Presentationsformatets betydelse vid kommunikation av risk

Full text

(1)Presentationsformatets betydelse vid kommunikation av risk PATRIC ANDERSSON & GUSTAV ALMQVIST. Kapitel 4, utdrag ur Risker och riskhantering i näringsliv och samhälle Richard Wahlund (red.) 2016 ISBN: 978-91-86797-22-5 © Stockholm School of Economics Institute for Research och författaren, 2016.

(2) KAPITEL 4. Presentationsformatets betydelse vid kommunikation av risk1 PATRIC ANDERSSON & GUSTAV ALMQVIST. Inledning

(3)

(4)

(5)

(6) gånger sätts likhetstecken mellan dessa begrepp, även om de ur ett strikt perspektiv skiljer sig åt, något som diskuteras i det inledande kapitlet av denna !"#$%& '

(7)

(8)

(9) vara dess positiva motpol) som en betingelse där utfallet kan variera men där

(10)

(11) (*

(12) + ' beräkningsmetod som ligger till grund för dess skattning kommer resultaten *

(13)

(14)

(15) ./ ' har chansen för att en medelgolfare gör ett hole in one beräknats till en på 12 500 försök (Svensk Golf, 2015).2 Det går också att ange sannolikheten för denna prestation som 0,008 %. Ett tredje sätt är att säga att prestationen är väldigt osannolik. Vilket av de tre formaten är mest begripligt för individer? Vilka är deras för- och nackdelar? Hur bra är individer på att förstå sannolikhetsinformation om risk som kommuniceras? Dessa frågor behandlas i följande kapitel. 1 Programanslag från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse har tacksamt emottagits och möjliggjort kapitlet. Vi vill också tacka professor emeritus Ingolf Ståhl, docent Håkan Nilsson, ekon dr .

(16) . 7

(17)

(18)

(19)

(20) *

(21) '*

(22) '' *

(23) ! '

(24) *

(25) #9

(26)

(27)

(28)

(29)

(30)

(31) utslag (beroende på att avstånden normalt är kortare än 240 meter och få medelgolfare slår så långt med precision)

(32) *''#!;""

(33) <'

(34)

(35)

(36) %

(37) *

(38)

(39) =">

(40)

(41) riär ännu inte uppnått detta antal, men har till dags datum mäktat med att göra ett hole in one. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 67.

(42) PATRIC ANDERSSON & GUSTAV ALMQVIST. I kapitlet diskuterar vi presentationsformatets påverkan på individers förutsättningar att förstå information om risk. Vår diskussion kommer att

(43) '

(44)

(45) @#% * '

(46) ' individers förmåga att tolka och bedöma sannolikhetsinformation, (2) den interdisciplinära forskningen kring riskkommunikation samt (3) resultaten från två explorativa studier som med hjälp av webbexperiment empiriskt undersökt hur individers bedömningsförmåga påverkas av olika format för att presentera sannolikhetsinformation om risk.. Beslutspsykologisk forskning C * '*

(47)

(48) ' '

(49) *

(50) *

(51)

(52)

(53)

(54)

(55) * *

(56)

(57)

(58) +

(59)

(60) * vecklats av bland andra Herbert Simon och Daniel Kahneman, som för sina respektive forskningsgärningar erhöll Sveriges Riksbanks pris i ekon '

(61) F #LM9

(62) ' !""! & * '

(63)

(64) '

(65) *

(66) ka individers förmåga att hantera och bedöma information om sannolikheter. Ett vanligt tillvägagångssätt har varit att instruera experimentdeltagare, vilka oftast har varit universitetsstudenter, att utifrån förenklade beslutsproblem bedöma sannolikhetsinformation presenterad som procenttal. Sedan har forskarna studerat i vilken utsträckning bedömningarna har överensstämt med de korrekta slutledningarna, som kan dras av normativa och rationella principer (t ex sannolikhetslära). Generellt visar otaliga studier som följt

