Religionsvetenskap G3
Handledare: Johan Adetorp GI1203
Examinator: Åsa Trulsson 15 hp
Unga religiösa kvinnors upplevelser av att leva i ett sekulariserat Sverige
Intervjuer med tre muslimska kvinnor och tre kristna kvinnor
Aina Hantoft
Abstract
This essay focuses on examining how Muslim women perceive their place in society and how Christian women perceive their place in society. I interviewed three women of the Muslim faith and three women with the Christian faith. These two groups have been the base for the interviews. They have all answered questions about how they perceive society and how they think society perceives them. In order to better compare how they think society perceives them and how society really perceives them I have tried to find a definition of secularization. In addition I have taken in the social structure to develop the analysis further and examine how these structures affect their faith and their religious views. All with the principal purpose of analyzing the responses the women gave, regardless of the picture they painted was positive or negative.
The extent of the study was not large enough to draw general conclusions out of the results, however the result showed interesting trends that could serve as indicator for drawing general conclusions. As an example, all the interviewees, except one, experienced that junior high school was the most difficult period for them, mostly due to taunts from classmates. Furthermore none of the interviewees experienced that they were currently treated differently in society, but the Muslim women experienced more negative prejudices against them. In a further study these trends could be developed and with further investigation a possible general trend.
Keywords: Secularization, social religion, women, Muslim, Christian, Växjö
Sammanfattning
Denna uppsats fokuserar på att undersöka hur de intervjuade muslimska kvinnor uppfattar sin plats i samhället och hur de intervjuade kristna kvinnor uppfattar sin plats i samhället. Jag intervjuade tre kvinnor med muslimsk tro och tre kvinnor med kristen tro. Dessa två grupper har utgjort basen för djupintervjuerna. De har främst svarat på frågor om hur de uppfattar samhället och hur de tror samhället uppfattar dem. För att lättare kunna jämföra hur de tror samhället uppfattar dem och hur samhället verkligen uppfattar dem har jag försökt att identifiera en definition av sekularisering. Jag har även tagit in den sociala strukturen för att utveckla analysen vidare och undersöka hur dessa strukturer påverkar deras tro och deras religionsuppfattning. Allt med huvudsyftet att kunna analysera de svar som kvinnorna gav, oavsett om bilden de målade upp var positiv eller negativ
Omfattningen på undersökningen var inte tillräckligt stor för att dra generella slutsatser utav resultatet, dock så visade den på intressanta tendenser som kan generaliseras med vidare undersökningar. Som exempel upplevde alla intervjupersoner förutom en att högstadiet var den svåraste perioden för dem i sin tro, mestadels på grund av trakasserier från jämnåriga. Vidare så upplever ingen av intervjupersonerna att de idag behandlas annorlunda i samhället, men de muslimska kvinnorna upplever fler negativa fördomar riktade mot sig. Vid en vidare studie skulle dessa tendenser kunna utvecklas och undersökas vidare.
Nyckelord: Sekularisering, religionssociologi, kvinnor, muslim, kristen, Växjö
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
2. Syfte ...2
3. Frågeställning...3
4. Teorier och definitioner ...4
4.1 Sekularisering ...4
4.1.1 Lincoln ...5
4.1.2 Stark/Bainbridge ...7
4.1.3 Berger ...8
4.2 Religionssociologi...9
4.2.1 Fyra sociologiska förklaringar ...9
4.2.2 Individens religion ...11
4.4 Teorianvändning ...12
5. Metod ...13
5.1 Intervju som metod...13
5.2 Urval ...14
5.2.1 Frågan om IPs genus ...15
5.3 Reliabilitet och validitet...16
6. Bakgrund...17
6.1 Tidigare forskning...17
6.2 Presentation av intervjupersonerna...18
7. Resultat ...21
7.1 Individens uppfattning om sin plats i samhället ...21
7.2 Individens uppfattning om hur samhället uppfattar dem...23
8. Slutdiskussion ...25
8.1 Individens uppfattning om sin plats i samhället ...25
8.2 Individens uppfattning om hur samhället uppfattar dem...28
9. Källförteckning ...31
Skriftliga källor ...31
Muntliga källor ...31
Elektroniska källor ...31
Bilaga 1: Frågeformulär vid intervju ...33
Bilaga 2: Resultat från intervjuer...35
Intervju 1...35
Intervju 2...38
Intervju 3...40
Intervju 4...43
Intervju 5...46
Intervju 6...49
1. Inledning
Under tidigare kurser på Linnéuniversitetet i Växjö, inom ämnet religion, så har det vid flera tillfällen sagts att Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen.
Diskussionen kring vad sekularisering är och om det är ett begrepp som kan användas över hela världen är också något som diskuterats på seminarium, i texter och i olika teorier.
Begreppet ”sekularisering” är en del av vad uppsatsen handlar om. Frågan vad sekularisering är och en definition av begreppet är inget som jag kommer att göra en generaliserbar definition av, dock kommer jag använda mig av en definition som fungerar för mig i denna situation. Denna definition kommer sedan användas vidare till vad uppsatsen kommer att fokusera på. Nämligen hur det är att vara ung praktiserande muslimsk kvinna, samt ung praktiserande kristen kvinna, i ett sekulariserat Sverige. Fokus kommer främst att ligga på dessa kvinnors upplevelser av att leva i ett samhälle som inte är öppet religiöst. Deras upplevelse av att leva i en kultur där religion ses som något privat och som det inte pratas öppet om. Om de blir annorlunda bemötta eller behandlas annorlunda på grund av sin tro.
Samt den viktigaste frågan; Är det någon skillnad mellan de muslimska kvinnornas upplevelse i förhållande till de kristna kvinnornas upplevelse?
Teorier inom sekularisering och religionssociologi kommer att hjälpa mig vidga min analys av materialet. Dessa kommer utgöra basen för min tolkning av intervjupersonernas1 uppfattningar och upplevelser.
1Betecknas framöver som IP
2. Syfte
De eventuella likheterna och skillnaderna mellan kvinnornas upplevelser är det mest centrala i uppsatsen. Det är dessa upplevelser som kan visa på de o/lika situationer som unga religiösa kvinnor i Sverige upplever. Även om uppsatsen är liten i sitt omfång så ser jag att de resultat som kommer från intervjuerna och analysen kommer generera möjligheten att se om detta område är något att bygga vidare på. Om de muslimska IP upplever att människor i Sverige ser muslimer som något negativt, vad visar detta av samhället i stort? Är denna eventuella negativitet något som även de kristna IP upplever från samhället? Att försöka bena ut om det är i att vara religiös som skillnaden ligger eller om det har betydelse vilken religion som du tillhör, är frågor jag hoppas kunna besvara.
I ett större perspektiv skulle jag vilja att läsaren tar med sig en fördjupad kunskap om hur det är att vara religiös i ett sekulariserat Sverige. Att göra fler medvetna om de svårigheter och de glädjeämnen som en religiös människa upplever är en väg för större förståelse för o/likheter som människor har. Jag önskar också att uppsatsen kommer inspirera fler att skriva om området. Speciellt skulle ämnet vara intressant att utveckla inom pedagogik då skolan är en myndighet som vi alla har kontakt med under större delen av vår uppväxt.
