IT 19 008
Examensarbete 15 hp
April 2019
Prototyp till
substansavvänjningsapplikation
Daniel Ågstrand
Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 30 03 Telefax: 018 – 471 30 00 Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student
Abstract
Prototyp till substansavvänjningsapplikation
Daniel Ågstrand
Missbruk är ett stort problem i dagens samhälle och många människor lider avmissbruksproblematik. Missbruksvård finns tillgänglig i
Sverige, men resurserna tillden vården är begränsad och köerna långa. Dessutom existerar ett betydande tabunär det kommer till missbruk. Detta medför att många personer som lider av dessaproblem antingen inte får tillgång till vård eller frivilligt avstår från att söka vård.Det
finns därför behov av ett verktyg som kan hjälpa människor med missbrukspro-blematik att tillfriskna både inom och utanför sjukvården. Mobila applikationer somska kunna hjälpa människor med dessa problem har utvecklats i länder som till exem-pel USA och Finland, med goda resultat. I Sverige finns dock inget sådant verktyg.Detta arbete har därför som syfte att lägga grunden till ett sådant verktyg
utifrånsvenska förhållanden. En prototyp till en mobil applikation har utvecklas, vars syfteär att underlätta tillfriskningsprocessen från ett missbruk. Funktionsidéer för en så-dan applikation har utvecklas, vilka är grundat på publicerat material inom ämnetmissbruk, beroende- och missbruksvård. Designen av prototypen har skapats medhjälp av
mjukvaruprogrammen Balsamiq Mockups 3 och Adobe XD, vilken också harbelägg från publicerat material inom ämnet människa-datorinteraktion och missbruk.HTML/CSS och JavaScript har sedan använts till att ge prototypen en begränsadinteraktivitet.
Examinator: Johannes Borgström Ämnesgranskare: Mats Lind Handledare: Niklas Eklund
Innehåll
1 Introduktion 1 2 Syfte 3 2.1 Forskningsfrågor . . . 3 2.2 Avgränsningar . . . 3 3 Teori 4 3.1 Funktioner . . . 4 3.1.1 GPS-tracking . . . 4 3.1.2 Distraktionsmoment . . . 43.1.3 Mindfulness och avslappningsövningar . . . 4
3.1.4 Gruppstöd . . . 5
3.1.5 Mål och framsteg . . . 5
3.1.6 Stödkontakt . . . 6
3.2 Designprinciper . . . 6
4 Metod 8 4.1 Utformning av skisser i Balsamiq . . . 8
4.2 Utformning av prototypen . . . 8 5 Resultat 10 5.1 Skisser . . . 10 5.2 Prototypen . . . 13 5.2.1 Välkomstsidor . . . 15 5.2.2 Menyn . . . 18 5.2.3 Distraktionsmoment . . . 19
5.2.4 Avslappningsövningar och mindfulness . . . 20
5.2.5 Framsteg och mål . . . 22 5.2.6 Gruppstöd . . . 23 5.2.7 Stödkontakt . . . 26 5.2.8 Inställningar . . . 27 6 Analys 36 7 Slutsats 38 7.1 Begränsningar i arbetet . . . 38 7.2 Google APIs . . . 39 8 Vidare arbete 40 8.1 Vidare arbete av prototypen . . . 40
8.2 Utveckling av framtida applikation . . . 41
A Bilder skapade av tredjepart 43
1
Introduktion
Ett beroende uppstår när en individ upprepar en känslopositiv handling, som tillexempel inta en substans eller ha sex, till den grad att handlingen blir tvångsmässig. När ett beroende har utvecklats så fortsätter individen med handlingen även fast den har negativa effekter för indivi-den. När ett beroende har utvecklas så är de generellt sett svårt att bryta och en mängd olika problem och svårigheter måste övervinnas. Problematiken varierar stort mellan olika typer av substansmissbruk och oftast så förekommer blandmissbruk vilket försvårar ytterligare[31, s. 14]. Abstinenssymptomen kan bestå av både svåra psykiska och fysiska symptom, som i vissa fall kan vara dödliga. Symptomen varierar med tiden, från att missbrukarens individuella abstinenssymp-tom, relaterat till beroendesubstansens specifika abstinenssympabstinenssymp-tom, till mer generella symptom när abstinensen lagt sig.
Under den första tiden efter avslutat missbruk är abstinenssymptomen väldigt kraftfulla och många personer är under den perioden i stort behov av hjälp utifrån. Där har sjukvården och personens sociala kontaktnät en viktig roll. För vissa typer av beroende finns utarbetade medi-cinska vårdplaner inom sjukvården. Ett exempel är vid opioidmissbruk, där Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende (LARO)[7] är framtagen för att underlätta för missbrukare att bli fria från sitt beroende. Vården inom detta område är dock bristfällig och återfallsrisken är hög, samtidigt som många inte ens klarar av att genomföra sin vårdplan[12, s. 2]. Orsaken till de dåliga resultaten är bland annat på bristande kunskap hos personal, otillräckliga resurser och dålig kommunikation mellan myndigheter[34]. Allt detta försvårar ytterligare missbrukarens möjligheter att tillfriskna.
Det är inte heller alltid lätt att få tillgång till vård eftersom antalet vårdplatser är begränsade i många kommuner i Sverige[29, s. 22]. Köerna är därför på många platser i Sverige väldigt långa och missbrukarna riskerar att få vänta i flera månader innan de kan få tillgång till vård. Detta är en väldigt lång tid att vänta för en utsatt grupp och i vissa fall hinner missbrukaren dö innan vård blir tillgänglig[5]. Vid andra typer av missbruk är det ännu värre eftersom alla typer av missbruk inte har specialiserade vårdplaner att tillgå, som till exempel vid amfetaminmissbruk[2]. I dessa fall erbjuds endast allmän vård och hjälp i form av terapi, psykosociala stödinsatser och i vissa fall även nedtrappningshjälp[30, s. 20 - 56].
Depression och ångestsymptom tillkommer hos många efter att den första akuta abstinensen lagt sig. Drogsug (på engelska kallat "cravings") är också ett stort problem för många som bryter upp från ett missbruk. Drogsugets intensitet varierar under dagen, men kraftigt drogsug vara endast korta stunder. Återfallsrisken är som kraftigast under avgiftningsfasen men sjunker med tiden. Eftersom den fasen varar i flera år är det störst risk att en person som försöker bryta ett missbruk återfaller under denna fas. Inom ett år har 80-95% av personerna som försöker sluta med ett missbruk råkat ut för ett återfall[22].
En rad oberoende forskningsresultat har kunnat påvisa ett starkt samband mellan drogsug och återfall. Drogsuget kan öka utifrån en mängd faktorer, både yttre och inre faktorer. Exempel på yttre faktorer är miljöer, handlingar, människor, ljud, etc., som är associerade till drogbruket. Inre faktorer som förhöjda halter av kortikotropinfrisättande hormon (crh)[21] påverkar stressnivån hos en människa. Hormonnivåerna är konstant höga en längre tid efter avbrottet från narkotika på grund av att hjärnan försöker motverka effekter från psykoaktiva substanser genom att öka crh. Tiden det tar innan crh-nivåerna har stabiliserats hänger samman med tiden ett missbruk har föregått. Nivåerna kan dessutom bli ännu högre om personen blir utsatt för stressfyllda situationer[32].
Det finns en stor grupp som återhämtar sig från ett missbruk utan hjälpinsatser. Det är svårt att avgöra hur stor andel som klarar av att bryta ett missbruk utan hjälp, på grund av att missbruk är väldigt stigmatiserat och utsatta personer oftast döljer problemen. Olika
forskningsrapporter redovisar dock att andelen antagligen är stor. Forskning inom området tyder dock på att personer som själva klarar av att bryta ett missbruk inte har lika svåra problem som många av de som söker hjälp har. De har bland annat oftast inte lika svåra abstinensproblem som gruppen som sökt sig till vården har. Men den andra fasen med svårigheten att kontrollera drogsuget är dock lika intensivt hos båda grupperna[8, s. 422 - 433].
Det har tidigare utförts arbeten inom detta område och ett antal smartphone-applikationer har utvecklats. Den applikationen med störst dokumentation har utvecklas av Chess Health1och
har namnet A-Chess. Den applikationen har visat sig ge goda resultat[14; 17; 18; 19; 20] när det kommer till återhämtning från missbruk. Applikationen påstås kunna vara till hjälp vid alla former av missbruk, både substansmissbruk och beteendemissbruk och är tänkt att användas på egen hand eller tillsammans med en kontaktperson. A-Chess är utvecklat utifrån teorin Self-Determination Theory (STD) som bland annat framhäver vikten av tre faktorer i samband med en individs beslutsfattande. Dessa faktor är kompetens, självbestämmande och social meningsfull-het. Dessa faktor är enligt SDT inte inlärda, utan är instinktiva och därmed är det ytterst svåra att ignorera och ändra på[27]. A-Chess funktioner bygger på dessa faktorer. Kompetensfunktio-ner består av övervakning, sätta långsiktiga mål, rådfråga en expert, medicinska meddelanden och personliga historier. Funktioner baserade på social meningsfullhet består bland annat av kbt-övningar[23], platsspårare och bloggar. När man startar applikationen för första gången får man ställa in den utefter sina personliga önskemål och behov för att täcka upp den självbestämmande faktorn[18].