(67)

(68)

(69)

(70)

(71)

(72) *

(73) < OQU

(74) #L9!XY Y

(75) ZQ< !""!% Enligt den gängse teoribildningen beror avvikelserna på att deltagarna utgår från medfödda kognitiva tumregler vid bedömningar och beslutsfattande (Kahneman et al., 1982; Kahneman, 2011). Tumreglerna antas ha formats av evolutionen till att bli särskilt anpassade för att hjälpa individen att hantera sin miljö på ett framgångsrikt och intelligent sätt. På grund av deras

(76) '

(77) Z *

(78)

(79) *68. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(80) 4 | PRESENTATIONSFORMATETS BETYDELSE VID KOMMUNIKATION AV RISK. reglerna leder till s k tankefel och kognitiva illusioner. Eftersom individer förutsätts använda samma uppsättning av kognitiva tumregler antas de reagera på ett likartat sätt när de exponeras för samma bedömningssituation.

(81)

(82)

(83)

(84)

(85)

(86)

(87)

(88)

(89) identiska tankefel. Generellt har dessa forskningsresultat tagits som intäkt för att individer har begränsad förmåga att tolka sannolikhetsinformation adekvat och dra korrekta slutsatser utifrån den. +

(90)

(91)

(92)

(93)

(94)

(95) *

(96) *

(97) 7

(98) QO]!"#;% .

(99)

(100)

(101)

(102)

(103) ' Y

(104) Y

(105) ^

(106) !"";%_

(107)

(108) ' **

(109) * 7

(110)

(111) för han att teoribildningen ger alltför oklara förklaringar till sina forskningsresultat. De kognitiva tumregler som antas förklara de observerade tankefel

(112) '

(113) Z

(114) *

(115) '

(116)

(117) *

(118)

(119)

(120)

(121)

(122)

(123)

(124)

(125) 7

(126)

(127)

(128) Y

(129) ^

(130) ' * '

(131)

(132) samma och abstrakta. Skälet är att problemen presenterar sannolikhetsinformation i form av procenttal snarare än naturliga frekvenser vars format antas

(133)

(134) *

(135)

(136)

(137)

(138) *''

(139) från det verkliga livet. Naturliga frekvenser kan sägas vara resultatet av en sekventiell tankeprocess som från fall till fall observerar och registrerar händelseutfall, exempelvis när individen lär sig via egna erfarenheter, något *''

(140) ' '

(141) (

(142) Y

(143) ^

(144) Q_

(145) #LL;%& detta kapitel avser frekvenser helt enkelt numeriska framställningar av antal. Vi kommer inte att diskutera om frekvenserna bör betraktas som absoluta, naturliga, normaliserade eller relativa (för en diskussion se Hoffrage, Gig

(146) ^

(147) <

(148) *Q

(149) !""!% Tabell 1 nedan innehåller två versioner av en översatt beslutsuppgift från Y

(150) ^

(151) !""!% &

(152)

(153)

(154) * >

(155) '

(156)

(157)

(158)

(159) '

(160)

(161) & /periment har denna och liknande uppgifter använts för att undersöka presen

(162)

(163)

(164) (

(165)

(166)

(167) När 63 deltagande studenter vid Handelshögskolan i Stockholm presen

(168)

(169)

(170) '

(171) (* *

(172) © FÖRFATTARNA OCH SIR. 69.

