Årsrapport Luftföroreningar

ISSN 1401-243X

R 2009:4

Årsrapport Luftföroreningar

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR!

Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001.

För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete.

Miljöpolicy

Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder.

Vår egen påverkan

Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan.

Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp.

Ständiga förbättringar

Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan.

Bli ledande

Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verk-samhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete.

Samarbete med andra

Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer.

Vi själva som resurs

Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 1

Förord

Denna årsrapport är till stor del en sammanfattning av de månadsrapporter som Miljöförvaltningen regelbundet publicerar i samarbete med Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Dessutom finns en sammanställning av de nedfallsmätningar som förvaltningen gör.

Redan 1959 började Göteborg med mätningar av luftföroreningar. Då handlade det om enklare provtagare för sot och svaveldioxid. Senare kom andra föroreningar i fokus, som kvävedioxid och senare partiklar, och samtidigt utvecklades tekniken för mätningar. 1975 fick vi våra första

moderna instrument, automatiska med kontinuerlig analys och lagring av data. Vår fasta mätstation på den tiden fanns på taket till GP-huset vid Odinsgatan, i samma hus som förvaltningen hade sina lokaler. Senare flyttades mätstationen till taket på Femmanhuset i Östra Nordstaden, dit

förvaltningen tidigare hade flyttat. Den stationen finns kvar ännu idag, trots att förvaltningen sedan länge bytt kontorslokaler flera gånger.

Mätningar i taknivå ger en bra bild av bakgrundshalter och långtidstrender. Men det är också viktigt att ha kännedom om situationen på gatunivå, där vi vistas. Därför fick förvaltningen 1980 möjlighet att skaffa en mobil mätvagn, en vagn som skrotades 2007. Under senare år har tre mobila stationer tillkommit varav en är en DOAS-kontainer.

1990 bildades Göteborgsregionens luftvårdsprogram som skaffade två fasta takstationer: Järntorget och Mölndal. De skaffade också en mobil station, som idag är inbyggd i fundamentet till gångbron över E6 i Gårda.

Förvaltningen fick 2002 möjlighet att starta ytterligare en fast mätstation, denna gång med

mätningar i gatunivå. Den stationen finns i Haga, vid Sprängkullsgatan, där mäts sedan 2005 också partiklar som PM10 och sedan 2006 även PM2.5. PM2.5 mäts för övrigt också vid Femman och i

Gårda i Vägverkets regi sedan början av 2006.

De åtta mätstationerna som nu finns i Göteborgsområdet kan samtliga mäta kvävedioxid, sex har utrustning för att mäta partiklar, tre mäter ozon, fem mäter svaveldioxid, sex kan mäta

kvävemonoxid (NO) och bensen mäts vid två.

Via förvaltningens webbplats kan man få information från samtliga mätstationer, uppdatering sker varje timma. Där finns också mätdata från de meteorologiska stationerna som ingår i förvaltningens och luftvårdsprogrammets övervakningssystem. På webbplatsen finns förutom alla

månadsrapporter sedan 1995, också en lång rad andra rapporter, bl. a. tidigare årsrapporter. Under 2008 fick Göteborg en ny web-portal dit miljöförvaltningen luftinformationssida nu har flyttat. Under 2009 kommer successivt all information att föras över till den nya sidan.

Innehåll

Förord ... 1

Innehåll ... 2

Sammanfattning... 3

Karta över mätplatserna 2008 ... 3

Inledning... 5

Beskrivning av de fasta mätstationerna ... 6

Luftföroreningar 2008 ... 9 Allmänt ... 9 Kvävedioxid (NO2) ... 11 Partiklar, PM10 och PM2.5... 14 Bensen (C6H6)... 17 Svaveldioxid (SO2) ... 18 Sot ... 19 Kväveoxider (NOx) ... 20 Nedfallsanalyser ... 21

Bilaga 1. Diagram luftföroreningar... 23

Kvävedioxid, Femman ... 23 Partiklar, Femman ... 24 Ozon, Femman ... 25 Svaveldioxid, Femman... 26 Sot, Femman ... 27 Kväveoxider, Femman ... 28 Kolmonoxid, Femman... 29

Breuerdiagram för olika luftföroreningar ... 30

Bilaga 2. Diagram – väder ... 31

Vädersammanfattning för år 2008... 35

Bilaga 3. Tabeller luftföroreningar ... 38

Månadsmedelvärden från GP-huset och Femmanstationen ... 38

Bilaga 4. Nedfallsanalyser -tabell ... 41

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 3

Sammanfattning

År 2008 var ett ganska normalt år, vädermässigt sett. Vi hade en ganska mild vinter, en fin sommar till slutet av juli och en mild och regnrik höst. Vädret har ju en betydande inverkan på de luftförorenings-halter vi mäter, framförallt timmar och dygn med överskidanden av miljökvalitetsnormerna framkallas av extrema vädersituationer där det i slutändan blir nästan helt vindstilla. Sådana tillfällen förekom till exempel under en period i slutet av mars, en dag i maj och ett par dagar i december då luftförorenings-halterna var höga.

Under 2008 har i stort sett alla stationer varit i drift under större delen av året till skillnad från år 2006 då vi hade en hel del bortfall av mätdata.

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid började gälla år 2006. Det finns normer för år, dygn och timma. En närmare presentation av normerna finns i tabell 15 (bilaga 5).

Årsmedelvärdet överskreds inte på någon av stationerna. Undantaget var Gårda. Den stationen är dock placerad i ett mycket utsatt läge. Stationen ger en bra bild av de sämsta tänkbara förutsättningar, men ingen beskrivning av situationen där många människor vistas under längre perioder. I Haga underskreds värdet för andra året i rad, vilket är en positiv tendens även om halterna var högre än under 2007. Dygnsnormvärdet är det svåraste att nå. Det överskreds på alla stationer utom Femman och vid Mölndal (där det tangerades). Överskridandet i Haga var kraftigt och i Gårda mycket kraftigt. Normvärdet för timmar överskreds mycket kraftigt i Gårda. Även stationen i Haga hade för många överskridanden liksom Järntorget. Normen överskreds inte vid Femman eller Mölndal.

Ser man till trenden för halterna av kvävedioxid vid takstationerna, så ser den ut att gå i rätt

riktning, om än mycket långsamt. Årsmedelvärdena på Femman var under 2008 de lägsta uppmätta överhuvudtaget sedan mätningarna påbörjades 1975. Detsamma gäller för Mölndal men inte vid Järntorget. Men miljökvalitetsnormerna gäller även i gatunivå och där har vi inte lika långa mätserier från våra fasta stationer. På stationen i Haga kan vi se att trots att vi idag har en bättre luftkvalitet än på 80-talet så motsvarar den ändå inte dagens krav.

Även EU-direktivens krav som är något mildare än de svenska och ska klaras först år 2010, är delvis svåra att nå. Årsmedelvärdet för kvävedioxid är det samma i EU-direktivet som

miljökvalitetsnormen, och det har fram till 2006 alltid överskridits i Haga. Därför var det glädjande att normen klarades för 2008 precis som för 2007.

Trenden för ozon har varit svagt ökande, vilket till stor del beror på att halterna av ozon ökat på kontinenten. Under 2008 förekom det dock ganska få dagar med höga ozonhalter under sommaren, normvärdet för information till allmänhet nåddes aldrig. Anledningen till de relativt låga halterna är en relativt solfattig sommar men även under våren brukar ozonhalterna vara höga och den var solig. Miljökvalitetsnormerna för PM10 började gälla år 2005. En närmare presentation av normerna finns

i tabell 15 (bilaga 5).