3. Frågeställning
Med bakgrund i teorin och mitt syfte har jag utvecklat tre frågor som kommer vara centrala i uppsatsen. Dessa frågor är den bas som leder uppsatsen framåt och som leder mig i slutdiskussionen och genom resultatet. De två översta frågorna är mycket lika men med olika grupper i fokus. Den tredje frågan är den mest intressanta och den som knyter de två övre frågorna samman.
1. Hur uppfattar praktiserande unga muslimska kvinnor sin plats i samhället och hur tror de att samhället uppfattar dem?
2. Hur uppfattar praktiserande unga kristna kvinnor sin plats i samhället och hur tror de att samhället uppfattar dem?
3. Finns det skillnader i hur de olika grupperna uppfattar sin plats i samhället och hur de tror samhället uppfattar dem? Vad kan dessa bygga på? Om deras uppfattning om sin plats i samhället är negativ, varför är de fortfarande praktiserade troende?
4. Teorier och definitioner
4.1 Sekularisering
Diskussionen angående definitionen av ordet sekularisering har mellan olika vetenskapsmän varit lång, och pågår fortfarande. Detta beror främst på två saker. För det första en förvirring kring definitionen av ordet, och för det andra olika ideologiska förutfattade meningar. Alla teorier har sina problem men även sina poänger, vilket gör det omöjligt att endast hitta en teori som kan fungera som bas för mina vidare analyser. Därför kommer jag att ta upp de teorier som jag anser vara mest relevanta för mitt arbete. Inom detta avsnitt har jag försökt bena ut om sekularisering är något som vi i Sverige kan kategorisera oss som och vad detta innebär. Främst med syfte att kunna klargöra om detta är en variabel att ta hänsyn till inför min analys av IP.
En stor förvirring finns fortfarande mellan olika definitioner på ordet sekularisering. Vad är sekularisering i förhållande till sekularism? Om grundordet sekular kommer från franskan och betyder århundrade eller ålder, vad betyder detta?2 Detta är inget som jag kommer djupdyka i då ordet i sig inte har någon betydelse i min analys. Däremot har definitionen av ordet mycket stor betydelse för om religion har inflytande, något som kan påverka mina IP.
Inte ens att göra en så enkel sak som att söka på Nationalencyklopedins hemsida hjälper för en tydlig definition. Det finns nämligen två definitioner på ordet sekularisering. Ett sätt de förklarar det på är att det är en process som gör att religion förlorar sin betydelse i samhället och för medborgarna. Detta genom att samhället drar sig ifrån religionen som en aktör för inflytande samt att religionen inte används som förklaring inom utbildning för olika händelser, utan att mer rationella förklaringar får ta dess plats. Denna förklaring av sekularisering säger även att sekularisering är kopplat till vetenskaplig expansion, allmän läskunnighet, industrialisering och urbanisering.3 Enligt denna definition skulle Sverige ha sekulariserats från mitten av 1800-talet till ca 1950-talet då dessa förändringar var som störst.
Dock togs beslutet att kyrkan och staten skulle vara skilda enheter i samhället först år 2000, och det var då Svenska kyrkan blev ett eget trossamfund.4 Dock har de fortfarande huvudansvaret för begravningsplatserna i Sverige och det krävs speciellt tillstånd för att andra trossamfund ska få möjlighet att ansvara för sina gravplatser. Så just denna definition kan jag inte förlika mig med. Detta då vi, enligt denna definition, skulle vara sekulariserade långt
2Fox [Hinnells], 2005:307
3Nationalencyklopedins hemsida, sökord sekularisering - http://www.ne.se/lang/sekularisering/303069 , 2010- 11-29
4Svenskakyrkans hemsida - http://www.svenskakyrkan.se/svk/nycklar/national.htm, 2010-11-29
innan staten och kyrkan var två skilda enheter. Att kyrkan och staten är två skilda enheter ser jag som en förutsättning för att ett samhälle ska vara sekulariserat. Utan detta så har kyrkan, rent teoretiskt, stor makt och inflytande över de beslut som ska tas. I Sverige är det dock lite annorlunda eftersom staten har makt över den religiösa organisationen, en struktur som jag inte ser att ett helt sekulariserat samhälle kan ha. Som nämnts ovan måste staten och religionen vara skilda från varandra.
Den andra definitionen som fanns på Nationalencyklopedins hemsida var: ”sekularisering (jfr sekulär), överförande av områden som stått under kyrklig jurisdiktion till världsliga makthavare.”5 Detta anser jag vara en mer korrekt definition än den ovan nämnda. Detta då det under 1900-talets mitt och framåt i små steg flyttades från att kyrkan var en del av staten, till att den blev ett eget trossamfund. Beslutet att de skulle vara skilda enheter i samhället togs dock inte förrän år 2000 och som jag skrev ovan så har kyrkan fortfarande ansvar för begravningsplatser i Sverige. Så med denna definition så skulle Sverige vara mitt i sekulariseringsprocessen. Kanske är det så att Sverige inte kommit ut på andra sidan än? Ja, Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen, men kanske är det så att man antingen är sekulariserad, eller så är man inte det? Eller är det som med allt annat att det är en process och att du kan vara mer eller mindre sekulariserad?
4.1.1 Lincoln
Denna teori är något som Lincoln (2003) verkligen utvecklar med sin tes om minimalistiska och maximalistiska samhällen. Med detta anser han att det finns maximalistiska samhällen och minimalistiska samhällen. Dessa står för vad som är viktigt i det samhälle som förklaras och han menar att bara för att ett samhälle är minimalistiskt betyder inte det att det är irreligiöst.6 Det är efter denna uppdelning som Lincoln (2003) bygger sin tes:
Maximalistisk Minimalistisk
Religion = den centrala delen för kultur, djupt involverade i etisk och estetiska praxis konstituerat av samhället
Ekonomi = den centrala delen för kultur;
religion regleras till den privata sfären och metafysiska besvär
Kulturella preferenser konstitueras till störst del av moral och stabiliseras av religion
Kulturella preferenser konstituerar främst som mode och öppen för marknadens fluktuationer
5Nationalencyklopedins hemsida, sökord sekularisering - http://www.ne.se/lang/sekularisering/303068, 2010-11-
6Lincoln, 2003:59 29
Maximalistisk Minimalistisk
Religiösa auktoriteter säkrar sammanhängande, pågående ordning
Kapitalistiska dynamiken påverkar snabbt expansionen av förmögenhet och makt
Maximalistiskt system upplevs på två sätt; en pittoresk, förförisk avledning för vissa, och en förbittrad atavism, kapabla till reaktionära motattacker7
Minimalistiskt system upplevs som kraftfull och påträngande; en stor frestelse för blivande ledare och en stor fara för alla
Ovan förklaras de saker som kännetecknar ett minimalistiskt eller maximalistiskt samhälle.
