Examensarbete VT 20
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i
Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv C 15 hp
Från kommersiell service till omsorg
en narrativ studie om identitetsformering vid yrkesomställning
Kornelia Stöckel
Handledare: Leo Berglund
Examinator: Lizbeth Engström
Sammanfattning
Denna studie tar sin utgångspunkt i en yrkesomställning där en grupp individer byter från ett yrke till ett annat. Syftet är att bidra med kunskap om övergången mellan två
omsorgsrelaterade serviceyrken, och hur olika händelser i en sådan övergång påverkar individers yrkesidentiteter. Ett kunskapsbidrag om vilken betydelse en sådan process har för individers identitetsformering och hur det kan påverka utfallet av en omställningsprocess.
För att undersöka detta tar studien sin utgångspunkt i personliga berättelser där en grupp individer som i följderna av Coronakrisen skolar om sig från arbete inom flygbranschen till arbete inom vården. Det empiriska materialet tolkas och analyseras därefter ur ett sociologiskt perspektiv som utgår från Anthony Giddens teori om självidentitet.
Undersökningen visar att omställningsprocessen har påverkat informanterna på olika sätt när det gäller deras yrkesidentitet. Till en början märks en stark identifikation med den tidigare yrkesrollen och genom berättelserna framgår en vilja av att skydda och bevara den
identiteten. Under processen och berättelsens gång verkar däremot en acceptans för den nya yrkesrollen infinna sig allt mer. Resultatet visar att omställning kan stärka den tidigare yrkesidentiteten men också i vissa fall bredda den.
Nyckelord: arbetsomställning, yrkesidentitet, yrkesroll, berättelser, kritiska händelser
Abstract
This study is based on a professional transition where a group of individuals change from one profession to another. The purpose is to contribute with knowledge about the transition between two care related service professions, and how different events in this transition can affect individual professional identities. A knowledge contribution about what significance such process has to the identity formation of individuals and how it can affect the outcome of a transition process.
To examine this, the study is based on personal stories in which a group of individuals who, in the aftermath of the Corona crisis, retrain from work in the flight industry to work in the health care sector. The empirical material is then interpreted and analyzed from a sociological perspective based on Anthony Gidden's theory of self-identity.
The study shows that the transition process have affected the informants in different ways when it comes to their identity. At first, they show a strong identification with the former professional role and through their narratives it seems like they try to protect and preserve that identity. However, during the transition process and the narrative, an acceptance for the new professional role seems to be increasing. The result shows that transition process between professions can strengthen the former professional identity but also in some cases broaden it.
Keywords: work transition, professional identity, professional role, narratives, critical events
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1 Syfte och frågeställning 5
1.2 Disposition 6
2. Tidigare forskning 7
2.1 Sökprocess 7
2.2 Omställningsprogram 7
2.3 Omställning och identitetsformering 8
2.4 Identitetsformering i omsorgsyrken 9
2.5 Sammanfattning 10
3. Teoretiskt perspektiv 11
3.1 Självet 11
3.2 Reflexivitet 12
3.3 Självidentitet 13
3.4 Relevans för studien 14
4. Metod 15
4.1 Empiriskt material 15
4.1.1 Genomförande 16
4.2 Narrativ metod 17
4.2.1 Analysmetod 18
4.3 Validitet och reliabilitet 20
4.4 Etiska överväganden 21
5. Analys 22
5.1 Coronakrisen och inställda flygturer 22
5.2 Erbjudande om omställning 25
5.3 Arbetsplacering 27
5.4 Den nya arbetsplatsen 29
5.5 Identitetsformering 32
5.6 Sammanfattning 34
6. Diskussion 35
6.1 Framtida forskning 37
7. Referenser 38
Bilaga 1: Följebrev 40
Bilaga 2: Intervjuguide 41
1. Inledning
Samhället har idag kommit att bli allt mer integrerat i en föränderlig värld, där
globaliseringen knutit världens länder allt tätare samman. Det sociala, moderna livet vi nu lever innebär även risker som samhällen globalt kan komma att behöva hantera. Som en del i det moderna samhället menar Giddens (2009) att vi kontinuerligt ställs inför nya situationer att hantera och ta beslut om. En konsekvens av det föränderliga samhället kan även innebära förändrade förhållanden på arbetsmarknaden. Yttre omständigheter kan leda till minskat behov av arbetskraft inom vissa branscher men ett ökat behov inom andra. Detta resulterar i människor allt oftare byter yrke.
En konsekvens av skiftningar på arbetsmarknaden är ökningen av antalet
omställningsinitiativ, vilka syftar till att hjälpa människor att finna nytt arbete. I samband med uppkomsten av allt fler yrkesomställningar har även forskningen ökat inom området, om än med olika fokus. Särskilt välbeforskat är utvärderingar och upplevelser av sådana
omställningsprogram, där det ofta handlar om att påvisa huruvida omställningen har lett till att deltagarna fått ny sysselsättning, vidare syftar också flertalet studier till att ge riktlinjer för ett lyckat omställningsprogram.
Ur ett pedagogiskt perspektiv skulle det däremot vara intressant att undersöka hur
omställningarna påverkar människors identitet i relation till yrkesidentiteten, och huruvida en identitetsformering sker. Ur ett arbetslivspedagogiskt perspektiv ämnar jag med den här typen av undersökning lyfta aspekter som på längre sikt kan ha en eventuell påverkan i fortsatta karriärval. Detta är något svårare att mäta genom statistik utan kräver snarare ett
undersökande om vilken roll en sådan omställning har i människors liv. Identitetsformering har tidigare studerats i relation till karriärbyten eller byte av roll inom samma profession.
Frågan om identitet är särskilt intressant i yrken där man hanterar sina egna och andras emotioner, vilket är något Hochschild (2012) menar särskilt gäller yrkesgrupper som
flygvärdinnor och sjuksköterskor. En typ av yrkesroll som innefattar service och omsorg med fokus på passageraren eller patienten. Detta gör det särskilt intressant att studera
yrkesidentiteten i relation till en omställning mellan två omsorgsrelaterade serviceyrken.
Gällande identitetsformering vid yrkesövergångar har andra studier visat att särskilt konsult- och bemanningsyrken utsätts för en ständig anpassning till nya arbetsplatser och kontexter, vilket kan innebära en ständig omprövning av sin yrkesidentitet. Empson och Alvesson (2006) har i en studie resonerat om eventuella identitetskonflikter vid arbetsplatsbyten och att ständigt bli påverkad av organisationers olika värderingar och förhållningssätt. Att byta organisation kan innebära ett arbete med liknande yrkesroll, eller att kanske helt byta profession. Alltså inte bara ett skifte av fysisk plats, sociala kontakter eller i viss mån arbetsuppgifter, utan att kanske helt överge den tidigare utbildningen till förmån för något annat.
Denna studie tar sin utgångspunkt i en extraordinär situation i samhället där coronakrisen bland annat medfört ett minskat behov av arbetskraft inom flygbranschen, men ett ökat behov inom sjukvården. Några som blivit särskilt drabbade är flygbranschens numer permitterade kabinpersonal. Situationen har lett till att olika aktörer agerat för att anpassa och hitta lösningar på problemet. Aktörer i form av en privathögskola och ett rekryteringsföretag som tillsammans har inlett ett samarbete och presenterat ett erbjudande om deltagande i ett omställningsprogram. Omställningen innebär en omskolning av tillgänglig kabinpersonal för att de tillfälligt ska kunna hjälpa till och arbeta inom vården. Detta program utgör en
möjlighet att studera en omställningsprocess i relation till människors identitetsformering, och dess roll för särskilt yrkesidentiteten. Vidare anser jag studien vara ett kunskapsbidrag för de som har ett intresse för olika typer av yrkesomställningar, men även för de som är
intresserade av yrkesidentitetens roll i en fragmenterad arbetsmarknad.
Genom att undersöka individers berättelser ämnar jag skapa förståelse för vilken roll omställningsprocessen haft för en eventuell identitetsformering på ett yrkesmässigt men också ett personligt plan. Jag ämnar även undersöka hur de genom att berätta om sina erfarenheter skapar struktur och mening kring dessa i relation till sin identitet. Vidare kommer detta att analyseras med stöd i Anthony Giddens teori om självidentitet.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om identitetsformering i samband med en övergång mellan två omsorgsrelaterade serviceyrken. Genom narrativ analys av berättelser ämnar jag skapa förståelse för händelser som haft särskild betydelse för individer i
övergångsprocessen.