Årsmedelvärdet för PM10 överskreds inte vid någon av de sex mätplatserna under året. Miljökvalitetsnormen för dygn klarades vid alla stationer, till och med vid Gårda. En del av förklaringen till detta kan vara den CMA-spridning (CMA är kalciummagnesiumacetat ett

dammbindningsmedel) som skett på vissa gator under vinter och förvår. Totalt gjordes detta vid sex tillfällen vilket förhoppningsvis har minskat antalet överskridanden med sex dygn.

Sedan lång tid tillbaka har halterna av svaveldioxid och sot minskat till knappt mätbara värden från att ha varit det dominerande luftföroreningsproblemet på 60 och 70-talet.

Överskridanden av MKN Femman Mölndal Järntorget Haga Gårda

NO2 år/dygn/timma nej/nej/nej nej/nja/nej nej/ja/ja nej/ja/ja ja/ja/ja

PM10 år/dygn nej/nej/nej nej/nej/nej nej/nej/nej nej/nej/nej nej/nej/nej

Karta över mätplatserna 2008 1 4 3 9 2 5 6 7 8 11 12 13

Figur 1. Karta över mätplatser för luftföroreningar under år 2008. Mätresultat från en del av de mobila stationerna har redovisats eller kommer att redovisas i separata rapporter.

1. Femman 2. Mölndal, DOAS 3. Järntorget, DOAS 4. Gårda, DOAS 5. Haga, DOAS 6. Friggagatan, Mobil

7. Partille, Mobil 8. Frölunda Torg, DOAS-Mobil

9. Lindholmen, DOAS-Mobil 10. Järnvågsgatan, Mobil – vid nr 3 på kartan 11. Karl Johansgatan, Mobil 12. Bergsjön, Mobil

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 5

Inledning

Den 1 januari 1999 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) i Sverige för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. Sverige hade tidigare gränsvärden för svaveldioxid, sot och kvävedioxid.

Miljökvalitetsnormerna gäller i gatunivå och ersätter tidigare gällande gränsvärden och riktvärden. Normerna för kvävedioxid (NO2) gäller från och med år 2006.

Under 2001 infördes miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10) som gäller från och med 2005. Miljökvalitetsnormer finns också för kolmonoxid, från och med år 2005, och för bensen för år 2010. Gällande miljökvalitetsnormer framgår av tabell 15 i slutet av rapporten. Här finns också angivet de miljömål som är uppsatta för vissa ämnen.

Kommunerna är skyldiga att kontrollera att normerna inte överskrids. Om de överskrids ska ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvaret för detta ligger hos staten men kan delegeras till kommunerna. För Göteborg gjordes under 1999 en prognos för hur situationen år 2006 skulle bli avseende kvävedioxid, vilken visade att det fanns behov av åtgärder för att klara normvärdena. Detta ledde till att ett förslag till åtgärdsprogram togs fram av länsstyrelsen och regeringen fattade i december 2004 beslut om åtgärdsprogram. Beslutet innehöll också ett uppdrag till länsstyrelsen att ta fram och fastställa ett kompletterande åtgärdsprogram för kvävedioxid, som antogs i maj 2006. Ett åtgärdsprogram för minskning av partikelhalterna har också antagits.

I Göteborgsområdet mäter Miljöförvaltningen (MF) och Göteborgsregionens Luftvårdsprogram (LVP) luftföroreningshalterna med tre fasta trendstationer, två fasta gaturumsstationer och tre mobila mätstationer. Trendstationerna ligger på Femmanhuset i Östra Nordstaden, på Folkets Hus vid Järntorget och i Mölndal vid E6:an. På dessa stationer sker mätningarna i takhöjd. Orsaken till att trendstationerna inte är placerade i gatunivå är att lokala förhållanden och förändringar är mycket varierande. Nu finns det dessutom två gaturumsstationer, som mäter vid belastade områden, i Gårda och vid Sprängkullsgatan i Haga.

Med de tre mobila mätstationerna görs mätningar i gatunivå på platser som är särskilt utsatta eller intressanta av andra anledningar, i Göteborg eller i övriga Göteborgsregionen. Mätdata från dessa mätningar redovisas inte i denna rapport men mätplatserna framgår av kartan på föregående sida. Uppgifterna från de kontinuerliga mätningarna överförs till en mätdatabas i ett

luftövervakningssystem. Systemet får data från ett stort antal mätstationer i och utanför Göteborg, de fem fasta och de tre mobila luftstationerna, samt ytterligare fem meteorologiska mätstationer. Luftövervakningssystemet innehåller utöver mätdatabasen även en emissionsdatabas (EDB), spridningsmodeller och prognosprogram. Ett projekt som inleddes under 2007 var ”Ren StadsLuft” där detaljerade spridningsberäkningar görs för Göteborg. En bild som visar ett resultat finns på sidan 10.

Miljöförvaltningen sammanställer varje månad mätdata i en rapport som finns tillgänglig på förvaltningens hemsida. På hemsidan redovisas också aktuella mätvärden varje timma, samt diagram över timvärden den senaste veckan.

Den nya hemsidan finns på: http://www.goteborg.se/luften

Denna rapport är en sammanställning av månadsrapporterna med fler bakgrundsvärden, trender och jämförelser med mål och gränsvärden för de föroreningar som mäts på mätstationerna i

1 Station Femman

Här har vår huvudstation legat sedan 1987. På plattformen på taket ser man intagen till mätinstrumenten och delar av den meteorologiska utrustningen. Här mäts både den horisontella och den vertikala vinden, temperatur, fuktighet, lufttryck och solinstrålning.

Här tas också månadsprov av nederbörd för analys och det utförs kontroll av luftföro-reningarnas effekt på bl. a koppar och marmor.

Här på bilden inifrån mätrummet syns i vänstra racket följande instrument: Kolmonoxid, datalogger, ozon, svaveldioxid.

I mitten: PM2.5, lufttryck,

kalibreringsinstrument. Till höger: PM10 och NOx.

Utrustningen på bordet tillhör IVL som mäter VOC.

2 Station Mölndal

Mölndal är en DOAS-station som tillhör Göteborgs-regionens Luftvårdsprogram och har varit igång sedan 1989. Den har tidigare mätt längs två sträckor över E6:an men numera är det bara en sträcka över leden. Den andra sträckan kommer att dras över centrala Mölndal senare.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 7

På taket till Folkets hus sitter nu mottagaren för DOAS-utrustningen. Lampan för den ena sträckan sitter på ett tak på andra sidan E6:an. Här syns DOAS-mottagaren på taket riktad mot lampan på andra sidan E6:an. Analysutrustningen står i ett vindsutrymme under mottagaren.

3 Station Järntorget Järntorget är en DOAS-station som tillhör Göteborgsregionens Luftvårdsprogram.

Den har varit i drift sedan 1989, med upp till sex olika

mätsträckor över staden. För närvarande används sträckorna 1, 3, 5 och den nya sträckan 6 rakt över Götatunnelns västra

mynning. På taket till Folkets hus sitter mottagarna till analysatorn.

Här är utsikt söderut från Folkets Hus tak. Lampan till sträcka 3 kan svagt skönjas på ett hustak under kyrktornet till höger i bild. Sträcka 1 och 3 mäter SO2, NO2 och O3. Sträcka 5 och 6 mäter endast NO2.

4 Gårdastationen Stationen är numera inrymd i fundamentet till gångbron över E6, Kungsbackaleden. Den är en DOAS-station som ingår i Göteborgs-regionens Luftvårdsprogram Bakom hålet i väggen finns mottagaren. Lampan sitter på en husvägg 185 meter norrut. Mätsträckan löper således parallellt med vägen. Här mäts vi kväveoxider (NO och NO2), SO2, bensen och numera även PM10.

