Anteckningar från nätverket för Lärande på arbetsplats

110211

Anteckningar från nätverket för Lärande på arbetsplats

Deltagare:

Rune Löfstrand Alingsås, Birgitta Eriksson Göteborg, Jens Kultje Lindholmens Tekniska Gymnasium, Tommy Johansson Kungsbacka, Bonny Wernersson Kungsbacka, Lars

Andersson, Lerum, Anita Attestål Lerum, Gunnar Gisslow Lerum, Carl Nyström Lilla Edet, Birgitta Lager Mölndal, Uve Müller Mölndal, Yvonne Barkstedt Partille (ordförande), Margaretha Allen GR (sekreterare), Gunilla Forssell (gäst), Per Bönnestig (gäst)

Dagordning:

1. Föregående mötes anteckningar

2. Uppdatering av representanter i nätverket Lista skickades runt.

3. Kompetensbehov nu och i framtiden inom VVS-branschen (Per Bönnestig, VVS-företagen)

Per representerar bransch och arbetsgivarorganisation och det är VVS- och rörföretag som ingår i organisationen. 85 % av marknaden är organiserad i VVS-företagen som omsätter 35 miljarder. Livskvalitet, hälsa och trygghet är ledord i deras arbete.

Över tid har det funnits ett hyfsat konstant behov av VVS-montörer och dessa har utbildats via VVS- och fastighetsprogrammet. 1300 elever finns i landet i respektive årskurs.

Stockholms stad har inga egna utbildningar utan endast friskolor. 1,5 till 2 sökande per plats är normalt. Betygssnittet ökar nu ganska mycket. Skövde och Kavelbrogymnasiet lyfts fram som en bra skola i Västsverige.

Kompetensbehov

Arbetsledare och projektledare behövs framöver då branschen tappade 50tals-generationen under 90-talets lågkonjunktur. En bristsituation har uppstått vad det gäller arbetsledare, så det vore bra om fler fortsatte efter gymnasiet.

Ungefär 700 lärlingsavtal utfärdas årligen. I GY 2011 kommer det att erbjudas utbildning antingen som 3 år skolförlagt eller lärlingsförlagt. Därefter kommer cirka 650-700 avtal per år för de två år som följer därefter.

Energi, fastighets- och fartygsbranschen har stort behov av dessa ungdomar. Alla kommer dock inte att bli VVS-montörer, då det är en känslig bransch. Ungefär 100

högskole-/civilingenjörer behövs årligen. Per menar vidare att branschen kommer att slåss om de elever som kommer att gå det fjärde året på teknikprogrammet.

Gymnasial lärling har funnits länge i försöksformen. Baggiumkoncernen byggde på det systemet och Per menar att branschen har haft olika relationer med olika skolor. Idag har Baggium Stockholm en av de bästa skolorna genom att lärarna har sett till att det har blivit bra. De håller eleverna inne längre om de inte klarar att vara ute på arbetsplats.

I Falkenberg var det en utbildning som inte klarade att ge en kvalitativ utbildning, vilket är ödesdigert då det får inte bli en återvändsgränd för eleven.

Branschen behöver duktiga medarbetare, men har samtidigt begränsade möjligheter att utbilda. Utbilda er gärna till yrkeslärare då detta är den stora stötestenen.

Kan man klara av att ge hela bredden i utbildningen via gymnasielärling? VVS-branschens yrkesnämnd avgör vad som ska krävas. 90 % har den utbildningen. Däremot om man

validerar utländsk kompetens kan det se olika ut. Behovet av svetskunskaper ser t ex olika ute i landet. Ungdomarna ska kunna jobba var som helst i landet, men samtidigt gör företagen ibland bara vissa bitar. Ibland måste flera företag vara med i utbildningen.

Om skolorna erbjuder för mycket lärlingsutbildning kan den skolförlagda delen bli ”utslagen” vilket försämrar kvaliteten. Vissa smala yrken som isolerare och takläggare inom

byggprogrammet passar utmärkt att lärlingsförlägga. Isolerare finns det en ambulerade utbildning då det är svårt att ha en fast utbildning i landet. Det är så få som behövs inom branschen. Gymnasial lärling är perfekt.

