Evert Taubes Värld

(1)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

1

Utbildningschefs- gruppen

2009-02-06 Till

Utbildningschefsgruppen Förslag angående

Barnomsorgsnätverket

Barnomsorgsnätverket bildades på eget initiativ, i mitten av 1990-talet, av handläggare i barnomsorgsfrågor i GRs medlemskommuner. En av dessa utsågs av gruppen att vara sammankallande. Det främsta skälet till att man bildade nätverket var att man kände behov av erfarenhetsutbyte i aktuella frågor som rörde barnomsorgen. Nätverkets sammansättning har därefter gradvis förändrats och består idag framförallt av chefer, samordnare, rektorer m.fl. befattningar med ansvar för förskolan.

För att fungera som ett nätverk inom GR Utbildning ska följande kriterier vara uppfyllda:

• Det ska finnas ett syfte/uppdrag med nätverket

• En utbildningschef ska vara ordförande i nätverket

• Inbjudningar och anteckningar ska finnas på hemsidan

Barnomsorgsnätverket uppfyller inte dessa kriterier idag och frågan har därför ställts till gruppen om man skulle vilja ha en förändring till stånd.

Gruppen önskar få samma dignitet som övriga nätverk inom GR Utbildning.

Utbildningschefsgruppen föreslås enas om

att – Nätverksgruppen får i uppdrag att formulera ett förslag till syfte/uppdrag.

– En UC utses till ordförande i nätverket

– Inbjudningar, anteckningar samt övrigt material läggs ut på hemsidan

Göteborg 2009-01-19 Börje Rådesjö

/Margrethe Kristensson

(2)

1

2009-02-06 Till

Utbildningschefsgruppen

Förslag till

Gemensam enkätstrategi inom GR

Vid ett flertal tillfällen har Utbildningschefsgruppen och även andra nätverk uttryckt önskemål om att finna mjuka nyckeltal som rör elevernas

uppfattning om sin utbildning. Lerums kommun har redovisat sin enkät som rör elevernas uppfattning om trygghet och trivsel. Vissa försök har gjorts inom gymnasieskolan att lägga till några frågor som är gemensamma för hela GR i de enkäter som redan förekommer i kommunerna. Det innebär dock en del svårigheter i jämförelserna eftersom olika skalor används och dessutom genomförs enkäterna i olika årskurser från kommun till kommun.

Frågan har därför aktualiserats om det är möjligt att bestämma sig för en gemensam enkät inom hela GR, eventuellt uppdelad för de olika

skolformerna. I några kommuner finns det för närvarande planer på att göra upphandling av nya enkätsystem och möjligheter finns därför till

samordning av dessa insatser.

Att Kvalitetsnätverket får i uppdrag att dels göra en kartläggning av vilka olika enkäter som används inom GR, dels föreslå en gemensam enkätstrategi som sedan redovisas i UC.

Göteborg den 29 januari 2009

Börje Rådesjö

(3)

1

2009-02-06

Förslag till Skolprogram för

Evert Taubes Värld

Med Evert Taubes Värld har Liseberg sett till att bevara ett helt unikt kulturarv. En av målsättningarna är att skapa en upplevelseattraktion som skall tilltala de yngre generationerna. Det är viktigt att följa upp och vidareutveckla denna satsning och därför erbjuds skolor inom GR att, i samarbete med Liseberg, föra detta arv vidare.

I samarbete med FOG-nätverket har ett skolprogram tagits fram, som vänder sig till åk F-9. Informationsmöten för lärare till barn/elever i de aktuella åldrarna kommer att hållas under februari månad. Samma lärare kommer senare under våren att erbjudas ett handledarmaterial och där ingår ett guidat klassbesök på Evert Taubes Värld under november månad.

Att ställa sig bakom satsningen av Evert Taubes värld på Liseberg genom att uppge en kontaktperson för resp. kommun/stadsdel som kan leverera adressuppgifter till lärare för de aktuella åldrarna. Uppgiften sänds till katarina.gustafsson@liseberg.se senast den 13 februari.

Göteborg den 26 januari 2009 Börje Rådesjö

(4)

Göteborg 2009-01-21

Till Utbildningscheferna för åk F-9 inom GR

När Liseberg beslutade sig för att göra en storsatsning på Evert Taube och hans konstnärskap ville vi skapa en samlingsplats som skulle beröra alla besökare, oavsett ålder, intresse och kunskap. En av de viktigaste målsättningarna var att skapa en upplevelseattraktion som också skulle tilltala de yngre generationerna.

Med facit i hand är vi oerhört glada och stolta för det positiva mottagande som vårt museum har fått. Men, vi kan också konstatera att segmentet barn och ungdomar kräver ytterligare bearbetning för att nå.