● Hur påverkar deltagande i en omställning mellan två omsorgsrelaterade serviceyrken individers yrkesidentitet?
1.2 Disposition
Inledningsvis kommer tidigare forskning inom området att presenteras för att därefter följas åt av en teoribeskrivning. Ett metodkapitel kommer att mer detaljerat visa hur jag gått tillväga för att nå de resultat som sedan presenteras. En analys kommer därefter att göras med grund i det empiriska materialet, detta med stöd av de teoretiska utgångspunkterna och med syfte att besvara studiens syfte.
2. Tidigare forskning
Studiens syfte är att bidra med kunskap om identitetsformering i samband med en övergång mellan två omsorgsrelaterade serviceyrken. Följande avsnitt kommer därför behandla litteratur och tidigare forskning som har berört olika delar inom området som är i fokus för den här studien. En översikt kring tidigare omställningsinitiativ, där individer i någon form byter sysselsättning kommer att redogöras för. Avsnittet kommer alltså behandla olika studier som gjorts på liknande initiativ men ur olika perspektiv. Därefter sammanfattas den tidigare forskningens relevans för denna studie.
2.1 Sökprocess
Vid sökning av tidigare forskning har jag gått via Uppsala Universitetsbiblioteks söktjänst, genom vilken databaser som Education Source och ERIC främst har använts. Även Libris och Swepub har i viss mån använts vid en första övergripande sökning för att få en bättre översikt av svensk litteratur och vetenskapliga publiceringar. Till hjälp var EBSCOs sökverktyg Thesaurus som gav en riktning om vilka sökord som gav relevanta träffar. Vidare bygger denna forskningsöversikt mest frekvent på kombinerade engelska sökord som “work transition”, “vocational training”, “professional identity” samt “identity change”. Inom de svenska databaserna har ord som “arbetsomställning”, “yrkesidentitet” och
“identitetsskapande” använts. För att avgränsa träffarna ytterligare så har artiklar som är peer reviewed använts, också för att säkerställa att det är granskade och seriösa källor.
2.2 Omställningsprogram
Vid eftersökning av tidigare forskning är det tydligt att omställning av personal inte är något ovanligt, utan flertalet projekt har genomförts i syfte att hjälpa människor hitta nytt arbete. Ett exempel är när Ericsson i början av 2000-talet genomförde större nedskärningar vilket
innebar att nästan hälften av de anställda varslades (Ahlstrand, 2006). Vidare nämner Ahlstrand hur företaget sträckte sig längre än Volvo och andra företag i samtida kris.
Ericsson inledde här ett samarbete med Proffice, arbetsförmedlingen och ett antal andra aktörer och ett program utformades med syfte att hjälpa de varslade att finna nytt arbete.
Programmet erbjöd stöttning och ekonomisk hjälp i upp till 12 månader och via
bemanningsföretaget fick de anställda möjlighet att omskolas till bristyrken som till exempel
sjukvården. Även Benson (2008) gjorde en studie på projektet och kom bland annat fram till att stort fokus lades på att stärka de varslades självkänsla och självförtroende. Benson menar vidare att omställningsprojektet i stort var en positivt bidragande faktor som skapat
möjligheter för individerna att ta sig ut på arbetsmarknaden.
I samband med finanskrisen 2008 blev många människor arbetslösa och arbetsmarknaden skiftade drastiskt, en reaktion blev att antalet utbildningsinsatser för yrkesomskolning ökade i stor omfattning. I en doktorsavhandling av Antesten (2009) studeras ett sådant
omställningsprogram med fokus på deltagarnas upplevelser av processen och coachningen i att finna ett nytt arbete. Sammantaget var deltagarna positivt inställda till programmet vilket Antesten tros kan bero på att det var väl planerat och genomfört, samt att deltagarna inte hade haft några särskilda förväntningar. Flertalet motiveringar till att delta i programmet var att det ansågs som ett gratistillfälle och något de eventuellt kunde gynnas av. Vidare höll deltagarna ansvaret att hitta nytt arbete på sig själva men det faktum att de fick stöttning av en coach längs vägen var något de såg särskilt positivt på.
Även Posten är en av de aktörer som tagit ansvar för avvecklad personal. Genom skapandet av omställningsorganisationen Posten Futurum insåg de en ekonomisk fördel av att tidigt erbjuda stöd i jobbsökande och vidareutbildning för de som var villiga. I en studie gjord av Aronescu och Edström (2004) visade det sig att avvecklad personal som deltog i projektet ofta fick en ny anställning relativt snabbt vilket även innebar att Posten inte behövde betala ersättning under lika lång tid. Vidare intervjuades ett 40-tal av den uppsagda personalen som valt att delta i programmet om deras upplevelse av processen. Resultaten visade att
majoriteten var positivt inställda till programmet, och hela 71% angav att de trivdes i sin nya livssituation, däremot visar studien att trots säkrad fast anställning upplevde deltagarna en otrygghet ett bra tag efter denna livsförändring.
2.3 Omställning och identitetsformering
År 2013 startades ett brittiskt initiativ kallat TtT, Troops to Teachers. Programmet syftade till att omskola tidigare yrkesverksamma inom militären till att arbeta som lärare. Med en
narrativ ansats undersökte Price (2019) ett antal av utbildningsdeltagarnas upplevelser av
processen med fokus på motiv till karriärbyte, potentiella överförbara kompetenser, men även syn på yrkesidentitet och vilka eventuella utmaningar de väntat sig. Några av de kompetenser och kunskaper de ansåg ha med sig var särskilt självdisciplin och viljan att göra rätt och fortsätta “tjäna”. Price menar att studien uppvisar en potential för fortsatta satsningar för den här typen av rekrytering- och karriärbytesprogram.
Omställningars påverkan på lärande och meningsskapande har tidigare undersökts i en studie av medelålders kvinnor som bytt karriär (Hess, 2009). Den huvudsakliga forskningsfrågan gällde hur specifikt kvinnor i medelåldern konstruerar och ger mening till sin identitet i en sådan yrkesövergång. Studien visade på ett flertal centrala teman som hade betydelse för den meningsskapande processen. Det handlade bland annat om att hitta syftet i livet, skapa känsla av kontroll i oroliga situationer, och känna stöd och tillhörighet.
Vidare finns det fler studier om karriärbyten i allmänhet, men också studier om byte av roller inom en viss profession. I en studie undersöktes omformningen av yrkesidentiteten hos poliser som vidareutbildat sig till lärare inom samma profession (Bergman, 2009).
Undersökningen baserades på fokusgruppsintervjuer där deltagarna fick berätta om deras uppgifter som polislärare. Analysen gjordes med grund i ett teoretiskt perspektiv som handlar om att individen konstruerar sin förståelse om sig själv i interaktion med andra, även
konstruktionen av yrkesidentiteten. Studiens resultat visade på att en identitetsformering skett men att det även medförde en viss problematik, vilken handlade om hur polisernas förändrade yrkesidentitet försvårade rollen som lärare gentemot studenterna som tidigare varit kollegor.
2.4 Identitetsformering i omsorgsyrken
När det gäller just kvinnodominerade omsorgsyrken har en del studier gjorts som knyter an till frågan om identitetsformering på arbetsplatsen. I en kvalitativ studie undersökte Hörberg (2019) ca 30 nyutbildade akutsjuksköterskors upplevelser om sitt första år på en svensk akutmottagning. Studiens syfte var att undersöka vilka utmaningar och erfarenheter sköterskorna mötte, i samband med formandet av en ny yrkesidentitet. Undersökningens resultat visade på att sköterskorna upplevde hinder i att komma in i den nya yrkesrollen.
Hörberg fann att sjuksköterskorna upplevde en ensamhet och osäkerhet i en oförutsägbar
miljö, de upplevde även en osäkerhet i sin arbetsgrupp och i utförandet av arbetet. Slutligen hänvisar Hörberg resultaten som ett kunskapsbidrag att ta hänsyn till vid utformande av stödmodeller för professionell utveckling hos sjuksköterskor.