Per hänvisar också till Irene Wennemos utredning angående anställning av lärlingar. Man ska vara väldigt tydlig i utbildningsavtalet vilket bör slutas integrerat mellan de tre parterna. Vissa småföretag har en pragmatisk syn och ser eleverna som ”hjälpare”. De har inte

utbildningsresurserna. Att anställningsavtalet ska falla om utbildningsavtalet bryts verkar förnuftigt. En del företag ser inte skillnad på praktik och lärlingsutbildning. Därför är det viktigt att ett utbildningsansvar medföljer pengarna när de faller ut.

Har du ett bra elevunderlag och kan ha en grupp elever är det bättre för branschen. Har du bara ett fåtal elever (som t ex i Tierp) och ett fåtal företag så fungerar det bra.

Gymnasieskolan kan inte ha ett energiprogram för dessa fyra elever. Företagen anställer dem och de har kärnämnen på skolan. Dessutom går de en utbildning vid branschens skola i Katrineholm 4 gånger 4 veckor och skolan betalar då för detta.

Vad gäller för vuxenutbildningar då? 50 veckor motsvarar gymnasieprogrammet +

lärlingstid. Är de bättre eller sämre utbildade? En del menar att de är bättre för att de är vuxna och mera attraktiva för arbetslivet. Många företag tycker att de unga inte är så bra då de endast är yrkesförberedda.

Handledarutbildning är det svårt att delta i för deras medlemmar. Det gäller att ha ett

pragmatiskt sätt att utbilda handledare på och att det kan se väldigt olika ut. Vissa företag kan utbilda själva.

Branschrekommenderad utbildning

Fler och fler elever klarar inte yrkesprovet, då de är mera akademiker än praktiker. Orsaker kan vara att utbildningen har förändrats och att eleverna inte är tillräckligt vuxna.

Branschen vill råda bot på detta: Den har därför tagit fram ett frivilligt kvalitetssystem som skolorna kan ansöka om. Detta omfattar lärare, lokaler och antal godkända elever såväl i karaktärsämnen som i kärnämnen. Det ska finnas relevanta praktikplatser och handledning. Skolorna ansöker om detta.

Jens Kultje invände mot kravet kring betygssättningen. Konsekvensen kan bli att skolan bara höjer betygen. Vi inom GR samlar dem som är VVS-lärlingar till en av skolorna för vissa delar av utbildningen. Det tycker Per är ett jättebra sätt att lösa detta på. Han har inga synpunkter på att man löser detta genom att köpa på entreprenad av varandra. Regionalt lärlingsråd för VVS finns inom GR. Det nationella programrådet skulle kunna tanka av de regionala. Fastighetsbranschens tydlighet vore bra att uttrycka kring detta.

4. Skolinspektionens rapport om APU och lärande på arbetsplats

Skolinspektionens rapport kring granskningen av APU (som skickades med inbjudan) gicks igenom av Gunilla Forssell, rektor på Nösnäsgymnasiet. Skolan var en av fyra skolor inom GR som var med om inspektionen. Gunilla menade att det var en välkommen granskning som kan användas i det interna förbättringsarbetet. Hon konstaterade att det kan vara så att

kvaliteten kan se olika ut till och med inom en skola. På Nösnäsgymnasiet hade det ena programmet mycket gott resultat medan ett annat program fallerade. Det behövs en större samsyn kring hur arbetet med APU ska bedrivas. Enligt inspektionen är det viktigt att

skolledningen prioriterar frågan om APU och att det finns tydliga direktiv och bra möjligheter för lärarna att nå målen. Nätverket återkommer till rapporten under vårens kommande möten. 5. Styrdokument; Skollag och Gymnasieförordning

Vad sägs om lärlingsutbildning i de nya styrdokumenten? Margaretha A gick igenom det som framkommit den senaste tiden. Det finns fortfarande en del tolkningar kvar och det återstår att se vad propositionen och lagrådsremissen kring lärlingsutbildning kommer att föreslå.

Stenungsund har skrivit remissvar kring SOU:n En bro till arbetslivet. I Gymnasieförordningen framgår att lärlingsutbildning får starta år ett.