Instrumentet för PM10 står

mellan de två betongsocklarna i en särskild väderskyddad låda. Här mäts sedan februari 2006 även PM2.5 i Vägverkets regi. 5 Hagastationen Ny sedan 2002 är DOAS-stationen vid Sprängkullsgatan i utkanten av Haga. Tätt utefter fasaden mäts halterna av NO, NO2 och bensen.

I alkoven till vänster i bild har ett TEOM-instrument placerats och under 2006 har det tillkommit ett instrument för mätning av mindre partiklar, PM2.5.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 9

Luftföroreningar 2008

Allmänt

Luftvård omfattar emissioner, halter, spridning och nedfall. Dessutom är det av intresse att

belysa den exponering som människor, växtlighet, djur och material utsätts för och olika

källors bidrag till föroreningsnivån.

Beskrivning av övervakningssystemet

Den mättekniska grunden till luftövervakning utgörs av:

• Mätinstrument för luftföroreningar

• Meteorologiska stationer

• Miljöövervakningssystem med spridningsmodell

I Göteborgsområdet finns fasta takstationer, två fasta gaturumsstationer och tre mobila mätstationer. Takstationerna ligger på Femmanhuset i Östra Nordstaden, på Folkets Hus vid Järntorget och i Mölndal vid E6:an, de två senare med DOAS-instrumentering (Differentiell Optisk Absorbtions Spektroskopi), dvs. mätning av ljusets förändring längs en sträcka.

Dessutom finns det två gaturumsstationer, som mäter vid belastade områden, i Gårda och vid Sprängkullsgatan i Haga samt tre mobila mätvagnar, varav en är en DOAS-kontainer.

Meteorologiska mätningar (temperatur, vindriktning, vindhastighet mm) utförs i anslutning till alla mätstationer. Dessutom finns det vädermaster vid Järnbrottsmotet, Åby travbana, Transportgatan (Tagene), Skansen Lejonet och Risholmen.

Mätdata hämtas varje timma från alla stationer och görs sedan tillgänglig på Internet inom ca 20 minuter, systemet gör dessförinnan automatiskt en grov kontroll av att värdena är rimliga. Systemet består bland annat av en modul för hantering av emissionsdatabaser (EDB), en presentationsmodul samt en modul för spridningssimuleringar. EDB:n innehåller uppgifter om utsläpp i hela Göteborgsregionen. I EDB:n lagras uppgifter om utsläpp från punkt-, yt-, grid- och linjekällor. Den består av en datalagringsdel och en beräkningsdel. Till alla utsläpp finns uppgifter om koordinater, kommun, region, län och beskrivning av källorna i tid och rum, branscher mm. Denna del kan användas för spridningsberäkningar.

Mätdata från mätstationerna finns lagrade i en separat modul. Härifrån exporteras den data som presenteras på Internet varje timma.

I spridningsmodulen kan simuleringar från EDB:n och enskilda källor beräknas.

Vädersituationen för den aktuella simuleringen kan bestämmas utifrån lagrade uppgifter

eller från en tänkt situation.

På nästa sida visas ett exempel på en spridningssimulering som gjorts inom projektet ”Ren Stadsluft”.

Spridningsbild av NO2, 98%-il timvärden för 2007

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 11

Kvävedioxid (NO

)

Kväveoxider (NOx, dvs. NO och NO2) bildas vid all slags förbränning. NO är en färglös, luktfri gas. All NO kommer att förr eller senare oxideras till NO2. Emissionerna sker huvudsakligen som NO, men i närvaro av ozon sker en snabb oxidation till NO2. Gasen kan bl.a. leda till

vävnadsskador i lungorna eller bidra till att lungornas förmåga att försvara sig mot luftföroreningar minskar. NO2 kan alltså bidra till ökad frekvens av luftvägsinfektioner och till uppkomst av lungcancer. Hur känslig man är mot NO2 varierar mycket från person till person, astmatiker är särskilt känsliga. NO2 kan öka astmareaktionen hos folk som är allergiska mot t ex pollen. I tätorter är trafiken den helt dominerande källan till NOx-halterna, vilket också innebär att föroreningshalterna varierar i takt med trafikintensiteten.

Trenden för halterna av NO₂ har varit svagt minskande sedan mitten på åttiotalet. Något oroande är de senaste årens ökningar i Gårda och Haga. Värdena under 2007 i Haga var lägre än åren

dessförinnan men 2008 var de åter höga.

0 10 20 30 40 50 60 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Årsmedelvärden av NO2 Kvävedioxidhalter i Göteborg  Femman Järntorget Mölndal Gårda Haga NO2µg/m3

Figur 2. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet.

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid är 40 µg/m3 som medelvärde under ett helår. Extremvärden i form av 98 %-iler (dvs. 175 timmar på ett år med 100 % mätdata) är 90 µg/m3 för timmedelvärden och 60 µg/m3 för dygn (sju dygn på ett år). Normerna ska klaras från och med år 2006.

Årsmedelvärdet klarades vid alla takstationer och i Haga men överskreds vid Gårda. Värdena under 2008 underskreds för andra gången vid Sprängkullsgatan (Haga) men var högre än under 2007. För Femman och Mölndal är värdena de lägsta vi någonsin har mätt upp.

Miljökvalitetsnormen för timma har vid mätningarna ovan tak inte överskridits under året vid Femman eller Mölndal, men tyvärr vid Järntorget. 98 %-ilerna ligger mellan 78 och 93 µg/m3, vilket innebär att normvärdet för timma överskreds 81-204 gånger.

Miljökvalitetsnormen har dock överskridits vid hårt trafikerade gator inne i centrala Göteborg. Gårda och Haga hade 139 µg/m3 respektive 112 µg/m3 som 98 %-il av timmedelvärdena.

Gårda hade hela 968 och Haga 486 timmar över normvärdet. I Gårda har vi inte mätt upp så många överskridanden sedan 1996. Haga har inte haft så många överskridanden tidigare, vilket gör att det lägre årsmedelvärdet framstår ännu mera positivt.

Kvävedioxid i Göteborg 2008, timvärden över MKN 0 200 400 600 800 1000 1200 Femman Centrum Mölndal sträcka 1 Järntorget sträcka 1 Järntorget sträcka 3 Järntorget sträcka 5 Järntorget sträcka 6 Gårda Haga An

tal timmar med

NO 2-h a lter över 90 µg/m 3

januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december MKN (98%-il timvärden-helår) - max 175 timmar

Figur 3 Diagram visande antal timmar över MKN-värdet för NO2 under år 2008 vid alla fasta

stationer.

Diagrammet ovan visar antalet överskridanden under året, där det framgår att alla takstationerna har klarat normvärdet under året. Mölndalsmätningen sker rakt över en motorväg och Järntorget sträcka 6 går rakt över Götatunnelns mynning vilket förklarar att dessa sträckor har något fler överskridanden.

Kvävedioxid i Göteborg 2008, dygnsvärden över MKN

0 20 40 60 80 100 120 Femman Centrum Mölndal sträcka 1 Järntorget sträcka 1 Järntorget sträcka 3 Järntorget sträcka 5 Järntorget sträcka 6 Gårda Haga

Antal dygn med NO

2

-h

alter över

60 µg/m

3

januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december MKN (98%-il dygnsvärden-helår - max 7 dygn)

Figur 4 Diagram visande antal dygn över MKN-värdet för kvävedioxid.

Gatustationerna Gårda hade redan i februari fått för många överskridanden och i mars hade även Haga fått det. Järntorget hade också tidigt haft för många överskridanden. Endast Femman har klarat normen medan Mölndal hade ett överskridande för mycket.

Dygnsvärdet på 60 µg/m3 är det värde som är störst problem med att klara, det innebär att högst sju dygn får överskrida detta värde under ett år, detta kallas för 98 % -il. Motsvarande 98 %-iler av dygnsvärdena låg nu på 52 µg/m3 (4 dygn) vid Femman, 65 µg/m3 (13 dygn) vid Järntorget och 62 µg/m3 (8 dygn) i Mölndal. Vid Gårda låg 98 %-ilen för dygn på 100 µg/m3 (111dygn) och Haga hade 85 µg/m3 (42 dygn).