Under en period när Kanada led brist på sjukvårdspersonal rekryterades närmare 500 sjuksköterskor från Filippinerna under en tillfällig period. För att arbeta som fullvärdig sjuksköterska krävdes ytterligare en kortare utbildning vid ankomsten. Längre fram i projektet beslutades om att inte förnya majoriteten av kontrakten på grund av ekonomiska och strukturella skäl. I en studie där syftet var att undersöka berörda sjuksköterskors
upplevelse av projektet visade det sig att de flesta inte var helt nöjda (Taylor, Foster, Cambre, 2012). De ansåg ansträngningen för att ta sig dit, distansen till familjen, och andra
omständigheter inte vara värt mödan. En aspekt som lyftes var upplevd sänkt status, möjligtvis som en konsekvens av nedgraderingen till icke fullvärdiga sjuksköterskor.
2.5 Sammanfattning
Genomgången av tidigare forskning visar att flertalet studier har gjorts på olika typer av yrkesomställningar. Studiens syfte är att undersöka vilken påverkan en sådan omställning kan ha på individers identitet. I forskningsöversikten har därför undersökningar som belyser olika aspekter kring både omställningsprogram och förändring av yrkesidentiteter lyfts fram.
Studiernas fokus varierar och det handlar delvis om en typ av utvärderande forskning där man belyser positiva och negativa aspekter i hur väl ett sådant program har lyckats. Det handlar även om identitetsformering vid byte av karriär samt vid byte av roll inom samma profession.
Däremot har sådana förändringar inte undersökts när det gäller ett byte mellan två olika omsorgsrelaterade serviceprofessioner. Tidigare har Hess (2009) undersökt hur en specifik grupp individer skapar mening vid karriärbyte i allmänhet, denna studie kommer däremot att bidra med kunskap om hur en service- och omsorgsrelaterad yrkesgrupp skapar mening kring sin identitet i övergången till ett annat omsorgsrelaterat yrke. Vidare kan det ge underlag för hur identitetsformering kan påverka utfallet av en omställningsprocess, men också om dess påverkan på fortsatta karriärval i ett längre perspektiv.
3. Teoretiskt perspektiv
Frågan om yrkesidentitet kommer här att behandlas ur ett sociologiskt perspektiv. I centrum för den förståelse som i det följande kommer att presenteras står den brittiske sociologen Anthony Giddens, som i boken Modernitet och självidentitet har utarbetat en teori om just modernitet och identitet (Giddens, 2009). Jag kommer här att lyfta fram begrepp som självet, reflexivitet och självidentitet.
Utvecklingen av det moderna samhället har fört in oss på en ny arena när det gäller samhällets strukturer och värderingar. Giddens skriver om den nya epokens påverkan på samhället i stort men också dess påverkan på vardagslivet och på det individuella planet. Den globalisering och internationalisering som nu är ett faktum är något man enligt Giddens inte
“kan hoppa av” utan de flesta människor är i någon mån påverkade av det som händer i samhället och omvärlden (2009, s.32). Med det menas att när samhället förändras och anpassas till omvärlden så medför det ofta ett behov av förändring och anpassning av individen.
3.1 Självet
Som en första del i skapande av människans identitet är det under barndomsåren som barnet lotsas in i ett sammanhang med tillhörande strukturer. Under den tiden formas och anpassas barnet till en redan konstituerad värld med personer och innebörder. Existensen blir någon form av upplevelse av “att vara” skilt från “icke-varat”, precis som barnet kan skilja på jaget och icke-jaget (Giddens, 2009, s.52). Under det fortsatta livet utvecklar barnet en
medvetenhet om självet i relation till det sociala sammanhanget och miljön.
Under livet utvecklar människan en sorts trygghetssystem vilken innebär det vi vet om oss själva och vår omvärld. Det trygghetssystem, eller förhållningssätt som skapas är något individen kan använda som referenspunkt och det blir likväl en del av självet, Giddens kallar detta för ontologisk trygghet. Det är därför av vikt att individen har en tilltro till och är säker på sin identitet. Vidare kan sådant som hotar att rubba den ontologiska tryggheten ge upphov till ångest, som en konsekvens av rädslan för att förlora uppfattningen om vad ens själv är, det du vet om dig själv och din omgivning. Giddens menar därför att som en del i att hantera
verkligheten vill människor gärna skapa ontologiska referenspunkter (2009, s.62). Han menar även att självet är en del av en reflexiv process där yttre omständigheter kan innebära
anpassning av referenspunkterna, vilket då även innebär en förändring av självet, som en del i att hantera verkligheten (2009, s.45).
Precis som identiteten är kroppen en del av självet. Giddens menar att en god uttrycks- och kroppskontroll är en del av att vara en kompetent aktör och bli ansedd som en kompetent person av andra. Detta uppvisande kan även kopplas till en sorts “skyddshinna” individer har för att upprätthålla den bild av sig själv man vill förmedla. Man vill gärna framträda på ett sätt som är normalt inom den egna självbilden för att på något sätt hålla sig till det som är känt och tryggt. De flesta människor tenderar även att ha en viss distans mellan självet och det framträdande man har i kontexter som exempelvis arbetsplatsen. Det förekommer även att man ibland agerar utefter något som “bör göras” även om det kanske inte stämmer överens med de egna värderingarna. En konsekvens av det kan bli att individen i för stor grad spelar en roll snarare än handlar på grund av vilja. Andra uttryck för den kroppsliga reflexiviteten kan vara hur vi klär oss, genom yttre uttryck förmedlas i viss mån den vi vill vara (Giddens, 2009, s.69-75).
3.2 Reflexivitet
Giddens menar att det finns ett samband mellan modernitetens framväxt och ifrågasättandet av tidigare centrala roller och identiteter. Det är inte bara ett reflexivt samhälle utan även ett reflexivt projekt, där människors identiteter påverkas av faktumet att ständigt behöva värdera och ta beslut om valmöjligheter i förhållande till rådande omständigheter. En del av den reflexiva processen handlar om att relatera både sociala och personliga aspekter till en sammanhängande identitet.
Förr var de stora förändringarna i livet en del av traditionsliknande ritualer som förekom ett antal gånger under livet, exempelvis övergången från ungdom till vuxen, även kallat rites de passage. Rimligtvis blev inte identiteten påverkad i samma utsträckning som idag. Istället för att ta över faderns yrke som skomakare och inneha den rollen för resten av livet, så finns nu otaliga möjligheter att själv forma sin roll, inte bara en gång utan flera. Som en del i vardagen
måste individer ständigt vara öppna för oförutsedda situationer och på ett reflekterande sätt ta beslut baserat på innevarande kunskap och värderingar. Giddens menar här att människors handlande utgår från ett reflexivt tänkande kring valbara alternativ och möjliga utfall i den situation de befinner sig i. I en referens till Rainwaters (1989) beskrivs reflexiviteten som en systematisk reflektion över vilken riktning individen vill att dennes liv ska ta (Giddens, 2009, s.90). Hon beskriver det vidare i följande steg, vad händer just nu, vad tänker jag på, vad gör jag, vad känner jag? En process som från början kanske var medveten men sedan blir en omedveten rutinartad process.
3.3 Självidentitet
Den systematiska reflektionen över sig själv och de fortsatta livsvalen är enligt Giddens den process där självidentiteten skapas och upprätthålls.
Självets identitet - till skillnad från självet som ett generellt fenomen - förutsätter en reflexiv medvetenhet. (Giddens, 2009, s.67).
Självidentiteten handlar inte om medfödda egenskaper och personlighetsdrag, det handlar snarare om hur människor genom medvetna, reflexiva handlingar skapar och upprätthåller en självidentitet. Individen är själv ansvarig för skapandet och målet är att finna en
tillfredsställelse och kontinuitet kring självidentiteten. Giddens menar att människor har en förmåga att definiera och kommunicera självidentiteten till andra människor. Jag tolkar det som att självidentiteten handlar mer om den objektiva rollen man genom reflexiva val väljer att uppvisa medan självet handlar om det subjektiva jaget, ens förhållningssätt och personliga värderingar. Vidare blir det reflexiva projektet den process där människor genom nya
situationer och erfarenheter omprövar och omformar självidentiteten och kanske till och med självet. Alltså en omprövning av den uppvisade rollen samt de personliga värderingarna kopplat till den situation man befinner sig i. Det kan handla om yttre omständigheter som exempelvis en utbildning eller byte av yrke. De nya erfarenheterna kan alltså leda till ett omprövande om det individen vet om sig själv och vilka värderingar denne har.