Liseberg vill nu följa upp förra årets satsning med ett särskilt framtaget skolprogram. Det ger barn och ungdomar chansen att på skoltid lära sig mer om Taube och hans konstnärskap. Taubes liv och konstnärliga gärning öppnar också upp – och detta är väsentligt – för en rad intressanta teman som i allra högsta grad har bäring även för dagens skolelever. Det kan röra sig om allt från feminism och fildelning till kändisskap och miljökamp.

Med Evert Taubes Värld har Liseberg sett till att bevara ett helt unikt kulturarv, nu vill vi, i samarbete med skolan, aktivt föra vidare detta arv.

I bifogat dokument finns en beskrivning av ett koncept för skolprogrammet. Vi vill bjuda in samtliga lärare till Liseberg i februari för en information och presentation av vårt upplägg. Det är kostnadsfritt, vi bjuder på fika och i anslutning till detta finns också tillfälle att besöka Evert Taubes Värld.

I april och maj gör vi sedan ett utskick till samma lärare och man kan då beställa sitt handledarmaterial.

Detta levereras innan sommaren och arbetet med eleverna kan starta direkt när höstterminen drar igång.

För att nå ut med information om vårt projekt på rätt sätt är det avgörande att vi når lärarna i respektive kommun på individnivå. Här behöver vi er hjälp! Distributionskanalerna ser olika ut i olika kommuner.

Jag vill alltså be er om en person/ett namn för respektive kommun som jag kan kontakta för att få adressuppgifter eller kontaktvägar till respektive lärare.

Nedan finns mina kontaktuppgifter och ni är välkomna att ringa mig med frågor och funderingar. Jag kommer också att medverka vid ert möte den 6 mars, men då det ligger lite lång fram i tiden kommer tyvärr första informationen om projektet brevledes.

Med vänlig hälsning

Katarina Gustafsson

Projektledare Evert Taubes Värld

Liseberg AB Tfn: 0705-35 86 80

Mail: katarina.gustafsson@liseberg.se

(5)

Skolprogram

Evert Taubes Värld på Liseberg

(6)

Målgrupper

Evert Taubes Värld är naturligtvis en upplevelse för alla åldrar, men i ett första skede vill vi rikta in skolverksamheten på årskurs F-9.

Handledarmaterial

Vi erbjuder ett paket som innehåller tre delar: förberedelse, besök och återkoppling.

Handledarmaterialet innehåller såväl instruktioner som hänvisningar, exempel och förslag på upplägg för olika åldersgrupper.

Samarbete

För att få en trovärdighet i att Liseberg som Nordens största nöje nu väljer att arbeta med skolan, är ett nära samarbete med GR en förutsättning. Dels att GR i det som kommuniceras såväl muntligt som skriftligt står som en samarbetspartner till Liseberg.

Dels att vi i framtagningen av materialet och under det första året som arbetet ska lanseras, har möjlighet att få ha en eller flera grupperingar inom GR som referenser och bollplank.

Förberedelse

Vi har tagit fram ett material bestående av texter av och om Evert Taube. I lärar- handledningen finns sedan en rad förslag på uppgifter som man kan välja mellan.

Grundtanken är att erbjuda ett material som lämpar sig för ett ämnesövergripande angreppssätt (t.ex. svenska, musik, bild, geografi, historia och språk). De estetiska ämnena och svenska utgör helt naturligt grunden i detta material. Vi har valt ut ett antal teman som man kan välja mellan. Dessa teman är redan väl förberedda genom arbetet med Evert Taubes Värld.

Vi föreslår följande teman:

1) Resa med Taube

En resa i tid och rum med Taube som ciceron (bl.a. det maritima kulturarvet med fyrkunskap och sjöfartshistoria). Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild, geografi, historia, språk och hemkunskap.

2) Miljökamp

Utifrån Taubes miljöengagemang diskutera dagens miljöproblem. Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild och samhällskunskap.

3) Mans- och kvinnobild

Utifrån Taubes mans- och kvinnobild diskutera dagens och gårdagens syn på kön.

Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild, samhällskunskap och historia.

4) Media

Utifrån mediageniet Taube diskutera frågor som musikstöld, kändisskap, medias makt etc. Aktuella skolämnen: svenska, musik, bild, samhällskunskap och historia.

(7)

Besök

I handledarmaterialet ingår ett besök för klassen på Evert Taubes Värld. En vecka i november (efter novemberlovet) står Liseberg med personal redo att ta emot

klasserna och det är till denna specifika vecka man förbokar sitt besök.

Vid besöket på Evert Taubes Värld erbjuder vi varje klass ett häfte med frågor speciellt framtagna för de olika rummen. Eleverna får själva söka svaren på frågorna och om man väljer att lämna in sina svar finns det möjlighet att tävla mot andra klasser och försöka slå ”high score”. Resultaten läggs ut på Lisebergs hemsida och där kan man följa resultaten. Vinnande klass bjuds på en heldag på Liseberg.