I det maximalistiska samhället har religion en mycket central roll och påverkar flera olika delar av samhället. Det är också religiösa ledare som får agera rådgivare eller besluta i alla delar av samhället, såväl privata som statliga. Inställningen till minimalistiska samhällen är mycket hård och man är av uppfattningen att ett minimalistiskt samhälle är en stor fara för det maximalistiska samhällets goda moral och struktur. I det minimalistiska samhället är ekonomin det centrala och det som styr samhället. Kultur skapas av mode och även religiösa högtider dras in i kapitalismen. Förmögenhet och makt är mycket viktiga komponenter och det är också det som används som symboler hos ledare. Ju mer makt en ledare har, desto mer visas detta för övriga samhällsinvånare. De ser det maximalistiska samhället på två sätt, antingen som en avledning för samhällsinvånaren, eller som konservativa aktivister som är kapabla till våldsamma aktioner mot det minimalistiska samhället.8
Detta är något som tydligt kan ses i Europa och i Nordamerika. Som jag skrev ovan så betyder inte ett minimalistiskt samhälle nödvändigtvis att det är irreligiöst, utan snarare vad som är viktigt för samhället och vad som anses vara nödvändigt för att samhället inte ska falla samman.
Lincoln (2003) är inne på något mycket viktigt.9 Vad har då detta för anknytning till det jag ska undersöka? Nämligen precis det som han tar upp: att sekulariseringen är en process, och därmed inte kan ses som varken svart eller vit, utan som en gråskala. Därför vill jag återknyta detta till det som jag nämnt tidigare om att jag anser att vi i Sverige är mitt i denna process, och med det inte kan formalisera en tydlig definition.
Det faktum att vi inte kan hitta en definition av sekularisering utan att vi måste bryta ner begreppet till mindre delar leder mig till slutsatsen att då sekularisering kan fungera som en
7Lincoln, 2003:59 (efter egen översättning)
8Lincoln, 2003:59-60
9Lincoln, 2003:60-61
förklaring på en process, kan det därför vara mycket svårt att hitta en förklaring på vad sekularisering faktiskt är. Däremot kan sekularisering förklaras utefter hur det påverkar människor, vilket i min analys är det viktigaste. Man bör fundera på hur sekularisering inte bara påverkar staten utan även människors sinne och agerande. Lincoln (2003) går in mycket på hur samhället och människors inställning visar sig genom uppdelningen minimalistiskt eller maximalistiskt samhälle.10 Därför bör individen få ett större fokus i processen sekularisering.
4.1.2 Stark/Bainbridge
Ett annat tankesätt som inte är för långt från Lincoln (2003) är något som Stark/Bainbridge (1987) diskuterar. Stark/Bainbridge (1987) ser dock sekularisering som en process som påverkar både samhället och individens religiösa organisation. De föreslår också att religion är kopplat till grundläggande socialt beteende.11 Vidare i Stark/Bainbridges (1987) teori om sekularisering så finns fler intressanta tankar. Bland annat påstår de att socialt utbyte bland individer är ekonomi i sin grundläggande form, där människor försöker vinna förmåner och undvika kostnader. De menar att religion fungerar på liknande sätt, då tron fungerar som belöningen/förmånen för individen.12 De tror att religion är stimulerad av utbud och efterfrågan, precis som ekonomin. De påstår även att den kontroversiella religionen kommer att finnas i mindre och mindre utsträckning desto längre religionen kommer från staten. Detta är något som kommer att göra att religion blir mer sekulariserat i sig självt, och därför kommer lämna de största övernaturliga trosuppfattningarna. Detta kommer i sin tur leda till fler nya trosinriktningar, som New Age är ett tecken på.13
Stark/Bainbridge (1987) har en mycket tydlig Durkheimsk14 inställning till om religion kommer finnas framöver eller inte. Även om vetenskapen kan beskriva mycket så kan den inte förklara allt, och därför menar Stark/Bainbridge (1987) att religionen alltid finns där som förklaring på de saker som vetenskapen inte kan förklara.15 Något de är helt övertygade om, då behovet/efterfrågan för religion, oavsett form, alltid finns hos individen. Den sociala kopplingen till religion är mycket stark, så att lämna en religiös grupp som individen trivs i är en onödig påfrestning för individen och därför något som hen kommer att undvika i så stor
10Lincoln, 2003:59-61
11Stark/Bainbridge, 1987: 25ff
12Stark/Bainbridge, 1987: 28ff
13 Stark/Bainbridge, 1987: 280ff
14Durkheims grundteori är att människan har dubbel natur, kropp och själ. Kopplat till detta är att han var helt säker på att religion alltid kommer finnas för människan, för att förklara det som människan inte förstår med vetenskap. Detta gäller så väl samhällsstrukturer som ”mirakel”, Riesebrodt/Konieczny [Hinnells], 2005:147-
15Stark/Bainbridge, 1987: 324-325 148
utsträckning som möjligt.16 Varken Stark/Bainbridge (1987) eller Durkheim trodde att religionen skulle försvinna över tid. Den sociala faktorn är alltför stor för att religion skulle bli något som individen inte längre bryr sig om.
En teori som är byggd efter Stark/Bainbridge (1987) förutsätter att sekularisering sker på både statlig och privat nivå. Förändringen hos individen är inte lika tydlig som den hos staten, det finns inget beslut som bevisar individens förändring. Dock så sker det en inställningsförändring hos individen som är svår att missa när man diskuterar frågor om religion djupare. Stark (2004) hävdar att trots att allt fler själv kategoriserar sig själv som icke-troende så betyder inte detta att de inte tror i någon bemärkelse. Utan snarare att de inte längre kategoriserar sig som kristen, muslim eller inom någon annan trosuppfattning, dock har de fortfarande tron på det övernaturliga kvar. Denna trend anser Stark (2004) inte kan kopplas direkt till sekulariseringsteorin, dock kan det vara en effekt av sekularisering.17
4.1.3 Berger
Berger (1999) är en av de forskare som är mycket skeptisk till om sekularisering egentligen existerar. Att religionens inflytande i en moderniserad stat minskar motsäger han sig inte, och med detta att sekulariseringen får olika stor effekt inom olika stater. Dock frågar han sig om detta religiösa inflytande beror på sekulariseringen eller om det egentligen bara är en effekt av modernisering. Han frågar sig även om denna modernisering leder till mindre religiositet på individuell nivå.18 Berger (1999) vill först och främst dela individens sekularisering från statens sekularisering. Detta då det skapas religiösa motgrupper mot sekularisering som påverkar de individer som innefattas av dem mycket starkt. Bara för att sekularisering sker mycket tydligt på en statlig nivå så betyder inte detta att samma förändring sker inom individen. De religiösa gruppernas roll kan spela stor roll även om de blivit frånkopplade från staten. Detta genom att den religiösa gruppen påverkar de individer som är del av gruppen, så individen i sin tur påverkar samhället på ett sätt som gynnar den religiösa gruppen.19
Även om Berger (1999) tydligt uttrycker att han inte anser att sekularisering existerar med den definition som finns nu, utan att det mer är modernisering än sekularisering, så tar han upp två tydliga exempel på desekularisering. Det första exemplet han tar fram är västra Europa, i detta fall främst nordvästra Europa, där det sedan andra världskriget har skett en förändring i individens tendens att delta i kyrkans organisation. Detta ser han inte
16Stark/Bainbridge, 1987: 52
17Stark, 2004: 114-115, 123
18Berger, 1999:2-3
19Berger, 1999:3
nödvändigtvis som att religiositeten hos individen har minskat utan snarare att religiositeten stannar kvar hos individen och att den tar sig andra uttryck. Den kristna naturen stannar kvar i människors agerande mot varandra trots alienationen från kyrkans organisation. En intressant aspekt av detta, som han tar upp, är hur USA kan vara mer religiöst och mer delaktigt i den kyrkliga organisationen men ändå stå i framspetsen av moderniseringen.20 Det andra exemplet som Berger (1999) tar upp är att det skapas en subkultur bland dem som skapar teorier om sekularisering. Dessa forskare reser runt i världen och träffar varandra. På det sättet skapas en gemensam uppfattning om världen och hur sekularisering tar sig uttryck. Detta skapar en feluppfattning av hur sekularisering ska undersökas och vilka teorier som har betydelse för analysen av en stats sekularisering.21 Berger (1999) vidareutvecklar att sekularisering endast kan uppstå när den religiösa världsbilden och sociala uppfattningen inte längre överensstämmer med varandra. Vidare ser han det som mycket viktigt att samhället sekulariseras, då detta är så starkt kopplat med modernisering.22
4.2 Religionssociologi
Religiösa grupper är mycket olika varandra. En del är stora och anonyma, medan andra är mindre och mer intima.23 Detta gör det mycket svårt att förklara en urtyp för religiösa grupper. Religiösa grupper förändras också över tid. Därutöver har religiösa grupper också olika relationer med samhället, en del är mot samhället och andra är en del av samhället.