Självidentiteten är självet så som det reflexivt uppfattas av personen utifrån hans eller hennes biografi”
(Giddens, 2009, s.68).
Giddens skriver om självidentiteten som en process varvid individer genom berättande skapar och upprätthåller en livshistoria. En historia som berättar vem personen varit, vem denne är och eventuella framtidsplaner. Förutom att skapa en berättad identitet som individen kan relatera till så inger den en känsla av kontinuitet och trygghet. De yttre händelser individen möter under livet blir i sin tur en del av självbiografin. Genom att berätta om och reflexivt tolka specifika händelser och tidpunkter ämnar individen strukturera sin verklighet och skapar på så sätt sin identitet (Giddens 2009, s.69). Jag tolkar det som att självidentiteten kan vara individens berättelse om sig själv.
3.4 Relevans för studien
Utifrån teorin om självidentitet kan vi alltså studera identiteter genom att läsa den berättelse om självet som individer hela tiden konstruerar. Att undersöka villkoren för
identitetsformering i en arbetsplatsövergång kan göras på olika sätt, men med Giddens begrepp som stöd kommer analysen fokusera på individernas berättelser och hur de skapar mening kring viktiga händelser. Det teoretiska perspektivet kommer användas för att göra tolkningar, skapa förståelse och förklara det som framkommer i berättelserna. Det blir härigenom möjligt att förstå relationen mellan omställningsprogrammen och individers föreställningar om sig själva och sin verklighet.
4. Metod
Av de vetenskapliga forskningstraditionerna kommer en hermeneutisk inriktning att följas, en tolkningstradition där en viktig uppgift är att undersöka och skapa förståelse av berättelse, handlingar och språk, där människor genom bland annat språket skapar mening (Skott, 2004).
Berättelser, mer specifikt narrativ, är därför lämpligt för denna undersökning då det handlar om att få tag på hur individer konstruerar och ger mening till sin identitet vid en
yrkesövergång.
4.1 Empiriskt material
Urvalet består av en grupp flygvärdar/-värdinnor som under coronakrisen fått möjlighet att skola om sig till att arbeta inom vård och omsorg. Med tanke på att jag vill undersöka
övergången mellan två omsorgrelaterade serviceyrken har syftet avgränsat urvalsgruppen till individer som genomgått just en sådan övergång. Ett kriterium för urvalet var att
intervjupersonerna skulle röra sig mellan yrkesroller med något inslag av omsorg, därför valde jag att ta kontakt med denna yrkesgrupp.
Den urvalsgrupp och de informanter som deltar i studien innefattar fem timanställda flygvärdar/-värdinnor inom ett åldersspann mellan 21 och 27 år. Som tidigare
yrkesverksamma inom flygbranschen med rollen som kabinpersonal har de en utbildning med fokus på service och säkerhet för passagerare ombord på flygplan. Detta innebär betydande inslag av omsorg i form av att stötta och trösta ledsna, rädda eller arga passagerare vilket Hochschild (2012) visat på i studier om flygvärdinnors emotionella arbete. Yrkesgruppen besitter även grundläggande kunskaper om första hjälpen, hjärt- och lungräddning samt kunskap om vanligare sjukdomar och mediciner. Efter en kortare omskolningsutbildning byts både arbetsplats och yrkesroll till förmån för vård och omsorg, mer specifikt sjukvården. Den övergången gör dem särskilt lämpliga för denna studie när det kommer till att undersöka identitetsformeringen mellan två omsorgsrelaterade serviceyrken.
Gällande urvalsprocessen upplevde jag den som något komplicerad, information om utbildningens deltagare var inte publikt vilket gjorde att jag fick söka reda på det genom artiklar där några av informanterna figurerat. Jag tog kontakt med fyra av dessa personer och
till en början var intresset lågt, endast två av dem ville delta men en tredje gav vidare tips om en kollega som var intresserad av att delta. Jag tog även kontakt med en bekant som jag visste hade deltagit i projektet, denne tackade ja samt hade även den en kollega som ville delta.
Tanken var att intervjua sex till åtta personer men med hänsyn till tillgängligheten nöjde jag mig med fem informanter, vilket jag i efterhand anser bidrog med tillräckligt empiriskt material.
4.1.1 Genomförande
Karaktäristiskt för den narrativa intervjun är det öppna berättandet. De berättelser som studeras har därför konstruerats genom intervjuer med öppna frågor (se bilaga 2.). Till en början operationaliserades studiens frågeställning till ett flertal mer specifika frågor. Däremot betonar Riessman (1993) vikten av öppna frågor där det naturliga samtalet är en stor del av berättelseskapandet. I intervjuerna bad jag därför informanterna berätta fritt om saker som omställningsprocessen och signifikanta händelser både i det gamla och nya yrket. De detaljerade intervjufrågorna som först hade formulerats behölls som en typ av
uppföljningsfrågor och stöd vid behov.
Inför de planerade intervjuerna fick samtliga informanter ta del av ett följebrev (se bilaga 1.) med övergripande information om syfte samt deras relevans för studien. Innehållet
redogjorde för att datamaterialet kommer behandlas konfidentiellt och att deltagarna anonymiseras i texten, samt att deltagande är frivilligt. De fick även information om intervjuns ungefärliga tidsåtgång, och att intervjun skulle genomföras via
videosamtalsverktyget Zoom. Brevet avslutades med min kontaktinformation vid eventuella frågor inför genomförandet av intervjun. I relation till forskningsprocessen så genomfördes alla intervjuer under samma vecka. Informanterna blev kontaktade under ett spann på några dagar och samtliga föredrog att genomföra intervjuerna veckan därpå. Inför första
intervjutillfället gjordes en testintervju med en utomstående person, där jag använde mig av öppna frågor där testpersonen fick berätta om en process när denne bytt yrke och jag
upplevde att frågorna i relativt stor grad gick att applicera även här. Intervjuerna genomfördes sedan på avtalad tid med hänsyn till informanternas tillgänglighet, detta genom verktyget Zoom. Vid val av miljö för genomförandet valde jag ett avskilt rum hemmavid för att
övergripande syfte och att deltagande är frivilligt. Därefter bad jag om informanternas samtycke till att spela in materialet och informerade även om att endast jag kommer ta del av inspelningarna. Intervjuerna varade mellan 40-60 minuter och spelades in via både
mobiltelefon och en inspelningsfunktion via Zoom, detta för att säkra att materialet inte skulle gå förlorat vid eventuella tekniska problem. Vidare förvarades materialet på en lösenordsskyddad mobiltelefon som endast jag har tillgång till, och det inspelade materialet på Zoom förvarades på en lösenordsskyddad dator som likväl endast jag har tillgång till.
Det faktum att intervjun skedde via ett videosamtalsverktyg upplevde jag förändrade förutsättningarna för interaktionen något, möjligtvis blir det inte en lika naturlig miljö och situation som en intervju ansikte mot ansikte. Jag tror däremot att distansen kan ha påverkat berättandet på ett positivt sätt där informanterna kunde berätta mer fritt och personligt. Jag är också medveten om att min växande förförståelse kan ha färgat påföljande intervjuer då jag genom att tro mig redan förstå vad särskilda händelser handlar om, missade tillfällen att be informanterna berätta vidare om vissa specifika händelser.
Allt eftersom intervjuerna hölls bearbetades och transkriberades dem relativt detaljerat där allt som sagts blev nedskrivet. Det transkriberade materialet förvarades på den
lösenordsskyddade datorn. Riessman (1993) menar att intervjuer och transkribering är en del av den narrativa metodens analysarbete, genom att lyssna på och läsa igenom transkriberat material skapades en successiv förståelse för informanterna och kontexten i fokus för
berättandet. Efter transkriberingen följde en behandlande fas av det empiriska materialet inför fortsatt analys och tolkning.
4.2 Narrativ metod
Den narrativa undersökningsmetoden har kommit att få en allt större acceptans inom flertalet discipliner, inte minst inom pedagogiken. Metoden anses ge forskaren ett rikt material där fokuset är på de erfarenheter och uppfattningar människor ger uttryck för genom öppna berättelser. Just berättandet har genom historien haft en viktig roll, där människor tenderar att dela med sig av antingen sina, eller andras upplevelser. Dessa berättelser fortsätter leva genom att de blir rekonstruerade och möjligtvis tillskrivs ny mening genom nya erfarenheter.