Ett företag i Uppsala, Kontigo Care2 fokuserar på medicinsk-tekniska lösningar i form av
eHälsa[6]. De har utvecklat en molnbaserad plattform och en artificiell intelligens, vilken ska kunna upptäcka beteenden som är relaterade till återfall och därmed kunna upptäcka och varna för dessa beteenden och då förhoppningsvis förhindra ett återfall. Den molnbaserade plattformen tillsammans med den artificiella intelligensen har sedan använts som fundament till två applika-tioner som samma företag utvecklat, Previct Alcohol3 och Previct Gambling4. Previct Alcohol
används tillsammans med en alkoholmätare. Applikationen samlar in information rörande an-vändarens beteende och blod-alkoholnivå. Användaren uppmuntras att använda applikationen dagligen för att ge applikationen en komplett bild av användaren och hens alkoholkonsumtion, och även för att användaren ska få tillgång till stöd och påminnelser till uppgifter och rutiner som bör genomföras för att underlätta tillfrisknandet. Utifrån mätdatan från alkoholmätaren och beteendet som användaren uppvisade när hen använde applikationen, så kan sedan den artificiell intelligensen som är implementerad i applikationen göra prognoser rörande användarens åter-fallsrisk och meddela användarens behandlare vid hög risk för återfall eller vid annat avvikande beteende. Den andra applikationen, Previct Gambling, använder också artificiell intelligens för att förutspå återfall. För att åstadkomma detta använder sig Previct Gambling av svar från enkäter som användaren förväntas svara på dagligen. I likhet med Previct Alcohol så ger Pre-vict Gambling användaren möjlighet att komma åt stöd och hitta information om övningar och rutiner för att öka chanserna att användaren klarar av att bryta beroendet. En studie har ge-nomförts på Previct Alcohol där man undersökte om applikationen hade något medicinskt värde. Resultateten antydde att Previct Alcohol hade ett värde när det kom till att övervaka återhämt-ningen från ett alkoholmissbruk, som ett proaktivt, långsiktigt återfallspreventionsverktyg och vid allmän behandling av alkoholmissbruk[13].
1
För mer information angående Chess Health se https://www.chess.health/
2För mer information angående Kontigo Care se https://www.kontigocare.com 3
För mer information angående Previct Alcohol se https://www.kontigocare.com/previct-alcohol/
4
För mer information angående Previct Gambling se https://www.kontigocare.com/previct-gambling/
2
Syfte
Syftet med detta arbete är att utveckla en prototyp av en smartphone-applikation som ska underlätta tillfriskningsprocessen från ett substansmissbruk under svenska förhållanden, baserat på internationella forskningsresultat. Detta för att minska problemen vid abstinens, med tanke på problemens magnitud och de goda resultaten från internationella arbeten.
2.1
Forskningsfrågor
Frågor som har besvarats under arbetets gång är följande:
1. Vilka funktioner skulle kunna underlätta en tillfriskningsprocessen från ett missbruk? 2. Hur bör designen vara utformad för att åstadkomma optimal tillgänglighet och
funktiona-litet hos användargruppen?
2.2
Avgränsningar
Arbetet fokuserar endast på substansmissbruk, några fungerande funktioner har inte utvecklats och användartestning har inte varit möjligt att genomföra.
3
Teori
Det första som genomfördes var en grundläggande efterforskning inom ämna missbruk och mdi, där informationen införskaffades från vetenskapliga artiklar och böcker. Beteendemekanismer och missbruksvården inklusive brister inom denna vård har även studerats. Resultaten av denna genomgång kan sammanfattas i följande punkter:
3.1
Funktioner
Sex huvudfunktioner har identifierats som användbara utifrån nuvarande behandling inom bero-endevården och dess identifierade brister samt utifrån kända beteendemekanismer hos människor i allmänhet och hos missbrukare i synnerhet. Funktionerna bör vara uppbyggda i form av obero-ende moduler för att lättare kunna implementeras och modifieras. Det medför att det blir lättare att utvidga den framtida applikationen med ny funktionalitet om det skulle visa sig att det finns metoder eller funktioner som skulle kunna uppfylla målet med att underlätta ett avbrott av beroendeframkallande substanser och som inte finns tillgänglig i den utvecklade prototypen. 3.1.1 GPS-tracking
Exponering av stimuli som genom inlärning har kommit att associeras med drogeffekter har visat sig vara en stor faktor när det kommer till återfall. Vid alkoholmissbruk kan tillexempel en sådana stimuli vara att man ser Systembolagets skylt eller om man närmar sig ens favoritbar[9; 10, s. 50 - 54]. Ett GPS-lokaliseringssystem bör därför implementeras i den framtida applikationen där användaren vid första start tillfället av applikationen ska kunna ställer in områden på en karta, kopplat till Google Maps, som hen vet är associerat med droganvändning. Om användaren sedan närmar sig någon av det angivna riskzonerna ska applikationen varna hen med hjälp av vibration och ljud för att få användaren att lämna riskzonen och förhoppningsvis undvika ett återfall. Den funktionen ska kunna avaktiveras av användaren ifall hen känner att den funktionen skulle vara integritetskränkande.
3.1.2 Distraktionsmoment
Efter avslutat missbruk så kommer personen med missbruksproblem ha ett ständigt drogsug. Det varierar i intensitet under dagen, dock varar kraftigt drogsug endast under korta perio-der. Drogsuget är starkt sammankopplat till återfall, högre intensitet på drogsuget ger högre återfallsrisk[10, s. 50 - 54; 32]. Under dessa stunder finns ett behov av distraktion för att an-vändaren inte ska ge vika för drogsuget. Ett enkelt spel som är tänkt att kunna användas när användarens drogsug är som mest intensivt och därmed distrahera användaren bör därför im-plementeras i den framtida applikationen. Spelet som är tänkt att implementerats har namnet Snake", vilket både är lättlärt, enkelt och anses av många vara roligt[16]. Detta är högst uppskat-tade egenskaper när användaren är under påtaglig stresspåverkan och är i behov av distraktion. Snake är inte heller upphovsrättsskyddat vilket medför att det kan implementeras utan licens-avgifter.
3.1.3 Mindfulness och avslappningsövningar
Under ett missbruk är missbrukaren instängd i ett tankemönster som bara fokuserar på en jakt och längtan på nästa drogrus. Under själva ruset existerar inget annat en själva ruset. Detta medför att missbrukaren hamnar i en förvrängd tidsuppfattning där nuet bara existerar. Det har visat sig att just tendensen att förskjuta dåtid och framtid är kraftigt relaterat till personerna
i missbruk eller hos personer med förhöjd risk till missbruk. Det är viktigt att återställa en normal tidsuppfattning för att öka sannolikheten att missbrukaren ska klara av att avsluta sitt missbruk[8, s. 180-186]. Metoder som kan används för att genomföra detta är medveten närvaro, även kallat mindfulness[25], som fokuserar på att man ska accepterar dåtid, nuet och framtid och acceptera händelser och situationer för vad det är och inte filtrera dessa händelser och situationer genom ett känslospektrum. Mindfulness inom beroendevården fokuserar också på att acceptera drogsug och motgångar på andra sätt än med just substanser, vilket oftast är det enda sätt missbrukaren tidigare har hanterat dessa situationer på. En metod med stor påvisad effekt inom detta ämne är Mindfulness Based Relapse Prevention (MBRP)[3; 35, s. 1564 - 1565] vilken även har hämtat inspiration från kognitiv beteendeterapi (kbt)[23]. En av teknikerna inom MBSP är "urge surfing"vilket fokuserar på att hantera ett drogsug[8, 180 - 186]. Det har även visat sig att drogsug i själva verket är en stressreaktion och ett klart samband mellan stress och återfall har observerats[10, s. 45 - 54; 35, s. 1563 - 1564]. Med detta som utgångspunkt så bör den framtida applikationen ha avslappningsövningar och mindfulnessövningar tillgängliga för användaren. Det ska lära ut teknikerna som diskuterats till användaren.
