• No results found

ATT LEVA MED ETT BARN SOM LIDER AV ÄTSTÖRNING- En litteraturstudie baserad på biografier

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ATT LEVA MED ETT BARN SOM LIDER AV ÄTSTÖRNING- En litteraturstudie baserad på biografier"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete

ATT LEVA MED ETT BARN SOM LIDER AV ÄTSTÖRNING

- En litteraturstudie baserad på biografier

Författare:

Frida Sjölin Jenny Säll Utbildningsprogram för sjuksköterskeexamen, 180 hp Kurs VO453C

Examensarbete 15 hp Ht 2009

sjuksköterskeexamen 180 hp Kurs VO453C

(2)

Titel Att leva med ett barn som lider av ätstörning - En litteraturstudie baserad på biografier Författare Frida Sjölin

Jenny Säll

Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare Birgitta Hagman

Examinator Ulrica Hörberg

Adress Växjö Universitet. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete

Nyckelord Anorexia, Biografier, Bulimi, Föräldrars perspektiv, Ätstörningar

SAMMANFATTNING

Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i

biografierna var drabbade av.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning.

Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.

Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig.

Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.

(3)

INNEHÅLL

INLEDNING

1

BAKGRUND

1

Definition och förekomst 1

Behandling 2

Tidigare forskning 2

Coping 3

TEORETISK REFERENSRAM

3

Livsvärld 3

Lidande 4

PROBLEMFORMULERING OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

4

SYFTE

4

METOD

5

Urval 5

Då fanns ingen nåd 5

En Anorexisaga 5

Jätten i spegeln 5

Svältland 6

Ta livet av mig mamma 6

Datainsamling 6

Dataanalys 7

Etiska överväganden 8

RESULTAT

8

Känsla inför situationen 8

Hjälplöshet 8

Oro och rädsla 9

Skuld 9

Reaktioner på barnets sjukdom 10

Förnekelse 10

Tillit 10

Uppoffringar 11

Omgivningens attityder 11

Sjukdomens påverkan på relationer 11

Påverkan inom familjen och föräldrarollen 11

Påverkan på sociala relationer 12

DISKUSSION

12

Metoddiskussion 12

Resultatdiskussion 14

Slutsats 16

REFERENSLISTA

18

References

Related documents

I samband med åtgärderna fick VTI i uppdrag att ta fram arbetsrecept för objekten, svara för kvalitetskontrollen av prov tagna både före och efter åtgärd samt att följa upp några

This manipulation differed from the other included cause-manipulations first in that the manipulation ranged from nobody’s fault to the victims fault thus not including any

”det gjorde jag, jag, alltså jag pratade med mina kompisar […] det hjälpte mig mycket[…] jag vet inte varför jag var inne på att gå och prata med någon […] tänkte det

Genom mer kännedom om hur individers upplevelser är att leva med MS, kan sjuksköterskan ge rätt stöd och kunskap till andra individer om de upplever att sjukdomen tar över deras

Även att kunna leka med sitt barn visade sig vara svårt för kvinnorna eftersom smärtan bidrog till att de inte klarade av att vara delaktig i barnets lekande.. Kvinnorna beskrev

Upplevelsen av att bli missförstådd samt att inte kunna göra sig förstådd längre skapade känslor av uppgivenhet för kvinnorna (Lindquist, 2004; Jansson, 2011). ”Döttrarna

Det framkom både positiva och negativa möten med sjukvården. Vid positiva möten hade vårdpersonal visat engagemang, varit inbjudande, pedagogiska och lyssnat på patienten vilket

Några ifrågasatte även om det var något fel på dem att drabbas av en ätstörning som man (Robinson et al., 2012) och detta ledde många gånger till att de inte sökte hjälp