1
100611
Anteckningar från nätverksmöte inom LPA-nätverket
Datum: Måndag 7 juni 9-12Deltagare: Rune Löfstrand Alingsås, Bengt Bohm Göteborg, Jens Kultje Göteborg, Avichai Arbiv Lerum, Gunnar Gisslow Lerum, Carl Nyström Lilla Edet, Anna Karlsson Mölndal, Uwe Müller Mölndal, Yvonne Barkstedt Partille (ordförande), Gunilla Forsell Stenungsund, Tommy Andersson Stenungsund, Malin Haugen Tjörn, Margaretha Allen GR (sekreterare) Ej närvarande kommun: Ale
1. Anställning kombinerat med lärlingsutbildning Reflektioner kring förslaget:
Lerum Det verkar svårt att få företag att anställa elever. Vissa branscher kan vara intresserade t ex plåt och måleri. Kanske kan det vara mera intressant att anställa i år 3. En elev är trots det anställd just nu och kontraktet har tagits fram i
samverkan med berörd fackförening.
Stenungsund: Några förfrågningar om anställning har kommit in. En elev är berörd.
Tjörn: Finns det någon risk med att låta en elev vara anställd? Kommer företagen då att följa styrdokumenten? Hur kan skolan kräva att det är utbildning? Kring
lärlingarna på Tjörn skrivs ett utbildningskontrakt. Inga elever är i dagsläget anställda.
Göteborg Två elever är anställda just nu inom Byggsektorn. Flera elever som börjar i år tre är på väg in i anställning.
Lämpligheten i att vara anställd i ett familjeföretag diskuterades. Mölndal Kanske ser vi ett paradigmskifte just nu.
Sekreteraren poängterade att utredningen endast är ett förslag och att inget är beslutat ännu. 2. Nätverkets samverkan med Företagarna under hösten
Sekreteraren lämnade förslag till matchningsprocess mellan intresserade företag och skolor som vill erbjuda lärlingsutbildning. Företagarna kommer att gå ut med en enkät om intresset och när svar finns framme kan olika typer av matchningsaktiviteter bli aktuella.
Beslut:
2 3. Uppdatering av Vad ska jag välja
Hur ska vi skriva kring lärlingsutbildning i årets informationsmaterial?
Det är ännu oklart hur antagning till lärlingsutbildning ska gå till. Ska det vara en sökväg per program och kommun eller två olika; en skolförlagd och en lärlingsförlagd?
Sekreteraren har lyft frågan med Nationella lärlingskommittén för att få saken utredd. Vidare har Utbildningschefsgruppen fått en uppmaning om att informera studie- och yrkesvägledare om att det inte är en ”enkel” väg att ta sig igenom gymnasiet på. Varje elev måste ta ett ansvar för sina studier i skolan men också på arbetsplatsen.
En effektiv marknadsföring och en målbild från företagen skulle underlätta. Beslut:
Kan nätverket beredas tillfälle att informera under de gemensamma träffarna med syv i september? Sekreteraren undersöker.
En arbetsgrupp utsågs för att ta fram den information som bör finnas med i Vad ska jag välja samt vid ev. information till syv. Deltagare Anna Karlsson Mölndal, Gunnar Gisslow Lerum samt Margaretha Allen GR (sammankallande). Datum för första mötet: 17/6 13.00 på GR.
4. Rapport från besöket i Österrike inom EU-projektet SMOC
Sex deltagare från GR:s nätverk för lärande på arbetsplats hade i maj tillfälle att besöka Graz i Styrien, en region i Österrike. Besöket är en del i projektet SMOC- Soft open method of coodination. Projektet går ut på att dela med sig av sina regioners arbete för att stödja andra regioner i deras nationella/regionala utvecklingsarbete inom utbildningsområdet. För mera information se www.mutual-learning.eu
Uwe Müller, Mölndal, återgav hur österrikisk lärlingsutbildning genomförs. Besöket var mycket givande trots att 5 av deltagarna blev strandsatta på grund av askmolnet.
Vad kan vi lära av Österrike?
Systemen ser helt olika ut. I Österrike är lärlingsvägen den vanligaste även om det också finns skolförlagd yrkesutbildning. Ansvaret ligger hos parterna på arbetsmarknaden och lärlingen är anställd. Uwe beskrev bland annat en nationell studieplan för en lärling. Margaretha delade ut dels ett häfte med information om lärlingsutbildning, dels ett informationsmaterial om hur det är att studera som lärling inom ett antal yrkesområden. Små kort angav det viktigaste och mer information fanns på webbplatser. Under besöket kunde man se hur anslagstavlor var täckta med upprop från företag om att anställa en lärling. En utopi i Sverige? Alla företag måste vara godkända av Handelskammaren och två ministerier styr verksamheten: Näring/ekonomi och Utbildning.