(173) PATRIC ANDERSSON & GUSTAV ALMQVIST. korrekta svaret 50 %. De övriga 56 studenterna svarade felaktigt; 41 av dem gav svaret 99 %. När 44 andra studenter vid samma högskola bedömde samma information i termer av frekvenser gav 31 det korrekta svaret en av två (d v s 50 %). Således presterade studenterna bättre och förmådde göra korrekta

(174)

(175)

(176)

(177) *

(178)

(179)

(180) *

(181)

(182)

(183) *

(184) (

(185) q Q U #LL$X O

(186) Q C !""!X y

(187)

(188) z

(189) Q Vries, 2009). Dessa studier påvisar, att när experimentdeltagare exponeras

(190)

(191) *

(192)

(193)

(194) '

(195)

(196)

(197)

(198)

(199) färre tankefel (d v s deras bedömningar är mer förenliga med slutsatserna

(200)

(201) '

(202) '

(203) %

(204)

(205) *''

(206) *

(207) '

(208) { Z **

(209)

(210)

(211) effekter. Den ena handlar om att frekvensformatet återspeglar hur individ

(212)

(213)

(214)

(215)

(216)

(217)

(218)

(219)

(220)

(221) / Y

(222) ^

(223) Q _

(224) #LL;X _

(225) !""!X Y

(226) ^

(227) !"";%{

(228)

(229)

(230)

(231)

(232)

(233)

(234) * > Tabell 1. Ett beslutsproblem där sannolikhetsinformationen presenteras i procenttal re'

(235)

(236) +

(237)

(238) (*

(239) Z . Version med sannolikheter i procenttal Ett test har uppfunnits för att diagnos

(240) (* '

(241) ' omkring 1 % av befolkningen har. Testet har god men inte perfekt preci+ '

(242)

(243) '

(244) ' Z LL | testet visar detta (= positivt testresul %+'

(245)

(246) (* är det 1% sannolikhet för positivt testresultat och personen anses ha sjukdomen. Person P testas och får ett positivt testresultat. Hur stor är sanno z

(247) z

(248) '

(249) ' ~ _______%. 70. Version med sannolikheter i frekvenser Ett test har uppfunnits för att undersöka förekomsten av sjukdomen '

(250) ' U

(251) perfekt precision. Tänk Dig en befolkning på 100 personer. En av dessa

(252) '(* '

(253) ' testet visar. En av de 99 personer som inte har sjukdomen kommer också att testas positivt. Hur många av de som har testats positivt lider av sjukdomen '

(254) ' ~. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(255) 4 | PRESENTATIONSFORMATETS BETYDELSE VID KOMMUNIKATION AV RISK. problemets logiska struktur och därmed gör det enklare för individer att till

(256)

(257) O+

(258) OQO !""=% C * '

(259)

(260) *

(261)

(262) individuella förmågan att korrekt tolka och tillämpa sannolikheter. Intresset härrör dels från att denna förmåga (på engelska kallad numeracy) utgör ett viktigt rekvisit för rationellt beslutsfattande, dels att dagens samhälle i allt högre grad förmedlar olika slags sannolikhetsinformation rörande risk i en rad olika situationer. Dessa kan relatera till allt ifrån väder och medicinska

(263)

(264) Z

(265)

(266)

(267)

(268) {

(269) också förväntningar på att individer ska kunna tillgodogöra sig sådan infor

(270)

(271)

(272) *

(273) Y

(274) ^

(275) !""!!"#%

(276)

(277) ''

(278)

(279)

(280)

(281) * * (

(282) *

(283)

(284)

(285) *

(286) *

(287) Y nerellt visar dessa studier att allmänheten har varierande förmåga att korrekt tolka och tillämpa sannolikhetsinformation och att högutbildade individer '

(288)

(289)

(290)

(291) /_

(292) ]

(293) C

(294) Q

(295)

(296) !""9X <

(297) Q*!"#;%./ ' al. (2015) att knappt hälften av ett representativt urval om 227 svenskar gav

(298)

(299)

(300) '( *'' @#"""

(301) .