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 13

Kvävedioxid MKN FEMMAN JÄRNTORGET MÖLNDAL

NO2 µg/m3 2006 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008

Medelvärde 40 24,9 24,2 25,6 24,4 22,9 28,7 26,1 25,7 23,9 26,8 28,1 29,4 35,3 25,8 24,1 Max-timme 209 207 305 226 224 189 189 218 151 152 166,1 238,7 166,6 167,2 169,3 98 %-il tim 90 78,4 78,1 84,5 79,2 77,6 84,6 82,7 87,9 77,7 93,3 88,5 97,0 110,7 87,5 87,0 Antal timmar >90 175 96 89 135 98 81 128 115 165 85 204 163 179 154 151 147 Antal timmar >200 EU-18 2 2 7 1 1 0 0 1 0 0 0 2 0 0 0 Max-dygn 109,8 85,5 130,0 78,1 68,1 103,0 86,6 116,0 79,0 80,1 105,1 99,1 108,9 76,6 92,2 98 %-il dygn 60 55,7 63,5 68,1 59,4 51,9 61,2 65,5 68,0 60,4 64,8 65,3 82,4 87,1 62,0 61,6

Antal dygn >60 7 7 9 12 7 4 9 10 13 8 13 10 17 10 10 8

Max-månad 36,7 33,4 38,0 34,2 31,4 34,7 36,1 34,3 35,7 36,9 41,0 37,9 41,9 35,4 35,4 Antal mättimmar 8784 8784 8760 8760 8784 8766 8757 8760 8760 8784 8769 6994 3242 8195 8224

Tabell 1a. Kvävedioxidhalter vid takstationerna de senaste fem åren.

Både Femman och Mölndal har de lägsta uppmätta årsmedelvärdena någonsin. Femman har 100 % mätdatatillgänglighet under året liksom Järntorget medan Mölndal har drygt 93 %. Mölndalsstationen var nerplockad under andra hälften av år 2006 på grund av takarbeten och när stationen återstartades så var det med endast en sträcka. Vi mäter fortfarande bara med en sträcka eftersom det ännu inte är klart med installation av den andra sträckan, som är tänkt att gå parallellt med vägen. Förutom vid serviceuppehåll (1-2 veckor) förloras data ibland när det är dålig sikt t.ex. vid dimma och snöfall.

Kvävedioxid MKN GÅRDA HAGA

NO2 µg/m3 2006 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008

Medelvärde 40 46,7 46,6 48,0 47,4 48,9 41,9 40,8 44,8 35,9 39,7

Max-timme 179,8 190,3 220,0 210,0 222,7 210,8 210,4 242,6 184,4 213,6

98 %-il tim 90 109,4 109,4 119,1 122,3 139,0 104,0 107,6 118,8 104,2 111,8

Antal timmar >90 175 549 549 674 684 968 315 403 313 336 486

Antal timmar >200 EU-18 0 0 5 4 7 2 2 6 0 2

Max-dygn 117,5 106,5 136,2 120,1 119,5 116,7 109,5 145,2 100,1 103,0

98 %-il dygn 60 84,9 92,0 97,1 95,7 99,7 80,5 85,4 103,1 79,7 85,0

Antal dygn >60 7 75 73 81 83 111 40 44 32 32 42

Max-månad 64,0 61,9 59,8 67,1 64,6 52,0 53,9 49,7 52,9 53,7

Antal mättimmar 8633 8757 8568 8291 8760 7161 8760 5314 8349 8740

Tabell 1b. Kvävedioxidhalter vid de fasta gaturumstationerna de senaste fem åren.

Haga har nu varit i gång i drygt sex år och Gårdastationen i tretton år. Som framgår av tabellen ovan är halterna betydligt högre än för takstationerna.

Det kan vara lite vanskligt att dra för stora slutsatser av de variationer som syns mellan enstaka år då de kan bero på att mätdata saknas under långa perioder eller på att vädersituationerna varierat mycket. Under 2007-2008 har Hagastationen fungerat tämligen kontinuerligt liksom Gårda har gjort nu i 5 år.

Årsmedelvärdet i EU-direktivet är det samma som miljökvalitetsnormen dvs. 40 µg/m3 och har 2008 bara överskridits vid Gårda, Haga klarade för andra året i rad miljökvalitetsnormen för helår. EU-normen för timvärden, 200 µg/m3,som bara får överskridas 18 gånger per år överskreds som mest 7 gånger vid Gårda.

Partiklar, PM

och PM

Luften är förorenad av partiklar av mycket olika storlekssammansättning. Vägtrafik och arbetsfordon samt industriella processer och förbränning av ved, olja och kol är viktiga partikelkällor. Framförallt anses dubbdäcken bidra till de höga halterna som förekommer vid barmarksförhållanden vintertid.

Det har inte kunnat fastställas någon lägsta tröskelhalt, under vilken risken för hälsoeffekter är försumbar. Det har inte heller kunnat fastställas relativa hälsoskillnader mellan olika typer av partiklar. Generellt har man antagit att inandningsbara partiklarna (PM10), som är mindre än

10 mikrometer (µm) i diameter, är hälsofarligare än större partiklar som fastnar tidigt i de övre andningsvägarna. PM10-partiklar är dock inbördes mycket olika i form och ämnessammansättning.

0 5 10 15 20 25 30 35 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Årsmedelvärden av PM10 och PM2.5 Partikelhalter i Göteborg  Femman‐PM10 Femman‐PM2.5 Haga‐PM10 Haga‐PM2.5 Gårda‐PM10 Gårda‐PM2.5 PM10 och PM2.5 µg/m3

Figur 5a. Årsmedelvärden av partiklar, PM10 och PM2.5 i Göteborg vid Femman, Gårda och Haga. Halten inandningsbara partiklar, PM10, kan bestämmas med t.ex. ett TEOM-instrument. Detta instrument mäter partikelhalter kontinuerligt utan att någon extern analys behöver utföras. För närvarande har vi i Göteborg sammanlagt sex TEOM-instrument i drift, vid Femman, Gårda och Haga samt en i var och en av de mobila mätvagnarna.

Miljökvalitetsnormen för PM10, som gäller från och med år 2005, är 40 µg/m 3

som medelvärde under ett år och för dygn som 90 %-il är värdet 50 µg/m3. Högst 35 dygn per år får således överskrida detta värde. Uppmätta halter ligger på taknivå numera på omkring 20 µg/m3 och i gatunivå på 25 µg/m3, med högsta dygnsvärden mellan 50 och 90 µg/m3.

PM10 µg/m3 MKN Femman Gårda Haga

+20% 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 Medelvärde 40 20,4 21,7 23,2 19,7 19,1 24,8 29,6 31,2 28,4 25,0 31,5 28,6 26,9 25,1 Max-timme 148,6 177,2 194,2 229,7 186,0 270,9 532,7 330,4 303,1 233,1 195,3 288,5 191,0 179,3 98-percentil tim 54,7 57,0 63,8 55,6 52,0 97,9 108,9 100,7 98,6 85,6 119,6 92,6 78,6 73,0 Max-dygn 50,7 56,5 76,5 83,4 50,9 88,4 144,0 102,8 108,0 88,5 83,7 103,9 99,6 69,7 90-percentil dygn 50 31.4 32.2 37.4 30.8 28.3 41.4 55.0 54.5 49.1 39.0 65.0 46.9 41.5 39.1 Antal dygn>50 35 2 7 13 7 2 6 47 43 35 16 9 27 19 12 Maxmånad 29,0 30,8 30,1 33,6 26,4 29,8 48,9 51,4 50,5 39,0 33,2 46,3 43,2 36,2 Antal timmar 8784 8760 8760 8760 8784 2028 8586 8583 8579 8709 1232 8749 8758 8783

Tabell 2a. Halter av partiklar, PM10, vid Femmanstationen, Gårda och Haga.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 15

År 2008 överskreds dygnsnormvärdet bara 2 gånger på Femmans tak, Gårda hade 16 och Haga 12 överskridanden. Mätningarna i Haga påbörjade först under november 2005 och i Gårda oktober 2004, vilket förklarar de få överskridandena dessa respektive år. Som synes är samtliga värden lägre än för 2006 och 2007. Alla stationerna klarade miljökvalitetsnormerna.