3.1.4 Gruppstöd
Det har visat sig att behandling i form av deltagarkurser, där alla deltagare är aktiva eller före detta missbrukare har givit bra resultat när det kommer till beroendevården[8, s. 415 - 418]. Ett test har därmed utvecklats i prototypen som är tänkt att användaren ska svara på under inledningsfasen i den tänkta applikationen. Frågorna består av faktorer som hänger samman med missbruk och psykiska hälsa. Syftet är att kunna få överblick över svårighetsgraden av beroendet, substansen som används av användaren och om det förekommer andra psykiska åkommor. Utifrån svaren ska sedan användaren kunna bli sammankopplad med personer i liknande livssituation och placerade tillsammans i en stödgrupp. Personerna i gruppen ska ha svarat snarlikt på testet, dock bör de ha kommit olika långt i sitt tillfrisknande. Gruppen ska få nya medlemmar med tiden, tills ett max antal uppnåtts. Då ska gruppen låsas och inga nya medlemmar ska kunna anslutas. När en person lämnar gruppen, antingen efter full återhämtning, vid avbrott i behandlingen eller vid en längre tids inaktivitet, så ska nya användare återigen kunna anslutats. Gruppmedlemmar ska kunna kommunicera med varandra genom antingen en inbyggd gruppchatt eller via externa kommunikationsverktyg som SMS, telefonsamtal eller videosamtal. Personerna i gruppen ska även ha möjlighet att boka in möten, där medlemmarna i gruppen ska kunna diskutera sina framsteg och bakslag, stötta varandra och dela erfarenheter via ett konferenssamtal.
3.1.5 Mål och framsteg
Att hålla sig nykter är ytterst svårt för en person med missbruksproblematik. 80 - 95% som lider av ett missbruk kommer någon gång under första året efter påbörjad behandling konsumera narkotika[22]. Vad som då är viktigt är att återfallet inte växer till ett fullskaligt missbruk, utan att det stannar vid en engångsföreteelse[8, s. 414]. Detta kan genomföras genom att få användaren att inse att ett återfall inte är katastrofalt, utan en del i återhämtningsprocessen och genom att uppmuntra användaren att avsluta bruket så fort som möjligt[11, s. 6 - 9]. Milstolpar, vilka är specifika mål som rör användarens tillfrisknade, har därför implementeras för att försöka uppnå dessa mål. Milstolparna ska kunna förtjänas genom att användaren håller sig nykter under en viss period, för att uppmuntra en nykter tillvaro. Genom att använda den tänkta applikationen aktivs uppmuntras användaren att fortsätta använda applikationen efter ett eventuellt återfall. Med hjälp av milstolpar uppmuntras även användaren att genomföra aktiviteter som är positiva för hens återhämtningsprocess. När användaren tjänat ihop till en milstolpe så bör en visuell belöning synliggöras för att påminna om vilket framsteg hen gjort och för att uppmuntra till fortsatt
nykterhet. Användaren bör också kunna sätta upp personliga mål vid första uppstarten där användaren skriver upp vad hen vill åstadkomma med användandet av den tänkta applikationen och vilka fördelarna är med dessa mål. När användaren meddelar att ett återfall har inträffat så ska dessa mål synliggöras för att påminna om fördelarna med att hålla sig nykter. Detta för att kunna återställa en bra syn på nykterhet och förhoppningsvis få användaren att återgå till ett nyktert tillstånd.
3.1.6 Stödkontakt
Eftersom det är så pass svårt att avsluta ett missbruk[22] så är allt stöd man kan få uppskattat. Därför bör en stödkontaktfunktion implementeras i den framtida applikationen. Användaren ska kunna ange en stödkontakt under första uppstarten av den tänkta applikationen. Stödkontakten kan vara en läkare, släkting, vän eller någon annan person användaren känner förtroende för och som accepterat att vara stödkontakt. Om användaren inte har tillgång till någon sådan person så bör användaren få möjlighet att tilldelas en person från sin stödgrupp som stödkontakt. Personen som varit med längst i gruppen och inte har tilldelas någon person att stötta bör då bli tillfrågad om denna person är villig att bli stödkontakt. Om den personen inte är villig så bör den personen med näst längst tid i gruppen att tillfrågas. Detta bör upprepas tills någon accepterar förfrågan. Om alla i gruppen nekar till att vara stödkontakt bör användaren meddelas och få möjlighet att antingen söka en stödkontakt i en annan stödgrupp eller avbryta och då ha kvar sin tidigare stödkontakt alternativt avstå från att ha en stödkontakt. Väljer användaren en egen stödkontakt, så ska hen skriva in kontaktuppgifterna till stödkontakten och ett bekräftelsemeddelande skickas till den angivna e-postadressen. Som då måste bekräftas innan personen officiellt blir tillsatt som stödkontakt. Om användaren utelämnat någon kontaktuppgift till den tänkta stödkontakten, så bör stödkontakten få möjlighet att fylla i dessa uppgifter när hen besvarar förfrågan. Om stöd-kontakt väljer att inte fylla i någon stöd-kontaktuppgift så blir kommunikationsmöjligheterna mellan användaren och stödkontakten begränsad. Om stödkontakten är en person i en stödgruppen så bör kontaktuppgifterna tas från kontaktuppgifterna som denna angivit när hen startade appli-kationen för första gången. Användaren ska då snabbt kunna få kontakta med sin stödkontakt via applikationen, när hen känner att ett återfall är nära eller vid andra svårigheter. Användaren bör också kunna välja att stödkontakten automatiskt kontaktas om hen meddelar ett återfall, för att så snabbt som möjligt kunna få stöd och uppmuntras att bryta återfallet.
3.2
Designprinciper
Användargruppen som är tänkt att använda sig av den tänkta applikationen kommer att göra detta periodvis i extremt stressfyllda situationer med tanke på sambandet mellan drogsug och stress[35, s. 1563 - 1564]. Man bör även ha i åtanke att användargruppen varierar stort när det kommer till utbildningsnivåer, från grundskoleutbildning till lång universitetsutbildning[1, s. 23 - 24]. Därmed behöver applikationen vara enkel att använda, ge ett lugnade intryck och kunna navigeras enkelt. Den måste vara förståelig för en person med låg utbildning, samtidigt som den inte får användare med högre utbildningsnivåer att känna sig nedvärderad. Utifrån dessa faktorer har 3 designprinciper blivit framtagna och utvecklingen av designen har kretsat runt att uppfylla dessa principer.
• Åskådlighet Prototypen bör vara uppbyggd överlag med två lugna färger, som kompletterar varandra för att göra den lättöverskådligt[4, kap. 4] och för att undvika att skapa asso-ciationer till missbruk samt undvika att trigga en stressreaktion. Färgblindhet ska också beaktas, med tanke på att ca 7-8% av män och ca 1% av kvinnor lider av röd–grön färg-blindhet. Den typen av färgblindhet medför svårigheter att skilja mellan rött och grönt[28].
Därför bör nyanser av rött och grönt används sparsamt i designen. Andra typer av färg-blindhet är betydligt mindre förekommande, men även människor med dessa åkommor bör även vara i åtanke, så att även de kan använda sig av den tänkta applikationen. Det kan genomföras genom att knapparna har skuggning för att särskilja dem och beskrivningar i knapparna har annorlunda utformning, så att det lätt kan urskiljas av personer som lider av olika former av färgblindhet. Detta medför även att åskådligheten ökar för personer med normalt färgseende. Bilder och ikoner bör användas sparsamt för att undvika att designen blir rörig, svårbegriplig och irriterande[26, s. 188 - 192]. När applikationen startas så bör alla funktioner kunna ses från en startsidan för att ytterligare öka åskådlighet.
• Rapiditet Funktionerna som är relaterade till akuthantering bör subtilt sticka ut från resten av funktionerna med hjälp av färger och former. Med tanke på den begränsade tiden och stresspåverkade situationen användaren befinner sig i när hen har behov av akuthantering och för att under akuta stunder snabbt kunna navigera till den behövda funktionerna[4, kap. 2]. Detta för att minska risken att användaren blir frustrerad och som resultat av detta väljer att inte ta hjälp av applikationen. En knapp bör utformas längst ner i menyn, där den är reserverad för att meddela ett återfall. Detta medför att den kommer vara lätt att lokalisera av användaren och därmed uppmuntra hen att vara ärlig om återfall inträffar. När knappen aktiveras bör akuthanteringsfunktionerna göras extra synliga, för att ytterligare öka åskådligheten under återfall och därmed öka rapiditeten.
• Lättförståelig Menyn bör bestå av lättförståeliga knappar med en kort, enkel förklaring rö-rande dess funktionalitet. Varje sida bör ha tillgång till en form av hjälpfunktion, som ska kunna förklara sidans funktion och hur man använder sig av funktionen. Förklaringarna bör vara skriven på att sådant sätt så att det inte krävs någon specifik utbildningsnivå för att förstå, förutom att användaren är läskunnig. Dock bör förklaringarna vara anpas-sade för en vuxen användare och hålla en viss språklig nivå, utan att för den delen minska lättförståeligheten. Detta bör genomföras för att kunna täcka upp användargruppens ut-spridda utbildningsnivåer[1, s. 23 - 24], för att försöka få en så stor lättförståelighet bland användarna i grupperna med det lägre utbildningsnivåerna och för att inte få användaren att känner sig nedvärderad.