Återkoppling

Återkopplingen är viktig för såväl eleverna som för Liseberg. Det kan ses som en summering av arbetet och besöket på Evert Taubes Värld. Återkopplingen fokuserar på det kreativa skapandet och Evert Taube blir dörröppnaren. Återkopplingen delas in i tre ämnesområden:

Bild

De tre årskursgrupperna (F-3, 3-6, 6-9) får var sitt tema att arbeta utifrån. Man skickar in ett bidrag från respektive klass, vilket kan vara en teckning eller ett

collage. En jury utser 1:a-, 2:a- och 3:e-pristagare i respektive åldersgrupp. Bilderna kommer sedan att exponeras på Liseberg under sommarsäsongen.

Musik

Klassen väljer om man vill 1) tolka en Taube-visa eller 2) skiva en ny visa i Taubes anda. En jury utser ett antal klasser/representanter från de tre årskursgrupperna (F-3, 3-6, 6-9) att delta i en final på Taube-scenen på Liseberg under vårsäsongen.

Svenska

Utifrån tre givna områden; årskurs F-3 = äventyr, årskurs 3-6 = miljöengagemang och årskurs 6-9 = mans- och kvinnobilder skriver eleverna en berättelse. Varje klass utser sedan ett bidrag som skickas in. En jury utser slutligen finalister i respektive årskursgrupp och de vinnande bidragen publiceras.

Som samarbetspartner till ovanstående tävlingar kan en dagstidning som Göteborgs- Posten och/eller Taubesällskapet vara ytterst lämpliga.

(8)

2009-02-06

Till

Förslag till

Beslut om kostnadsfördelning för regionalt arbete kring ett eventuellt Vård- och omsorgscollege inom

Göteborgsregionen för 2009

VOC är en samverkansform mellan utbildningsanordnare och arbetslivet inom vård- och omsorg på regional nivå.

Inom VOC samverkar kommuner, landsting, privata vårdföretag och fackliga organisationer med olika utbildningsanordnare på gymnasial och

eftergymnasial nivå. Detta medför ett effektivt resursutnyttjande till gagn för alla parter. För arbetsgivare och utbildningsanordnare tydliggörs ansvaret att förse verksamheten inom vård- och omsorg med välutbildad personal. VOC är ett processinriktat samverkansprojekt under ständig utveckling.

VOC kan ta sig olika uttryck på grund av regionala och lokala olikheter, men ska ge den studerande en modern utbildning med tydliga karriärvägar. Praktik med kompetenta handledare och en utbildningsmetodik som innebär reellt studerandeinflytande ger status och hög kvalitet som även borde locka fler pojkar och män till vård och omsorg. Med ett arbetssätt som liknar arbetslivet får den studerande en anställningsbarhet som ger stora möjligheter till

anställning om studenten inte vill gå vidare med ytterligare studier. VOC är ett skyddat varumärke som får användas på regional och lokal nivå när

kvalitetskriterierna är uppnådda och certifieringen genomförd.

Processen bygger på partssamverkan enligt beslutad organisationsmodell inom GR. Övriga parter finansierar egen insats.

Regionutvecklingssekretariatet vid Västra Götalandsregionen stödjer arbetet med det tillhörande VOC-nätverket med 250 000 kr under 2009.

(9)

Ansökan om att bli certifierad region inom Vård- och omsorgscollege skickades 08-12-09 till Nationella Rådet.

För att stödja processen kring ett regionalt Vård- och omsorgscollege föreslås Utbildningschefsgruppen enas om att finansiera insatserna i samband med granskning och certifiering av Göteborgsregionen samt med arbetet under 2009 med en summa om 200 000 kronor. Fristående

skolor/utbildare som önskar ingå i konceptet föreslås medfinansiera med 25 000 kronor per ansökande enhet.

Utbildningschefsgruppen föreslås nu enas om

att fördela kostnaderna enligt bifogat underlag, se bilaga Göteborg 6 februari 2009

Börje Rådesjö

/Margaretha Allen

(10)

2009-02-06

Till

Förslag till

Beslut om kostnadsfördelning för deltagande i arbetet med Teknikcollege inom Göteborgsregionen för 2009

Bakgrund

Göteborgsregionen har 08-04-21 av Industrikommittén erhållit status som Teknikcollegeregion under en period av 3 år. Lokala ansökningar skickas in allt eftersom kommunala och fristående skolor/anordnare når upp till

kvalitetskraven i de nationella kriterierna och i den regionala ansökan.

Processen bygger på partssamverkan enligt beslutad organisationsmodell.

Övriga parter finansierar egen insats.

För att stödja processen kring GR:s regionala Teknikcollegearbete föreslås Utbildningschefsgruppen enas om att finansiera insatserna för 2009 med 200 000 kronor. Fristående skolor/utbildare som önskar ingå i konceptet föreslås medfinansiera med 25 000 kronor per ansökande enhet.

