Försöksverksamhet för lärande på arbetsplats
Kort sammandrag av kompetensutveckling Lärande på arbetsplats 20080910.
Inledning av Sten Janson, ordförande i GR:s nätverk för lärande på arbetsplats GRLPA. När förändringens vind börjar blåsa är det bra att ha skutan klar.
Sten inledde med att prata om att det idag satsas extra på yrkesutbildningar, genom pengar, signaler och konkreta åtgärder. Det regionala uppdraget är att utveckla lärlingsutbildningar inom regionen. Nätverkets uppdrag innebär bland annat att byta erfarenheter, hitta
gemensamma nämnare samt se vilka möjligheter det finns till samverkan. Nätverket ska underlätta för alla att komma igång med verksamheten.
Lärande på arbetsplats inom Göteborgsregionen:
2005 uppstod en närmast krisartad situation då ett par hundra elever inte kom in på sin
utbildning. Snabba beslut kombinerat med ett enormt intresse för yrkesutbildning satte fart på verksamheten. Erfarenheter inhämtades från Tjörn samt från andra delar av landet. Flera frågeställningar uppstod innan försöksverksamheten drogs igång, t.ex. vad ska styra,
ungdomarnas önskemål eller branschen? Det uppstod också diskussioner kring olika metoder, bland annat har Tjörns handledarpärm använts som stöd. Det krävdes också politisk enighet inom GR om att LPA ska vara regionalt sökbara. Samt att ytterligare frågor behövde besvaras, som att hur man går till väga om det inte finns en handledare, eller om ett företag eller en elev drar sig ur? Kan vi samarbeta med vuxenutbildningen och kan vi jobba med regional
samverkan? Den regionala diskussionen har också handlat om omvärldsbevakning, som vad behöver vi för utbildningar eller hur det ska se ut i intagningssystemet? Samt på vilka grunder som elever ska tas in och hur fri kvot ska hanteras. Det kommande utvecklingsarbetet handlar till stor del om gemensam kvalitetssäkring som exempelvis gemensam handledarutbildning men även att förbereda sig inför framtida förändringar som en eventuell lågkonjunktur kan innebära.
Kommentarer:
Någon frågade vad den gemensamma gymnasieskolan är? Gunilla förklarade att elever från olika skolor samlas i grupper med specialintressen. Olika skolor tar ansvar för olika kurser beroende på vad det finns för kompetens, exempelvis latin eller ryska. Lektionerna går på gemensam tid på onsdagar.
Hillevi tog upp frågan om ett eventuellt samarbete med övriga Europa. Hon påpekade att det redan finns ett visst utbyte med Danmark och Tyskland där de är intresserade av det svenska systemet.
Margaretha redovisade lärlingsplatsfördelningen i regionen och betonade
samverkansmöjligheter. Alströmer har exempelvis bara två VVS-elever och där kan det finnas ett behov av att samarbeta med andra skolor för att kunna lösa detta långsiktigt samtidigt som att det till vissa program står många reserver vilket visar på vilken efterfrågan det är till en del program.
Sammanfattningsvis är matchningen nästan full. Totalt antal platser: 392
1:a handssök: 270 Intagna: 326 Reserver: 203
Kommentarer:
Det finns ett högt tryck på VVS men företagen räcker inte. De kommuner som är på gång med förberedelser inför lärlingsverksamhet (Partille, Lilla Edet och Kungsbacka) bör då titta på hur efterfrågan ser ut i regionen så att inte alla erbjuder samma yrken.
Bestämmelser kring LPA
- Detta är försöksverksamhet.
- Angående eventuell anställning är det viktigt att reglerna är tydliga.
- Elev ska vara intagen på ett nationellt eller specialutformat program som innehåller yrkesämnen och ha ansökt om att övergå till lärlingsutbildning. Skolhuvudman beslutar om vilka principer som ska gälla för övergång. Endast betyg ska gälla för intagning.
- 5000 i landet nu, 6000 till nästa år. Interkommunal ersättning ska gälla.