4
Metod
4.1
Utformning av skisser i Balsamiq
När efterforskningarna var färdiga så framställdes digitala skisser med hjälp av mjukvarupro-grammet Balsamiq. Det är ett program vilket underlättar utformningen av enkla, presentabla skisser av gränssnitt för mjukvaruprogram. I Balsamiq arbetar man med ett antal förbestämda bildobjekt, som kombineras till olika skisser av olika gränssnitt.5 Skisserna skapades med hjälp
av informationen som togs fram under efterforskningen. Av funktionerna som identifierats som nödvändiga skapades skisser över dessa funktioners gränssnitt. Skisserna användes sedan som grund för prototypen. När första upplagan av skisserna var färdiga så utvärderades dessa av ämnesgranskaren och utifrån denna respons åtgärdades små tvivelaktigheter som identifierades.
Figur 1: En skärmdump på gränssnittet i Balsamiq Mockups 3. På vänster sidan kan en lista över alla skisser ses. I huvudfönstret sammanställs skisser genom att kombinera bildobjekt från menyn ovanför huvudfönstret.
4.2
Utformning av prototypen
Efter att Balsamiqskisserna hade färdigställts, påbörjades arbetet med att utforma gränssnittet till prototypen. Detta genomfördes med hjälp av mjukvaruprogrammet Adobe XD.6 Balsamiq
skisserna användes som grund till gränssnittet till prototypen och första versionen efterliknade dessa skisser till stor del, men med ett färgschema. För att utforma gränssnittet användes geo-metriska former, figurer skapade i Adobe XD och tredjepartsbilder. Det sistnämnda användes dock sparsamt för att minimera risken att prototypen skulle bryta mot upphovsrätten. De bilder som har använts och inte är egenskapade har införskaffats från webbsidor där icke upphovsrätts-skyddat material finns att tillgå och skaparen har krediterats i denna rapport.
Koden utvecklas i Visual Studio Code.7 Gränssnittet till varje sida av prototypen använder
5
För vidare läsning angående Balsamiq ses https://balsamiq.com/
6
För vidare läsning angående Adobe XD se https://www.adobe.com/se/products/xd.html
PNG-bilder skapade i Adobe XD som bakgrund, med interaktiva delarna bortklippta. Bilderna blev sammanlänkade med hjälp av HTML/CSS. Interaktiva effekter användes för att tydliggöra funktionaliteten av den tänkta applikationen, vilka utvecklades i JavaScript8utan
tillgäggsbiblo-tek och implementerades tillsammans med HTML/CSS. Även canvas i HTML59, vilken möjliggör
utformning och manipulering av grafik mellan JavaScript och HTML5, har använts till en effekt som gör det möjligt att sätta markeringar på en kartan i riskzonsfunktionen. När koden hade färdigställts utvärderades prototypen ytterligare en gång, både gränssnittet och funktionaliteten av prototypen sågs över av ämnesgranskaren och tvivelaktigheter som upptäcktes åtgärdades.
8För vidare läsning angående JavaScript se
https://developer.mozilla.org/sv-SE/docs/Web/ JavaScript
9
För vidare läsning angående canvas i HTML5 se https://developer.mozilla.org/en-US/docs/Web/ API/Canvas_API
5
Resultat
5.1
Skisser
(a) Gruppchatt (b) Kalender (c) Mötesplats
Figur 2: Ett urval av skisserna som utvecklades.
Första gången användaren startar den tänkta applikationen så kommer hen till en sida med information rörande applikationen, dess tänkta funktion och vad som förväntas att användaren genomför innan hen kan börja använda applikationen. När användaren läst detta kan hen klickat på en knapp med texten ”Nästa” för att komma till nästa sida. Då kommer användaren till en sida där det förväntas att hen uppger ett antal kontaktuppgifter, vilka möjliggör olika former av kommunikation med användarens framtida stödgruppsmedlemmar och stödkontakt. Avstår användaren från att uppge någon av uppgifterna så kommer kommunikationsmöjligheterna att vara begränsad. På nästa sida är det tänkt att användaren ska fylla i målen med att använda applikationen och de fördelar som uppkommer om dessa mål uppfylls. Det finns ett antal för-definierade mål och fördelar som användaren kan välja och/eller så kan hen lägga till egna mål och fördelar. Nästa sida består av ett antal frågor rörande användarens missbruksproblematik och psykiska hälsa, vars svar är tänkt att användas för att placera användaren i en stödgrupp med likasinnade personer. Sista sidan innan användaren kan börja använda applikationen är en sida där det är tänkt att användaren ska markera platser som hen associerar med drogbruk. Det är tänkt att genomföras genom att användaren klickar på ett område på en kartan, då adderar en markering på kartan. Om användaren vill ändra storlek på markeringen så är det tänkt hen antingen ska kunna nypa eller dra isär fingrarna på markeringen som önskas ändras, vilket för-minskar alternativt förstorar markeringen. Håller användaren inne fingret på en markering i 2 sekunder så är det tänkt att den aktuella markeringen ska tas bort. När allt detta är färdigt så
kommer användaren till startsidan. I framtiden kommer användaren alltid till startsidan när hen startar applikationen. Skulle användaren vilja ändra något i denna process i framtiden kan detta genomföras från inställningssidan.
Startsidan består av en meny från var användaren kan navigera sig till alla huvudfunktioner i prototypen, inklusive inställningarna. Menyn består av stora, överskådliga knappar med en kort rubrik för funktionssidan knappen leder till. De två knapparna högst upp är tänkt att användaren kan behöva använda sig av under hög stresspåverkan, därför är deras rubriker i fetstil. Knapparna under de knapparna är tänkt att användas av användaren under stabilare tillfällen. Längst ner på menyraden kan en knapp med rubriken ”Återfall” lokaliseras, vilken är tänkt att användas av användaren om hen råkar ut för ett återfall. Knapparna är ordnade på detta vis för att göra det lättare för användaren att navigera till de önskade funktionen. Längst ner på startsidan finns en mätare som visar hur långt användaren har kvar tills nästa tidsbestämda milstolpe.
Överst på menyn kan en knapp med rubriken ”Distraktionsmoment” lokaliseras. Den knappen leder användaren till en sida där hen ska kunna finna ett enkelt spel som är tänkt att användas av användaren när hen har ett kraftigt drogsug och därigenom distrahera användarens tankar och förhoppningsvis få hen att inte ge efter för suget. Spelet ska styras med pilknappar under spelfönstret och spelet ska startas genom att användaren klickar på på spelfönstret.
Den andra knappen på menyn tar användaren till en sektion med olika övningar som är tänkt att hjälpa och leda användaren till en nykter tillvaro. Övningarna är uppdelade i tre huvudka-tegorier, vilka har identifierats som relevanta när det kommer till missbruk och missbruksvård. Övningarna kan vara i en av tre olika format, antingen ljudformat, videoformat och text och bild-format.
Tredje knappen leder användaren till en sida som visar information rörande användarens mål och fördelar hen satte upp vid första start tillfället av den tänkta applikationen. Här kan även användaren se vilka milstolpar hen har tjänat ihop under användandet av applikationen och även se vilka milstolpar som ännu inte har förtjänas. Längst ner på sidan finns en mätare som visar hur långt användaren har kvar till nästa tidsbestämda milstolpe.
Fjärde knappen tar användaren till en sidan där det är tänkt att hen ska kunna kommuni-cera med sin stödgrupp. Härifrån ska användaren kunna kommunikommuni-cera med en specifik medlem genom att klicka på den medlemmens namn eller bild, vilket finns placerat i ett fönster på den aktuella sidan tillsammans med resterande gruppmedlemmar. Då kommer användaren till denna medlems specifika sida och här ifrån ska hen kunna chatta i applikationen med medlemmen eller kommunicera utanför applikationen genom antingen videosamtal, SMS:a eller genom att ringa. Dessa kommunikationsmöjligheter kan vara begränsad beroende på vilka kontaktuppgifter med-lemmen och användaren har uppgivit. Användaren kan härifrån även komma till ytterligare sidor som rör stödgruppen genom att klicka på knappar som kan lokaliseras under medlemsfönstret. Användaren kan komma till en gruppchatt där hen kan se vilka medlemmar som är online, skri-va meddelanden som kan läsas av alla medlemmar i gruppen och läsa eventuella meddelanden medlemmar i stödgruppen har skrivit. Användaren kan även komma till en sida med en kalender där gruppmötena finns representerade. Här är det tänkt att användaren ska kunna kan meddela närvaro till framtida möten. Sista stödgruppssidan är en sida där medlemmarna är tänkta att befinna sig när de väntar på att ett möte ska starta. medan medlemmarna väntar är det tänkt att de ska kunna chatta med varandra. När användaren är redo för att starta mötet är det tänkt att hen ska klicka på knappen ”Redo”, vilken då ändrar färg till grön. Användaren kan även se vilka medlemmar som är online och redo, vilka finns representerat med en grön cirkel bredvid medlemmens namn i ett fönster högst upp på sidan. En gul cirkel betyder att medlemmen är on-line men ännu inte meddelat att denna är redo. Röd cirkel betyder att medlemmen har meddelat att denna ska delta på mötet, men inte är online. Gruppmedlemmar som inte har meddelat att de ska närvara på det aktuella mötet finns ej på detta fönster.