4.2.1 Fyra sociologiska förklaringar
Som jag poängterat tidigare så är den sociala faktorn mycket stor för religiösa, men den är även mycket stor i skapandet av religiösa grupper. Historiskt sett så uppkommer ofta nya religiösa rörelser ur missnöje från låginkomsttagare.24 De individer som är nöjda med samhället i stort har inte lika stark vilja att bryta sig loss. Varför blir människor då religiösa?
Fyra sociologiska förklaringar till varför redovisas nedan:
Den första som brukar tas upp är deprivationsteorin: Religionen ger tröst och stöttar upp på de områden där individen känner att de saknar något, upplever deprivation. Glock/Stark (1965) myntade begreppet relativ deprivation, då alla individer upplever deprivation inom olika områden och vid olika punkter i livet.25 Någon som har levt rikt hela sitt liv och helt
20Berger, 1999:9-10
21Berger 1999:10-11
22Riesibrodt/Konieczny [Hinnells], 2005:151
23McGuire, 2002:149
24McGuire, 2002:171
25Glock/Stark, 1965:246
plötsligt får en minskad inkomst än vad hen är van vid kan känna en stark deprivation. Även om samma inkomst hos en annan individ kan upplevas som en stor ekonomisk ökning som genererar att känslan av deprivation försvinner.26 Glock/Stark (1965) utvecklar även deprivationsteorin in i fem typer av deprivation:
1. Ekonomisk deprivation: Individen upplever det dåligt ekonomiskt.
2. Social deprivation: De tillgångar och egenskaper som värderas högt av samhället saknas hos individen. Exempelvis värderas skolsmart högre än skolsvag. Även ensamhet och social isolering kan vara social deprivation enligt Glock/Stark (1965).
3. Organisk deprivation: På grund av sjukdom eller funktionsnedsättning upplever individen sig sämre behandlad än andra individer i samhället.
4. Etisk deprivation: När individen upplever en konflikt mellan samhällets värdesystem och det egna värdesystemet, vilket leder till känslan att de egna värderingarna inte får stöd i samhället.
5. Psykisk deprivation: vilket inträffar när individen saknar ett tolkningssystem som kan hjälpa dem orientera sig i samhället.27
Socialiseringsteorin: Religionen har över en längre period indoktrinerats i individen, och detta kommer inte bara från uppfostran av föräldrar och lärare utan även från påverkan av främlingar över en längre tid. Detta kan sammanfattas som summan av de förväntningar som ligger på individen, enligt individen. Ibland definieras socialisering som en process där en individ under en längre tid växer in i en roll vilket leder till att de rättar sig efter de förväntningar som läggs på dem.28 Socialisering kan ske både informellt och formellt samt kan vara både belönande och bestraffande.
• Informell socialisering sker oftast mellan familjemedlemmar, och varieras från ett uppmuntrande leende till att något tas ifrån dig om du gjort något du inte borde.
Negativ socialisering beskrivs ofta som disciplinär, och en längre socialisering av en bestämd uppfattning kallas indoktrinering.
• Formell socialisering sker oftast av utomstående till familjen, till exempel staten, där lagen är något som alla måste följa och formellt har beslutats. Staten tar sig också
26Glock/Stark, 1965:246
27Glock/Stark, 1965:246ff
28Furseth/Repstad, 2005:155
rätten att belöna och bestraffa sina medborgare, genom att ekonomiskt uppmuntra vissa beteenden och sätta människor i fängelse vid felbeteende.29
Teorin om rationella val: Används ofta oöversatt; Rational choice theory. Religionen väljs av individen för att individen ska vinna så mycket på valet som möjligt med minsta möjliga besvär. Teorin är baserad på ekonomiska teorier om hur individer handlar på en marknad.
Människor försöker alltid uppnå sitt mål med minsta möjliga besvär och största belöning.
