjupad regiongemensam satsning på vuxnas lärande. Fokus kommer att ligga kring tillväxtskapande yrkesutbildningar och syftet är att bidra till uthållig tillväxt och att i detta arbete främst stödja / samverka med regionens näringsliv / arbetsliv.

Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av både

utbildningsresurser och av intresserade studerande samt att härigenom optimera de kommunala resurserna ur både ett ekonomiskt och ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. Satsningen sker i nära samverkan med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen, samt med validering som en del i verksamheten och i dialog med regionens högskolor och universitet och med andra direkt berörda.

De företag som tillsammans med någon, några eller alla ovan nämnda aktörer avser att möta exv. ökad global konkurrens med

(28)

kompetensutvecklingsinsatser får härigenom en samtalspartner mot tidigare kanske uppemot 13.

Satsningen förutsätter en ekonomisk samordning av kommunala resurser som årligen allokeras till yrkesutbildning. Här kan de nya statliga medel avsedda för vuxnas lärande med koncentration på yrkesutbildningarna komma till klok användning. Vidare genomförs upphandling gemensamt, där medlemskommunernas resurser och kunnande nyttjas, avseende de utbildningar som blir aktuella.

Kommunala såväl som fristående aktörer kommer att inbjudas offerera de utbildningar som fastställs regionalt. Våren 2009 kan de kommuner som så önskar genom hängavtal nyttja de ramavtal som upphandlats av

medlemskommunerna.

Förutsättningar för genomförande

Den ekonomiska volym som gäller just beslutade yrkesutbildningar våren 2009, tillsammans med de utbildningar som genomförs hösten 2008, bildar grund. Denna kompletteras med de av staten aviserade platserna samt ett förmodat ESF-stöd som möjliggörs genom den utlysning som just gjorts (se sammanställning nedan).

De kommuner som väljer att ingå i denna regionala samverkan satsar då motsvarande belopp hösten 2009 och våren 2010 som de gjorde hösten 2008 och våren 2009. Dessa kommuner tar också gemensamt del av det

tillkommande statsbidraget samt det ESF-stöd som GR möjligen kan påräkna sig. Hur arbetet med att söka ESF-stöd ska gå till kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag.”

Sammantaget utfaller detta enligt nedan, givet att samtliga

medlemskommuner väljer att delta (principen blir densamma, men omslutningen lägre vid färre antal deltagande kommuner);

Kommunernas gemensamma satsning på yrkesutbildning 30 mkr Förmodad nivå på det tillkommande statsbidraget 20 mkr

Summa 50 mkr

Förslaget förutsätter rationella beslutsvägar, klara spelregler och en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Sammantaget aspekter som kommer att beaktas i det samverkansavtal som är satsningens förutsättning, ett samverkansavtal som i första fasen föreslås omfatta perioden 1 juli 2009 till 31 december 2011.

(29)

Satsningen föreslås att i så stor utsträckning som möjligt göras på ett sådant sätt som tidigare samverkansinitiativ gjorts och inom de numera

väletablerade strukturer som arbetats fram på GR, med Utbildningsgruppen som politisk styrgrupp och med Utbildningschefsgruppen och Vuxgruppen som beredningsorgan.

Det är den regionala nivån som upphandlar de utbildningar som pekats ut som tillväxtskapande. Det lokala perspektivet är centralt inte minst när det gäller behovsinventering och vägledning.

I kommande steg görs regionalt samordnade försök kring sfi. Här kan de s.k. regioncirklarna, inom det regionala vuxenutbildningssamarbetet,

komma att tjäna som plattform. Även utbildningar inom KY är aktuella i det fortsatta arbetet.

Finansieringsmodell

Den sammantagna omfattningen avgörs helt av deltagande kommuners år från år budgeterade medel för regionala yrkesutbildningar samt de

tillkommande statliga medlen och ev ESF-medel (utlysning nummer ett 2009).