(302) ;""

(303)

(304) ;""

(305)

(306)

(307) #"" 500 invånarna som inte är med i en kör är 300 män. Vad är sannolikheten att en slumpmässigt dragen man är medlem i kören?” (Rätt svar är 25 %). { *

(308)

(309) *

(310)

(311)

(312)

(313) *

(314) i presentationsformat som även individer med sämre förståelse för sannolikheter kan tillgodogöra sig. Det bör också noteras att förmågan att korrekt förstå och tolka sannolikhets information i viss mån även påverkas av individens erfarenhet och expertis. 7

(315) Z '

(316) /'

(317)

(318)

(319) /

(320)

(321) '

(322) '

(323) 7

(324)

(325)

(326) /'

(327)

(328)

(329)

(330)

(331) '(

(332) ar, såsom meteorologer, poker- och bridgespelare, oddssättare och personer

(333) ''

(334) QF!"#;%y

(335) '

(336)

(337) /'

(338)

(339)

(340) z /periment visar emellertid att exponering av konstant och klar feedback kan © FÖRFATTARNA OCH SIR. 71.

(341) PATRIC ANDERSSON & GUSTAV ALMQVIST. hjälpa individer med begränsad kunskap att korrekt bedöma sannolikheter (

(342) F 'Q !"#=% O

(343) * '

(344)

(345) *'' paradoxal bild av individers förmåga att korrekt tolka och hantera information om risk. Denna förmåga tenderar att vara begränsad då sannolikheter *

(346) '

(347)

(348)

(349) mation formuleras i termer av frekvenser. Således förefaller förmågan vara ''

(350)

(351) . Olika format för riskkommunikation Riskforskning är ett interdisciplinärt forskningsområde som inriktar sig på att undersöka företeelser relaterade till bedömning, hantering och kommunikation av risker. Ett område som har studerats är riskperception, som

(352) *

(353)

(354) /'

(355)

(356) %*''

(357)

(358) +

(359)

(360)

(361) '

(362) '

(363)

(364)

(365) ''

(366)

(367) laringsmodeller har med varierande giltighet föreslagits (för en översikt se Sjöberg, 2002). En slutsats av forskningen kring riskperception är att individer upplever risker olika beroende på en rad olika faktorer (se Sjöberg, 2000), något som ställer krav på utformningen av riskkommunikation. Sambandet mellan risk och sannolikhet medför att riskkommunikation

(368) *

(369)

(370) { Z

(371)

(372)

(373)

(374) *

(375)

(376)

(377) ' '

(378) börser och spel. I huvudsak anges sannolikhetsinformation i något av tre

(379) @z

(380)

(381)

(382)

(383) '

(384) *

(385) F

(386)

(387)

(388)

(389)

(390) '

(391)

(392)

(393) * *

(394) *

(395)

(396) Z'

(397)

(398) 7

(399) / ' Z*

(400) # y *

(401) sannolikheten för ett visst händelseutfall i procenttal. *

(402) ./ '

(403) '

(404) som säger att sannolikheten för regn imorgon uppgår till 30 % tolkas på tre Y

(405) ^

(406) _

(407) ] C

(408) 7 Q < '* 2005): (1) hur troligt det är att det kommer att regna någonstans i regionen 72. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(409) 4 | PRESENTATIONSFORMATETS BETYDELSE VID KOMMUNIKATION AV RISK. någon gång under en dag som morgondagen, (2) att det väntas komma regn*

(410)

(411) '

(412)

(413)

(414) =%

(415)

(416) *

(417) 30 % av de kommande 24 timmarna. Den första tolkningen är den av meteorologer avsedda och således den korrekta. Inom sjukvården har det visat sig att varken patienter eller läkare till ful

(418)

(419) '

(420) * *

(421)

(422)

(423)

(424)

(425)

(426)

(427) studier pekar på att detta format bör ersättas av frekvensbaserad riskkom* Y

(428) ^

(429) !""! !"#% 7

(430)

(431) formera en patient om ett läkemedels tioprocentiga risk att orsaka huvudvärk som biverkning. När läkaren talar i procentuella termer ställs patienten inför

(432)

(433) / ' O

(434) '