Teorin bottnar i att individen gör en vidare undersökning av olika religioner och väljer därefter den som de finner att de vinner mest på utan allt för stora livsförändringar. Utifrån denna teori blir individer religiösa för att de ser att det ger stora fördelar i livet. Teorin är mycket omdiskuterad och den främsta frågan som ställs är om människan är så egoistisk, och vad detta i så fall får för konsekvenser för begreppet religion.30
Teorin om sökandet efter mening och tillhörighet: Religionen blir viktig av emotionella orsaker och inte som ett rationellt val. Denna sista teori är starkt kopplad till de tre ovanstående. Fokus ligger i individens önskan att känna meningsfullhet i tillvaron, starkt kopplad till Glock/Starks (1965) sociala deprivation, samt att tillhörigheten är mycket viktig för individen och därför väljer denne en religion där hen upplever detta, rational choice theory. Socialiseringsfaktorn är mycket stark och motivationen får individen att söka sig till religion. 31
Oavsett hur en individ blir eller är religiös så har religion dock individualiserats, precis som allt annat i vårt samhälle. Nästan ingen undgår att få information om olika trosuppfattningar, trosinriktningar eller religioner i dagens samhälle. Detta leder till större valmöjligheter hos individer som av någon anledning söker sig till tron eller som vill utveckla sin tro. Denna förändring gör individer mer benägna till att lämna den trosuppfattning de vuxit upp i för att hitta sin egen väg.32
4.2.2 Individens religion
Trots att individen är en social faktor i gruppen och blir påverkad av gruppen så är individen fortfarande en individ. Därför kan man inte dra slutsatsen att gruppens inställning överensstämmer till 100 % med individens.33 Individens identitet byggs mycket av formella och informella sociala strukturer. Störst påverkan har de som är närmast i individens
29Furseth/Repstad, 2005:155-156
30Stark/Bainbride, 1987
31Furseth/Repstad, 2005:162-163
32Furseth/Repstad, 2005:165
33McGuire, 2002:51
omgivning, såsom föräldrar, partners och vänner. Individens identitet är inte heller låst till ett visst stadium i livet utan utvecklas under hela livstiden, och det som möter individen påverkar den. Även stora ceremonier/riter för att symbolisera ett nytt stadium i livet påverkar individen att stanna kvar i gruppen då de oftast får nya förmåner genom dessa riter/ceremonier.34 Exempelvis giftermål där kvinnor får högre status än icke-gifta kvinnor och mannens anseende höjs, då han har möjlighet att försörja någon annan. Detta gäller även i det moderna samhället, dock är det inte lika tydligt men skillnaden finns mellan singlar och de som lever i par.35
Speciellt i barndomen sker skapandet av en relation med religionen, detta främst genom familjens aktiviteter inom den religiösa rörelsen. För mindre civilisationer så är antagligen inte socialiseringen in i den religiösa rörelsen skild från socialiseringen in i samhället, något som däremot är mycket vanligt i större civilisationer då den ofta innehåller flera olika religiösa rörelser.36
Tillhörighet är en viktig del i alla religiösa rörelser, dock är åtagandet hos de olika grupperna och individerna mycket olika. Det är dock bevisat att de religiösa grupper som har många åtaganden och en möjlighet för många individer att få åtaganden, har större delaktighet hos sina medlemmar än de grupper som inte är lika tydliga. Dock kan detta mycket snabbt slå över till att få negativa effekter för individen, men detta leder inte alltid till att individen lämnar gruppen. Snarare att de blir mer engagerade i gruppen för att få samma status som de tidigare haft.37
4.4 Teorianvändning
Stora delar av teori- och definitionsavsnittet har fokuserat på att förklara sekulariseringsbegreppet samt se om denna sekularisering påverkar min IP. Då definitionen är svår att göra så är flera teorier om sekularisering nödvändiga i vidare diskussioner.
Lincoln (2003) är en teoretiker som jag kommer att använda, och då hans teori om minimalistiska och maximalistiska samhällen samt deras inställning till varandra. Utifrån hans teori så skulle Sverige bli ett minimalistiskt samhälle och med detta följer vissa antaganden mot maximalistiska samhällen. Något som i sin tur påverkar samhällets syn på hotet från de maximalistiska samhällena, vilket vidare kan påverka hur IP tror andra ser dem. Berger
34McGuire, 2002:52-54
35McGuire, 2002:53-54
36McGuire, 2002:54-55
37McGuire, 2002:77-85
(1999) är en annan teoretiker som med sin desekulariseringsteori kommer få att utrymme i diskussionen angående vad IP tror att andra i samhället tror om dem.
Även om sekularisering har fått stort utrymme i teori- och definitionsavsnittet så är det inte dessa teorier som kommer stå i centrum vid diskussionen av det kvinnorna berättar i sina intervjuer, utan som en möjlig utgångspunkt för hur dagens samhälle i Sverige fungerar. Samt vad Sverige kan ha för relation till religioner, utöver det som står i lagar och regler.
Sekularisering kommer främst användas som bas för att leda diskussionen vidare till religionssociologiska teorier. Stort fokus kommer att läggas på de fyra sociologiska förklaringar som Furseth/Repstad (2005) tar upp samt McGuire (2002) om individens religion, kopplat till den tredje frågan i min frågeställning.
Det absolut viktigaste i diskussionen kommer dock att vara IP och deras upplevelser och berättelser från sina liv. Det är dessa personer som kommer stå i fokus och även utgöra en analytisk bas om unga religiösa kvinnors upplevelse att leva i ett sekulariserat Sverige.
5. Metod
För att undersöka mina frågeställningar har jag genomfört intervjuer i två religiösa grupper. Den första gruppen är unga muslimer som bor här i Växjö. Därutöver även kristna ungdomar från Växjö. Detta gav mig materialet som behövdes för att kunna svara på mina frågor. Jag har också använt mig av universitetsbibliotekets resurser och olika databaser för att få mer information om hur intervjuer genomförs på bästa sätt, samt begreppsdefinitioner.
Främst är det ord som sekularisering och dess påverkan på oss som är relevant i uppsatsen, något som jag har diskuterat ovan. Även religionssociologi är ett område som kommer ha relevans för min uppsats, och även detta har nämnts tidigare i min uppsats. Det jag använt mig mest av i uppsatsen är olika generella böcker om religion. Dessa har jag sedan tagit avsnitt ur.
Vidare har jag använt mig av en del böcker av intressanta olika teoretiker för att djupare förstå deras slutsatser och analyser, däribland Berger (1999) och Lincoln (2003). Dock har de generella böckerna stått i centrum.
Vidare har jag använt mig av viss kurslitteratur från tidigare kurser som har relevans. Detta för att få en så heltäckande undersökning som möjligt till mitt skrivande, och därmed ett bredare diskussionsunderlag. Allt som jag läst har inte en direkt relevans för min uppsats, dock har samtlig insamling medverkat till att skapa en bredare förståelse för ämnet och därmed en bättre grund för diskussion längre fram i uppsatsen.
5.1 Intervju som metod
Det är viktigt vid undersökning av ett nytt område att man är öppen inför det som IP berättar och förklarar. Det är också viktigt att valet av frågor görs med stor noggrannhet då valet kan påverka svaret från IP. Intervjun måste utgå ifrån att IP har hemligheten som jag som intervjuare vill ta reda på.38
Jag intervjuade två olika religiösa grupper, muslimer och kristna, vilket ledde till att intervjumallen var standardiserad. Det kan inte finnas olika variabler för de olika grupperna.
Därför blev frågemallen mycket viktig inför analysen av materialet som samlas.
Rosengren/Arvidsson (2005) tar upp en del saker som intervjuaren bör undvika. Främst är det något som de kallar intervjuareffekten som kan utvecklas genom parternas förväntningar på varandra och varandras beteende. Jag kan förvänta mig vissa svar hos IP likväl som IP kan förvänta sig att jag kommer att tycka något speciellt om det IP vill säga och därför undviker det. Detta kan därför leda till att intervjun blir snedvriden och leds av våra förväntningar på
38Rosengren/Arvidsson, 2005:139
varandra. Detta förstod jag av Rosengren/Arvidsson (2005) var en mycket vanlig problematik vid intervju som metod och det är därför något som jag varit uppmärksam på. Vidare är det bevisat att olika intervjuare får olika svar av samma IP med samma frågor.39 Detta anser jag kan bero på många olika saker. Dels att frågor förmedlas på olika sätt beroende på vem förmedlaren är, betoning av ord som exempel, men också det som Rosengren/Arvidsson (2005) tar upp om förväntningar från de olika parterna.