Femte knappen tar användaren till en sida där hen är tänkt att kommunicera med sin stöd-kontakt. Den sidan är snarlik sidan för de specifika gruppmedlemmarna. Här ska användaren kunna chatta i applikationen med stödkontakten. Utöver det ska användaren även kunna starta ett videosamtal, SMS:a eller ringa sin stödkontakt. Både användaren och stödkontakten behöver ha angivit kontaktuppgifterna till de olika kommunikationsmetoderna, annars kommer kommu-nikationsmöjligheterna att begränsas.
Om användaren är i behov av att ändra någon funktionalitet i den tänkta applikationen ska hen kunna genomföra det från inställningssidan, vilken nås från ”kugghjuls-ikonen” på botten till höger på startsidan. Här kan användaren stänga av GPS-spåraren och möjligheten att stödkon-takten automatiskt blir meddelad vid ett återfall. På den sidan kan även fyra knappar ses. Dessa knappar skickar användaren vidare till ytterligare sidor rörande applikationens funktionalitet. Användaren ska kunna redigera riskzonerna hen satt upp första gången denna startade applika-tionen genom att klicka på knappen ”Riskzoner”. Om användaren klickar på den knappen kommer hen till en sida med en karta med markeringar som representerar riskzonerna. Dessa markeringar är tänkt att kunna redigeras genom att användaren klickar på markeringen i 2 sekunder, vilket då tar bort markeringen. Genom att klicka på ett område på kartan så placeras en ny markering ut på det området. Storleken på markeringarna ska kunna ändras genom att användaren nyper eller drar isär markeringen, vilket medför att markeringen blir mindre alternativt större. Skulle användaren vilja byta stödgrupp eller stödkontakt, så ska detta kunna genomföras genom att användaren klickar på knappen ”Byt stödkontakt” eller knappen ”Byt stödgrupp”. Klickar an-vändaren på ”Byt stödkontakt” så kommer hen till en sida där denna är tänkt att hen ska fylla i uppgifterna till den nya eventuella stödkontakten. När uppgifterna uppgivits så ska användaren kunna klicka på knappen ”Skicka förfrågan”, vilket då skickar en förfrågan till e-postadressen som användaren angivit. Skulle någon uppgift saknas så ska den tänkta stödkontakten få möjlighet att själv fylla i detta när denna accepterar förfrågan. Skulle den nya stödkontakten inte utföra detta så kommer kommunikationsmöjligheterna att begränsas. När den tänka stödkontakten besvarat förfrågan blir denna officiellt användarens nya stödkontakt. Om användaren istället skulle vilja ha en stödkontakt från sin stödgrupp så ska hen kunna klicka på knappen ”Ny stödkontakt från stödgruppen”. Då är det tänkt att en förfrågan ska skickas till den medlemmen i användarens stödgrupp som har använt applikationen längst. Skulle denna medlem avböja förfrågan så skickas en ny förfrågan till den medlemmen som har använt sig av applikationen näst längst. Detta fort-går tills antingen någon medlem accepterar eller alla medlemmar i stödgruppen avstår från att vara stödkontakt. Då är det tänkt att användaren ska få möjlighet att söka efter en stödkontakt i en annan stödgrupp eller behålla sin gamla stödkontakt alternativt avstå från att ha en stöd-kontakt. Om användaren klickar på knappen ”Byt stödgrupp” så blir en informationsruta synlig med information om vad användaren är på väg att utföra och om hen vill fortsätta. Om så är fallet så är det tänkt att användaren kommer blir placerad i en ny stödgrupp, baserat på svaren från förfrågan rörande användarens missbruksproblematik och psykiska hälsa. Om den tidigare gruppen inte passade användaren kan det vara av värde att se över svaren på den förfrågan, med tanke på den starka kopplingen mellan förfrågan och gruppmatchningen. Detta kan genomföras genom att användaren klicka på knappen ”Svar på förfrågan”.
På varje sida finns unika hjälpfunktioner tillgängliga, vilka när de är aktiverade synliggör en popup ruta med information om den aktuella sidan, vad sidan är tänk att användas till och hur man använder sig av sidan. Hjälpfunktionerna aktiveras genom att användaren klickar på ”frågetecken-ikonen”, vilken kan lokaliseras på botten till vänster på varje sida. För att komma tillbaka till den tidigare sidan så klickar användaren på ”Tillbaka-ikonen” vilken kan lokaliseras på botten till höger på varje sidan, exklusive startsidan.
5.2
Prototypen
När första versionen av gränssnittet var färdigt så utvärderades det av ämnesgranskaren och ett antal tvivelaktigheter upptäcktes. Ett urval av dessa var följande: Lägga till breadcrumbs på övningssidorna, ändra positionen på bakåtpilen, lägga till en menyknapp, sammankoppla mål och fördelar på sidorna som hanter dessa, justera knapparna så det är bättre placerade jämte huvudfönstret, m m. Färgschemat var också i behov av uppdatering eftersom kontrasterna mellan fönstren, text och bakgrund behövde vara större. Det nya färgschemat skapades med hjälp av en formel som utgår från hur människan uppfattar färgskillnader. Formeln är följande: Förgrund = (Grön/255) * 0.7 + (Röd/255) * 0.2 + (Blå/255) * 0.13 Bakgrund = (Grön/255) * 0.7 + (Röd/255) * 0.2 + (Blå/255) * 0.13. Grön,röd och blå är variabler för RGB-värdet för den specifika grundfärgen i förgrunden eller bakgrunden. Skillnaden mellan bakgrund och förgrund bör överstiga 125. Den gamla färgen för bakgrunden var #98ABF9 , förgrunden #C1D5FE och texten hade färgen #000000 , vilket enligt formeln gav en skillnad mellan bakgrunden och förgrunden på 37.48, mellan förgrunden och texten på 211.69 och mellan bakgrunden och texten på 174.2. Så kontrasten mellan bakgrunden och förgrunden var alldeles för låg. Den nya bakgrunden som används är #5783E4 , den nya förgrunden som används är #FFFFFF och texten förblev oförändrad. Detta gav en skillnad på 126.1 mellan bakgrunden och förgrunden, 128.9 mellan bakgrunden och texten och 255 mellan förgrunden och texten. En kompromiss har därför behövs genomföras, nämligen färgkontrasten mellan förgrunden med färgkod #FFFFFF och knapparna med färgkod på #98ABF9 , vilket endast ger en kontrastskillnad på 80.79. Detta är för lågt för att vara optimalt, men det gick inte att få fram en blå nyans som gav en kontrastskillnad på över 125 mellan en förgrund på #FFFFFF och en texten på #000000 . Den färg som gick att använda med kontrastskillnad på över 125 och med dessa krav var en grå färg, vilken skapade en dålig atmosfär i designen. Med tanke på att kontrasten på 80.79 är mellan en knapp och förgrunden, medan kontrasten mellan texten och knappen ligger på 174.21. Detta är en väldigt hög kontrast och det är viktigast att kontrasten mellan text och form är höga för att säkerställa att användaren inte har problem att läsa texten. Det är det i detta fall och därmed bör detta inte påverka visibilitet av applikationen märkbart.
5.2.1 Välkomstsidor
(a) Startsida (b) Start, kontaktuppgifter
Figur 4
Första gången användaren startar den tänkta applikationen så kommer hen bli välkomnad av ett kort meddelande med en förklaring rörande applikationen och vad användaren förväntas genom-föra innan hen kan börja använda applikationen. När användaren har läst färdigt meddelandet så klickar hen på knappen ”nästa” för att komma vidare till nästa sida. På den sidan kan an-vändaren fylla i sina kontaktuppgifter så att de framtida gruppmedlemmarna och stödkontakt till användaren ska kunna kommunicera med användaren genom applikationen. Applikationen kommer använda sig av Google Duo för att ge användaren möjligheten att utföra videosamtal med gruppmedlemmar och stödkontakten. Skulle användaren inte ha ett Google Duo konto så är det tänkt att hen ska kunna klicka på knappen ”Skaffa Google Duo” och då skickas till sidan där hen kan skapa ett konto för detta ändamål. Om användaren inte vill ange några uppgifter så kan hen endast klicka på ”nästa” utan att uppge någon information, men då kommer framtida gruppmedlemmar och stödkontakt bara kunna kommunicera med användaren via den inbyggda chattfunktionen. Alla kontaktuppgifter kan vid senare tillfällen redigeras från inställningarna. Sidan har tillgång till en hjälpfunktion som nås via ”frågetecken-ikonen” längst ner till vänster. När den aktiveras synliggörs en informationsruta som förklarar vad som förväntas av användaren på den aktuella sidan.