Kommunernas tillskjutna medel används enbart av de egna

kommuninvånarna. Ett fördjupat samverkansavtal förutsätter inte alla medlemskommuners deltagande. Möjlighet finns att ansluta sig vid senare tidpunkt.

Modellen innebär att respektive kommuns andel av det regiongemensamma utbildningsutbudet står i direkt proportion till de ekonomiska satsningar som resp. kommun gör år från år på vuxnas lärande och då med fokus på

yrkesutbildningar. Lika stor andel som respektive kommun satsat, lika stor andel av den regionala yrkesutbildning som genomförs kommer respektive kommuns medborgare att kunna ta del av.

Utgör exv Göteborgs Stads andel 55% och Kungsbackas 10% så erhåller dessa båda kommuners medborgare motsvarande andelar yrkesutbildning för vuxna aktuellt budgetår.

(30)

PROCESSBESKRIVNING GR – Yrkesvux

Före utbildningens start

Upphandling och avrop: GR Utbildnings-planering: GR / Vux-UC Vägledning: Hemkom-munen Mottagning: Hemkommunen

Under utbildningen

Antagning: Huvud- mannakom-munen

Efter utbildningen

Myndighetsut-övning, Rektors-funktion: Huvudmanna-kommunen Undervisning: Utbildnings-anordnaren Vägledning, kurativt: Utbildnings-anordnaren Kvalitetskontroll, betygsutfärdare: Huvudmannakom munen Återkoppling till hemkommunen: Huvudmanna-kommunen Effektstudier: GR

Etapp 4 (2010-01-01--2011-12-31)

(31)

Dnr: 08-155.712 Styrelseärende 2009-05-08 Till Förbundsstyrelsen Rapport om

Genomströmning i gymnasieskola inom

Göteborgsregionen

Förbundsstyrelsen beslöt under hösten 2008 att man skulle få en redovisning av genomströmningen av elever inom gymnasieskolan i Göteborgsregionen.

I föreliggande sammanställning, hämtad ur SKLs (Sveriges kommuner och landsting) databas för s.k. ”Öppna jämförelser och daterad 090417,

redovisas uppgifter för variabeln genomströmning per program och skola inom GR oavsett huvudman. Vidare återfinns en kort förklarande text som redogör för SKLs beräkningsmodell.

att i protokollet anteckna den lämnade informationen, samt att förklara uppgiften utförd.

Göteborg 17 april 2009 Nils-Gunnar Ernstson

(32)

1

Genomströmning i gymnasieskola inom Göteborgsregionen

Sammanställning av SKL:s index för gymnasieskolan inom GR (avgångsklasser 2008) I denna sammanställning (biläggs) redovisas uppgifter om genomströmning på tre år för de program och skolor som finns inom GR oavsett huvudman. GR har också rankat

programmens resultat efter variabeln genomströmning. Genomströmning

Med genomströmning avses de elever som går klart sin utbildning på tre år. Uppgifterna gäller för de som påbörjade sin utbildning hösten 2005 och som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2007/08 eller tidigare

Index på programnivå

Statistiken redovisas för varje program i ett index vilket innebär att man ”…visar programmets resultat i förhållande till genomsnittet i riket för just det programmet.” Detta innebär att Index 100 står för programmets genomsnittliga genomströmningsvärde i landet (t ex 71,4 %).

Är riksgenomsnittet för ett visst program (exv Barn- och fritidsprogrammet) 71,4 % så har 71,4 % av eleverna i en årskull på detta program strömmat igenom på tre år.

Följande exempel illustrerar modellen;

- Av skolans elever på Barn- och fritidsprogrammet strömmar 71,4 % igenom på tre år. X-skolans indexvärde för Barn- och fritidsprogrammet blir då 100.

- Vid en annan skola strömmar 80% av eleverna på Barn- och fritidsprogrammet igenom på tre år. Denna skolas indexvärde är då högre än det nationella riksgenomsnittet.

Teckenförklaringar:

* betyder att antalet elever understiger 20. ** betyder att antalet elever understiger 10.