I likhet med Giddens teori om skapande av självidentitet så menar Webster och Mertova (2007) att det är ett sätt för människor att konstruera sin identitet och skapa förståelse för sina egna handlingar. Den narrativa metoden lämpar sig även för studier om hur identiteter
förändras över tid vilket gör den särskilt intressant i relation till denna studie (Riessman, 1993). Vidare har den narrativa metoden fördelen att i större grad få tag på helheten och dess komplexitet än en mer strukturerad metod med förutbestämda intervjufrågor. Man är här mer intresserad av att fånga informantens perspektiv än faktisk fakta. Berättandet är ett sätt att skapa en begriplig helhet bestående av tid och rum, mening, etik och identitet.
Webster och Mertova (2007) refererar till Ricoeur (1976) som menar att det handlar om ett samspel mellan berättare och lyssnare, där bägges förförståelse skapar ny gemensam
förståelse genom en sorts cirkelprocess. Som undersökare i en intervjusituation är jag en del av förståelseskapandet, och kan genom att be om ytterligare förklaring nå ytterligare
förståelse. Vidare kommer den känslomässiga relation berättaren har till det som berättas att påverka både strukturen men också vilka händelser som hamnar i förgrunden eller i
bakgrunden. Webster & Mertova (2007) menar att narrativ forskning med fördel kan
identifiera och undersöka händelser som verkar ha särskild betydelse i berättandet, som varit särskilt viktiga på något sätt, och är en del i förståelseskapandet. Författarna refererar även till Bohl (1995) som menar att en kritisk händelse är när en händelse i berättelsen tyder på att den påverkat berättaren på något sätt, exempelvis genom förändrad syn på yrkesidentiteten.
I likhet med Giddens bygger ovanstående teoretiker på samma tanke om att identiteten består av en berättelse. De har däremot öppnat upp och motiverat för berättelsen som en
forskningsmetod vid skapande av djupare förståelse, vilket gör att jag anser den narrativa metoden som särskilt lämplig för denna studie.
4.2.1 Analysmetod
Som ett led i den hermeneutiska tolkningstraditionen kommer det empiriska materialet analyseras på ett sätt som ska bidra till att skapa förståelse för individernas
identitetsformering och meningsskapande. Inom hermeneutiken finns olika analysmetoder som påverkar perspektivet på det empiriska materialet. Alvesson och Sköldberg (2008) refererar till Palmer (1969) som menar att en möjlighet är att kombinera de hermeneutiska
hermeneutiska forskningstraditionen är fokuset på att tolka och förstå och därigenom finna sann kunskap, medan det inom andra traditioner snarare handlar om att finna orsakssamband och förklaringar. Som ett led i förståelseskapandet kan detta göras genom att växelvis se på ett fenomens delar och helhet. Man menar att delen endast kan förstås om man förstår sammanhanget, och vice versa. En utmaning med hermeneutiken som metod är att det sällan finns några strikta förhållningssätt att följa vid analysarbetet men vissa förhållningssätt kan med fördel följas.
I analysen av berättelserna kommer ett särskilt fokus riktas mot betydelsefulla händelser som lett till omprövning av identiteter. Under andra världskriget fann man att många studerande piloter misslyckades i sin utbildning vilket ledde till att psykologen John Flanagan (1954) utvecklade en forskningsmetod med fokus på att identifiera lyckade och misslyckade handlingar i särskilda situationer. Denna metod kom att kallas för CIT, critical Incident technique. I huvudsak bygger den på att identifiera kritiska händelser där
undersökningspersonernas handlande och beteende är i fokus för att sedan kunna analysera dessa och göra förbättringar. Vidare har Flanagan skapat en grund för metoden och inspirerat andra att utveckla fortsatta idéer kring kritiska händelser.
Analysen av studiens empiriska material kommer alltså att göras med ett fokus på
meningsskapande kritiska händelser och med hermeneutikens tolkning som inspiration. Jag har i analysen valt att förhålla mig till ett antal kriterier för att avgöra vad som är rimliga tolkningar. Alvesson och Sköldberg (2008) menar att den hermeneutiska tolkningen består i tolkningsmönster, text, dialog och deltolkningar. Tolkningsmönstret innebär den teori som anläggs för att tolka empirin, i detta fall Giddens teori om självidentiteten. Vidare tolkas berättelserna som texter där delar, händelser i texten, har en särskild betydelse för berättaren och de får sin mening i relation till kontexten och tolkningsmönstret, det vill säga teorin. Med aspekten dialog menas att jag som undersökare för en dialog med texten där olika tolkningar vägs mot varandra. Vidare är deltolkningar den del av processen där jag ämnar ställa
tolkningar i relation till kontexten samt tidigare tolkningar för att skapa ytterligare förståelse, exempelvis om något i informanternas berättelse styrker eller motsätter sig mot något denne tidigare gett uttryck för. Det följande analysarbetet görs alltså med fokus på en alternering mellan dessa fyra aspekter för att tolka och skapa djupare förståelse.
Inledningsvis lästes och kommenterades de transkriberade berättelserna var för sig för att bilda en uppfattning om individerna samt kontexten, men också för att identifiera händelser som informanterna uppehöll sig särskilt länge vid eller pratade om på ett mer personligt sätt.
Med det teoretiska perspektivet i bakhuvudet sökte jag tolka hur individerna tolkat och skapat mening i de händelser som verkar ha haft betydelse för omprövande av deras identiteter. Jag sökte även identifiera hur den individuella berättelsen förändrades allt eftersom och ställde ny information i kontrast till tidigare delar i berättandet. Till en början behandlades berättelserna individuellt för att kunna följa hur de väljer att framställa sig själva och hur berättelsen konstruerar individens självidentitet. Det har därför varit viktigt att analysen följer en
kronologisk ordning för att kunna följa berättelsens utveckling. Även om berättelserna till en början behandlas individuellt så jämfördes och relaterades texterna sedan till varandra för att hitta liknande händelser och situationer som verkade ha haft betydelse för flera av dem i den identitetsformerande processen. Med de händelserna i grund så skapade jag en översiktlig karta för att kunna identifiera ett antal centrala händelser, vilka huvudsakligen presenteras i analysavsnittet. I analysen tolkar och resonerar jag kring vilka funktioner de centrala händelserna spelat i identitetsformeringen vid övergången mellan de olika yrkena.
4.3 Validitet och reliabilitet
I enlighet med Alvesson och Sköldbergs (2008) beskrivningar av den hermeneutiska forskningstraditionen hade detta avsnitt rimligen kunnat kallas för reflektion över empiriskt material eller reflektion över tolkningsstrategi. Jag väljer dock för enkelhetens skull att benämna det som validitet och reliabilitet. Med validitet menas huruvida jag mäter det jag sagt mig mäta, alltså om det empiriska materialet är lämpligt för att kunna besvara studiens syfte. I relation till att jag ämnar skapa djupare förståelse och kunskap om identitetsformering så är det öppna berättandet av fördel för att få ett så naturligt material som möjligt. Vidare menar Alvesson och Sköldberg (2008) att uppgiftslämnare, i detta fall informanterna, kan ha en tendens att vinkla information vilket vanligtvis är negativt ur en validitetssynpunkt. Frågan är huruvida informanterna har ett intresse av att framställa sig själva på ett visst sätt. Med stor sannolikhet sker någon typ av vinkling men samtidigt är det just den självpresentationen jag är intresserad av att tolka. På liknande sätt går det att ifrågasätta de kritiska händelserna
informanterna berättar om, kan minnet ha påverkat hur de berättar om händelserna, var det verkligen så som de säger. Även här spelar det mindre roll i och med att jag i första hand är intresserad av att tolka framställningen och inte det exakta händelseförloppet.
Gällande reliabiliteten menar Riessman (1993) att trovärdigheten i den analys och tolkning jag som undersökare gör bör bedömas. Därför handlar reliabiliteten i detta fall snarare om träffsäkerheten i tolkningarna i relation till det empiriska materialet. En svårighet med denna hermeneutiska analysmetod är att det är lätt att göra för allmänna, för snäva eller för
spekulativa tolkningar. För att säkerställa att tolkningarna är rimliga och har en koherens, att de gjorts på ungefär samma sätt så har jag förhållit mig till de fyra nämnda kriterierna om tolkningsmönster, text, dialog och deltolkningar. Därför har jag medvetet försökt göra avvägningar kring vad som är rimliga tolkningar i relation till kontexten och andra deltolkningar. I analysavsnittet används olika citat för att underbygga mina tolkande resonemang. Det är alltså upp till läsaren att utifrån det tillvägagångssätt och material som redovisas avgöra om de tolkningar som gjorts är rimliga. Gällande avvägningar av
tolkningsrimligheten hade möjligtvis ännu en forskningsperson kunnat lyfta tolkningarna ytterligare en nivå.