Startar inriktningarna år 2 eller 3 är då frågan? Borde detta förtydligas? Margaretha A kontaktar Skolverket.

När får programfördjupning starta? Om man startar redan är ett så får skolan ansvara för att kompensera eleven för det den har missat?

6. Hur ser organisationen för lärlingsverksamheten ut inför HT 2011? Rektorer – Samordnare - Lärare

Bordlades på grund av tidsbrist.

7. Exempel på aktiviteter för handledare Bordlades.

8. Entreprenöriellt lärande – Entreprenörskap – Vad görs på skolorna? Bordlades.

9. Internationalisering - Besök i Gambia

Carl Nyström berättar om ett förberedande besök i Gambia via programmet Atlas. Kontakten har skapats vida utvecklingsledaren i Lilla Edet. Besöket gick till organisationen Future in our hands och tanken är att svenska elever ska få vara med och bygga skolor i Gambia. Många frågetecken kom upp under besöket kring hur detta praktisk ska organiseras. Carl visade bilder och kommenterade vad man varit med om. Arbetet går vidare och om någon annan skola är intresserad av att vara med går det bra att ta kontakt med Carl. Ny ansökan ska tas fram i april och det blir troligen 6 lärlingselever på byggprogrammet och barn- och

Nätverket undersöker om Bräckegymnasiet kan dela med sig av sina erfarenheter från Indien vid nästa nätverksmöte.

10. Centrum för yrkeskunnande

Per-Olof Tång, Göteborgs Universitet var inbjuden till nätverket för att berätta om centrum för yrkeskunnande. P-O som tog del av föregående punkt och som nyss kommit hem från Indien kunde bara bekräfta Carls upplevelser.

Världsbanken har uttalat sig om att yrkesutbildning och arbete med barn i ung ålder är viktigast av allt.

Det händer mycket kring lärande på arbetsplatsen just nu. Detta ska det nya centrat fokusera på och GU vill gärna samverkan med LPA-näterket.

Annika Lagström skriver just nu på en avhandling om modellskolorna för lärlingsutbildning. (Institutionen för Vårdvetenskap) Lärlingsutbildning för vuxna kommer också.

P-O ska bygga upp centrum för yrkeskunnande under fakulteten som kanske blir en slags styrelse så småningom. IF Metall ingår bland annat i referensgruppen men även från andra områden inom GU samt från andra områden utanför universitetet finns intresse.

Yrkeslärarutbildningen och valideringen inför denna kommer mycket snabbt nu. En del av studierna ska ske på universitetet och en del ska valideras. Yrkeshögskolan har ett uppdrag kring validering. Examensrätten finns i Göteborg. Trollhättan och Skövde har också fått rättigheterna. Det krävs ett regionalt perspektiv. Västra Götalandsregionen kommer säkert att stötta valideringen om det finns ett regionalt perspektiv.

Andra aktiviteter som pågår är en seminarieserie under våren. Tanken är att utveckla yrkesdidaktiken mera mot olika områden. Vad är praktisk kunskap och vad är yrkeskunnande?

Det är som bekant svårt att rekrytera till yrkeslärarutbildningen, då de studerande måste ha lång och gedigen erfarenhet. Ett av seminarierna berör den nya yrkeslärarutbildningen. I denna krävs andra och mera digitala former. Distansstudier måste också öka.

Legitimationskrav finns inte för yrkeslärare vilket torde vara en eftergift till yrkeshögskolan där det är lärare utan behörighet. En del skolor anställer behöriga som kan utöva

myndighetsutövningen.

Ett nordiskt nätverk kring yrkesdidaktiskt forskning har startats; Norge, Finland, Danmark, Sverige ingår än så länge.

Forskarutbildning kräver att det finns pengar för att utbilda forskare. Sista beviljade

forskarskolan ska nu starta. Önskvärt vore åtminstone en person som doktorand mot en lic. examen. Ev. kanske arbetsgivaren kan bidra till en del?

Kontakta i så fall Per-Olof Tång om intresserad person finns.

Utbildning för handledare om 7,5 poäng kommer att ges som två kurser i höst. 10 Övriga frågor

Vid anteckningarna Margaretha Allen