Vad är en öppen fråga, och hur formuleras en sådan? Det första kravet är att frågan är begriplig för dem som ska svara på den. Att den inte behöver omformuleras alltför många gånger så att olika IP i slutändan får olika frågor. Olika tolkningar på frågan ska undvikas, samt att frågan är ledande. Detta kan ses som enkelt men är mycket svårare än vad jag först trodde. Det finns klara ledande frågor men sedan finns det även ledande frågor som inte är lika enkla att se.40 Ett exempel på en sådan fråga kan vara: När upplever du att du är utanför samhället? En sådan fråga förutsätter att IP känner sig utanför vilket inte helt säkert är fallet, vilket gör att det inte är en öppen fråga. Detta brottades jag med när jag formulerade frågorna, och även vid urvalet av frågor. De måste vara relevanta för att jag ska kunna använda dem, men även vara breda så jag kan dra slutsatser som jag kanske inte visste att jag skulle göra.
5.2 Urval
Valet av grupper föll sig utefter de resurser som fanns mig tillhanda. Då den Islamska föreningen i Växjö inte ville ställa upp i uppsatsen fick jag vända mig till en organisation inom kommunen som jag visste hade muslimska unga kvinnor i sin verksamhet: Basement.
Detta är en organisation som inte enbart fokuserar på denna grupp, utan ordnar med sysselsättning för ungdomar och erbjuder hjälp med jobbsökning. Detta gjorde att jag inte kunde vara för kräsen i mitt val av muslimska ungdomar, då det inte var alltför många som ville ställe upp och inte heller ett stort antal att välja mellan. Med detta föll det sig på ett sådant sätt att det blev både shia-muslimer och sunni-muslimer som får representera den muslimska tron.
Valet att kontakta Missionskyrkan i Växjö som bas för de kristna ungdomarna baseras främst på tillfälligheter. Bland annat att jag diskuterat med dem tidigare och redan hade kontaktuppgifter till deras församlingsledare och pastor. Detta är jag medveten om tillför fler variabler då de muslimska kvinnorna tillhör olika trosinriktningar. Jag ser det dock inte som
39Rosengren/Arvidsson, 2005:145
40Rosengren/Arvidsson, 2005:153-154
möjligt att även ta en blandad grupp inom de kristna kvinnorna, eftersom att de variabler som i sådant fall tillkommer är svårare att analysera. Dessutom väcks i sådana fall dessutom frågan kring vilka trosinriktningar inom kristendomen som ska få representera den kristna tron för att överensstämma med den grupp av muslimska kvinnor som presenterats. Om omständigheterna vid valet av de muslimska kvinnorna kunde göras annorlunda skulle jag hellre välja att dessa kom från samma trosinriktning, dock fanns det ingen möjlighet för detta om jag inte skulle söka mig utanför Växjö stad. Detta skulle i sin tur leda till ny problematik, då det då hade varit relevant att diskutera hur olika grupper blir behandlade i olika städer, något som inte var mitt syfte.
De olika grupperna kommer med mycket olika bakgrunder och med mycket olika förutsättningar i livet. Dock är de på närmare håll mer lika än vad man kan tro. Alla utom en IP har vuxit upp i Sverige och gått både grundskola och gymnasiet i Växjö. De flesta av dem har nu ingen fast anställning utan en större del är vid tillfället för intervjun arbetssökande. De bor också alla i närhet till Växjö, de flesta i Växjö stad.
5.2.1 Frågan om IPs genus
Kvinnors religiösa upplevelser är ofta mycket annorlunda än mäns religiösa upplevelser.
Detta på grund av att kvinnors religiositet är mer påverkad av den stora gruppens ideologi, tankar och förhållningsätt. Den större gruppen påverkar inte män på samma sätt eftersom gruppens ideologi ofta är baserad på mäns idéer och därför är det oftast kvinnan som anpassar sig. I de flesta religioner genom historien så har kvinnor generellt sett haft mindre makt att påverka religionens utveckling, därmed så blir det mannens perspektiv på verkligheten som påverkar religionens utveckling.41 Detta kan vara en förklaring till de tendenser som McGuire (2002) presenterar, att det ofta är spirituell belöning som ges till kvinnor som uppfyller sina könsuppgifter. Dock är det svårt att förklara hur dessa påverkar kvinnans identitet och hennes självuppfattning.42 En sak är säker, och det är att om kvinnan lyckas uppfylla den roll som förväntas av henne så får hon en mycket positiv bild av kvinnorollen. Misslyckas hon eller väljer att gå utanför förväntningarna så blir hon socialt bestraffad och genom detta troligtvis olycklig.43
Med detta blir det mycket svårt att försöka finna endast genus i ett sammanhang. Detta då genus aldrig står ensam. Den delas alltid med allt annat som gör individen till en individ, exempelvis klass, ålder och etnicitet. Sky (2009:42-43) tar upp ett mycket bra exempel av
41McGuire 2002:129
42McGuire 2002:139
43McGure 2002:141
detta som hon själv hört från Michael Kimmel. Han hörde ett samtal mellan två kvinnor som diskuterade om alla kvinnor var ”systrar” med varandra. Den vita kvinnan var övertygad medan den svarta kvinnan ansåg något annat. Detta var deras diskussion:
”>> När du vaknar på morgonen och ser dig själv i spegeln, vad ser du då?<< frågade den svarta kvinnan.
>> Jag ser en kvinna <<, svarade den vita kvinnan.
>>Det är precis det som är problemet<<, svarade den andra. >> Jag ser en svart kvinna. För mig är ras synligt varje dag, för ras är ett område där jag inte är privilegierad. Ras är osynligt för dig, eftersom det är ett område där du är privilegierad. Det är en lyx, ett privilegium, att inte se ras hela tiden. Det är grunden till att vi har olika uppfattning.<<44
Samtalet avslöjar att om du är privilegierad inom ett område är du inte heller benägen att se det. Då alla IP är kvinnor är detta inget jag kan bortse ifrån. De kristna kvinnorna kommer vara privilegierade då de inte tillhör en annan etnicitet än majoriteten, medan de muslimska kvinnorna kommer med fler variabler till intervjun.
5.3 Reliabilitet och validitet
Undersökningen som gjorts till denna uppsats är liten till sitt omfång men resultatet från denna är omfattande. Även om den inte vidare kan generaliseras till alla unga troende muslimska kvinnor eller till alla unga kristna kvinnor, så ser jag ändå att resultatet kan vara en indikator för det resultat som en mer omfattande studie skulle visa. Därmed har den hög reliabilitet. Resultatet är inte representativt, dels på grund av omfattningen av IP men även på grund av de olika individuella uppfattningarna som framkommit under intervjuerna.
Intervjuernas syfte har inte varit att skapa en bas för generalisering utan en inblick för fortsatta studier. Validiteten är även den hög då jag anser att de frågor och den metod jag använt mäter det jag avser att mäta.
44Kimmel 2005:5 [Sky 2009:43]
6. Bakgrund
6.1 Tidigare forskning
Efter mina sökningar efter tidigare forskning inom området hittade jag väldigt lite relevant material om unga religiösa kvinnors uppfattning om att leva i ett sekulariserat samhälle. Även vid vidare sökningar på internationella biblioteksbaser var det mycket lite som gav resultat.
Jag tog därför bibliotekarien för ämnet religion i Växjö till hjälp, men även om vi sökte vid flera olika databaser så fanns det inte mycket att hämta. Det som främst kom fram vid sökord som religiös och kvinna45 var om muslimska kvinnors sexualitet, hedersmord och mycket om förtryck av denna grupp. Även vid utökning av sökningen med ord som kristen eller Missionskyrkan så fanns ytterst lite om kristna. Det som kom fram mest rörde medias uppfattning och uttryck av religiösa grupper samt olika tolkningar av bilder som gjorts av ungdomar.