… betyder att antalet elever understiger 3 varpå resultaten ej visas av sekretesskäl. 1

Skolan har genomgått en namnändring under läsåren 04/05 – 07/08, därför redovisas bara värden för de indikatorer som finns för det aktuella namnet.

(F) = Fristående gymnasieskola. GR:s kommentarer till materialet Statistiskt underlag

Att man väljer att markera elevantal under 10 respektive 20 elever beror på att det statistiska underlaget är för litet för riktig tillförlitlighet. Enstaka elever kan få stort genomslag.

Elevgrupper under 3 redovisas inte eftersom det är risk för att individer kan identifieras. Ingångsvärde och tillförlitlighet

Underlaget redovisar inte vilket ingångsvärde eleverna hade med sig då de inledde sina gymnasiestudier. Socioekonomiska förhållanden har inte heller beaktats. Vidare bör longitudinella mätningar göras för att underlag av detta slag skall bli riktigt tillförlitliga. Erfarenheter visar att stor variation kan råda mellan olika årskurser på samma skola och program.

(33)

2 Utvecklingsarbete

SKL förfinar kontinuerligt sitt uppföljningsarbete i Öppna jämförelser och GR har inbjudits att delta i den nationella referensgruppen för kommande sammanställningar.

(34)

Till

Förbundsstyrelsen

Återrapport angående förslag till samverkan kring

”back office-tjänster” inom Göteborgsregionen

Förbundsstyrelsen uppdrog den 15 december 2008 åt förbundsdirektören att i kommundirektörsgruppen ta upp frågan om ett ev. samarbete kring

kommunernas ”back office-tjänster”, t.ex. växel, telefoni, lönehantering osv, samt därefter återrapportera diskussionen till förbundsstyrelsen.

Vid kommundirektörsmötet 23 januari bestämdes att varje kommunchef skulle redovisa en kartläggning av de områden där det finns behov av gemensamma insatser. Dessutom bestämdes att avsätta tid för

gruppdiskussioner kring principerna för ett kommunsamarbete; vilka frågor som bör hanteras inom, mellan eller utanför kommunerna.

Vid möte 20 februari beslöts efter gruppdiskussioner att GR skulle

sammanställa ett förslag kring fortsatt hantering av samarbete kring ”back office-tjänster” m.m, för redovisning i kommundirektörsgruppen, innan förslaget skulle föreläggas förbundsstyrelsen.

Sammanställning av gruppdiskussionerna

Allmänt kring samverkan

Den mindre kommunen har ett större behov av att samarbeta än den större. En positiv inställning finns till att använda sig av privata aktörer vid

upphandling av ”back office-tjänster”. Poängteras att marknaden har en roll i kommunal samverkan. För samverkan krävs ökad styrning men också en långsiktighet. Samverkan är ett förhållningssätt. Framhålls även vikten av att samverka med grannkommunen i vardagsarbetet. Idag pågår

mellankommunalt samarbete på flera håll, t.ex. STO-samarbetet

(Stenungsund, Tjörn och Orust) samt samarbetet Härryda-Bollebygd och Lerum-Partille.

Former för samverkan

Det finns behov av att först göra en kartläggning kring vad vi vill samverka kring samt därefter hitta en struktur för samverkan på kort, medel och lång sikt. GRs roll som samordnade och stödjande i kommunal samverkan bör

(35)

definieras från fall till fall. Det är viktigt att få ett underifrånperspektiv för samverkan. Här har nätverken inom GR en roll.

Den politiska viljan är av stor betydelse för att samverkan ska fungera. Det är därför önskvärt att förtäta mellan politik och förvaltning. Där dessa relationer är täta fungerar samarbetet bäst. Samverkansfrågor bör

kontinuerligt finnas på agendan i kommundirektörsgruppen, och en idé är att ordna en heldag i ämnet tillsammans med kommunalråden.