(435) ' andelen av alla behandlade patienter? Bör man räkna med att drabbas av huvudvärk var tionde gång man tar medicinen? Eller kommer huvudvärken *

(436) #"| ~+

(437) berättar, att för tiotal patienter som hen har behandlat med läkemedlet i fråga har en patient någon gång upplevt huvudvärk som biverkning av medicinen,

(438)

(439)

(440) Y

(441) ^

(442) !""!!"#% '

(443) O

(444)

(445) '

(446)

(447)

(448) * Vid kommunikation av biverkningsrisker är det ofta bättre att använda siffror, även för de mottagare som har svårt att förstå sannolikhetsinforma z

(449) _

(450) U*

(451) Q 7

(452) !"#% & * *

(453) *

(454)

(455)

(456)

(457)

(458)

(459)

(460) procentuella risker används tillsammans med en språklig beskrivning. En * / ' *@#| O z

(461) U*

(462) Q7

(463) !"#;%.

(464) '

(465)

(466) alltså vara bättre än ett enda. {

(467)

(468) {O'

(469)

(470) (

(471)

(472) till forskning om hur riskinformation bör presenteras på bästa sätt (som il*

(473)

(474)

(475)

(476) 2014.) Han argumenterar för ett mångfacetterat arbetssätt när det gäller risk* _

(477)

(478)

(479) *'' *

(480)

(481)

(482)

(483) Z *

(484)

(485) '

(486) Z*

(487)

(488)

(489) *

(490)

(491) O'

(492) z

(493) QO

(494) !"##%7

(495) . © FÖRFATTARNA OCH SIR. 73.

(496) PATRIC ANDERSSON & GUSTAV ALMQVIST. / ' '

(497) *

(498)

(499) Z*

(500) #3 En av utgångspunkterna är att de positiva och negativa effekterna som förknippas med en risk måste visualiseras samtidigt för att motverka s k inramningseffekter. En inram

(501) *

(502) * '

(503) *

(504) / ' ' Z '

(505) * / < QU

(506) #L9X< !"##%. Figur 1. .

(507)

(508) *

(509)

(510)

(511) nom att både täljare (grå) och nämnare (grå + vita) framgår samtidigt av bilden. Ett

(512) Z*

(513)

(514)

(515) |

(516) * '

(517) %7*

(518) /*

(519) O

(520)

(521) * OqC!"#;%. Genom att visualisera sannolikhetsinformation i form av frekvenser är (

(522) *

(523) '

(524)

(525)

(526)

(527) *

(528)

(529) {

(530) ''

(531) 7

(532) att ge ett exempel på hur både den absoluta och relativa riskreduktionen räknas fram går det att utgå från ett scenario där risken för att smittas av en =y

(533)

(534) {O'

(535)

(536) *

(537) q

(538)

(539)

(540) Z*

(541) #7

(542)

(543) / ' '

(544)

(545) Z*

(546)

(547)

(548)

(549) ( ] @*

(550) *

(551)

(552) . 74. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(553) 4 | PRESENTATIONSFORMATETS BETYDELSE VID KOMMUNIKATION AV RISK. (*

(554)

(555) Y beräkna skillnaden mellan proportionen av individer som drabbas av sjuk *

(556) / # #""" '

(557)

(558) % och proportionen av individer som får sjukdomen trots samma medicinering (t ex 32 av 1000 personer) uppgår den absoluta riskreduceringen i exemplet till 9 av 1000 personer eller 0,9 %. Genom att dividera den absoluta riskreduceringen (d v s 9 personer) med proportionen av individer som drabbas av sjukdomen utan behandling (d v s 41 personer) härleds den relativa

(559)

(560) *

(561) / '

(562) L#"!!

(563) !!|%.