- Samma förordning gäller som för nationella- eller specialutformade utbildningar. - Svenska B gäller för att få allmän behörighet till högskolan.
- Krav på lärlingsråd samt hur sammansättningen ska se ut och rådets uppgifter. - Varje elev ska ha ett avtal, t.ex. vad som gäller ifall företaget går i konkurs. Dessa
finns att hitta på nätet.
- Gällande betyg så får eleven inget betyg från nationellt program. De får betyg från försöksverksamheten. Läser eleverna in Svenska B har de allmän behörighet till högskolan. Det kommer dock att bli tuffare med nya ansökningsregler längre fram vad det gäller platser till högskolan. De som läser upp betyg på exempelvis Komvux kommer att hamna i en andra kvotgrupp.
- Stadsbidrag är idag 25 000 per läsår och elev, detta kommer så småningom att försvinna.
Kommentarer: rekommendation att läsa alla kärnämnen. Tjörns exempel
Gunilla Eek, yrkeslärare, Företagsförlagda gymnasiet Tjörn, visade film om deras verksamhet samt delade med sig av sina erfarenheter.
Gunilla berättade om Den rättanvända pedagogiken – lärande med utgångspunkt i arbetslivet, och att samhällsvinsterna är många. De har haft försöksverksamhet sedan 1997 men denna blev permanent från 2000. Hon pekade på deras framgångsfaktorer; metoden, täta
uppföljningar, mindre undervisningsgrupper, professionell hjälp med läs- och skrivsvårigheter samt flexibilitet.
För att lyckas med samarbetet skola – arbetsliv menar Gunilla att båda parter ska tjäna på samarbetet men poängterar också handledarens roll. Handledaren ska vara ett stöd för eleven på arbetsplatsen, ha ett övergripande ansvar för elevens situation på arbetsplatsen och med hjälp av elevens mentor sätt sig in i kursmål och betygskriterier. Till elevens ansvar räknas bland annat att ta ansvar för sitt lärande på arbetsplatsen, delta aktivt vid uppföljnings-samtalen, följa de regler och rutiner som finns på arbetsplatsen samt att prata med sin handledare eller mentor/lärare om något inte känns bra på arbetsplatsen. Eleven får också själv välja studietakt 2,5 – 4 år. Gunilla berättade att dessa elever är mer medvetna om deras studieplan samt vilka mål som gäller samtidigt som eleverna också lyft fram vilken nytta de haft av kärnämnen i deras praktik.
Kommentarer:
- Hur ser fördelningen ut av elever? Gunilla svarade att större företag kan ha två samtidigt, en etta och en trea, för mindre företag gäller oftast en elev. Det finns dock en poäng med att bara ha en elev per ställe så att eleverna inte tyr sig till varandra.
- Hur organiseras lärartjänsten? Gunilla menar att det anpassas efter behov. - Hur många elever kan man ha hand om som lärare? Det beror på, det krävs en
större insats med ettorna samt i slutet med treorna. Själv har Gunilla 16 elever fördelade på de tre årskurserna.
- Hur stor är förbrukningen av företag? De flesta får de komma tillbaks till.
Uppehåll kan bero på lågkonjunktur eller på att företaget inte varit helt nöjd med eleven. Gunilla uppskattar att de har samarbetat med ca 150 arbetsplatser. Ca 80 elever är ute just nu. 35 % har blivit anställda efter utbildning.
- Hur ser det ut med helgarbete? Vad det gäller arbetstider så kan det vara möjligt för elever att arbeta någon lördag, för att följa arbetsplatsens tider. Det ska dock vara tydligt om eleven är anställd på lördagen eller om det är skoldag så att rätt försäkring gäller.
- Hur mycket personal? Ca 20, men inte alla har heltid på FFG. Mycket satsas på personaltäthet.
- Hur gör man med elever som inte ”funkar ute”? Det finns ingen färdig beredskap utan det får lösas ad hoc.
- Hur ska man få in teori på ett lämpligt sätt? Någon exemplifierade med att ta med en motor och titta närmare på.
