Anteckningar från nätverksmöte kring lärande på arbetsplats

080303

Anteckningar från nätverksmöte kring lärande på arbetsplats

Magnus H Ale, Börje M Alingsås, Margaretha A GR, Bengt B Göteborg, Marianne P Göteborg, Lars O Göteborg, Kerstin L Kungsbacka, Christer O Kungsbacka, Gunnar G Lerum, Sten J Lerum, Stefan H Mölndal, Gunilla F Stenungsund

Datum: fredag 29 februari tid: 9.00-12.00

1. Uppföljning av Myndigheten för skolutvecklings informationsdagen 21 februari

Flera deltagare i nätverket hade deltagit i informationsdagen. Man konstaterade att det var en mycket blandad publik med t ex politiker, syv, skolledare, näringslivsrepresentanter m fl. Informationen från Myndigheten för skolutveckling var fullödig och konkret. Skolverkets information om de nya kurserna var mera kortfattad.

Det finns goda möjligheter att erbjuda den nationella kurserna i stället för den större kursen. En kommun som vill erbjuda kärnämnena från början kan göra det för en hel grupp.

Det är noga att påpeka att det inte är ett nationellt program. Det är en försöksverksamhet.

2. Förnyat uppdrag för nätverket från Utbildningschefsgruppen

Utbildningschefsgruppen har givit nätverket ett fortsatt och förnyat uppdrag enligt nedan: att ge nätverket förnyat uppdrag att inventera befintligt

utvecklingsarbete inom Göteborgsregionen kring gymnasial lärlingsutbildning samt lärande på arbetsplats och att stimulera till fortsatt idé- och erfarenhetsutbyte

att nätverket identifierar tydliga kvalitetskriterier för de utbildningsformer som ryms inom lärlingsliknande former att nätverket initierar gemensamma satsningar för att uppnå dessa

kvalitetskriterier

3. Försöksverksamheten - hur långt har vi kommit inom GR?

* Intensiva diskussioner i nätverket föranleddes av tolkningen av den förordning som styr försöksverksamheten med lärlingsutbildning.

* Ingrid S från Gymnasieintagningen medverkade sedan kring valprocessen.

Ingrid inledde med att visa bilden av den planerade aktuella organisationen. Fler platser har tillkommit.

Elever som sökt i ett tidigt skede har fått information om att de måste välja om eftersom förutsättningarna har förändrats. Studie- och yrkesvägledarna kan hjälpa till. I Indra finns samtliga val inlagda, så statistik går att få fram för den som har tillgång till Indra.

En del kommuner har hunnit med att informera eleverna om omvalet, andra inte.

Ingrid påtalade vikten av att ta bort de ”gamla” platserna när eleven har valt om. Statistiken blir missvisande annars.

* Huvudmannens beslut om när övergång till Försöksverksamheten ska ske ventilerades. Hur ska detta hanteras i förhållande till gemensam gymnasieintagning, där kommunerna har lämnat över intagningen till gymnasieskolan till GR?

Frågan diskuterades ingående.

Ett förslag framlades om två parallella valbara varianter. Nätverket ställde sig bakom förslaget enligt följande:

• Huvudmannen beslutar om s k ”direktövergång”. Gymnasieintagningen tar in eleven på ett nationellt eller specialutformat gymnasieprogram. Därefter övergår eleven direkt till försöksverksamhet med lärlingsutbildning.

• Huvudmannen beslutar om kontinuerlig övergång. Gymnasieintagningen tar in eleven på ett nationellt eller specialutformat program och när eleven inleder sina studier är det huvudmannen som beslutar om när övergång sker. Övergång kan då ske vid olika tidpunkter utifrån de förutsättningar som gäller för respektive elev förutsatt att de regler som gäller för försöksverksamheten kan följas.

För att elevens rättssäkerhet ska uppfyllas krävs tydlig information om dels vad försöksverksamheten innebär dels vilket övergångssystem som gäller för den sökta utbildningen.

Nätverket rekommenderar att förordningens intentioner uppfylls genom att:

* Samtliga anordnande kommuner som obligatoriskt inslag erbjuder 500 poäng ”allmänna ämnen” (kärnämnen och de särskilt utformade kurserna)

* Elev kan frivilligt välja att läsa fler kärnämneskurser, så att så kallad allmän behörighet för högskolestudier uppnås.