Utbildningschefsgruppen föreslås nu enas om

att fördela kostnaderna enligt bifogat underlag, se bilaga Göteborg 6 februari 2009

Börje Rådesjö

/Margaretha Allen

(11)

(12)

2009-02-06

Till

Förslag till

Projekt- och tidplan för regional satsning på vuxnas lärande

Utbildningsgruppen uppdrog 081204 åt Utbildningschefen att ta fram förslag till fördjupat avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen på grundval av en vid sammanträdet presenterad och godkänd plattform för vuxnas lärande.

Förslaget i plattformen bygger på följande fem principer, vilka alltså ligger till grund för det fortsatta arbetet:

- avgränsning av innehållet – samverkan avser tillväxtskapande yrkesinriktade utbildningar i likhet med dem som ingår i befintligt samverkansavtal,

- finansieringsformen – lika stor andel som respektive kommun satsat, lika stor andel av den regionala yrkesutbildning som genomförs kommer respektive kommuns medborgare att kunna ta del av,

- beställning av utbildningar – aktuella utbildningar anskaffas via gemensam upphandling från befintligt utbud eller tas fram efter uttalat behov,

- urval bland sökande – former för antagning kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag,

- deltagande kommuner – möjlighet för kommuner som så önskar att ansluta sig till samverkansavtalet vid senare tidpunkt.

Ett förslag till projekt- och tidplan, daterad 2009-01-29, översänds härmed till Utbildningschefsgruppen för godkännande. Bilagt är även den plattform som Utbildningsgruppen fastställde vid sammanträdet 081204, samt en

sammanställning av de principer, daterad 09015, som styr arbetet med framtagande av förslag till samverkansavtal avseende vuxnas lärande.

(13)

att godkänna föreslagen projekt- och tidplan, daterad 2009-01-29, för arbetet med regional satsning på vuxnas lärande.

Göteborg 29 januari 2009 Börje Rådesjö

/Peter Holmström

(14)

GR Utbildning 2009 01 29

Projekt- och tidplan för regional satsning på vuxnas lärande

Avtalshantering Starttid- Sluttid

Ansvar UG lämnar uppdrag om

regional satsning på vuxnas lärande

2008 06 26 GR

UG beslutar om regional plattform för vuxnas lärande

2008 12 04 GR

Samverkansavtal tas fram Jan - GR / Arbetsgruppen Blötläggning i UG 2009 02 05 GR

Blötläggning i UC 2009 02 06 GR UC behandlar utkast till

avtal

2009 03 06 GR UG behandlar utkast till

avtal

2009 03 12 GR UGp behandlar förslag till

avtal

2009 03 26 GR UG behandlar förslag till

avtal – beslut

2009 04 15 GR Förbundsstyrelsen behandlar

förslag till avtal - beslut

2009 05 07 GR Kommunerna godkänner

avtalet

Maj - Aug Kommunerna

Aktiviteter

Samverkansavtal tas fram Jan - Apr GR / Arbetsgruppen / Vuxgruppen Antagningsförfarande,

finansiering, m m

Feb - Apr GR / Kommunerna Behovsinventering -

Utbildningsområden

Feb - Jun Vuxgruppen med flera Förfrågningsunderlag tas

fram

Feb – Aug GR / Kommunerna Upphandling - ramavtal Aug – Okt

(processen kan starta tidigare)

GR / Kommunerna

Vägledning – planering och utbildning för vägledare

Apr - Dec GR / Kommunerna Avrop - utbildningar Sep - Dec GR / Kommunerna Antagningsprocess Okt - dec GR / Kommunerna Genomförande 2010 01 01 -

2011 12 31

Kommunal huvudman, Utbildningsanordnare Utvärdering, uppföljning Kontinuerligt Kommunal huvudman,

GR

(15)

090115 Vuxarbetsgruppen

Principer inför samverkansavtal avseende vuxnas lärande

- avgränsning av innehållet – samverkan avser tillväxtskapande yrkesinriktade utbildningar i likhet med dem som ingår i befintligt samverkansavtal,

- finansieringsformen (se modell två beskriven nedan),

- beställning av utbildningar – aktuella utbildningar anskaffas via gemensam upphandling från befintligt utbud eller tas fram efter uttalat behov,

- urval bland sökande – former för antagning kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag,

- deltagande kommuner – möjlighet för kommuner som så önskar att ansluta sig till samverkansavtalet vid senare tidpunkt,

- Satsningen skall ske i nära samverkan med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen, samt med validering som en del i verksamheten och i dialog med regionens högskolor och universitet och med andra direkt berörda,

- Satsningen förutsätter en ekonomisk samordning av kommunala resurser som årligen allokeras till yrkesutbildning,

- Vidare genomförs upphandling gemensamt, där medlemskommunernas resurser och kunnande nyttjas, avseende de utbildningar som blir aktuella,

- Förslaget förutsätter rationella beslutsvägar, klara spelregler och en tydlig roll och

ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Sammantaget aspekter som kommer att beaktas i det samverkansavtal som är satsningens förutsättning, ett samverkansavtal som i första fasen föreslås omfatta perioden 1 januari 2010 - 31 december 2011 (ändrat tidigare angivelse 1 juli 2009 till 31 december 2011).