Förslag till samarbetsområden - bruttolista:

Insatser kring alkoholproblem, IT-konsulter, Upphandlingar (t.ex. inom IT), Gemensam IT-chef, Juridik, Kö-administration (t.ex. barnomsorg),

Förskolor på gränsen, Städ, Vaktmästeri, Krisinformation, Ishall, Gymnasieskolor – specialisering, Pensionsförsäkring, Administrativa system, Överförmynderi, Konsumentrådgivning, Räddningstjänst, Turism, Miljöinspektörer, Livsmedel, Löneassistans, Telefoni, VA-system

GRs analys

Resultatet av diskussionerna i kommundirektörsgruppen kan kategoriseras i tre olika samarbetsområden.

1. Rena ”back office-tjänster”

Exempel på ”back office-tjänster” är växeltjänster, telefoni, IT-stöd, lönehantering och fakturering. Genom samarbete på dessa områden skulle framför allt sårbarheten för den mindre kommunen kunna minskas,

samtidigt som möjligheten att uppnå en mer rationellt utformad verksamhet skulle kunna öka.

2. Verksamheter som kräver speciell kompetens

Det kan handla om upphandling, IT-infrastruktur, överförmynderi,

konsumentrådgivning, miljökontroll m.m. När det gäller verksamheter som kräver olika former av specialkompetens bör alltid kommunens reella möjligheter att rekrytera önskvärd kompetens övervägas. Om det då finns tveksamheter bör även inom detta område samarbetsmöjligheter med i första hand näraliggande kommuner undersökas.

3. Samverkan kring större investeringar

För att säkra beläggning och därmed möjligheter till en kvalitativ och

ekonomiskt rationellt utformad verksamhet bör vid större investeringar, t.ex. inom skola, förskola och barnomsorg, äldreomsorg, idrott eller evenemang, undersökas möjligheter till samordning som främst utgår från ett

(36)

medborgarperspektiv och i mindre grad från ett avgränsat geografiskt område.

GRs bedömning

När det gäller samarbetsområde 1 är GRs bedömning att

medlemskommunerna, i första hand med de närmaste grannkommunerna, bör söka hitta praktiska, rationella och kvalitativa lösningar i ett

medborgarperspektiv.

När det gäller samarbetsområden 2 och 3 är GRs bedömning att medlemskommunerna före större projekt eller investeringar inom exempelvis något av nämnda områden bör undersöka

samarbetsmöjligheterna med en eller flera grannkommuner. För den händelse någon kommun inte kan hitta en lösning för ett samarbetsområde genom dialog med grannkommunerna kan en möjlighet vara att försöka hitta en gemensam lösning genom att ge GR ett uppdrag på området. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att med denna återrapport anse rubricerade uppdrag till förbundsdirektören vara genomfört.

Göteborg 2009-04-21 Nils-Gunnar Ernstson

(37)

Dnr: 09-100.021 Styrelseärende 2009-05-08

Till

Förbundsstyrelsen

Ekonomisk rapport för GR kvartal 1 (jan-mars år

2009)

Det ekonomiska resultatet för GR per sista mars 2009 är 2 043 Kkr. Resultatet för samma period fg. år är 1 279 Kkr.

Omsättningen för GR under årets tre första månader är 36,2 Mkr. 2008 års omsättning för samma period var 37,3 Mkr. Prognosen är ett positivt resultat vid årets slut. För ytterligare detaljer, se bilaga.

Dotterbolag

Gryning Vård AB har per sista mars ett resultat på 1 130 Kkr och en omsättning på 90,8 Mkr.

ISGR har per sista mars ett resultat på 63 Kkr och en omsättning på 19,4 Mkr.

Meritea AB rapport per sista mars 2009 är ännu ej klar. Uppgifter delges Meriteas styrelse den 29 april.

att anteckna mottagandet av ekonomisk rapport för GR för perioden januari – mars 2009.