Hur vi byggt upp våra lärlingsutbildningar i Stenungsund i nära samverkan med branscherna och företagen
Tommy Andersson, yrkeslärare, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund, delade med sig av sina erfarenheter.
Verksamheten har varit igång i drygt två år och har idag 20 tvåor och 26 ettor i flera olika yrken.
Skolverkets rekommendation om målet med utbildningen och betygskriterier utgjorde tillsammans med Tommys minnesanteckningar grunden för betygssättningen. Eleven skriver också arbetsdagbok för att själv reflektera över sina prestationer. Denne skriver också
handledaren under. Loggboken är en hjälp för mentorns uppföljning av elevens arbete samtidigt som att eleven känner att det den skriver verkligen kommer till användning. En annan del av uppföljningen är regelbundna arbetsplatsbesök och skolan ska så småningom även få tjänstebil.
Margaretha lyfte frågan med hur man gör för att hitta rätt elevnivå. Tommy menade att man kan höra med Skolverket samt samtala med handledare och elev för att komma fram till en gemensam lösning.
Nösnäsgymnasiet samarbetar med branschskolan Katrineholm för plåt och VVS. Tommy anser att det dock kan ta lite för lång tid innan eleven kommer dit varför skolan nu överväger att anställa egen personal för detta i stället.
Vad det gäller intagningsförfarandet önskar skolan att definitivintagningen för lärlingsplats skulle vara klar 30 april för att minska arbetsbelastningen vid höststarten samt för att kunna informera både elev och praktikplats i god tid.
Företagarnas engagemang i lärlingsutbildningen
Helene Rasmusson, Företagarna Västra Götalands län, presenterade ett nytt material som vänder sig till företagen och som på ett enkelt sätt lotsar dem in i lärlingsutbildningens djungel. Helene brukar matcha företagen med skolorna. Hon rekommenderar dock att skolorna lägger in en sökväg på hemsidan som riktar sig till företagare samt att de anger skolans
lärlingsansvarige för att på så sätt underlätta kontakten mellan skola och företag. Helene föreslår också att skolorna kan lyfta fram goda exempel för att locka fler elever och företagare.
Helene har uppmärksammat att skolorna och företagarna ofta pratar olika språk. Därför har hon upprättat en lättläst broschyr som riktar sig till företagare som är intresserade av att ha lärlingsutbildning. Den är tänkt som ett stöd för företagare och innehåller information om vad det innebär att ha en lärling på sin arbetsplats.
Kommentarer:
- Hur ser företagen på den parallella utbildningen i kärnämnen? Helene menar att alla yrken har nytta av kunskaper i kärnämnen samt att det höjer yrkets status. Stefan tillade att Svenskt näringsliv tycker att det är mycket viktigt med
utbildning. Branscherna däremot kräver oftast bara matte, svenska och engelska. Margaretha påpekade att mycket kan bero på hur man lägger upp exempelvis samhällskunskap och förankrar den i praktiken. Gunilla framhöll att det därför kan vara en god idé att ha samarbete mellan kärnämneslärare och yrkeslärare.
- En annan kommentar var att enbart hälften av samhällskunskapen ryms vilket gör det svårt att få kursen tillräckligt täckande. Margaretha underströk problematiken med att eleven får läsa om hela kursen om eleven vill ha fler poäng i
samhällskunskap, eleven kan inte tillgodoräkna sig de 50 poängen.
- Margaretha: vad det gäller bygg så har betyget ökat och dessa elever kommer absolut att kräva högskolebehörighet.
- Hur lyckas Tjörn få in 500 poäng? De har inte stött på några problem kring detta. - En annan undrade hur eleverna ska orka med ett praktiskt yrke när de har så lite
gymnastik? Den fysiska nivån behöver höjas, 50 poäng är för lite. Margaretha undrade om man inte kan lägga in hälsotänket på praktikplatsen?
Maillista upprättades under mötet inför framtida kontakter.
Slutligen tipsade Margaretha deltagarna att gå in på följande sidor för att hålla sig uppdaterade inom lärlingsområdet:
www.skolutveckling.se/larling