- Satsningen föreslås att i så stor utsträckning som möjligt göras på ett sådant sätt som tidigare samverkansinitiativ gjorts och inom de numera väletablerade strukturer som arbetats fram på GR, med Utbildningsgruppen som politisk styrgrupp och med Utbildningschefsgruppen och Vuxgruppen som beredningsorgan.

Modell 2

Modellen innebär att respektive kommuns medborgares andel av det regiongemensamma utbildningsutbudet står i direkt proportion till de ekonomiska satsningar som resp. kommun gör år från år på vuxnas lärande och då med fokus på yrkesutbildningar. Lika stor andel som respektive kommun satsat, lika stor andel av den regionala yrkesutbildning som genomförs kommer respektive kommuns medborgare att kunna ta del av. Utgör exv. Göteborgs Stads andel 55% och Kungsbackas 10% så erhåller dessa båda kommuners medborgare

motsvarande andelar yrkesutbildning för vuxna aktuellt budgetår.

(16)

1

PM 2008-11-28 Förslag till

Regional satsning på vuxnas lärande

Bakgrund och motiv

Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ”ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen att ta ställning till hur en samverkan kring vuxenutbildningen i Göteborgsregionen kan utvecklas och fördjupas ytterligare” föreslår enligt nedan en regional satsning på vuxnas lärande med fokus på yrkesutbildningar.

Motiven för detta förslag till regional satsning på vuxnas lärande är:

- Göteborgsregionen är en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Enskilda medlemskommuner har att förhålla sig till detta och mot denna bakgrund blir regiongemensamma satsningar verkningsfulla. Detta bl.a. innebärande att partnerskap med företag kan initieras avseende kompetensutveckling av yrkesverksamma oavsett i vilken medlemskommun dessa bor.

- En väsentligt mycket större upphandlingsvolym skapar en starkare förhandlingsposition v.v. de utbildningsanordnare som kommer att erbjuda utbildning.

- En större kritisk massa med långt fler kostnadsbärare än idag ger förutsättningar för vass IT-utveckling och utveckling av de pedagogiska, didaktiska och organisatoriska formerna för regional vuxenutbildning.

Sammantaget alldeles nödvändiga utvecklingssatsningar om vuxenutbildning skall kunna spela en roll för framtiden.

- GR och dess medlemskommuner går från en organisationsstyrd till en behovsstyrd vuxenutbildning. Detta innebär att medborgarnas och samhällets behov av vuxenutbildning helt styr det utbud som ianspråktas snarare än att ett befintligt kommunalt utbud utgör utgångspunkt för utbildningssatsningarna.

- Konjunkturläget kräver krafttag och en regional satsning enligt ovan är ett bidrag i arbetet med att möta den omstrukturering av arbetsmarknaden som Göteborgsregionen står inför. Härvidlag kan stora förväntningar på en samlad regional satsning noteras inte minst från näringslivet.

(17)

2 - Den kraftsamling som nu staten gör på yrkesutbildning för vuxna får långt

mycket bättre utväxling om ett mer omfattande regionalt samarbete etableras.

Förslagets principer

Förslaget bygger på följande fem principer:

- avgränsning av innehållet – samverkan avser tillväxtskapande yrkesinriktade utbildningar i likhet med dem som ingår i befintligt samverkansavtal,

- finansieringsformen – två alternativa förslag finns att ta ställning till, - beställning av utbildningar – aktuella utbildningar anskaffas via gemensam upphandling från befintligt utbud eller tas fram efter uttalat behov,

- urval bland sökande – former för antagning kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag,

- deltagande kommuner – möjlighet för kommuner som så önskar att ansluta sig till samverkansavtalet vid senare tidpunkt.

Förslaget

Hösten 2009 gör GR och dess 13 medlemskommuner en regiongemensam satsning på vuxnas lärande. Fokus kommer att ligga kring tillväxtskapande yrkesutbildningar och syftet är att bidra till uthållig tillväxt och att i detta arbete främst stödja / samverka med regionens näringsliv / arbetsliv.

Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av både

utbildningsresurser och av intresserade studerande samt att härigenom optimera de kommunala resurserna ur både ett ekonomiskt och ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. Satsningen sker i intim samverkan med

arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen, samt med validering som en del i verksamheten och i dialog med regionens högskolor och universitet och med andra direkt berörda.

De företag som tillsammans med någon, några eller alla ovan nämnda aktörer avser att möta exv. ökad global konkurrens med kompetensutvecklingsinsatser får härigenom en samtalspartner mot tidigare kanske uppemot 13.