PM2.5 som nu mäts på tre platser i Göteborg, i Haga i miljöförvaltningens regi och de andra två

tillhör vägverket och sköts av IVL. Än så länge har vi för korta mätserier för att kunna dra några slutsatser om mätningarna. Man kan dock se att halterna inte skiljer sig så mycket åt sinsemellan vilket tyder på att en stor andel av de fina partiklarna beror på långdistanstransport. De högsta timvärdena brukar man kunna få under nyårsnatten då krutröken ligger tät över staden.

PM2.5 µg/m3 Femman Gårda Haga

+20% 2006 2007 2008 2006 2007 2008 2006 2007 2008 Medelvärde 11,0 10,4 9,9 14,8 13,2 11,7 11,7 12,6 Max-timme 50,8 92,0 81,6 58,8 83,5 137,9 48,0 76,6 98-percentil tim 28,2 28,5 23,5 37,0 34,8 30,4 29,4 26,7 Max-dygn 33,8 44,9 32,2 42,0 48,9 37,4 40,4 30,9 Antal dygn>20 23 10 5 22 20 16 20 11 90-percentil dygn 16,6 15,4 14,7 22.3 19.5 16,0 16.4 17.5 Maxmånad 15,3 16,4 12,7 20,5 19,0 14,6 15,3 14,4 Antal timmar 7569 8627 8784 7618 8110 8784 8757 8776

Tabell 2b. Halter av partiklar, PM2.5, vid Femmanstationen, Gårda och Haga 2006-2008. Samtliga stationer har värden som ligger under EU-målet för 2010 för PM2.5 på 25 µg/m3 som

Ozon (O

)

Ozon är en s.k. oxidant och dess höga reaktivitet gör gasen farlig för människor, djur och växter. Människans aktiviteter leder inte till direkta ozonutsläpp, utan den huvudsakliga produktionen sker via sönderdelning av kvävedioxid genom solljusbestrålning och i en reaktion med kolväten. Soliga och stilla sommardagar med hög trafikintensitet är således ozonproduktionen hög. Bakgrundshalten uppvisar en årstidsvariation med de högsta värdena episodvis under försommaren.

Trenden för de senaste åren förefaller att vara svagt ökande.

Under 2008 förekom inga episoder med höga halter med över 180 µg/m3. Det var ”bara” sex dygn med 8-timmarsvärden över 120 µg/m3 vid Femman.

Ansvaret för övervakning och information till allmänhet vid höga halter, dvs. mer än 180 µg/m3, ligger på IVL. Som regel blir halterna av ozon högre utanför stora städer eftersom de lokala utsläppen reagerar med ozonet som då kan bli förbrukat.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Årsmedelvärden av Ozon Ozonhalter i Göteborg  Femman Järntorget Mölndal Gårda O₃µg/m3

Figur 6. Årsmedelvärden av ozon vid Göteborgs fasta stationer.

Ozon Femman Järntorget Mölndal

2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 Medelvärde 55,2 56,2 50,8 48,0 50,9 55,5 54,7 55,6 51,8 56,5 63,6 54,4 62,4 47.1 51,4 Max-timme 153,4 175,2 183,3 123,7 145,8 128,0 135,0 178,0 114,0 140,0 158,0 159,0 166,0 118,0 145,0 98-percentil tim 117,6 120,8 106,1 95,9 105,6 101,0 100,0 110,0 90,0 104,0 124,0 113,0 129,0 94,0 113,0 Antal timmar>80 1819 2027 1036 768 1160 1063 1090 1183 605 1415 2830 1644 1011 794 1484 Antal timmar>120 151 184 93 2 61 14 14 90 0 18 231 88 105 0 83 Max 8-timmar 144,0 163,8 159,5 113,3 141,5 119 126 144 106 124 151 148 156 103 140 Antal dygn med

8-timmar>120 14 28 12 0 6 0 1 10 0 3 21 10 8 0 10 Max-dygn 126,6 122,6 128,7 97,3 123,4 103,0 97,0 126,0 90,0 112,0 131,0 103,0 136,0 94,0 113,0 98-percentil dygn 104,5 102,2 91,1 81,3 87,6 93,0 88,0 96,0 77,0 91,0 108,0 96,0 119,0 82,0 94,0 Antal dygn >65 122 137 78 66 91 94 100 94 65 115 169 103 61 63 98 Maxmånad 79,3 83,0 77,0 67,0 72,7 71,7 72,2 76,7 66,3 78,1 90,1 79,3 92,5 71.0 73,2

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 17

Bensen (C

H

)

Bensen är ett organiskt kolväte med cancerogena egenskaper. Det ingår naturligt i bensin och låg ett tag på upptill ca 5 %. Bensenhalten i bensin har dock sänkts alltmer år efter år och ligger numera på mindre än 1 %.

Institutet för miljömedicin har angivet en lågrisknivå på 1,3 mikrogram per kubikmeter som gäller medelexponering. Än så länge ligger halterna vid hårt trafikerade gator över denna nivå men under miljökvalitetsnormen för bensen på 5 µg/m3 som gäller från och med år 2010.

0 1 2 3 4 5 6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Årsmedelvärden av Bensen Bensenhalter i Göteborg  Gårda Haga Bensen µg/m3

Figur 7. Bensenhalter i Göteborg sedan 1996.

Bensen GÅRDA HAGA

C6H6 µg/m3 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 Medelvärde 2,8 2,9 2,6 2,5 1,9 3,2 3,1 2,4 2,1 2,2 Max-timme 13,0 16,3 14,3 15,3 9,3 14,7 19,5 14,7 11,8 16,5 Antal timmar 8390 8742 8575 8329 8363 6341 8744 5301 8347 8764 98 %-il tim 6,6 7,4 6,2 6,6 4,4 7,5 7,1 5,8 4,8 5,5 Max-dygn 5,9 9,4 7,4 9,8 4,7 7,0 8,1 7,8 4,4 4,8 98 %-il dygn 4,6 6,7 4,7 5,4 3,3 5,5 5,5 4,4 3,9 4,0 Max-månad 3,4 5,3 3,5 4,2 2,5 4,3 4,2 3,5 3,3 3,4

Tabell 4. Bensenhalter vid Gårda och i Haga, Göteborg.

Såväl vid Gårda som i Haga var halterna under 2008 lägre än tidigare år (förutom 2007 för Haga) när det gäller årsmedelvärdet. Vid Gårda var dessutom tim- och dygnsvärdena de lägsta hittills.

Svaveldioxid (SO

)

Svaveldioxid tillförs atmosfären i samband med förbränning av fossila bränslen. Svaveldioxid är en färglös gas som i atmosfären långsamt omvandlas till svavelsyra i form av droppar eller partiklar. Utsläppen av svaveldioxid sker huvudsakligen via höga skorstenar, vilket innebär att uppmätta halter ofta härrör från källor på flera kilometers avstånd. Uppmätta höga halter har ofta sitt ursprung i Central- eller Östeuropa. Situationen i detta avseende har dock förbättrats under senare år. Förhöjda halter i Göteborg verkar förekomma lokalt i närheten av fartyg i hamnen.