(a) Start, stödkontaktförfrågan (b) Start, förfrågan
Figur 5
När användaren fyllt i sina kontaktuppgifter och klickat på ”nästa”, så kommer hen till en sida där användaren förväntas fylla i uppgifter till en person som användaren tror ska kunna ta på sig rollen som stödkontakt till användaren. När användaren har fyllt i uppgifterna till den tänkta personen och klickat på knappen ”Skicka förfrågan” så är det tänkt att en förfrågan ska skickas till den angivna postadressen. Alla uppgifter behövs inte fyllas i av användaren, endast e-postadressen måste anges eftersom det är dit förfrågan skickas. Saknas någon information rörande stödkontakten så är det tänkt att stödkontakten själv ska kunna uppge dessa när förfrågan accepteras. Om information fortfarande saknas så kommer kommunikationsmöjligheten mellan användaren och stödkontakten att begränsas i den framtida applikationen. Skulle användaren inte skicka någon förfrågan så är det tänkt att hen vid ett senare tillfälle ska kunna skicka en stödkontaksförfrågan från inställningssidan eller tilldelas en stödperson från sin stödgrupp. På nästa sida förväntas användaren besvara frågor rörande sin missbruksproblematik, vars svar är tänkt att användas till att hitta en stödgrupp med medlemmar i en liknande livssituation som användaren. Båda sidorna har tillgång till hjälpfunktioner.
(a) Start, riskzoner (b) Start, mål och fördelar
Figur 6
Efter att användaren har genomfört förfrågan rörande missbruksproblematiken hos användaren så kommer hen till en sida som kommer vara kopplat till Google Maps. Här är det tänkt att användaren ska markera områden som hen associerar med sitt missbruk. Kartan ska kunna navi-geras genom att användaren dra med fingret åt det håll hen vill komma, zooma ut eller in genom att nypa eller dra isär två fingrarna, sätter ut markeringar genom att klicka på den platsen man vill markera och ändra storlek på markeringarna genom att nypa eller dra isär fingrarna. Dessa markeringar ska sedan kunna fungera som riskzoner, vilket betyder att om användaren skulle närma sig en sådan riskzon så kommer den tänkta applikationen att varna användaren med både ljud och vibrationer och avråda hen från att närma sig området. Skulle användaren inte uppskat-ta den funktionen så ska hen kunna stänga av den funktion från inställningarna. Användaren behöver inte markera ut några riskzoner och kan genomföra detta vid ett senare tillfälle från inställningarna. Den sista uppgiften användaren behöver utföra innan hen kan börja använda ap-plikationen är att sätta upp målen med att använda apap-plikationen och fördelarna som tillkommer om dessa mål blir uppfyllda. Det finns fördefinierade mål och fördelar tillgängliga som använda-ren ska kunna välja och även möjligheten att skriva i egna mål och fördelar. Användaanvända-ren väljer först ett mål och sedan fördelarna som är sammankopplade med det målet och klickar sedan på ”Lägg till”. Målen är indexerade med unika siffror och fördelarna till ett specifikt mål har samma index som detta mål. Vissa fördelar kan förekomma hos flera mål och har därmed flera index. Dessa mål och fördelar är tänkt att synliggöras i form av en popup ruta om användaren råkar ut för ett återfall, för att påminna hen om fördelarna med en nykter livsstil och förhoppningsvis
få användaren att återgå till en nykter tillvaro. Användaren kan få hjälp med hur man använder dessa sidor genom att klicka på ”frågetecken-ikonen” och då blir en informationsruta synlig. 5.2.2 Menyn
Figur 7: Menyn
Startsidan för applikationen är i form av en menyn. Härifrån kan användaren navigera sig till alla huvudfunktioner i den tänkta applikationen, vilka är representerat med varsin knapp. Knappen längst ner på menyraden med rubriken ”Återfall” är tänkt att användas om användaren råkar ut för ett återfall, vilken då synliggör målen och fördelarna användaren satte upp vid första start tillfället av applikationen. Detta för att förhoppningsvis få användaren att återgå till en nykter tillvaro. Knapparna är stora och lättöverskådliga och designen enkel så att förhoppningsvis alla användare inom den tänkta användargruppen, vars erfarenhet av användande av mjukvara varierar stort, ska kunna hantera applikationen efter en kort inlärningstid. Designen har också fördelen att den kan användas även om användaren har nedsatt syn, är under stor stresspåverkan eller skulle använda en dålig bildskärm. På startsidan kan användaren även se hur långt hen har kvar till nästa tidsbestämda milstolpe i ett fönster under menyraden. Skulle användaren vara i behov av ytterligare information om milstolpen mätaren räknar upp till kan hen klicka på ikonen för den aktuella milstolpen, vilken kan lokaliseras på mätaren. Då kommer användaren till en sida med beskrivningar över alla tillgängliga milstolpar. Om användaren klickar på ”hugghjuls-ikonen”
som kan hittas på botten av sidan till vänster, så kommer hen till en sida där inställningarna till applikationen kan ändras. För att ytterligare öka tillgängligheten till applikationen så finns en hjälpfunktion, som kan nås från ”frågetecken-ikonen” på botten av sidan till höger. När den funktionen aktiveras så synliggörs en informationsruta med information om den aktuella sidan och hur det är tänkt att sidan ska användas.
5.2.3 Distraktionsmoment
Figur 8: Distraktionsmoment
Distraktionsmoment är en funktion som är tänkt att användas av användaren under stunder med hög stresspåverkan och drogsug, där hen ska få möjlighet att spela ett enkelt spel. Spelet som är tänkt att finnas tillgängligt heter Snake. I vilket man styr en orm mot mat som ormen ska äta, samtidigt som man ska undvika att styra in ormen i sig själv. När ormen har ätit en matbit så växer den, vilket medför att spelet blir svårare. En spelsession är relativt kort, vilket är fördelaktigt eftersom akuta drogsug endast vara korta stunder[10, s. 50 - 54; 32]. Skulle en spelsession ta slut och suget kvarstå, ska det vara enkelt för användaren att starta en ny spelomgång genom att klicka på spelfönstret. En spelsession ska startas genom att användaren klickar på ”spelkontroll-ikonen” och styras via pilknapparna under spelfönstret. När användaren vill komma tillbaka till menyn så kan hen klicka på ”bakåtpilen”, vilken skickar användaren till den tidigare sidan, vilken i detta fall är menyn. Användaren kan även ta sig tillbaka till startsidan
genom att klicka på ”hus-ikonen”. Denna sida har även tillgång till en hjälpfunktion som nås via ”frågetecken-ikonen”.
5.2.4 Avslappningsövningar och mindfulness
(a) Avslappningsövningar och mindful-ness
(b) Avslappningsövningar
Figur 9
På sidan avslappningsövningar och mindfulness ska övningar finnas tillgängliga, vilka är tänkt att hjälpa användaren att bättre kunna hantera drogsuget och sin nya nyktra livsstil. Användaren kan välja mellan tre olika kategorier av övningar genom att klicka på en av det tre knapparna som finns tillgängliga på denna sida. Dessa kategorier är avslappningsövningar, andningsövningar och mindfulness. När användaren valt en kategori så kommer hen till en sida med översikt över alla tillgängliga övningar inom den aktuella kategorien. Härifrån kan användaren komma tillbaka till kategorimenyn genom att klicka på ”bakåtpilen” eller komma tillbaka till startsidan genom att klicka på ”hus-ikonen”. Skulle användaren behöva hjälp med dessa sidor kan hen klicka på ”frågetecken-ikonen”, vilken synliggör en informationsruta med information rörande övningsme-nyn och övningarna.
(a) Ljudövning (b) Videoövning (c) Textövning
Figur 10
Alla övningarna finns i en av tre format. Antingen i ljudformat, videoformat eller textformat, beroende på vilket format som passar bäst för den specifika övningen. Från övningarna kan användaren komma tillbaka till menyn med övningarna inom samma kategori genom att klicka på ”bakåtpilen” eller komma tillbaka till startsidan genom att klicka på ”hus-ikonen”. Varje övning har enskilda förklaringar, vilka kan aktiveras genom att användaren klickar på ”frågetecken-ikonen”.