Satsningen förutsätter en ekonomisk samordning av kommunala resurser som årligen allokeras till yrkesutbildning. Här kan de nya statliga medel avsedda för vuxnas lärande med koncentration på yrkesutbildningarna komma till klok användning. Vidare genomförs upphandling gemensamt, där medlemskommunernas resurser och kunnande nyttjas, avseende de utbildningar som blir aktuella.

(18)

3 Kommunala såväl som fristående aktörer kommer att inbjudas offerera de

utbildningar som fastställs regionalt. Våren 2009 kan de kommuner som så önskar genom hängavtal nyttja de ramavtal som upphandlats av

medlemskommunerna.

Förutsättningar för genomförande

Den ekonomiska volym som gäller just beslutade yrkesutbildningar våren 2009, tillsammans med de utbildningar som genomförs hösten 2008, bildar grund. Denna kompletteras med de av staten aviserade platserna samt ett förmodat ESF-stöd som möjliggörs genom den utlysning som just gjorts (se sammanställning nedan).

De kommuner som väljer att ingå i denna regionala samverkan satsar då motsvarande belopp hösten 2009 och våren 2010 som de gjorde hösten 2008 och våren 2009. Dessa kommuner tar också gemensamt del av det

tillkommande statsbidraget samt det ESF-stöd som GR möjligen kan påräkna sig. Hur arbetet med att söka ESF-stöd ska gå till kommer att utredas under processen med framtagande av avtalsförslag.”

Sammantaget utfaller detta enligt nedan, givet att samtliga medlemskommuner väljer att delta (principen blir densamma, men omslutningen lägre vid färre antal deltagande kommuner);

Kommunernas gemensamma satsning på yrkesutbildning 30 mkr Förmodad nivå på det tillkommande statsbidraget 20 mkr

Summa 50 mkr

Förslaget förutsätter rationella beslutsvägar, klara spelregler och en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Sammantaget aspekter som kommer att beaktas i det samverkansavtal som är satsningens

förutsättning, ett samverkansavtal som i första fasen föreslås omfatta perioden 1 juli 2009 till 31 december 2011.

Satsningen föreslås att i så stor utsträckning som möjligt göras på ett sådant sätt som tidigare samverkansinitiativ gjorts och inom de numera väletablerade strukturer som arbetats fram på GR, med Utbildningsgruppen som politisk styrgrupp och med Utbildningschefsgruppen och Vuxgruppen som

beredningsorgan.

Det är den regionala nivån som upphandlar de utbildningar som pekats ut som tillväxtskapande. Det lokala perspektivet är centralt inte minst när det gäller behovsinventering och vägledning.

(19)

4 I kommande steg görs regionalt samordnade försök kring sfi. Här kan de s.k.

regioncirklarna, inom det regionala vuxenutbildningssamarbetet, komma att tjäna som plattform. Även utbildningar inom KY är aktuella i det fortsatta arbetet.

Finansieringsmodeller

Två ekonomiska modellerna presenteras i det följande. Skillnaden mellan de båda modellerna är att i den första modellen förutsätts att samtliga

medlemskommuner ingår, medan den andra modellen ger möjlighet för kommunerna att ej delta i samverkan. Den första modellen innefattar således samtliga 13 kommuner medan samarbetet i den andra modellen kan innefatta t ex 10 kommuner.

Den sammantagna omfattningen av modell två avgörs helt av deltagande kommuners år från år budgeterade medel för yrkesutbildningar samt de tillkommande statliga medlen och ev ESF-medel (utlysning nummer ett 2009) under det att modell ett utgår ifrån nu föreliggande ambitionsnivå samt också i denna modell de tillkommande statliga medlen och ev ESF-medel (utlysning nummer ett 2009).

I båda modellerna används kommunernas tillskjutna medel enbart av de egna kommuninvånarna.

Modell 1

Kommunernas insats om 30 mkr (post ett ovan) fördelas enligt GRs

fördelningsnyckel, resterande estimerade 20 mkr är tillkommande medel för satsningen. Denna summa fördelas på utbildningsinsatser enligt samma fördelningsnyckel och resp. kommuns medborgare tar därmed del av ett utbildningsutbud i denna regiongemensamma satsning som står i direkt proportion till kommunens andel av folkmängden (principen för GRs fördelningsnyckel).

Modell 2

Modellen innebär att respektive kommuns medborgares andel av det regiongemensamma utbildningsutbudet står i direkt proportion till de

ekonomiska satsningar som resp. kommun gör år från år på vuxnas lärande och då med fokus på yrkesutbildningar. Lika stor andel som respektive kommun satsat, lika stor andel av den regionala yrkesutbildning som genomförs kommer respektive kommuns medborgare att kunna ta del av.

(20)

5 Utgör exv. Göteborgs Stads andel 55% och Kungsbackas 10% så erhåller dessa

båda kommuners medborgare motsvarande andelar yrkesutbildning för vuxna aktuellt budgetår.