MKN för ett år är 50 µg/m3 som medelvärde. Extremvärden som 98 % -il av timvärdena (en nivå som inte bör överskridas mer än 2 % av tiden) ligger på 200 µg/m3. Inga nivåer i denna

storleksordning har förekommit under senare år. Årsmedelvärdena ligger i Göteborg på mellan 2 och 4 µg/m3. Endast enstaka timvärden har förekommit på över 50 µg/m3 de senaste åren. Halterna av svaveldioxid har sedan sextiotalet minskat med 90-95 %, vilket till stor del beror på lägre svavelhalt i eldningsolja, utbyggd fjärrvärme och nyttiggörande av spillvärme från

sopförbränning, raffinaderier och avloppsvatten. Även de sista tio åren har en fortsatt minskning noterats.

Delmål 1 i miljömålet för frisk luft rör SO2, som skall vara uppfyllt i alla kommuner i Sverige år 2005 är satt som ett årsmedelvärde på 5 µg/m3. I Göteborg har värdena i stort sett legat under detta värde de senaste tio åren, dock inte med någon större marginal.

Figur 8. Årsmedelvärden av svaveldioxid i Göteborg under senare år.

Svaveldioxid FEMMAN JÄRNTORGET MÖLNDAL

SO2 µg/m3 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 Medelvärde 4,1 4,7 3,8 3,8 2,7 3,7 3,9 3,5 3,1 2,6 3,2 4,5 4,5 3,3 2,6 Max-timme 35,0 41,9 97,7 90,2 33,7 61,2 57,7 121,8 120,8 35,4 33,8 20,7 33,0 25,5 31,7 98 %-il tim 13,1 13,2 12,2 12,5 8,4 12,6 13,5 10,9 9,6 9,6 8,6 9,5 12,8 10,4 6,9 Max-dygn 10,8 11,4 17,0 14,1 9,5 10,6 12,7 21,8 17,1 9,0 10,1 10,4 13,0 12,7 9,9 98 %-il dygn 8,3 10,0 9,2 8,7 6,0 8,0 9,0 7,7 6,1 6,4 6,6 8,2 10,9 7,3 6,1 Max-månad 5,7 5,6 5,1 4,7 3,8 4,3 4,4 4,1 4,2 3,8 3,9 5,0 6,3 4,5 4,8

Tabell 4. Svaveldioxidhalter vid de tre urbana bakgrundsstationerna de fem senaste åren.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Årsmedelvärden av SO2 Svaveldioxidhalter i Göteborg  Femman Järntorget Mölndal Gårda SO2µg/m3

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 19

Sot

Sothalterna har liksom svaveldioxidhalterna minskat mycket kraftigt (ca 90 %) sedan mitten på sextiotalet då halterna var som högst. Sedan 1996 mäts inte sothalterna längre utan värdena beräknas fram genom den korrelation som vi har funnit föreligga mellan sot och andra ämnen (partiklar, kvävedioxid och kolmonoxid).

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Årsmedelvärden av Sot Sothalter i Göteborg  Sot µg/m3

Figur 9. Årsmedelvärden av sot på Femman i Göteborg under drygt 30 år.

Naturvårdsverket anger ett gränsvärde på 40 µg/m3 som medelvärde under ett vinterhalvår. Extremvärden anges som 98 %-il (dvs. en nivå som inte bör överskridas mer än 2 % av tiden) och ligger på 90 µg/m 3 för dygnsmedelvärdena. Göteborg har inga svårigheter att klara gränsvärdena för sot. Sot mätt/beräknat µg/m3 1981 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Medelvärde 14,3 7,9 5,8 4,2 4,0 3,8 4,1 4,3 4,0 4,2 5,0 4,0 3,7 Max-timme 169,0 120,0 84,0 72,3 54,7 53,7 37,6 96,9 45,9 53,9 75,1 64,1 44,3 98 %-il tim 39,0 39,1 22,9 18,1 15,5 17,5 15,3 18,5 17,1 17,4 20,1 17,0 16,3 Maxdygn 79,9 48,9 30,1 27,2 18,8 24,3 19,0 32,3 21,0 21,0 28,4 23,4 13,7 98 %-il dygn 33,8 28,8 18,1 13,3 11,3 12,7 11,2 14,6 12,2 12,7 16,0 13,7 10,9 Max-månad 21,1 12,1 9,8 7,9 5,8 6,5 6,0 7,9 6,6 5,9 8,1 7,2 5,6

Tabell 5. Halter av sot vid Femmanstationen senare år.

Det finns data ända från 1960 i tabeller längre bak i rapporten. Värdena efter 1996 är inte uppmätta utan beräknade genom korrelation med PM10, kvävedioxid och kolmonoxid.

Kväveoxider (NOx)

Kväveoxider är summan av kvävemonoxid och kvävedioxid. All kväveoxid ombildas så

småningom till kvävedioxid genom oxidation t.ex. av ozon. Många väljer därför att ange halterna av kväveoxid (NOx) som om all kvävemonoxid (NO) var kvävedioxid (NO2) vid omräkning från ppb till µg/m3. Eftersom molekylvikterna skiljer sig åt så mycket som 53 % så blir dessa värden betydligt högre. Alla värden av NOx i Miljöförvaltningens årsrapporter och månadsrapporter är dock beräknade som summan av NO och NO2.

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Årsmedelvärden av NOx Kväveoxidhalter i Göteborg  Femman Gårda Järntorget Haga NOx µg/m3

Figur 10. Årsmedelvärden av kväveoxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet.

Kväveoxider FEMMAN GÅRDA HAGA

NOx µg/m3 2004 2005 2006 2007 2008 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005 2006 2007 Medelvärde 39,2 36,6 38,7 35,4 31,8 96,0 109,8 106,4 108,8 107,2 83,3 79,1 80,4 87,4 73,3 Max-timme 967 992 1326 788 877 1028 810 1093 1112 839 757 922 999 1057 835 98 %-il tim 201,1 194,0 218,7 167,8 152,7 364,0 396,1 381,8 396,1 386,0 350,6 281,5 271,5 326,3 231,3 Max-dygn 399,4 295,7 423,2 199,0 176,9 624,9 433,3 424,4 521,5 392,6 358,2 399,3 342,4 417,2 232,2 98 %-il dygn 143,4 166,9 166,8 114,6 96,7 262,7 253,5 306,8 324,0 267,7 267,1 236,6 244,3 272,9 181,2 Max månadsmedel 62,6 56,2 73,1 59,7 45,7 148,0 157,5 141,4 150,2 155,4 133,3 114,5 103,7 100,5 113,7 Antal mättimmar 8784 8760 8760 8760 8784 8111 7536 8753 8567 7625 6420 6437 8476 5312 8349

Tabell 6. Kväveoxidhalter vid de fasta stationerna de senaste fem åren.

Som regel är halterna mycket högre i gatunivå än i taknivå. Anmärkningsvärt är då att

maxtimvärdena kan bli lika höga eller till och med högre i taknivå. Femman och Haga uppvisar de lägsta årsmedelvärdena någonsin medan Gårda i stort sett ligger på en oförändrad nivå.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 21

Nedfallsanalyser

Analys av nederbörden har gjorts i Göteborg sedan sjuttiotalet, som mest vid ett tiotal olika platser. En längre tid pågick provtagningarna förutom vid GP-huset/Femman även vid Volvo och vid Fjällbohemmet i Utby. Eftersom halterna inte varierade särskilt mycket mellan de olika platserna har vi bl.a. av kostnadsskäl begränsat provtagningen till Femman, där vi har den längsta mätserien.