5.2.5 Framsteg och mål
(a) Framsteg och mål (b) Milstolpar
Figur 11
Framsteg och mål är sidan där användaren kan se målen och fördelarna som hen satte upp första gången användaren startade den tänkta applikationen. Användaren kan även på den sidan lägga till och ta bort mål och fördelar. När användaren klickar på ett mål så markeras det aktuella målet och fördelarna som är sammankopplade med detta mål. En ”soptunna-ikon” blir även synlig bredvid målet, om användaren klickar på den ikonen är det tänkt att målet bredvid ikonen ska tas bort. Vid sidan av fördelarna blir en ”bruten kedja-ikon” synlig. Om användaren klickar på den ikonen så är det tänkt att fördelen bredvid ikonen ska bli av med sin koppling till det markerade målet. Om en fördel inte har någon koppling till något av de tillgängliga målen så är det tänkt att den ska tas bort. En översikt av milstolparna som användaren kan förtjäna finns även att se från den sidan. Milstolpar användaren har tjänat ihop är mörkare och milstolpar som fortfarande kan förtjänas är ljusare. Om användaren vill ha mer information om milstolparna så kan hen klicka på någon av ikonerna till milstolparna och kommer då till en sida där alla milstolpar finns representerade. Där kan användaren skrolla igenom en lista med alla milstolpar och information om dessa. En mätare som visar hur långt det är kvar till nästa tidsbestämda milstolpe finns tillgänglig längst ner på sidan med målen och fördelarna. Klickar användaren på ”milstolpe-ikonen” på mätaren så kommer hen till sidan med information rörande milstolparna. Skulle användaren behöva hjälp med den aktuella sidan kan hen klicka på ”frågetecken-ikonen”,
vilken aktiverar hjälpfunktionen. När användaren vill komma tillbaka till startsidan, kan hen klicka på antingen ”bakåtpilen” eller ”hus-ikonen”.
5.2.6 Gruppstöd
Figur 12: Gruppstöd
Gruppstödssidan är där det är tänkt att användaren ska interagerar med sin stödgrupp. Här får användaren en översikt över medlemmarna i sin grupp. Varje medlem finns representerad med profilbild och namn i ett fönster. Även användaren finns representerad i detta fönster, men med en ram runt profilbilden för att att urskilja användaren från resterande medlemmar. Klickar användaren på sin profilbild eller namn skickas hen till en sida där användaren kan redigera sina kontaktuppgifter. Skulle användaren vilja kontakta en medlem så kan hen klicka på den specifika medlemmens profilbild eller namn, vilket då skickar användaren till en unik sida för den medlemmen. Härifrån kan användaren även nå en sida med en gruppchatt, komma till en kalender där gruppmötena ska finns uppsatta och komma till sidan där gruppmötena ska genomföras. ”Bakåtpilen” och ”hus-ikonen” skickar tillbaka användaren till startsidan och ”frågetecken-ikonen” aktiverar hjälpfunktionen.
Figur 13: Medlemssida
När användaren klickar på en medlems profilbild eller namn på gruppstödssidan så kommer hen till en sida för den specifika medlemmen. Härifrån är det tänkt användaren ska kunna starta ett videosamtal, skicka SMS, ringa eller chatta med den medlemmen, beroende på vilka uppgifter medlemmen och användaren har uppgivit. Kommunikationsknappar är placerade högst upp på sidan och består av en knapp för videosamtal med rubriken ”Google Duo”, en knapp för att skic-ka SMS med rubriken ”Skicskic-ka SMS” och en knapp för att starta ett telefonsamtal med rubriken ”Ring”. Under dessa knappar finns ett chattfönster, vilken möjliggöra kommunikation direkt i applikationen i form av en chatt. Detta ska kunna användas utan att kontaktuppgifter har upp-givits. ”Bakåtpilen” tar användaren tillbaka till gruppstödssidan och ”hus-ikonen” tar användaren till startsidan. En hjälpfunktion kan aktiveras genom att klicka på ”frågetecken-ikonen”.
(a) Gruppchatt (b) Kalender (c) Mötesplats
Figur 14
Stödfunktionerna till gruppstödssidan består av en gruppchatt, en kalender och en gruppmö-tesplats. Gruppchatten är en sida där det är tänkt att medlemmarna ska kunna chatta med varandra. Högst upp den sidan finns ett fönster där man kan se vilka medlemmar som är online och under det är ett fönster där själva chatten är placerad. Meddelanden som skrivs här ska kun-na ses av alla medlemmar i stödgruppen. Kalendern är en sida med en kalender där användaren ska kunna se framtida gruppmöten, där hen ska kunna meddela närvaro på mötena och även se vilka medlemmar som har meddelat att det ska vara delaktig på ett möte. Mötesplatsen är en sida där gruppmedlemmarna ska vänta på att ett gruppmöte ska starta. Högst upp på den sidan kan användaren se vilka medlemmar som har meddelat att det ska delta på det aktuella mötet och vilken status dessa medlemmar har. Medlemmar som är online och som har meddelat att det är redo har en grön cirkel bredvid sitt namn. Medlemmar som är online men inte är redo har en blå cirkel och medlemmar som har meddelat att det ska delta men inte är online har röda cirklar bredvid deras namn. För att personer som lider av färgblindhet ska kunna se skillnad på cirklarna så har cirklarna en svart kant med olika tjocklek, den röda har tunnast kant, den blå är lite tjockare och den gröna är tjockast. Längst ner på mötesplatssidan finns en knapp med texten ”redo”, vilken användaren ska klicka på när hen är redo för ett gruppmöte. Knappen kommer då byta färg från blå till grön med en svart kant för att återigen göra det tydligt för färgblinda personer. Om användaren vill komma tillbaka till gruppstödssidan så kan hen klicka på ”bakåtpilen” från alla stödfunktionssidor. Skulle användaren vilja komma till startsidan kan hen klicka på ”hus-ikonen” och är något oklart så kan användaren klicka på ”frågetecken-ikonen” för att få information om det aktuella sidorna.
5.2.7 Stödkontakt
Figur 15: Stödkontakt
Från sidan stödkontakt är det tänkt att användaren ska kunna kontakta sin stödkontakt. An-vändaren ska antingen kunna starta ett videosamtal via Google Duo, skicka SMS, ringa eller chatta direkt i den tänkta applikationen, beroende på vilka kontaktuppgifter som användaren och stödkontakten uppgivit. Högst upp kan stödkontaktens profilbild och namn ses, under det finns kommunikationsknapparna och under knapparna finns ett chattfönster. Både ”bakåtpi-len” och ”hus-ikonen” tar användaren till startsidan och en hjälpfunktion finns tillgänglig via ”frågetecken-ikonen”.
5.2.8 Inställningar
Figur 16: Stödkontakt
Från startsidan är det tänkt att användaren vid behov ska kunna ändra inställningarna för den tänkta applikationen från inställningssidan, vilken nås från ”kugghjuls-ikonen” längst ner till hö-ger på startsidan. Härifrån kan användaren stänga av eller sätta på GPS-spårningen, stänga av eller sätta på att stödkontakten blir meddelad vid återfall, byta stödkontakt, byta stödgrupp, redigera kontaktuppgifter, redigera mål och fördelar, lägga till eller ta bort riskzoner och ändra svaren på missbruksförfrågan. Om användaren klickar på ”byt stödgrupp” så synliggörs ett var-ningsfönster, vilket förklarar vad effekten blir om hen fortsätter och frågor om hen vill fortsätta. Detta för att användaren inte av misstag skulle råka byta stödgrupp. För att komma tillbaka till startsidan kan användaren klicka på ”bakåtpilen” eller ”hus-ikonen” och vid behov av extra instruktioner kan hen klicka på ”frågetecken-ikonen”.
(a) Inställningar, byt stödkon-taktförfrågan
(b) Inställningar, redigera kon-taktuppgifter
(c) Inställningar, redigera framsteg och mål
Figur 17
Om användaren skulle vilja byta stödkontakt, så kan hen klicka på ”byt stödkontakt” från inställ-ningssidan. Då kommer användaren till en sida där hen kan fylla i kontaktuppgifter till den nya tänkta kontaktpersonen. Användaren behöver inte fylla i alla uppgifter, enbart e-postadressen är obligatorisk, men kommunikationsmöjligheterna kan bli begränsad om någon uppgift rörande stödkontakten saknas. När de uppgifter som användaren vill ange är ifyllda så kan hen klicka på ”Skicka förfrågan”, då är det tänkt att en förfrågan ska skickas till den angivna e-postadressen och när/om personen ifråga svarat på förfrågan så blir denna person användarens nya stödkontakt. När den tänkta stödpersonen svarar på förfrågan så är det även tänkt att denna ska få möjlighet att se över uppgifterna användaren angivit, ändra på felaktiga uppgifter och lägga till information som saknas. Skulle användaren vara i behov av att byta stödkontakt utan att ha någon person tillgänglig för den uppgiften så kan hen klicka på knappen ”Ny stödperson från stödgruppen”. Då är det tänkt att en förfrågan ska skickas till en av medlemmarna i användarens stödgrupp. Om den medlemmen skulle avböja skickas en ny förfrågan till en annan medlem i stödgruppen. Detta ska fortgå tills antingen alla medlemmar avböjt eller någon medlem accepterar. Om alla medlemmar i användarens stödgrupp avböjer så ska detta meddelas till användaren och fråga om hen vill leta efter en stödkontakt i en annan stödgrupp eller om hen vill avbryta och då anting-en avstå från att ha anting-en stödkontakt eller ha kvar sin tidigare stödkontakt. Om användaranting-en vill uppdatera sina kontaktuppgifter så kan hen klicka på knappen ”Redigera kontaktuppgifter” och kommer då till en sida där hen kan genomföra detta. Om användaren vill uppdatera målen och fördelarna som hen förhoppningsvis satte upp första gången den tänkta applikationen startades så kan detta genomföras genom att klicka på knappen ”Redigera mål och fördelar” från inställ-ningssidan. Härifrån kan användaren se mål och fördelarna hen satte upp, första målet och dess fördelar är markerat med en ”soptunna-ikon” bredvid målet och ”brutna kedjor-ikoner” bredvid fördelarna. Användaren kan markera ett annat mål genom att klicka på den. ”Soptunna-ikonen” ska ta bort målet som ikonen hör ihop med och fördelarna som bara är länkade till det målet.