Ett intressant alternativ var det s k förberedande smakprovsåret i skolans regi. Där fick
lärlingen grunderna för att sedan gå vidare som lärling. Ett annat intressant inslag var Chace B som vände sig till ungdomar med en mängd olika svårigheter från inlärningsproblematik till fysiska och psykiska funktionshinder. Staten stöttar företagen med medel, så att de kan ta emot även dessa lärlingar på ett professionellt sätt. Samordningsfunktioner finns mellan ungdom och arbetsplats för att matcha på ett bra sätt.
3 5. Internationella lärlingsplatser
Uppföljning från förra mötet. Beslut:
En arbetsgrupp utsågs med uppdraget att förbereda en gemensam ansökan om att ingå i ett partnerskap kring lärlingsutbildning inom EU. Arbetsgruppen inventerar vilka kvalitativa kontakter som finns i Europa samt läser in sig på ansökningsreglerna för att sedan återkomma till nätverket.
Förslagsvis ingår Uwe Müller, Rune Löfstrand, Tommy Johansson och Margaretha Allen (sammankallande) i arbetsgruppen.
Gruppen träffas 7 september 13.00 på GR. 6. Senaste nytt kring GY 2011
Förslag till programstruktur och ämnesplaner ligger ute på remiss fram till 16 augusti. Programstruktur och exempel på programfördjupningspaket finns på
www.skolverket.se/gy2011 under respektive program.
7. Från den nationella konferensen om lärlingsutbildning
Skolverkets nationella studie av vem som är lärling, vilken visades under den nationella konferensen 22 april, har också visats för Utbildningschefsgruppen inom GR.
Då lämnades ett uppdrag från UC att göra en liknande undersökning inom GR. Nätverket medverkar i framtagningen av svaren.
8. Ersättning till handledare
Laget runt och diskussion utifrån den redovisning som just har lämnats till Skolverket. De flesta kommuner ersätter inte handledare med stadsbidraget. I stället går pengarna till t ex handledarutbildning, kurser för eleverna utanför studieplanen men som företagen önskar t ex heta arbeten, truckutbildning mm. I något fall har handledare fått ersättning när de deltagit i utbildning.
9. Rapport från lokala lärlingsråd
Rapport från det regionala lärlingsrådet kring VVS, Jens Kultje, Göteborg.
Samtliga företagsgrupper inom VVS och kyla har sagt nej till lärlingsutbildning i ett
inledande skede. Enskilda företag är positiva. Hur ska vi då göra inom GR när eleverna ska få betyg på en utbildning där programmet inte anordnas i kommunen? Vi måste samverka. Detta sker nu i form av kurser på Lindholmens tekniska gymnasium. Hur ska den regionala
dimensioneringen se ut när det inte finns en överblick ang. platserna? I regionen har utbildningsplatserna inom sektorn ökat med 50 % senaste åren. Hur ska samarbetet med fristående skolor se ut? Ett regionalt råd har bildats med Lindholmen som sammankallande. Bristen på behöriga yrkeslärare berördes också.
10. Id-kort för lärlingar Bordlades pga tidsbrist.
4 11. Övriga frågor
Gunilla Forsell meddelade att hon kommer att släppa lärlingsutbildningarna på Nösnäsgymnasiet för att i stället bli ansvarig för TE, IP, TUNA och NA.
Ordföranden tackade Gunilla för ett mycket gediget arbete i LPA-nätverket under många år och önskade lycka till i fortsättningen.
Malin Haugen vid UCT kommer inte längre att vara skolledare men kommer ändå att ingå i nätverket som verksamhetsföreträdare i en samordningsroll. Till rektor har utsetts Gunilla Lövström.
Körkortsutbildning
Lerum uppmärksammade nätverket på en dom från Regeringsrätten angående
körkortsutbildning, vilken inte längre är en del i gymnasieskolans utbildning om den bedrivs som en kurs (undantag är utbildning som leder till ett yrkesförarbevis). Däremot kan sådan verksamhet bedrivas utanför elevens studieplan och då inte betygssättas.
12. Höstens mötestider
Måndag 27 september 9-12 samt lunch Måndag 25 oktober 13-16 med lunch från 12. Torsdag 2 december 9-12 samt lunch
Frågor inför första mötet i höst:
Tommy Johanssons enkät till olika skolor inom Västra Götalandsregionen Behörighetskrav för yrkeslärare kopplat till lärlingsutbildning
Elever i gymnasiesärskolan – Introduktionsprogram – Lärlingsutbildning? Vid anteckningarna