Det finns däremot en hel del forskning inom områdena religiös och skolan. Otterbeck är ett känt namn inom området och används även inom lärarutbildningen. Otterbeck arbetar som lektor i islamologi vid CTR46. Han har bland annat undervisat på Internationell migration och etniska relationer (IMER), Malmö högskola och islamologi vid CTR, Lunds universitet.47 Han har bidragit stort till den svenska forskningen inom islamofobi med boken Islamofobi : en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet (2006). Med böckerna Muslimer i svensk skola (1994), Islam, muslimer och den svenska skolan (2000) och Samtidsislam : unga muslimer i Malmö och Köpenhamn (2010) har han försökt att öka kunskapen hos såväl blivande lärare, lärare och studenter/elever.
I boken Samtidsislam: unga muslimers i Malmö och Köpenhamn (2010) presenterar Otterbeck en undersökning bland muslimska ungdomar i Malmö och Köpenhamn och deras syn på islam och deras erfarenhet av att vara muslim. Han har i intervjuer med ungdomarna fokuserat på fyra områden; ritualernas betydelse, vad ungdomarna kan om islam, vad de gemenskaper som de tillhör har för betydelse för deras förhållande med islam och vad tro är för dem. Detta är även de kapitelindelningar som boken är uppdelad i. En mycket intressant diskussion som Otterbeck (2010) tar upp är hur privatiseringen av islam påverkar kvinnans roll. Ju mer individualiserad religionen blir, desto viktigare blir de privata valen hos individen. Genom dessa individuella val förändras synen på vad en kvinna bör göra och hur
45Både på svenska och på engelska
46Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet
47Lund universitets hemsida - http://www.ht.lu.se/o.o.i.s?id=21232&p=JonasOtterbeck, 2010-12-26
hon ska vara.48 Det är mycket i intervjuerna som är väldigt intressant och skulle vara intressanta att fortsätta intervjuerna med ungdomar i Växjö. Dock är det det sista kapitlet i hans bok som är intressant för det område som jag utforskat. I detta kapitel tar Otterbeck (2010) upp två övergripande diskussioner; Vad de unga muslimerna gör med islam och hur denna form av islam kan kopplas till frågor om integration. En av de första delarna han tar upp är att ingen av dem han intervjuat använder islam som en mall eller norm för sitt beteende i det offentliga.49 Otterbeck (2010) väljer att formulera sig på det sättet att de sex mer praktiserande muslimer han intervjuat ”förhandlar om sin praktik, självbild och hur andra förstår dem – men de förhandlar inte om islams teologi”50. Något som kan kopplas till skillnaden mellan kultur och religion. Otterbeck (2010) nämner också att han upplever att de personer som han intervjuat praktiserar islam, i större eller mindre skala, och förstår islam till viss del, men att de inte äger islam. Islam ägs av de som är skolade i religionen, som har kunskap. Otterbeck (2010) formulerar detta vidare på så sätt att hans IP ser islam som ett färdigt paket, och att de själva skulle vara delaktiga i att skapa islam för framtiden inte är något som de tänker på.51
Vidare vill jag uttrycka en besvikelse på det material som utarbetats tidigare. Vid sökning framkommer en hel del litteratur om muslimska kvinnor och hur de blir förtryckta av samhället och sin familj. Även vidare när innehållsförteckningen granskas på de böcker som inte verkar undersöka detta förtryck visar det sig att även dessa böcker har samma motiv. Att försöka finna några böcker om kristna ungdomar är även det näst intill omöjligt. Det finns en del artiklar, bland annat i Talande tro (2003) som har redigerats av Göran Larsson. Där i finns ett kapitel vid namn ungas religiositet och konservativa kristna ungdomsrörelser av Helena Inghammar. I detta kapitel fokuserar hon på varför unga människor söker sig till konservativa rörelser samt bibelsyn. Ungas religiositet är något hon också fokuserar på, och med detta också att unga människor som väljer att gå med i en konservativ rörelse lider risk för att stoppa sin personliga utveckling. Detta eftersom rörelsen blir identiteten och därigenom den unga människans allt.52 Dock är detta ett område som inte utforskats i vidare bemärkelse och med detta kan slutsatsen dras att området inte anses vara viktigt inom den vetenskapliga världen. Av denna anledning skulle jag gärna se att unga kristna kvinnors religiositet utforskas i större utsträckning samt att fokus på muslimska kvinnors religiositet flyttas till deras upplevelser, något som jag anser att Otterbeck lyckats väl med.
48Otterbeck, 2010:40
49Otterbeck, 2010:200-201
50Otterbeck, 2010:201
51Otterbeck, 2010:200
52Inghammar [Larsson], 2003:49-51
6.2 Presentation av intervjupersonerna
Jag har i min undersökning intervjuat sex kvinnor från två olika grupper i samhället. Tre av dem är medlemmar i missionskyrkan här i Växjö och jag fick kontakt med dem genom deras pastor Gunnar Pettersson. De andra tre är muslimer som lever i Växjö. Dem fick jag kontakt med genom en organisation som heter Basement. Den person som hjälpte mig med kontakten var Johanna Andersson som arbetar på Basement. Genom hela uppsatsen kommer jag att använda kodnamn. Vid tillfällen kommer jag även att även att dela in dem i grupper, kristna och muslimer. Nedan kommer en närmre presentation av IP.
IP 1
IP 1 är 20 år gammal och tillhör tron shia-muslim. På en skala mellan 1-5 där ett är ”inte religiös” och fem är ”mycket religiös” anser IP 1 sig vara en femma. Hon ber fem gånger om dagen, firar alla högtider, bär slöja och ibland går hon på fredagsbön. Hon är nu jobbsökande och funderar på att kanske studera vidare på universitetet. De vanligaste frågorna som hon brukar få är hur länge har du burit slöja? samt är det din pappa som bestämt att du ska bära den?
IP 2
IP 2 är 22 år gammal och tillhör tron shia-muslim. Med samma skala som nämnts tidigare anser sig IP 2 att hon är en fyra. Hon ber fem gånger om dagen och firar alla högtider. Vid intervjutillfället kompensationsfastade hon för Ramadan. Hon bär alltid slöja och har gjort detta i några år. Vidare ska hon läsa på Komvux för att få grundskolebetyg. Den vanligaste frågan hon får är: Vad skiljer shia-muslimer från andra muslimer?
IP 3
IP 3 är 20 år gammal och tillhör tron sunni-muslim. Med samma skala som nämnts tidigare anser sig IP 3 vara mellan tre och fyra. Hon ber fem gånger om dagen och är mycket aktiv i den Islamiska skolan i Växjö samt i moskén när det behövs. Hon firar också alla högtider och brukar besöka moskén så ofta som hon kan och hinner. Den vanligaste frågan som IP 3 får är:
Varför har du slöja?
