Generalplan för Strängnäs Bohrn, Erik
Fornvännen 53-55
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1964_053
Ingår i: samla.raa.se
S M A R R E M E D D E L A N D E N
Jag h a r i uppsatsen " E n kristen mission på Gotland vid tiden omkring år 800 e. K r ? " i F o r n v ä n n e n 1941 sid 31 ff. i denna h ä n g p r y d n a d velat se en ytterst stiliserad b a r b a r i s k kopia av en Kristusbild.
Att fig. 5 återger en mansfigur framgår också klart vid jämförelse med senare liknande hängen. I fig. 6 återges ett sådant, av b r o n s med nielloinlagda silverplattor. H ä n g p r y d n a d e n , vilken jag icke k u n n a t återfinna, men som tillhör Statens Historiska Museum, k a n genom sin o r n a m e n t i k dateras till 900-talet.
Utvecklingslinjen av dessa hängen ligger alltså klar. Men om m a n utan k u n s k a p om mellanformerna lägger fig. 1 och fig. 6, skilda frän v a r a n d r a som de ä r o av ca 300 år, bredvid v a r a n d r a , skulle det onekligen anses alltför djärvt att antaga ett s a m b a n d .
Birger Nerman
GENERALPLAN FÖR STRÄNGNÄS
Sedan någon tid föreligger en generalplan för Strängnäs, utarbetad av arkitekten Frej Klemming, tidigare u n d e r åtskilliga år stadsarkitekt i Sträng- näs. Det k a n vara skäl att i d e n n a tidskrift rikta u p p m ä r k s a m h e t e n på denna plan och detta av tvä skäl: dels berör den j u en av våra ur kulturhistorisk synpunkt värdefullaste städer, dels h a r planförfattaren så vitt k a n bedömas löst sin uppgift under vederbörligt h ä n s y n s t a g a n d e till de v ä r d e n av denna art som Strängnäs i så rikt mått är i besittning av.
Planförfattaren säger i eft förord, att h a n s arbete "dikterats av en stark känsla för de små städernas värde och försteg framför de stora och medel- stora städerna samt av en under m å n g a år förvärvad kärlek till just den stad det h ä r h a n d l a r om". P l a n e n bär klart vittnesbörd om sanningen i dessa ord.
Av staden ger planförfattaren bl. a. följande k a r a k t e r i s t i k : " E n vacker, triv- sam smått idyllisk stad. Lagom stor. — F å r den inle växa och bli större? Jo den både får och skall växa, m e n den bör hälla skalan. Dess gatu- nät, dess bebyggelse, storleksordningen på dess institutioner, dess offentliga an- läggningar böra alla utformas efter mänskliga mått och efter den måttstock som finns i själva n a t u r e n , landskapet och slätten, dalar, skogklädda åsar, speglande vatten och lummiga stränder. Och som också återfinnes i vad som bevarats av äldre bebyggelse. Vilket allt från begynnelsen i sig bar fröet till vad som med tiden växte till en stad. Till just den h ä r lilla staden med sin vackra natur, sin d o m k y r k a , sin Roggeborg och biskopshus och lektorsgår- dar, lummiga träd och blomsterfyllda t r ä d g å r d a r " . Detta citat ger en god föreställning inte blott om författarens originellt personliga stil u t a n vittnar också om hans förståelse för småstadens art och betydelse samt vikten av att dessa v ä r d e n bevaras. Planen visar, att denna h a n s kärlek lill småstaden Strängnäs lett till s å d a n a förslag och överväganden att det i varje fall i vad
53
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
på planen a n k o m m e r finns stora möjligheter för att Strängnäs skall få be- hålla inte blott det värdefullaste av sin äldre bebyggelse u t a n ocksä sin triv- s a m m a s m å s t a d s k a r a k t ä r .
P å p l a n k a r t a n h a r vissa stadspartier betecknats som " o m r å d e som h a r eller bör givas visst k u l t u r s k y d d " . Det betydelsefullaste och också största av dessa stadspartier är beläget inom stadens östra del med d o m k y r k a n som centrum. Här återfinner m a n de i sitt slag i riket enastående s t a d s p a r t i e r n a söder och sydost om d o m k y r k a n med byggnader s ä d a n a som biskopsgården, P a u l i n s k a huset, domproslgården, lektorsgårdarna, gamla gymnasiehuset, domkapitelshuset m. fl. men också de av F r e j Klemming ritade skolhemmen för manliga och för kvinnliga studerande, anläggningar som på ett verkligt fint sätt i fråga om placering, skala, utformning och material i n o r d n a r sig i den känsliga miljön. I området ingår också elt stadsparti väster om d o m k y r k a n och n o r r om Gyllenhielmsgatan med små stadsgårdar med r ö d m å l a d e timmer- hus, visserligen anspråkslösa men ur kulturhistorisk synpunkt betydelsefulla och erbjudande stora trevnadsvärden. Bebyggelse av liknande slag finns även inom det a n d r a o m r ä d e som enligt planen avses att ges kulturskydd, näm- ligen området öster om Västerviken från Grassagården till v ä d e r k v a r n e n . Så- som lidigare framhållits under "Aktuellt" i häfte 5—6 1963 av denna tid- skrift h a r arkitekten Klemming utarbetat en av staden antagen plan för sanering och iståndsättning av bebyggelsen inom de n ä m n d a o m r å d e n a .