* Samtliga anordnarkommuner garanterar att denna rättighet uppfylls antingen i anordnarkommunens egen regi eller genom samverkan inom GR. ( t ex inom det Gemensamma gymnasiet)

4. Specialutformat program - för och nackdelar angående intagningen

Elev som tas in på ett specialutformat program kan aldrig få rätt att övergå till ett nationellt program per automatik. T ex från SMBP – FGL till BP. Den dimensioneringsproblematik som råder inom vissa branscher kan därför lösas genom specialutformning av program. Fråga ställdes om begreppet FFG (Företagsförlagda gymnasiet) är att jämställa med ett specialutformat program. FFG är en pedagogisk metod som bland annat innebär att en ovanligt stor andel av studierna genomförs på en arbetsplats.

För tydlighetens skull är det bättre att i så fall ange följande sökkod: SMBP FFG FGL.

5. Gemensam handledarutbildning?

Frågan bordlades.

6. Gemensam kompetensutveckling för lärare som ska vara involverade?

7. Regional yrkesutbildningskonferens 21 april

Informerades om regional konferens där exempel på lärlingsliknande former bland annat presenteras. Inbjudan finns på www.GRkom.se/utbildning

8. Rapport från två andra regioner (Småland och Halland) kring lärlingsutbildning

Punkten bordlades.

9. Presskonferens 6 mars?

10. Information till regionens studie- och yrkesvägledare 12 mars

Ett extrainsatt informationstillfälle 12 mars 8.30-10.30 kommer att anordnas för regionens studie- och yrkesvägledare ang. försöksverksamhet med lärlingsutbildning. Information kommer att lämnas om förordningen, om gymnasieintagningen och om de alternativ som skolor inom GR kan erbjuda. Samtliga nätverksskolor kan ställa upp med informatör.

11. Yrkeslärarrekrytering/IWOLTE/Handledarutbildning

Ingemar Andersson, IPD, Göteborgs universitet, informerade om olika möjligheter till kompetensutveckling för yrkeslärare som finns inom universitetets verksamhet i höst. Bland annat redovisades en kurs i handledningsmetodik. EU-projektet IWOLTE där Tjörns

utbildningscentrum i samverkan med Göteborgs Universitet, GR och ett antal länder i Europa tar fram nya alternativa utbildningsvägar för yrkeslärare och handledare i arbetslivet beskrevs kortfattat. Vissa möjligheter för yrkeslärare finns även inom Lärarlyftet. Det är möjligt att ta del av en kurs ur det ordinarie utbudet eller i en kurs som tagits fram på Skolverkets uppdrag. Materialet bifogas med anteckningarna.

Margaretha informerade om att kontakter tagits med Malmö Högskola om samverkan kring en utbildning för yrkeslärare inom Omvårdnadsprogrammet.

12. Företagarnas ambition i Lärlingsförsöket

Heléne Rasmusson, regionsamordnare Företagarna, redovisade enkät som genomförts med samtliga medlemsföretag i Västra Götalands län. Ett hundratal företag är intresserade av att engagera sig i lärlingsutbildning eller i annan samverkan med skolan. Drygt 50 av dess finns inom GR. Heléne uttryckte sin uppskattning över möjligheten att få komma till GR:s nätverk för lärlingsutbildning och möta dem som är bäst förberedda för att genomföra en gymnasial lärlingsutbildning. Nu finns tillfälle till matchning mellan anordnare och företag.

Heléne Rs material bifogas anteckningarna.

13. Gemensamma kurser på YTC

Gunilla F, Stenungsund, redovisade vilka yrkesområden som det ev. skulle gå att samverka kring inom framförallt Energisektorn. De kurser som idag erbjuds i Katrineholm skulle mycket väl kunna anordnas inom GR. För att anordnande skola ska få tid på sig att ställa in sin organisation efter detta efterlyste Gunilla vilka önskemål som deltagare i nätverket har. Kontakta Gunilla direkt för att skanna av behovet.

Vid anteckningarna Margaretha A (sekr.)