4.4 Etiska överväganden
För att säkerställa att undersökningen tar hänsyn till de etiska regler som gäller forskning har jag valt att följa Vetenskaprådets (2002) forskningsetiska principer. Då materialet gäller individer och deras personliga utsagor är det av vikt att säkerställa deras integritet, detta görs genom ett individskyddskrav på fyra huvudprinciper. Som en del i informationskravet har jag vid en första kontakt med individerna informerat dem om studiens syfte. Inför
intervjutillfället fick de även ta del av ett följebrev med ytterligare information om studien, deras uppgift som informant, samt mina kontaktuppgifter vid eventuella frågor. I enlighet med samtyckeskravet gavs även information om att deltagande är frivilligt och att de kan välja att avbryta vid behov. Följebrevet innehöll vidare information om att personuppgifter kommer hanteras enligt konfidentialitetskravet, inga obehöriga kommer ta del av de uppgifterna vilket även framfördes muntligt inför intervjun. I analysen har informanternas riktiga namn har ersatts för att bevara deras anonymitet. Av hänsyn till eventuell härledning
till informanterna har namnen på privathögskolan samt rekryteringsföretaget tagits bort.
Avslutningsvis har hänsyn tagits till nyttjandekravet då det empiriska materialet endast kommer användas i forskningssyftet relaterat till studien. Informanterna informerades både skriftligt och muntligt om att resultatet kommer publiceras på en vetenskaplig databas vilket samtliga gav sitt samtycke till.
5. Resultat och Analys
Utifrån det empiriska materialet går det att urskilja fyra centrala händelser som haft betydelse för formering av yrkesidentiteten. Följande avsnitt kommer redogöra för mina tolkningar kring dessa händelser i relation till informanternas identiteter. Berättelserna tar sin början vid en internationell och organisatorisk förändring, därefter kommer ett erbjudande om ett omställningsprogram, nästa centrala händelse är den påbörjade omställningen, och den fjärde centrala händelsen är den nya arbetsplatsen. Avslutningsvis presenteras ett tolkande
resonemang kring informanternas yrkesidentiteter i relation till det framkomna empiriska materialet.
5.1 Coronakrisen och inställda flygturer
Informanternas berättelser tar sin början i en period när de upplever att deras arbetssituation står inför en förändring. Gemensamt för samtliga är att de fokuserar på en period med början i januari, februari där internationella förändringar fått dem att börja fundera kring sin
arbetssituation. Allt mer information om Covid-19 började spridas och efter en tid blev det än mer tydligt att det skulle komma att påverka människor internationellt. Flertalet informanter menar att de till en början inte trodde att det skulle påverka dem men i takt med att allt fler länder blev virusdrabbade och stängde sina gränser, blev även flyget påverkat. Tre av
informanterna menar att det blev särskilt tydligt då antalet virussmittade i Italien steg kraftigt, under en väldigt kort tid ställdes många av de flygturerna in, vilket i sin tur påverkade
informanternas arbetssituation.
Det var nån gång där i februari som man började fatta att det här höll på att bli större. Det var väl också då vi började diskutera att okej ska vi flyga överallt. Jag tror SAS började med att ställa in sina flighter till Kina. Från Danmark till exempel, från Stockholm flög man fortfarande till Hong Kong, men det började vara lite mer så aja okej hur gör vi nu då. Jag flyger inte långt själv så jag påverkades inte av de sträckorna så att säga, men vad var det mer. Det är svårt att säga exakt men när vi väl slutade flyga till Kina, det var kanske redan i januari, men sen mer och mer blev det i Europa och vi fattade att, i och med att jag flyger kortlinjer som det kallas, då flyger man inom Europa. Då förstod man att okej men nu börjar det påverka oss också. Det gick ju ganska snabbt där när det väl började i Europa. Sen var det ju vid sportlovstider vecka 10, det är ju där i slutet på februari, när det började vara i Italien, Alperna.
Det var då det egentligen påverkade på riktigt, de kortlinjerna, när vi slutade flyga till Italien. - Gustav
Flertalet informanter beskriver liknande tidpunkter och händelser som centrala för när de förstod situationens allvar, gemensamt verkar vara när situationen är så pass nära att de märker av det i sin arbetssituation, exempelvis att passagerarantalet sjunkit drastiskt eller att närliggande länder agerat på ett sätt som fått större konsekvenser. När de resonerar kring situationen och om när de förstod allvaret så används termer som “man”, “vi” och “oss”
frekvent vilket tyder på att de ansåg förändringarna vara något som påverkade på ett kollektivt plan snarare än individuellt. Däremot använder de i högre grad “jag”-termen när det handlar om sådant som påverkar dem själva. Det verkar som att hot mot den egna situationen medför en starkare identifikation.
Nä man kände lite på sig att nånting måste hända för nu sitter alla bara på standby, och liksom 80-90 procent av hela arbetsstyrkan satt på standby-läge. - Alex
Vidare beskriver informanterna en osäker tid där de ifrågasätter sin egen arbetssituation. En viktig händelse verkar vara då SAS VD kort därpå gick ut med besked om permittering. I viss mån verkar det som att informanterna ställer sig något utanför situationen då de alla belyser att de är timanställda. De påverkas inte initialt då de inte kan bli permitterade som en vanlig heltidssanställd men de menar på att de vid det här skedet verkligen förstod att
arbetssituationen skulle komma att se annorlunda ut.
Nä men jag tror jag levde ganska mycket såhär aja men det blåser nog snart över, jag tänkte ungefär så i en månad typ, lite i början, lite naivt. Nej men så när vi kände att flyglinjerna kommer minska då får vi mindre jobb, men det kanske kommer vara lugnt ändå liksom.
Nej men så jag minns bara att vi skulle just lyfta till Malaga när den här presskonferensen var, så vi tjuvkollade lite på den, vi fick inte starta än så vi hade lite dötid. Så stod vi och kollade på
presskonferensen samtidigt, så sa han det här och så lyfte vi i stort sett nån kvart senare. Så hela den här flighten var ju verkligen såhär ba oj oj oj, okej är det här det sista som kommer hända nu, vad händer nu, man vet ju inte - Gustav
Gustav berättar om ovissheten och hur tankarna gick när beskedet om permittering kom.
Övriga informanter uttryckte sig också om presskonferensen som den händelse där de verkligen förstod vidden av situationen samt som den punkt där de börjat tänka om, inte
minst kring sin egen arbetssituation. Det verkar alltså som att de yttre omständigheterna fått individerna att ifrågasätta och reflektera kring sin nuvarande arbetssituation.
I beskrivningar av tankegångar och agerande så verkar det handla om en kombination av osäkerhet och oro inför den egna arbetssituationen men att de ändå ansåg sig ha varit relativt avslappnade. En samstämmighet i att det inte var något de personligen kunde påverka och med en attityd om att ta det som det kommer. Några av informanterna nämnde dock hur de i efterhand inser sin egen naivitet i situationen.
Det var ju lite sånt jobbigt läge där, man visste inte. Men jag själv kände mer att jag tänkte inte så mycket på det för jag visste att om inte vi flyger så kan man i alla fall gå ut och hitta jobb på andra ställen eller liknande. Lite optimistiskt var det där innan man insåg hur illa det skulle slå mot allt annat också. Men jag hade alltid de tankarna att jag kunde alltid gå vidare till något annat tillfälligt eller göra nånting annat. - Alex
När informanterna i början av intervjun fritt fick berätta om sig själva, så beskrev Alex sig delvis såhär “tidigare har jag gjort mycket annat, jobbat i butik och vart runt på lite andra platser och så, van vid att hoppa runt, flexibel. Och då man kom till detta jobbet så blev man ännu mer flexibel.” På samma sätt som vid beskedet om permittering, verkar Alex hålla sig något utanför det som händer och hans syn på sig själv som flexibel och van att hoppa runt, kan relateras till hans tankar om att gå ut och hitta andra jobb. Detta tyder på en självidentitet som inte är kopplad till ett specifikt yrke, utan Alex berättelse verkar koppla erfarenheter av osäkerhet som en del av hans flexibla och mångsidiga själv. Detta gäller inte bara Alex utan en tendens att betona sin flexibilitet framkom i flera av intervjuerna. Kopplat till den identitet de skapat kring sitt yrke så verkar de inte beskriva ett eventuellt yrkesbyte som särskilt problematiskt utan snarare att deras vana av varierande arbetssituationer är av fördel.