Göteborg 21 april 2009 Nils-Gunnar Ernstsson

(38)

Verksamhet . Intäkt Kostnad Resultat mars 2009 Resultat mars 2008 Styrgruppernas verksamhet

FoU i väst 2 944 -2 944 0 0

Miljö och samhällsbyggnad 3 271 -3 349 -78 -229

Sociala och arbetsmarknadsgruppen 7 172 -6 285 887 190

Utbildningsgruppen 13 264 -13 453 -189 -719

Styrgruppernas verksamhet Totalt 26 651 -26 031 620 -757

Övrig verksamhet

Gemensam administration 3 003 -1 966 1 037 957

Politik 192 -90 101 211

Räntor 0 264 264 745

Transfereringar till andra organisationer 6 352 -6 331 21 123

Övrig verksamhet Totalt 9 547 -8 124 1 423 2 036

Totalt 36 198 -34 155 2 043 1 279

Ett positivt saldo innebär en reservation av intäkter (+), ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader (-)

Verksamhet Kkr

FoU i väst 9 384

Miljö och samhällsbyggnad 6 969

Sociala- och arbetsmarknadsgruppen 2 812

Utbildningsgruppen 3 455

Gemensam administration -553

Lämnade bidrag 0

Räntor 0

Politik 0

Reserverade medel i pågående projekt & pågående arbete, jan-mars 2009

(39)

Anteckningar Förbundsstyrelsen 2009-04-03 Gunnel Rydberg

Minnesanteckningar från regional dialog med

förbundsstyrelsen 2009-04-03

1. "Fattiga och rika – segregationen ökar"

Jon Hogdahl, Uppsala universitet, presenterar utredning gjord på uppdrag av Göteborgs Stad. Sociala, ekonomiska och etniska skillnader har kartlagts. Både Göteborgsregionen och Göteborgs Stad är starkt segregerade och polariseringen ökar. Den starka uppdelningen mellan boendeformer i olika områden har skapat en geografisk uppdelning av invånarna. Hälften av bostadsområdena i Göteborgsregionen består till mer än 90 procent av bara en upplåtelseform, vilket för det mesta är egnahemsområden. Med undantag för Alingsås, Partille och Mölndal har alla kommuner runt Göteborg en andel egnahemsboende 70 procent eller mer. Göteborgs Stad har endast 28 procent. Ju större andel av de boende i ett område som bor i egnahem desto lägre är andelen med utländsk bakgrund.

Studien visar även att det är svårare för en arbetslös att komma tillbaka till sysselsättning om många i grannskapet är arbetslösa, och effekten är tydligare ju mindre grannskapet är.

Ur diskussionen:

• Var ligger politikens möjligheter här; var kan man agera?

Svar: Att ha arbete är det absolut viktigaste för integrationen. Förtätning och blandade upplåtelseformer är andra viktiga faktorer.

• Vilken är effekten av regionförstoringen för integrationen? Svar: har inte klarlagts.

• Hur ser du på arbetsmarknaden idag?

Svar: På 70-talet fick invandrare ofta arbete direkt när de kom till Sverige; det är stor skillnad mot idag.

• Hypotetisk fråga: Om vi inom Göteborgsregionen bestämmer oss för att kranskommunerna fr.o.m. nu endast bygger hyresrätter och Göteborg endast villor – vad händer då?

(40)

• Det är viktigare att fokusera på yrkesidentiteten än på etniciteten. • Vi behöver ta hänsyn till att det finns både självvald och påtvingad

segregation.

• För invandrare betyder ofta familjen mycket. Sponsrade kollektivtrafikkort kan vara ett sätt att underlätta för att besöka släkt och vänner.

2. Information från arbetet inom arbetsmarknad och omställningskontoret

Eva Wettermark informerar. Inom AF revideras nu arbetslöshetstalen och en ny prognos väntas 7 april. Den pekar på 250 000 arbetslösa för riket 2009. Vi ser ett ökat antal inskrivna vid AF i Göteborgsregionen. Nyttjandet av aktivitetsstöd ökar också. Satsningen sker fortfarande mot arbetspraktik samt jobb och utvecklingsgaranti för ungdomar under 25 år. Coaching och matchning är i fokus.