IP 4
IP 4 är 19 år gammal och tillhör tron missionskyrkan. Med samma skala som nämnts tidigare anser sig IP 4 vara en femma. Hon går ofta på gudstjänst och hon går på missionskyrkans ungdomsträffar varje tisdag och lagar mat och diskuterar sin tro. Hon ber också alltid kvällsbön. Hon är uppväxt inom missionskyrkan men då hon är starkt troende ser hon inte sig
själv som konservativt lagd. Den vanligaste frågan hon brukar få är: Hur kan du tro på gud när det finns så mycket ondska i världen?
IP 5
IP 5 är 19 år gammal och tillhör tron missionskyrkan. Med samma skala som nämnts tidigare anser sig IP 5 vara mellan två och tre, men hon skulle vilja vara mellan tre och fyra, helst en fyra. Detta beror främst på att hon funderat mycket på sin tro och relationen med Gud. Hon försöker att be varje kväll och har varit mycket aktiv inom missionskyrkan som konfirmationsledare och liknande. De frågor som hon oftast får är praktiska frågor, om alkohol, svordomar och sex. Detta händer dock inte så ofta då hon främst umgås med människor inom missionskyrkan.
IP 6
IP 6 är 18 år gammal och tillhör tron missionskyrkan. Med samma skala som nämnts tidigare anser sig IP 6 vara mellan tre och fyra. Hon ber varje kväll och går också på gudstjänst de flesta söndagar. Hon går även varje vecka och lagar mat och diskuterar aktuella ämnen med andra ungdomar inom missionskyrkan. Hon är också aktiv som ungdomsledare för ungdomar på högstadiet och sitter i ungdomsrådet för Kronoberg. Den vanligaste frågan som hon får rör den situation som hon befinner sig i, exempelvis under en naturkunskapslektion frågar klasskamrater henne om hon tror att Gud skapat allt?
7. Resultat
Som jag presenterat tidigare så är samtliga IP kvinnor runt tjugoårsåldern. Religionen har varit en stor del av deras uppväxt och varit en del av deras liv så länge de kan minnas. Många av dem säger att utan tron så vet de inte vad de skulle göra istället. Det är en mycket stor del av deras fritidsintresse och de flesta säger även att deras vänner tillhör samma tro.
Nedan kommer det resultat som uppkommit i intervjuerna presenteras. Fem av sex intervjuer har utförts på Skåres konditori i Växjö över en lätt fika. En av intervjuerna har dock utförts på Caféet på Basement. Utöver denna avvikelse är alla utförda likartat med samma frågor och samma information innan intervjun börjat. Allt för att ge det en så likartad miljö som möjligt för att höja reliabiliteten i undersökningen.
7.1 Individens uppfattning om sin plats i samhället
Detta avsnitt inkluderar frågorna: ”Hur upplever du bemötandet i skolan?”, ”Upplever du att du bemöts annorlunda på något annat ställe?”, ”Finns det tillfällen då du känner dig exkluderad/utanför?” och ”Finns det tillfällen då du känner dig inkluderad/gemenskap?”
Dessa frågor syftar till att se hur IP upplever sin plats i samhället, var IP upplever sig mest inkluderad och var IP känner sig mest exkluderad.
IP 1 upplever sig inte annorlunda bemött i samhället, däremot kan hon känna sig exkluderad från sin kompisgrupp när hon är den enda som har slöja på sig. Gemenskapen med sin familj och med sina syskon är för henne mycket viktig och det är också hos dem som hon söker ledning och stöttning. Hon upplever det som lättare att visa sin tro nu när hon blivit äldre. Speciellt på högstadiet var det svårt berättar hon, då IP 1 började använda slöja när hon gick i sjuan, men hennes äldre syster valde att göra det senare i livet. Detta ledde till att de båda ofta blev mobbade, hennes syster för att hon inte använde slöja och IP 1 för att hon använde slöja. Hon upplever också att hon i skolan blev utanför under den tiden som hon fastade, då hon fick sitta själv i klassrummet medan de andra barnen gick ut och lekte. Detta kommenterades mycket av de andra barnen och hon blev retad för det. Hon upplever dock inte denna sortens exkludering nu när hon är äldre.
IP 2 som bara varit i Sverige i 2,5 år har å andra sidan en annorlunda upplevelse av att leva i Sverige. När hon var ute på stan i Växjö med några kompisar så kom en äldre dam fram och sparkade henne på benet och sa att hon hatar muslimer. Då IP 2 blev chockad av händelsen så fick hon mycket hjälp av sina kompisar och därför kändes det bättre. Hon upplever sig inte
exkluderad från samhället men hon säger att hon umgås mest med familjen. Hon nämner heller ingen plats eller något tillfälle då hon känner sig inkluderad.
Även IP 3 har en annan upplevelse. Hon började inte använda slöja förrän på gymnasiet och hon hade den då knuten i nacken och inte längs med axlarna. Hon uppfattade det som att ingen trodde det var en slöja och därför så var det ingen som sa något. Hon upplever inte heller att hon blivit annorlunda bemött någonstans, dock tror hon att det har att göra med hennes ”svenska” förnamn. Främst är det på hennes jobb som hon känner sig exkluderad, men hon säger själv att det kan bero på åldersskillnader också. De tillfällen då hon känner starkast gemenskap är i moskén när de har tjejträffar, men också när hon åker till Stockholm och träffar andra muslimer från hela Skandinavien känner hon stark gemenskap. De bor ihop, äter tillsammans och diskuterar olika frågor i workshops och under föreläsningar. Det är på dessa resor som hon känner mycket stark gemenskap och hon tycker också det är kul att höra hur andra muslimer har det.
Att åka iväg och känna gemenskap är något som även IP 4 tar upp. Att åka iväg med jämnåriga på läger och göra något tillsammans säger hon är det tillfället då hon känner mest gemenskap. Ett annat sådant tillfälle är när hon sjunger i gospelkören inom missionskyrkan.
IP 4 upplevde precis som IP 1 att högstadiet var jobbigast. Det kom alltid små kommentarer från andra i klassen om hur hon skulle vara. Sedan bestämde hon och hennes föräldrar att hon inte skulle dricka förrän hon fyllt 18 år, vilket även detta ledde till kommentarer. IP 4 nämner att hon inte känner sig exkluderad på något annat ställe. Hon kommenterar även att det nog skulle vara annorlunda om hon visade sin tro med yttre faktorer, så som muslimer gör när de bär slöja.
IP 5 ser att vara troende som något positivt, inte bara för individen, utan även i förhållandet med samhället. Hon säger att hon alltid har något att prata med människor om.
Vidare nämner hon att det idag är viktigt att vara speciell, tron gör en individ speciell och intressant. Därmed upplever hon att hon mest fått positiv respons från samhället. Det var ett jobb hon haft som det kom upp en del pikar om alkohol, svordomar och sex på, men till största del har hon inte märkt av någon exkludering. Dock har hon hört från sina kompisar som gått på en annan grundskola, där det inte gått så många kristna elever, att de har fått höra en hel del pikar om att de ska kunna gå på vatten och försökt få dem att svära. Det tillfälle när IP 5 känner sig mest exkluderad är tillsammans med sin pojkvän, som inte är kristen.
Exempelvis när han lägger kommentarer om hennes beteende och säger något i stil med ”det där var så kristet”.