Nederbördsprover samlas in varje månad och analyseras på alla de parametrar som redovisas nedan. Haltvärdena räknas om till ett totalt årsnedfall per m2_{, så den totala nederbördsmängden är}

betydelsefull för att bedöma variationen. Saknas något prov så måste den månadens värden interpoleras fram.

Mätvärdena avspeglar i stort sett den positiva trend som luftföroreningshalterna har visat upp senare år och som framför allt inneburit ett ökande pH-värde och stora minskningar i nedfallet av bly, kadmium och svavel. Under 2008 kom mycket större nederbördsmängder än normalt vilket naturligtvis påverkat det totala nedfallet, vilket måste beaktas vid bedömningen av diagrammen nedan. pH‐värden i Göteborg 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Figur 11. pH-värdet i nederbörden i Göteborg.

Värdet har under 35 år ökat sakta från omkring 4 till runt 5. Värdet drogs ner under 2008 av ett par månader med mycket regn som var lite surare. Eftersom det mesta regnet kommer med sydliga vindar blir nedfallet starkt påverkat av utsläppen på kontinenten.

SVAVELNEDFALL 0 5 10 15 20 25 30 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Total årsdeposition  S‐ kg/ha.år

Figur 12. Nedfallsvärden av svavel i Göteborg kg/ha och år.

NITRATNEDFALL 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Total årsdeposition NO3 g.m‐2.år‐1

Figur 13. Nedfallsvärden av nitrat i Göteborg i g/m2 och år.

BLYNEDFALL

Figur 14. Nedfallsvärden av bly i Göteborg i mg/m2 och år.

Blyhalterna ligger på en mycket låg nivå numera.

KADMIUMNEDFALL 0.0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Total årsdeposition Cd mg/m2*år

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 23

Bilaga 1. Diagram luftföroreningar

Kvävedioxid, Femman 

Figur 16. Månadsmedelvärden av kvävedioxidhalter i Göteborg åren 1975-2008.

De låga värdena under 1983-84 kan bero på felaktigheter i mätningarna.

Kvävedioxidhalter i Göteborg år 2008 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Dygnsmedelvärden NO 2  m ik ro gr am/ m³ Miljökvalitetsnorm för dygn 98%‐il

Figur 17. Dygnsmedelvärden av kvävedioxidhalter i Göteborg år 2008.

Den 8 december uppmättes det högsta värdet under året. Totalt låg fyra dygn över normvärdet på 60 µg/m3, förutom den 8:e december även den 22:e december, den 8:e maj och 25:e mars.

Partiklar, Femman

Figur 18. Månadsmedelvärden av partikelhalter, PM10, vid Femman i Göteborg åren 1975-2008. Värdena är uppräknade med 20 % enligt EU-direktiv.

Partikelhalter i Göteborg år 2008 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Dygnsmedelvärden PM10  mikr o gr am/m3 Miljökvalitetsnorm för dygn, max 35 överskridanden

Figur 19. Dygnsmedelvärden av partikelhalter, PM10, på Femmanhusets tak år 2008.

Miljökvalitetsnormen för PM10 är 50 µg/m3 som dygnsvärde, som inte får överskridas mer än

35 gånger/år (90 % -il). Under två dygn låg värdena på 50 µg/m3 eller högre.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 25

Ozon, Femman

Figur 20. Månadsmedelvärden av ozonhalter i Göteborg åren 1975-2008, mätt vid Femman.

Ozonhalter i Göteborg år 2008 0 20 40 60 80 100 120 140

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Dygnsmedelvärden  O3  mi kr o gr am/m 3

Figur 21. Dygnsmedelvärden (24-timmarsvärden) av ozonhalter vid Femman, Göteborg år 2008.

Svaveldioxid, Femman

Figur 22. Månadsmedelvärden av svaveldioxidhalter i Göteborg åren 1960-2008.

Halterna har som synes minskat avsevärt sedan 60-talet då årsmedelvärdena var högre än vad de högsta timvärdena är nu för tiden. Januari 1963 låg månadsmedelvärdet på 277 µg/m3 jämfört med januari 2008 då vi hade 3.3 µg/m3.

Svaveldioxidhalter i Göteborg år 2008 0 5 10 15 20 25 30 35 40

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Dygnsmedelvärden SO 2  m ikr ogr am/m³

Figur 23. Svaveldioxidhalter Göteborg år 2008, dygnsmedelvärden.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 27

Sot, Femman

Figur 24. Månadsmedelvärden av sothalter i Göteborg år 1960-2008.

Värden efter år 1996 är framräknade ur kända samband mellan sot och andra parametrar då sotmätningar inte längre görs.

Sothalter i Göteborg år 2008 0 5 10 15 20 25 30 35 40

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Dygnsmedelvärden So t  mikr o gr am/m 3

Figur 25. Dygnsmedelvärden av sothalter i Göteborg år 2008, beräknade värden.

Värdena beräknas efter den bästa korrelationen vi har hittat mellan sot och PM10, CO och NO2 eftersom vi inte längre har något fungerande instrument för sotmätning och halterna är mycket låga. Det kan dock vara intressant att se hur utvecklingen har sett ut sedan 60-talet då det ju var riktigt höga halter.

Kväveoxider, Femman

Figur 26. Månadsmedelvärden av kväveoxidhalter i Göteborg åren 1975-2008.

Kväveoxidhalter i Göteborg år 2008 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Dygnsmedelvärden NOx  m ikr ogr am/m³   

Figur 27. Dygnsmedelvärden av kväveoxidhalter i Göteborg år 2008.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 29

Kolmonoxid, Femman

Figur 28. Månadsmedelvärden av kolmonoxid på Femman

Koloxidhalter i Göteborg år 2008 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4 1.6 1.8 2.0

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Dygnsmedelvärden CO  mi lli gr am/m 3

Breuerdiagram för olika luftföroreningar

Kvävedioxid vid Femman år 2008

0 10 20 30 40 50 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Kvävedioxid år 2008, Järntorget 0 10 20 30 40 50 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Kvävedioxid år 2008-Mölndal 0 10 20 30 40 50 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV

Figur 30. Kvävedioxidhalterna vid Femman, Järntorget och Mölndal, medelvärden för olika vindriktningar.

Ozon vid Femman år 2008

0 20 40 60 80 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Ozon år 2008, Järntorget 0 20 40 60 80 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Ozon år 2008-Mölndal 0 20 40 60 80 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV

Figur 31. Ozonhalterna vid Femman, Järntorget och Mölndal, medelvärden för olika vindriktningar.

Svaveldioxid vid Femman år 2008

0 2 4 6 8 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Svaveldioxid år 2008, Järntorget 0 2 4 6 8 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Svaveldioxid år 2008-Mölndal 0 2 4 6 8 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV

Figur 32. Svaveldioxidhalter vid Femman, Järntorget och Mölndal, medelvärden för olika vindriktningar.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 31

Bilaga 2. Diagram – väder

TEMPERATUR I GÖTEBORG ‐10 ‐5 0 5 10 15 20 25 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Månadsmedelvärden °  Ce ls ius

Figur 33. Månadsmedeltemperaturer i centrala Göteborg från år 1975 till och med år 2008.

Ser man till årsmedeltemperaturen under denna period har den ökat med ungefär 1 grad

‐10 ‐5 0 5 10 15 20 25 30

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

°Ce

ls

ius

Dygnsmedelvärden

Temperatur i Göteborg år 2008

Figur 34. Dygnsmedeltemperatur i Göteborg år 2008.

En ganska mild vinter i början på året förutom en kall period i mars. Sommarvärmen begränsade sig till en värmebölja i början av juni och ett par varma veckor i juli, augusti var ovanligt sval och regnig liksom september.

0 2 4 6 8 10 12

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

met er /s e k Dygnsmedelvärden Vindhastighet i Göteborg år 2008

Figur 35. Vindhastigheter i Göteborg år 2008.