Boye Johansson informerar. I svaret på det brev som regionala företrädare skickade till AF centralt skriver generaldirektören att AF inte har några planer på omorganisationer men att man hoppas på fortsatt god dialog och samverkan med den lokala nivån. Men problemen är inte lösta. Fortfarande upplever man regionalt begränsningar i samarbetet pga. regelverket.

Omställningskontoret arbetar vidare genom att stimulera till att människor rekryteras till jobb där behoven finns men även till att starta eget och till studier. Projektet Västkraft startar nu där syftet är att kompetensutveckla anställda som riskerar att bli varslade eller redan har sagts upp. Västkraft är ett samverkansprojekt mellan GR, BRG, kommunerna, Teknikföretagen, AF, m.fl.

3. Åtgärdsplanering 2010-2021

Håkan Wennerström informerar. Den statliga ramen för planeringsperioden för alla trafikslag är 417 miljarder kr plus/minus 15 procent. 64 är vikta för drift och underhåll av järnväg, 136 för drift och underhåll av vägar samt 217 för utveckling av väg och järnväg. Här ibland ryms både namngivna

åtgärder och potter.

Det finns flera kriterier för prioritering av åtgärder från trafikverkens perspektiv. Infrastrukturpropositionen och de transportpolitiska målen ska uppfyllas. Fyrstegsprincipen ska gälla liksom prioriteringar i regionala systemanalyser, samhällsekonomisk lönsamhet samt medfinansierng.

(41)

9 miljarder finns i nuläget i hela riket till nya namngivna objekt för alla trafikslagen. Inom denna ram finns i Västsverige t.ex. Slambymotet, E18 Karlstad, 45:an vid Marieholm, E20 Hova och Åbro – Vädermotet. Dessa objekt kräver medfinansiering, och det är upp till de regionala och lokala aktörerna att diskutera detta. Den 1 juni ska alla avsiktsförklaringar vara inlämnade.

Vägverket har regionalt diskuterat om K2020-satsningar ska hanteras inom namngivna objekt eller i potter som prövas varje år. Namngivna objekt riskerar att senareläggas, och Vägverket har därför sagt att eftersom K2020 är ett så starkt varumärke kan det läggas i potterna, för att processen ska kunna påskyndas.

Georgia Larsson informerar. På BRUs möte 2009-05-05 kommer

diskussionen om prioritering av objekt i den regionala infrastrukturplanen för perioden 2010-2021 att fortsätta. Önskvärt är att förbundsstyrelsen tar ställning till om regionala medel ska kunna avsättas för finansiering av nationella objekt. Objekt inom den nationella planen som kan lyftas fram är förstärkning av dimensionen nord-ost i Göteborgsregionen genom satsning på bl.a. knutpunkten i Gamlestaden.

Ur diskussionen:

• Det är tveksamt om vi bör flytta regionala medel till den nationella planen utan att veta vilka konsekvenser det får.

• Att staten ger upp sitt ansvar för den nationella planen är en principiell fråga att diskutera.

• Vi har en förhandlingssituation framför oss och bör därför lita på att GRs representanter i BRU i fortsatta diskussioner i beredningen verkar för bästa möjliga måluppfyllelse för K2020 och Göteborgsregionen.

4. Information från Stenungsunds kommun

Bert-Inge Hogsved, skaparen av Hogia data, informerar om företagets framväxt och framgångsfaktorer sedan bildandet i en villakällare i slutet på 70-talet. Företaget är familjeägt sedan starten och har byggt sin verksamhet på redovisningsprogram, löneprogram och program för transportsystem. Framgångsfaktorerna är bl.a. att företaget är självfinansierat och att man haft som inriktning att engagera människor.