Möjligtvis för att de flexibla och varierande arbetsförhållandena är en del av den syn de har på sin yrkesidentitet. Oavsett så berättar informanterna om situationen på ett sätt som tyder på skapandet av en relativt positiv självbiografi.
Gällande graden av oro kring arbetssituationen så varierade den något mellan informanterna.
Tre av informanterna hade SAS som sin huvudsysselsättning och de uttryckte även en något
större osäkerhet kring sin situation och kring framtiden. Två av informanterna som däremot haft studier vid sidan om uttryckte sig även som “studenter” och de förklarar sitt lugn i situationen med att de känt en trygghet i att kunna luta sig tillbaka på studierna. Det tyder på en ambivalent identifikation mellan olika roller. “Nu har jag i och med att jag pluggar, jag har inte SAS som min huvudsyssla på så vis, även om jag försöker jobba så mycket som möjligt.”
Det verkar som att de i mindre grad kände en oro över situationen och att de inte heller identifierade sig lika starkt som endast flygvärd/-värdinna, i jämförelse med de som hade SAS som huvudsyssla.
Av de informanter med SAS som enda inkomstkälla, nämnde två av dem hur tankarna hade gått till ekonomi och sparande för att klara sig de kommande månaderna.
Oj oj oj, nu i april och maj får jag leva på sparpengar, jag kommer absolut inte få några flyg här. - Matilda
Personligen har jag ändå gjort så att jag har buffrat lite för mig själv så jag klarar mig några månader utan jobb eller lön så att säga, utan att känna en ekonomisk stress så. Men såklart tänkte jag om det här drar ut på tiden vad händer då. Så jag började kolla lite olika alternativ men eftersom ingen riktigt sökte personal heller, så var det ett ovisst skede kan man säga. - Adam
I det här skedet verkar det centrala för informanterna ha varit att skapa ordning och lugn i en oviss situation. Även fast två av dem hade studier de kunde fokusera på, så verkade samtliga ha haft funderingar kring “okej vad händer nu” och vad de ska göra härnäst. Det tyder på ett läge där individerna på ett reflexivt sätt funderat över vad som händer just nu, vad gör jag, vad känner jag. I berättandet framgick det tydligt att det var ungefär här majoriteten av informanterna förhöll sig, ett flertal frågor som behövde bringas klarhet i för att de skulle kunna ta beslut om vidare handling. I efterhand beskrivs denna period som kortvarig och en känsla av lättnad över att ett annat alternativ kom väldigt snabbt, kanske för att de stod inför en sorts vägskäl och därmed inte behövde välja riktning helt på egen hand.
5.2 Erbjudande om omställning
Vid den här tidpunkten är majoriteten av SAS kabinpersonal utan arbetstillfällen och
öppnar även upp för andra jobbmöjligheter. Nästa centrala händelse verkar vara då den timanställda personalen får ett erbjudande om en utbildning som kan hjälpa dem ut i nytt arbete.
Det gick ganska snabbt därefter, ja det kanske tog nån vecka, och sen så kom det ut ett internmail liksom med att man fick intresseanmäla sig till den här kursen på privathögskolan. Och det stod ju då att det här är ett pilotprojekt, det här är också nytt. Men det va ju inga riktiga svar där heller, vad den skulle innebära och vad det skulle leda till. Jag tror det stod nånstans, nånting i stil med att ja men det kommer kunna leda till möjlighet att hjälpa till i vården. Exakt vad det innebar visste ingen, SAS visste inte, privathögskolan visste inte. - Gustav
Som Gustav beskriver gick det väldigt snabbt från det att det stod klart att de blev utan jobb, tills ett annat alternativ dök upp. “Så det var ju lite som en lättnad att det kom nånting mer. Så att man liksom kunde komma igång med nånting.”Den utbildning som här beskrivs var initialt ett samarbete mellan SAS, privathögskolan X samt rekryteringsföretaget X. Även om Gustav uttryckte att han upplevde det vara väldigt oklart om exakt vad utbildningen skulle handla om, så verkar informanterna vara överens om uppfattningen att de skulle delta i en kortare utbildning som skulle ta hänsyn till deras tidigare kunskaper inom flyget, och därefter att de direkt efter skulle bli placerade inom sjukvården.
Men sen kom den här chansen att hjälpa till i vården och då kände jag liksom att där behövs det jobb framför allt, och personal. Och ja, en anledning till att vi blev utvalda var ju för att vi har ju lite grundutbildning inom vårdområdet, inte jättemycket men ganska intensivt har vi fått gå igenom några dagar och kan liksom alla grunder. Sen har jag även en mamma som jobbar inom vården så att det blev liksom ganska naturligt att man hoppar in extra och hjälper till för att man har fler kompetenser. - Alex
Det verkar alltså ha funnits en förväntan om att få tillämpa redan befintliga kompetenser från flyget, att komma in i vården som den yrkesperson de redan är. Det framgår tydligt att flertalet informanter relaterade utbildningen och att arbeta med vård, till sitt arbete inom flyget. Inte minst till den kortare medicinska utbildningen de fått i samband med tidigare utbildning som kabinpersonal. En informant uttryckte att han ansåg dem som den lämpligaste yrkesgruppen att börja med detta. De uttryckte vidare att de hade känt en lättnad, dels för att de nu hade fått klarhet i vad som skulle hända härnäst men också en trygghet i att de kände igen sig inom området. Flertalet informanter nämnde även att de har familjemedlemmar och
nära släktingar som arbetat inom vården, och att det därför känns naturligt att gå in och hjälpa där. Det verkar som att den här förändringen fortfarande höll sig inom det Giddens beskriver som referenspunkter, något bekant de kunde relatera till.
Utbildningen varade i tre dagar, med både teoretiska och praktiska inslag. Det teoretiska handlade om tester av deras befintliga kunskaper från den flygmedicinska utbildningen, därefter intensivstudier och ytterligare tester. Den praktiska delen innebar fysisk kunskap som att ta hand om och vårda patienter. Hygien, lyft till och från bår, palliativ vård samt andra moment. Beskrivningarna av utbildningen skiljde sig åt mellan informanterna. Några
uttryckte att de tyckte det var “väldigt proffsigt av privathögskolan” och en av de mest nöjda var Oscar, “bingo” sa han, “jag tyckte det var jättekul, alla moment”. Genomgående under intervjun uttryckte Oscar sitt intresse för vården som arbetsplats vilket kan relateras till hans positiva omdöme. Även om majoriteten uttryckte sig väldigt positivt om kvaliteten på utbildningen så menar de att innehållet var mer omsorgsorienterat än vad de hade förväntat sig.
5.3 Arbetsplacering
Vidare i processen tog rekryteringsföretaget vid som nästa aktör. Utbildningsdeltagarna fick här ett matchningsformulär att fylla i med preferenser varav majoriteten fyllde i att de ville arbeta på sjukhus eller vårdcentral, samt inom vilket geografiskt område. I det här skedet uppstod misskommunikation och informanterna var samtliga kritiska mot
rekryteringsföretagets hantering av arbetsplacering samt den bristande kommunikationen.