Genom planens bestämmelser om k u l t u r s k y d d s o m r å d e n h a r skyddet för den i trängre mening kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen blivit väl tillgodo- sett. Utanför dessa o m r å d e n är det inte m å n g a byggnader som förtjänar att särskilt u p p m ä r k s a m m a s . Här är det inte så mycket byggnaderna i och för sig som är av betydelse utan fast mer deras storlek och placering i förhål- lande till gatorna. U t m ä r k a n d e för de delar av s t a d s k ä r n a n i Strängnäs som tillkommit efter den stora b r a n d e n 1871 är i gatulinjerna liggande tvåvånings- h u s , gärna placerade med något avstånd till n ä r m a s t e granne, så att tillfälle till inblickar över behagliga t r ä d g å r d a r erbjudes och så att frisk grönska får möjlighet att tränga ut i g a t u r u m m e t och d ä r spela sin roll. Planförfattaren är starkt medveten om att denna form av bebyggelse h a r sitt värde och h a r sökt slå vakt d ä r o m — i den m å n detta är möjligt i en generalplan — genom alt inom stadens centrala delar icke tillåta högre byggnader än tre våningar.
Höghus — de m o d e r n a samhällenas skrytobjekt framför a n d r a — h a r för- visats till ett o m r å d e i nordväst b o r t mot regementet, d ä r h u s av detla slag redan existerar. Generalplanen borgar för att några olyckor i form av alltför höga hus icke skall k u n n a d r a b b a de känsliga centrala delarna av staden.
K o m m a n d e nybebyggelse för b o s t a d s ä n d a m å l planeras som villabebyggelse, detta i full överensstämmelse med arkitektens starka känsla för det idylliska samhällets betydelse.
F ö r en del år sedan dryftades olika projekt för att bereda den genom- gående trafiken bättre framkomstmöjligheter i staden. Dessa projekt, av vilka några till och med sysslade med tunnellösningar, utgjorde med sina krav p å u t r y m m e och framkomlighet ett allvarligt hot mot stadens gatunät
54
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
och k a r a k t ä r över huvud taget. Det är att med största tillfredsställelse konsta- tera, alt detta hot nu synes vara avvärjt för Strängnäs del. Enligt general- planen avser m a n att leda den slora genomfartstrafiken i nord-sydlig riktning förbi staden på en bro över Mälaren nordväst om regementsområdet och den öst-västliga på en ny planerad sträckning för Europa-väg nr 3, vilken även hell faller utanför det nu bebyggda stadsområdet.
Fasta fornlämningar inom generalplanens område ligger samtliga inom o m r å d e n som icke kominer att bebyggas. Kring S:t Eskils källa, vilken så vitt på generalplanen a n k o m m e r , icke synes vara hotad av vägen mot Eskils- tuna, h a r lagts ut ett o m r å d e avsett att få visst k u l t u r s k y d d .
Viel infarten till staden sydväst ifrån h a r utlagts ett o m r å d e för utvidgning av ett n o r r d ä r o m redan befintligt industriområde. Detta är med h ä n s y n till n a t u r v ä r d e n a på platsen atl beklaga. Det kan dock icke undvikas, att då en stad växer, vissa n a t u r v ä r d e n måste offras. Med tillfredsställelse k a n konsta- teras, att för vissa a n d r a n a t u r s k ö n a o m r å d e n föreslagits sådan a n v ä n d n i n g alt deras värde i detta hänseende icke behöver spolieras. Detta gäller exempel- vis den vackra nejden kring Larslunda b r u n n .
Planen måste ur k u l t u r m i n n e s v å r d e n s synpunkt ges ett mycket gott betyg.
Generalplaner fastställs emellertid icke utan är att betrakta som handlings- p r o g r a m . Man vill uttrycka den livliga förhoppningen att staden k o m m e r att följa delta p r o g r a m . Om så blir fallet, kan inte gärna några större olyckor ske i Strängnäs ur kulturminnesvårdens synpunkt.
E n viktig förutsättning för alt planen skall k u n n a förverkligas och då särskilt vad beträffar iståndsättningen av den kulturhistoriskt värdefulla be- byggelsen inom stadens centrala delar är att härför erforderliga medel kan uppbringas. Staden själv mäste i detta s a m m a n h a n g visa offervilja, men det synes också vara rimligt, att bidrag av allmänna medel utgår för ändamålet.
Erik Bohrn
SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGEN 1963
Svenska F o r n m i n n e s f ö r e n i n g e n h a r u n d e r 1963 avhållit tre s a m m a n t r ä d e n och en d e m o n s t r a t i o n samt a n o r d n a t sin sedvanliga v å r u t f ä r d . Styrelsen h a r s a m m a n t r ä t t sex gånger: 11 och 27 februari, 1 och 4 m a r s , 2 a p r i l och 22 oktober. Medlemsantalet utgjorde 441, vilket b e t e c k n a r en ö k n i n g med 28 från 1962: i antalet ingår 10 h e d e r s l e d a m ö t e r och 18 ständiga ledamöter.
Årsmötet ägde r u m i Statens Historiska Museum den 1 m a r s , varvid de o r d i n a r i e f ö r h a n d l i n g a r n a först genomgingos. Sedan s a m m a n t r ä d e t efter en kort p a u s återupptagits, y t t r a d e o r d f ö r a n d e n n å g r a m i n n e s o r d över för- eningens den 5 oktober 1962 b o r t g å n g n a h e d e r s l e d a m o t fil. dr Gustaf Hall- ström. O r d f ö r a n d e n m e d d e l a d e så, att styrelsen beslutat tilldela docenten Nils-Gustaf Gejvall Hildebrandspriset för h a n s f r a m s t å e n d e insatser inom den historiska antropologien och ö v e r l ä m n a d e priset till denne. Därefter
55