(42)

Styrelseärende 2009-05-08 Till Förbundsstyrelsen

Anmälningsärende från presidiet

Från sammanträde 2009-03-16

§ 272 Ansökan till Mistra om center för hållbar stadsutveckling

Presidiet beslöt att GR ställer sig bakom konsortiets ansökan till Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, för etablering av ett kunskaps- och forskningscenter om hållbar stadsutveckling, att GRs bidrag till

medfinansiering hanteras i ordinarie beslutsprocess, samt att vid positivt besked från Mistra ges förbundsdirektören i uppdrag att i samverkan med övriga parter i konsortiet förhandla fram ett förslag till avtal med Mistra. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att anteckna anmälningsärendet till protokollet

Göteborg 21 april 2009

(43)

Fastställande av revideringar i GRs

förbundsordning

GRs förbundsfullmäktige beslöt 2008-06-10 att för egen del anta förslag till revideringar i Göteborgsregionens kommunalförbunds förbundsordning enligt skrivelse som följer. Den reviderade förbundsordningen har därefter varit utsänd på remiss till medlemskommunerna. Alla GRs

medlemskommuner har antagit den reviderade förbundsordningen genom beslut i respektive fullmäktigeförsamling.

Det antagna förslaget till revideringar innebär följande:

Revideringar i GRs förbundsordning föreslås inom § 2, Förbundet har till ändamål:, på två punkter, för vilka redogörs nedan:

1. Myndighetsutövning inom valideringsområdet

Med anledning av ett eventuellt behov av att GR skulle engagera sig i myndighetsutövning inom valideringsområdet, i samband med bildandet av Meritea AB, beslöt förbundsstyrelsen 2006-05-16 att rekommendera medlemskommunerna att bemyndiga Utbildningsgruppen att svara för en eventuell myndighetsutövning. Som en följd av detta beslöt

förbundsfullmäktige 2006-06-13 att införa följande tillägg i GRs

förbundsordning, under 2 § Förbundet har till ändamål; ”att inom ramen för den regionala valideringsverksamheten svara för validering mot nationella kursplaner och för den myndighetsutövning som följer uppdraget.”

Förbundsfullmäktige beslöt samtidigt att detta beslut skulle gälla ”under förutsättning att regeringens förslag i prop. 2005/06:148 inte fastställs eller om oklarheter kvarstår avseende tillståndsgivning kopplad till

(44)

Eftersom regeringens prop. 2005/06:148 trädde i kraft 1 juli 2006 gäller alltså inte förbundsfullmäktiges beslut på denna punkt.

Därför föreslås nu att ovanstående kursivmarkerade tillägg tas bort ur GRs förbundsordning.

2. § 2 Intagning till gymnasieskolan

Efter synpunkter framkomna vid inspektionsbesök från Skolverket

angående förbundsordningens skrivning om intagning till gymnasieskolan beslöt Utbildningsgruppen 2008-03-06 föreslå att i 2 § Förbundet har till ändamål;, följande lydelse ”att svara för intagningen till gymnasieskolan enligt skollagen” ändas till följande lydelse: ”att genom

Utbildningsgruppen svara för intagningen till gymnasieskolan enligt Skollag och Gymnasieförordning samt inom ramen för gällande

samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan”. Enligt Kommunallagen ska den reviderade förbundsordningen fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige (KL 3 kap 27 §).”

att föreslå förbundsfullmäktige att besluta att fastställa förslaget till förbundsordning att gälla fr.o.m. 2009-06-09, samt

att förklara förbundsstyrelsens beslut vara omedelbart justerat Göteborg 2009-04-21

(45)

Förbundsstyrelsen

Bestämmande av tid för förbundsfullmäktiges

sammanträden 2010

att föreslå förbundsfullmäktige att besluta

att fullmäktiges sammanträden 2010 äger rum onsdagen den 16 juni samt onsdagen den 15 december.

Göteborg den 20 april 2009 Nils-Gunnar Ernstson

(46)

Kungörelse av förbundsfullmäktiges

sammanträden under år 2010

att föreslå förbundsfullmäktige att besluta

att kungörelser om fullmäktiges sammanträden, innefattande uppgifter om de ärenden som ska behandlas, under år 2010 ska införas i

Göteborgs-Posten och Metro.

Göteborg den 15 april 2009

(47)