’Brutna kedjor-ikonerna” ska ta bort länken mellan det markerade målet och den aktuella förde-len, om en fördel inte är länkat till något mål så ska den försvinna. Målen har unika index och fördelarna har samma index som målen den är länkad till, är en fördel länkad till flera mål har den flera index. Skulle användaren vilja lägga till ett nytt mål så kan användaren klicka på ”nytt mål” och ska då få möjligheten att skriva namnet på det nya målet och sedan välja vilka fördelar som detta mål ska ha. Antingen genom att välja en fördel som redan är uppsatta genom att mar-kera den eller/och lägga till en ny fördel till den nya målet genom att klicka på ”Ny fördel”. På alla sidor kan användaren få ytterligare instruktioner genom att klicka på ”frågetecken-ikonen”. När användaren vill komma tillbaka till inställningssidan så kan hen klicka på ”bakåtpilen” eller om användaren vill komma tillbaka till startsidan kan hen klicka på ”hus-ikonen”.
(a) Inställningar, riskzoner (b) Inställningar, förfrågan
Figur 18
Användaren ska kunna lägga till eller ta bort riskzoner som hen satte upp första gången den tänkta applikationen startades från inställningarna. Riskzoner är platser som användaren asso-cierar med droganvändande och skulle användaren närma sig en sådan plats så är det tänkt att applikationen ska varna användaren och avråda hen från att fortsätta för att förhoppningsvis undvika att drogsuget blir för intensivt. Användaren ska kunna navigera runt på kartan genom att dra med fingret åt det hållet hen vill styra kartan och genom att nypa eller dra isär fingrarna för att zooma in och ut på kartan. Om användaren vill ta bort en markering så är det tänkt att hen ska hålla fingret under 2 sekunder på markeringen så ska den markeringen tas bort. Vill användaren lägga till en markering så ska hen kunna klicka på området på kartan som ska
markeras och sedan nyper eller drar isär fingrarna för att kunna ändra storlek på den aktuella markeringen. Förfrågningen rörande missbruksproblematiken som användaren besvarade första gången applikationen startades, ska kunna ändras från inställningssidan genom att klicka på ”Svar på förfrågningen”. Skulle användaren ändra på svaren och sedan vilja ha en ny stödgrupp baserat på det nya svaren kan hen klicka på ”Byt stödgrupp” från inställningssidan. Båda dessa sidor har tillgång till hjälpfunktioner som aktiveras genom att användaren klicka på ”frågetecken-ikonen”. När användaren vill lämna någon av dessa sidor kan hen klicka på ”bakåtpilen” för att komma tillbaka till inställningssidan eller genom att klicka på ”hus-ikonen” för att komma tillbaka till startsidan.
Listing 1: Ett urklipp av koden från prototypsidan Start, Mål och fördelar som tydliggör hur prototypens kod är uppbygg i grunden och visar hur gränssnitten som skapades i Adobe XD är sammankopplade. <!DOCTYPE html> <html> <head> <style> .img { position: absolute; z-index: 1; display: block; margin-left: auto; margin-right: auto; } * * * .radioboxdiv { position: absolute; z-index: 2; overflow: hidden; white-space: nowrap;
font-family: ’Segoe UI’, Tahoma, Geneva, Verdana, sans-serif
֒→ ; margin-left: 50%; margin-right: 50%; left: -166px; top: 105px; } .checkboxdiv { position: absolute; z-index: 2; overflow: hidden; white-space: nowrap;
font-family: ’Segoe UI’, Tahoma, Geneva, Verdana, sans-serif
֒→ ;
margin-left: 50%; margin-right: 50%; left: 9px;
top: 104px; } * * * </style> </head> <body> * * *
<div style="display: flex; justify-content: center;">
<img
src="../../../Skiss/XD/drawable-mdpi/Start-mal-och-֒→ fordelar-ingen-text.png" class="img" usemap="buttons">
<map id="buttons" name="buttons">
<area shape="rect" coords="136, 337, 224, 362" href="#" name
֒→ ="addArea" id="addArea" alt="" onclick="addAnswer()">
<area shape="rect" coords="136, 602, 224, 627" href="../Meny
֒→ .html"/>
<area shape="rect" coords="311, 595, 350, 640" href="#" name
֒→ ="helpArea" id="helpArea" alt="" item="helpToggler" ֒→ onclick="addHelp()">
</map>
<form action="#" class="radioboxdiv" id="radiobox">
<input type="radio" name="radiobox" value="mal1" id="mal1">M
֒→ ål 1<br>
<input type="radio" name="radiobox" value="mal2" id="mal2">M
֒→ ål 2<br>
<input type="radio" name="radiobox" value="mal3" id="mal3">M
֒→ ål 2<br>
<input type="radio" name="radiobox" value="nyttmal" id="
֒→ nyttmal">Nytt mål<br>
</form>
<form action="#" class="checkboxdiv" id="checkbox">
<input type="checkbox" name="checkbox" value="fordel1" id="
֒→ fordel1">Fördel 1<br>
<input type="checkbox" name="checkbox" value="fordel2" id="
֒→ fordel2">Fördel 2<br>
<input type="checkbox" name="checkbox" value="fordel3" id="
֒→ fordel3">Fördel 3<br>
<input type="checkbox" name="checkbox" value="fordel4" id="
֒→ fordel4">Fördel 4<br>
<input type="checkbox" name="checkbox" value="fordel5" id="
֒→ fordel5">Fördel 5<br>
<input type="checkbox" name="checkbox" value="nyfordel" id="
֒→ nyfordel">Ny fördel<br>
</form>
* *
</div> </body>
Listing 2: Urklipp av HTML/CSS-koden från prototypsidan Start, Mål och fördelar som tydliggör hur hjälpfunktionen är implementerad med hjälp av HTML/CSS.
<!DOCTYPE html> <html> <head> <style> .img { position: absolute; z-index: 1; display: block; margin-left: auto; margin-right: auto; } .help { position: relative; display: block; margin-left: auto; margin-right: auto; z-index: 3; } .helpdiv { display: none; } * * * </style> </head> <body> <script type="text/javascript"> * * * function addHelp() {
var div = document.getElementById("helpToggler"); if (div.style.display === "none") { div.style.display = "block"; } else { div.style.display = "none"; } }
* * *
</script>
<div style="display: flex; justify-content: center;">
<img
src="../../../Skiss/XD/drawable-mdpi/Start-mal-och-֒→ fordelar-ingen-text.png" class="img" usemap="buttons">
<map id="buttons" name="buttons">
<area shape="rect" coords="136, 337, 224, 362" href="#" name
֒→ ="addArea" id="addArea" alt="" onclick="addAnswer()">
<area shape="rect" coords="136, 602, 224, 627" href="../Meny
֒→ .html"/>
<area shape="rect" coords="311, 595, 350, 640" href="#" name
֒→ ="helpArea" id="helpArea" alt="" item="helpToggler" ֒→ onclick="addHelp()">
</map>
* * *
<div class="helpdiv" id="helpToggler">
<img
src="../../../Skiss/XD/drawable-mdpi/Start-mal-och-֒→ fordelar-hjalp.png" class="help" onclick="addHelp() ֒→ ">
</div> </div> </body>
Listing 3: Exempel av HTML/CSS-koden från prototypsidan riskzonessidan som tydliggör hur ett av skripten i JavaScript och canvans är uppbyggda. I detta fall möjliggör skriptet att användaren kan placera ut markeringar på en karta, vilka ska representera riskzonerna som användaren ska undvika. Två markeringar är redan utmarkerad för att illustrera hur den aktuella sidan kan se ut. <!DOCTYPE html> <html> <head> <style> .img { position: absolute; z-index: 1; display: block; margin-left: auto; margin-right: auto; } .canvasdiv{ position: absolute; background-image: url("../../../Bilder/googlemaps,screenshot ֒→ .png"); z-index: 2;