Diagrammet visar vindhastigheten som dygnsmedelvärden.

0 50 100 150 200 250 300 350

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Wa tt /m 2 Dygnsmedelvärden Solinstrålning i Göteborg år 2008

Figur 36. Globalradiation, solinstrålning, i Göteborg år 2008.

Radiationen är ett mått på instrålning av värmeenergi. Skillnaden mellan sommar och vinter, är som framgår av bilden, minst sagt avsevärd. Notera det tråkiga semestervädret i slutet av juni och i början på augusti. December var också minst sagt mörkt.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 33 Nederbörd i Göteborg år 2008 0 10 20 30 40 50 60

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Dygnsmedelvärden

mm/dygn

Figur 37. Dygnsnederbörd i Göteborg år 2008.

Diagrammet visar dygnsnederbörden vid Skansen Lejonet i mm/dygn. Totalt sett kom det över 1000 mm vilket är ungefär 50 % mer än normalt. Den 2:e augusti tog sommaren i princip slut med över 50 mm regn.

960 970 980 990 1000 1010 1020 1030 1040 1050

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

he kt oPa sc al Dygnsmedelvärden Lufttryck i Göteborg år 2008 Normaltryck

Figur 38. Lufttrycksvariationen i Göteborg år 2008.

Två rejäla högtrycksperioder förekom i februari och december vilka medförde molnigt och disigt väder. Ett par djupa lågtryck fick vi i början och slutet på februari och i mars.

Årsmedel

Dygn Timme Dygn Timme

Temperatur 9,3 25,3 30,9 -4,7 -9,4 Vindhastighet 4,0 9,7 14,1 1,3 0,1 Relativ fukt % 80,4 99,6 100,0 34,0 16,3 Nederbörd mm 1029,0 53,4 13,6 Lufttryck hPa 1008,3 1041,4 1043,6 969,8 962,1 Radiation w/m2 109,1 320,7 827,7 1,4 -0,2 VINDAR N NO O SO S SV V NV Lungt Antal timmar 546 1124 814 989 1497 1998 1163 452 204 % av tiden 6,2% 12,8% 9,3% 11,3% 17,0% 22,7% 13,2% 5,1% 2,3% Vindhastighet 3,1 3,1 3,1 3,5 4,7 5,1 4,7 3,1

VÄDERDATA - 2008

180 regnfria dygn 7701 regnfria timmar

Maximivärden Minimivärden Tabell 7. Väderstatistik för år 2008 Vindriktningar år 2008 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Vindhastigheter år 2008 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Temperatur år 2008 0 5 10 15 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Solinstrålning år 2008 0 50 100 150 200 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Lufttryck år 2008 1000 1005 1010 1015 1020 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV Nederbörd år 2008 0 50 100 150 200 250 300 N NNO NO ONO O OSO SO SSO S SSV SV VSV V VNV NV NNV

Figur 39. Vindrosor för ett antal väderparametrar vid Femman och Lejonet.

Diagrammen visar medelvärdet av respektive parameter för vindriktningarna. Det verkar som om det vackraste (soligaste) vädret kommer västerifrån, högtrycken kommer från nordost och regnet från söder.

Göteborgs stad Miljöförvaltningen 35

Vädersammanfattning för år 2008

Året 2008 var mer normal än t.ex. år 2006 som ju var fyllt av olika slags väderrekord. Vintern var mild ända fram till mars då det plötsligt blev riktigt kallt under några veckor. Våren och sommaren var varm fram till och med juli och hösten-förvintern mild och regnrik. Maj var efter en skur den 1:e helt regnfri. Medeltemperaturen blev +9.3°C, ett av de varmaste åren vi haft, detta utan att sommaren varit särskilt varm. Nederbördsmängderna var också ovanligt stora, endast år 2006 fick vi mer regn, om vi ser till de senaste 35 åren.

Januari

Den milda vintern fortsatte under hela januari med endast några få kalla dagar. Det var ovanligt blåsigt med flera kraftiga stormar. Inte mindre än fyra dygn hade vi vindar med stormstyrka. Vid Risholmen i

hamninloppet uppmättes nästan 30 m/sek i byarna den 31 och nästan lika mycket den 18. Dessutom regnade det mer än normalt. Endast 35 soltimmar har registrerats vilket trots allt är lite bättre än de 13 vi fick i december.

Medeltemperaren för månaden blev 3.7°C, vilket är ca 4°C över det normala och ungefär samma som i januari 2007 då vi också hade lika mycket regn och stormen "Per". Maxtemperaturen blev 8,5°C den 19:e, en av 20 dagar då temperaturen nådde över 5°C. Kallast var det på natten till den 23:e med -4,1°C.

Dygnsmedeltemperaturen har legat över 0°C alla dygn utom fyra och över 5°C i elva dygn. Regnmängderna var mycket större än normalt. Den totala nederbördsmängden blev hela 158 mm. Februari

Den milda vintern fortsatte även februari med endast en kall dag. Månaden inleddes med ett djupt lågtryck med kulingvindar. Det var ovanligt blåsigt med ännu en kraftig storm den 22:e. Vid Risholmen i

hamninloppet uppmättes nästan 30 m/sek i byarna den 22. Efter den 7:e och i nästan två veckor rådde dock ett stabilt högtrycksväder som kulminerade den 15-16:e.

Medeltemperaren för månaden blev 4.5°C, vilket är ca 5°C över det normala och en av de mildaste

februarimånader vi haft. Maxtemperaturen blev över 10°C den 18:e, en av 23 dagar då temperaturen nådde över 5°C. Kallast var det på natten till den 16:e med -6,4°C. Dygnsmedeltemperaturen har legat över 0°C alla dygn utom ett och över 5°C i 15 dygn.

Regnmängderna var mycket större än normalt. Den totala nederbördsmängden blev 70 mm. Mars

Våren som kom redan i mitten på februari fick ett abrupt avbrott när vintern plötsligt slog till med både snökaos och ett par vackra vinterdagar. Temperaturen blev på grund av den kalla perioden den kallaste månaden på hela vintern även om medeltemperaturen var normal. Nederbördsmängderna blev mycket större än normalt, det som kom som snö hann tina bort helt och hållet på några dagar.

Medeltemperaren för månaden blev 2,9°C, vilket är ganska normalt och faktiskt kallare än både januari och februari. Maxtemperaturen blev 12,4°C den 30:e, en av 18 dagar då temperaturen nådde över 5°C. Kallast var det på natten till den 23:e med -10°C. Dygnsmedeltemperaturen har legat över 0°C alla dygn utom sex och över 5°C i tolv dygn.

Regnmängderna var mycket större än normalt. Den totala nederbördsmängden blev hela 118 mm. Fyra dygn hade över 10 mm regn. Bara sju dygn var helt nederbördsfria.

April

Efter den tidiga våren och vintern som plötsligt kom i mars blev april ändå tämligen normal. Temperaturen följde ända fram till de tre sista dagarna en normal kurva, i slutet på månaden strömmade varm luft in med sydliga vindar. Nederbördsmängderna blev mindre än normalt. Det har varit torrt under månaden, den 24:e var fuktigheten den lägsta vi någonsin mätt upp, 16 %.

199 soltimmar har registrerats totalt och som mest kunde vi nu få 14 soltimmar en dag.

Medeltemperaren för månaden blev 8,4°C, vilket är lite varmare än normalt. Maxtemperaturen blev 22,7°C den 29:e, en av 2 dagar då temperaturen nådde över 20°C. Kallast var det på natten till den 16:e med -0.2°C, den enda frostnatten. Dygnsmedeltemperaturen har legat över +5°C alla dygn utom fyra och över +10°C i sju dygn.