(21)

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen

2009-01-29 Etapp 3.5: 2009-07-01 – 2009-12-31

Förslag till

Avtal kring regionala utbildningar inom vuxnas lärande i Göteborgs- regionen – Etapp 3.5 (H09)

1. Avtalsparter

Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) och dess medlemskommuner; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

2. Avtal i Etapp 3.5

Nu gällande avtal Etapp 3.4 omfattar första halvåret 2009 och nu aktuella Etapp 3.5 avser utbildningar som startar hösten 2009. Förslaget till avtal utgör en förlängning av nu gällande avtal med i utbudet gjorda nödvändiga justeringar med utgångspunkt från tidigare nivåer och ev tillkommande statliga medel. Omfattningen är oförändrad gentemot nu gällande avtal (ca 30 mkr).

Utbildningsgruppens mening är att i en förlängning skapa ett långsiktigt avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen. Ett arbete pågår därför med att ta fram ett avtal som är tänkt att gälla åren 2010 och 2011.

3. Den kommunala vuxenutbildningens särdrag

Det utbildningspolitiska målet för verksamhetsområdet vuxnas lärande är att "Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja

personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning" (Riksdagens beslut 2001-05-18 om Regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, Prop 2000/01:72).

Den kommunala vuxenutbildningen skiljer sig från statligt finansierad arbetsmarknadsutbildning och enskilt driven utbildning, inhandlad av företag eller enskild, och konkurrerar därför inte med dessa utbildningar. Det som utmärker den kommunala vuxenutbildningen och skiljer den från statlig arbetsmarknadsutbildning och enskilt finansierad utbildning är, att;

- utbildningen vänder sig till alla vuxna med speciella målgrupper definierade i Förordning om kommunal vuxenutbildning (2002:1012) och i Policy för vuxnas lärande

- vuxenutbildningen huvudsakligen består av s k nationella kurser och till sin form och omfattning är styrd av krav i lagstiftning och förordning, samt leder fram till betyg.

Den enskilde har i stort sett aldrig ett reellt val att göra mellan ”motsvarande” utbildning i kommunal, statlig eller enskild regi då;

- de studerande som prioriteras för exempelvis arbetsmarknadsutbildning följer andra än ovan nämnda urvalsregler och målet för dessa utbildningar är enbart arbete och

anställning,

- kommunal vuxenutbildning är avgiftsfri och berättigar till studiestöd.

Det ligger i linje med den kommunala vuxenutbildningens uppdrag att samverka såväl med myndigheter som med andra aktörer som stödjer vuxnas lärande. Kommunal vuxenutbildning finansieras med statliga och kommunala medel avseende utbildning på grundläggande, gymnasial, påbyggnads- och särvuxnivå.

1

(22)

2009-01-29 Etapp 3.5: 2009-07-01 – 2009-12-31

4. Avtalsområde

Den vuxenutbildning som bedrivs enligt föreliggande avtal är yrkesinriktad. Den ska främja tillväxten i Göteborgsregionen och bidra till behovet av utbildad arbetskraft samt gagna den enskilde medborgarens behov av kompetensutveckling. Avtalet reglerar samverkan kring regionrekryterande yrkesutbildningar och kurser, som kommunerna, enskilt eller i samverkan, är huvudman för.

Förslaget till avtal för kommande etapp består enbart av avtalstext, vilken utgör en

förlängning av nu gällande avtal (Etapp 3.4, V09). I förslaget till avtal finns inga specificerade utbildningar medtagna utan kommunerna ges handlingsutrymme att hantera de statliga medel (statsbidrag) som kommer att utbetalas under hösten 2009 med möjlighet till behövliga och nödvändiga justeringar i utbudet. De eventuella statsbidrag som kommer att utbetalas redan våren 2009 skulle då också kunna utnyttjas med nuvarande hanteringsrutiner.

Kommunerna ska i samband med att man erbjuder en utbildning i avtalet, inom ramen för individuella studieplaner, erbjuda undervisning i kärnämnen för behörighetskomplettering till gymnasienivå. Denna kan genomföras, dels i hemkommunen, dels i kommun där man

genomgår regionrekryterande utbildning.

De faktorer som har påverkat valet av utbildningar i avtalet utgörs av tillväxtskapande och regionala aspekter samt möjlighet för individen att skaffa behörighet för vidare studier.

Dessutom ska kontinuitet säkerställas gentemot utbildningarna i föregående etapper.

Regionrekryterande utbildning förläggs till enskild kommun eller till flera kommuner separat eller i samverkan. Den kommun som har uppdraget att genomföra utbildningen ansvarar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnad. Regionrekryterande utbildningar bygger på flexibla lärandeformer bl a med inslag av distansstudier.

5. Samråd med arbetslivets parter

De utbildningar som har ingått i avtalet är tidigare framtagna i samråd med ett trettiotal

personer, som representerar näringslivet och det offentliga arbetslivet och i detta sammanhang utgör GRs virtuella kompetensråd för vuxnas lärande. Synpunkter på lämpliga utbildningar har lämnats av kompetensrådet.