Jättejättebra från privathögskolans sida, jätteproffsigt och så. Haha men sen kommer
rekryteringsföretaget och är inte så proffsiga. För de, ja det låter bra från dem, ja men alla kommer få jobb efter utbildningen och vi ba ja men perfekt. Men så på andra dagen på privathögskolan visste jag fortfarande inte var jag skulle jobba, för så dålig kommunikation var det från rekryteringsföretaget. Så på onsdagen, där på tredje dan, runt lunch, då fick jag veta min arbetsplats och då skulle det bli hemtjänst i Nacka, Värmdö, ända ut mot Gustavbergs. Man ba okej, för det kände jag såhär, ett så kände jag mig kanske lite, haha överkvalificerad, inte för att skryta. Men såhär efter att jag har flygutbildning, sen har jag fått gå privathögskolans intensivkurs på tre dagar, då känns det lite som slöseri, men så kände alla. De flesta fick lite såhär äldreboende, hemtjänst, det var såna jobb som
Samtliga informanter beskriver den här situationen som en typ av vägskäl. De anser att de har blivit lovade något som inte hålls och det är ytterligare en situation de måste beakta och ta beslut kring. Matilda uttrycker sitt missnöje med sin placering, det var inte riktigt vad hon hade förväntat sig och hon pratar vidare om hur hon kände att hon kan göra mer nytta inom sjukhus och med smittade patienter, hon är inte rädd för att hjälpa till. Även Gustav som tidigare uttryckt sin skepsis mot att utbildningen innehöll mycket omsorgsrelaterad kunskap, menar på att den här matchningen inte var rätt för honom.
Vi tröstar folk ombord, vi är nära folk och vi tar hand om dem, men inte alls på det sättet, inte på det intima sättet. Så jag tror också, jag kan bara tala för personlig del, men när jag fick min matchning i äldreomsorgen så kände jag mig inte heller bekväm. Ja men jag tycker såhär, vissa situationer skulle säkert äckla mig, men det kommer man över tänker jag. Så jag fattar ju också att man vänjer sig, du kopplar ju bort på ett sätt. Men det känns också taskigt mot de som bor där tycker jag, då kommer jag in lite orolig, inte riktigt utbildad, har aldrig testat. Så vem ska få vara min försökskanin? Asså det känns taskigt liksom mot mig, mot dem som bor, asså så. - Gustav
Även om informanterna uttryckt en positiv förväntan kring att jobba inom sjukvården så verkar de haft svårigheter med att identifiera sig med arbete inom äldrevård, mer specifikt sådana arbetsuppgifter som inte passar in i deras berättelse om vem de är. Vidare refererar de frekvent till flygyrket och verkar försöka hitta likheter med deras befintliga kompetenser. Vid motivering om varför de inte kunde tänka sig att arbeta inom äldreomsorgen var det ofta av orsaker som att det är allt för olikt de uppgifter de redan kan eller känner sig bekväma med.
Det verkar också finnas en tanke om att de anser sig ha kompetenser som måste tas vara på ett effektivare sätt. Behovet av att upprätthålla sin yrkesidentitet verkar vara starkare än behovet att få en sysselsättning så snart som möjligt.
Informanterna beskriver vidare hur de kontaktade rekryteringsföretaget och begärde andra alternativ varpå de fick svaret att det var antingen äldrevården eller inget alls. Majoriteten av deltagarna på utbildningen tackade nej medan ett fåtal valde att godta erbjudandet. Oscar som sedan tidigare haft ett intresse för vård och omsorgsyrket valde att tacka ja. När han
reflekterar kring sitt val och den nya arbetsplatsen så är han uttryckligen nöjd med sitt beslut, vilket även de som tackade nej säger sig vara i efterhand. Det verkar som att samtliga är
nöjda med utfallet, möjligtvis för att de rationaliserar sina val i sin narrativa konstruktion av självidentiteten.
Deltagarna som nu stod utan arbete frångick här rekryteringsföretaget och bestämde sig för att söka efter andra alternativ på egen hand. Genom sociala nätverk fick de kontakt med en ansvarig för ett nyuppstartat initiativ beläget vid Älvsjö. Ett initiativ där ett antal olika yrkesgrupper gått ihop och skapat en tillfällig arbetsplats, ett upplägg som bygger på transport av coronasmittade patienter. Även denna process gick väldigt snabbt och efter en dags utbildning kring arbetsrutinerna fick deltagarna komma ut i arbete.
5.4 Den nya arbetsplatsen
Den information deltagarna fick inför den nya arbetssituationen verkade något knapphändig men flera av dem uttryckte att det kändes som ett givet alternativ och att de “inte är rädda för att ta i”. Att arbeta med just coronapatienter var vad de från början hade väntat sig och nu hade de hittat rätt. “Men mer, lite pang på haha så att säga. Lite mer akuta ärenden liksom”.
När informanterna ombads berätta om en dag på den nya arbetsplatsen blev det tydligt att den delen av berättandet fick ta störst plats. Möjligtvis för att det är deras aktuella sysselsättning men kanske också för att det är där flest nya erfarenheter och betydelsefulla förändringar ägt rum. Berättandet är mycket detaljerat även om vissa väljer att beskriva själva arbetet
översiktligt men sedan ger mer detaljerade exempel på specifika situationer.
De flesta av oss idag jobbar till exempel 8 till 21. Man kommer hit, asså på ett sätt är det lite som i flygbranschen, man paras ihop med en chaufför, så det är chauffören och du som åker ut på uppdrag i transporter och sen så är det SOS som skickar transporter till Samtrans och Samtrans som skickar ut det till oss. Typ nu ska ni åka här mellan Huddinge och Karolinska och den här patienten behöver det här, syrgas, vilket också är det vi är absolut mest vana vid från flyget. Och den här patienten ska ha tre liter syrgas, eller en viss dos. Så transporterar man patienten, många går väldigt bra, väldigt lätta. Vissa går tuffare, vissa är svårare. Det har funnits vissa fall som inte jag då har haft men andra, där folk har varit väldigt väldigt sjuka. Jag har haft väldigt sjuka personer men inte på dödspelaren liksom. - Adam
Om vi tar det mest basic så är det ju nånstans att vi är där för att ta en person från punkt A till punkt B, och göra den så bekväm som möjligt på den färden. Jag ansvarar inte över att flyga flygplanet ombord på SAS, jag ansvarar inte heller över att köra bilen nu på Coronaexpressen, så jag är där för
huvudsyssla, jag ska se till att den mår bra, och inte är rädd. Även om vi snackar, på SAS kanske inte vi tar ombord medicinskt sjuka personer på det sättet som vi vet är en risk för att inte klara flighten, men här måste vi ta ombord, nu på marken måste vi ta ombord dem, det är vårt jobb, vi ska ta ombord sjuka personer. - Gustav
Genomgående i beskrivningarna av den nya arbetsplatsen så refereras det ofta till termer från flygyrket eller ges exempel på liknande situationer för att förklara ytterligare. Om ett
antagande är att informanterna försöker upprätthålla tidigare yrkesidentitet så är det i enlighet med Giddens rimligt att de försöker knyta an nya erfarenheter till sådant som redan är bekant och tryggt. I relation till ett föränderligt samhälle där identiteten ständigt ifrågasätts, kan det vara ett sätt att skapa förståelse för den nya situationen och att på ett reflexivt sätt omforma och anpassa sin självidentitet.
När informanterna ombads berätta om något på det nya arbetet som gjort mer avtryck var svaren något varierande. Någon pratade om den nya sammanhållningen med kollegorna, en annan om vad denne lärt sig eller om någon specifik situation. En av informanterna berättar mer utförligt om en händelse där en väldigt sjuk patient skulle transporteras mellan två sjukhus. Informationen inför transporten var knapphändig och informanten beskrev sig i det läget som stressad. Han beskrev hur de fått strikta förhållningsregler kring rutiner för att undvika smittspridning och hur de inför varje möte med patient ska ha skyddsutrustning, mask och hur de under transporten ska följa särskilda rutiner. Informanten gjorde här ett undantag vilket han tror ledde till att han faktiskt blev smittad av viruset. När han beskriver situationen framställer han det som den han lärt sig mest av. Han fortsätter vidare med att beskriva hur det påverkat honom i det dagliga livet och hur han agerat under sin tid som sjuk i corona.
För att han jag är inneboende hos inte ska bli smittad har jag hållit mig på rummet. Varje gång jag har gått ut så har jag tänkt jobbrutiner som vi kör annars när vi kör ambulansen. Varje sak du rör vid, hur du beter dig, om man hostat till exempel, ja då är det ju sprit där, så jag har blivit väldigt noga med att vad jag än rör vid så måste jag ju tänka att jag tvättat händer innan, eller torkat av efter. - Alex
Pendeln behöver du inte röra vid, du kan bara gå rakt in, väldigt noga nu med att jag inte ska röra vid nåt jag inte behöver. Så att många saker har ju gett den där att man är ganska bra förberedd för världen som den är just nu. - Alex