6. Genomförande

Erfarenheter från de tidigare fem etapperna ligger till grund för det avtal som reglerar Etapp 3.5. Utbudet har tagits fram av kommunernas ansvariga för vuxenutbildningen (Vuxgruppen).

7. Intagning

Intagningen delas mellan utbildningskommunen och hemkommunen. Hemkommunen prövar den sökandes behörighet enligt vuxenutbildningsförordningen

Ansökningarna skickas, med bilagda yttranden, från hemkommunen till

utbildningskommunen. Utbildningskommunen genomför därefter antagningen enligt för utbildningen fastställda intagningskrav.

2

(23)

2009-01-29 Etapp 3.5: 2009-07-01 – 2009-12-31

Utbildningskommunen meddelar hemkommunen beslut om vilka studerande som avses intas till utbildningen. Hemkommunen beslutar sedan om man godkänner intagningen, dvs om man avser att betala för utbildningen för sina kommuninvånare.

Utbildningskommunen ger den sökande besked om vederbörande intagits till utbildningen.

8. Ekonomi

Åtagande under Etapp 3.5

Avtalet innebär ett åtagande för kommunerna att betala för de studerande, som antagits till utbildningarna och godkänts av hemkommunen.

Finansiering

Finansiering av utbildningarna sker så att den studerandes hemkommun av anordnande kommun faktureras hela kostnaden.

Avstämning och betalning

Avstämning görs tre veckor efter utbildnings start. Betalning utgår inte för dem som dessförinnan har avbrutit studierna. Betalning sker, efter fakturering mellan kommunerna, 15 mars och 15 oktober för respektive halvår. Folkbokföringskommun vid intagningstillfället står för kostnaden även om den studerande efter intagningen flyttar från kommunen efter kursstart. Om utbildningen inte kommer till stånd anmäls detta till GR.

Avsättning av särskilda medel

Gemensamt avsätts medel för marknadsföring och utvärdering, uppgående till 300 tkr, vilka betalas av kommunerna i proportion till deras folkmängd 2008-12-31.

Prissättning

Överenskommelse om ekonomisk ersättning för de utbildningar som utförs inom

samverkansavtalets ram görs för respektive utbildning av Vuxgruppen, och den inkluderar alla kostnader för utbildningen.

9. Utbildningarnas kvalitet Uppföljning och utvärdering

Varje huvudman för regionrekryterande vuxenutbildning genomför kvalitetsredovisning enligt ett helhetsperspektiv. Kommunerna förbinder sig att till GR årligen redovisa sökandetryck och studerandeströmmar till de i avtalet reglerade utbildningarna/kurserna. Detta görs i syfte att över tid och i samverkan/dialog mellan kommunerna skapa ett så relevant

regionrekryterande vuxenutbildningsutbud som möjligt.

GR följer upp och utvärderar, dels arbetet med att realisera de av Utbildningsgruppen fastslagna regionalpolitiska utbildningsmålen, dels arbetet med samverkansavtalet. Den bild av regionala utbildningsbehov som härigenom skapas kommer att tjäna som ett redskap i syfte att kvalitetsutveckla den regionrekryterande utbildningen inom vuxenutbildningen.

3

(24)

2009-01-29 Etapp 3.5: 2009-07-01 – 2009-12-31

Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för

vuxenstuderande.

Åtgärder vid kvalitetsbrist

Bedömer GRs Utbildningsgrupp att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Vidimerar berörd kommun framförd kritik förbinder sig kommunen att i

Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen.

10. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande

Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhets- utbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar.

11. Övriga villkor Information

Varje kommun ska marknadsföra och informera om samtliga utbildningar som omfattas av avtalet. Utbildningskommunen har ansvar för att information tas fram. Marknadsföringen av utbildningarna sker i gemensam form.

Studerandeförsäkring

Kostnader för reguljär försäkring hanteras enligt gängse rutiner, dvs att utbildningskommun tecknar försäkring för studerande i regionrekryterande utbildning.

Tvister

Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR.

Godkännande

Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och

tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 30 april 2009 vara GR tillhanda.

4

(25)

2009-01-29 Etapp 3.5: 2009-07-01 – 2009-12-31

För Göteborgsregionens kommunalförbund

Datum Namn

Namnförtydligande

För Ale kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

För Alingsås kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

För Göteborgs kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

För Härryda kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

För Kungsbacka kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

För Kungälvs kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

5

(26)

2009-01-29 Etapp 3.5: 2009-07-01 – 2009-12-31

6

För Lerums kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

För Lilla Edets kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

För Mölndals kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

För Partille kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

För Stenungsunds kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

För Tjörns kommun

Datum Namn

Namnförtydligande

För Öckerö kommun

Datum Namn

Namnförtydligande