(564) är förknippad med högre värden kommer det relativa riskreduceringsmåttet

(565)

(566)

(567)

(568) Y

(569) ^

(570) !""!% 7( / '

(571) *

(572)

(573)

(574) *''

(575) Sannolikheten för att bli miljonär genom att köpa en trisslott är en på miljonen (Svenska Spel, 2015). En liknande beräkning som ovan visar då att den som köper två trisslotter istället för en ökar sin relativa chans till en miljonvinst med 100 % (d v s från en på miljonen till två på miljonen). Den absoluta chansen ökar emellertid endast med 0,0001 %. Den som tänker ”om jag köper en lott till så dubblar jag min chans till en miljonvinst” (d v s relativ chans) borde förmodligen istället tänka ”om jag köper en lott till så ökar jag min chans till en miljonvinst med en på miljonen” (d v s absolut chans). .

(576) '

(577) >

(578)

(579) *

(580)

(581) * >

(582)

(583) '

(584) &

(585)

(586)

(587)

(588)

(589) .

(590) *

(591)

(592)

(593)

(594)

(595)

(596)

(597) går hem”. Ett snarlikt presentationsformat används också av vissa politis

(598)

(599)

(600) Z7F@ '

(601) ''

(602)

(603) matförändringar och dess miljömässiga effekter. En fördel med kvalitativa *

(604)

(605)

(606) ' .

(607)

(608)

(609)

(610) ''

(611)

(612)

(613) .*''

(614)

(615) *

(616)

(617)

(618)

(619)

(620) '

(621)

(622)

(623)

(624)

(625)

(626) *'' +

(627)

(628) ' ra skillnader mellan människor när det gäller att översätta kvalitativa sanno© FÖRFATTARNA OCH SIR. 75.

(629) PATRIC ANDERSSON & GUSTAV ALMQVIST. *

(630)

(631) (

(632) y

(633) et al., 2009). Exempelvis är tolkningen av de kvalitativa sannolikhetsut

(634) 7F@ ' (

(635) C* *C

(636) Qz

(637) !""L% Risk inom underrättelsearbete förmedlas ofta i språkliga presentationsformat, som ofta är behäftade med brister, särskilt när organisationerna själva

(638)

(639) '

(640)

(641) * 7

(642)

(643) '

(644) riskpresentationsformat ska fungera måste det tas fram induktivt genom att utgå från vanliga människors spontana bedömningar (Ho, Budescu, Dhami Q *

(645)

(646) % Dessa nedslag i forskningen kring riskkommunikation påvisar att presen

(647)

(648)

(649)

(650)

(651)

(652) F*

(653)

(654)

(655)

(656)

(657) '

(658) O

(659)

(660)

(661)

(662) '

(663) Z

(664) optimalt format. De två empiriska studier som följer bekräftar denna mer '

(665)

(666)

(667)

(668) * . Kan frekvensformat leda till bättre riskbedömningar i ekonomiska beslutsmiljöer?

(669) *

(670)

(671)

(672)

(673)

(674)

(675) sannolikhetsinformation när den presenteras i frekvensformat. Generellt har detta format visat sig framgångsrikt när det gäller att kommunicera risker an

(676) Z. *

(677)

(678) ning kring naturliga frekvenser noterar att få empiriska studier om formatets

(679)

(680)

(681)

(682)

(683) * (

(684) {] Q Jacobs, 2015). Därför är det befogat att undersöka, huruvida frekvensformatet också är användbart när det gäller att hjälpa individer att bättre förstå sannolikhetsinformation om risk i ekonomiska beslutsmiljöer. Denna ansats är i linje med en beteendeekonomisk forskningsinriktning som hävdar, att en s k välvillig och enkel omstrukturering av beslutsinformation kan bidra till, att allmänheten fattar bättre beslut angående såväl ekonomi som hälsa U

(685) QO* !""9%{

(686)

(687) * '*

(688) 76. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(689) 4 | PRESENTATIONSFORMATETS BETYDELSE VID KOMMUNIKATION AV RISK. verksamheten hos den brittiska organisationen Behavioural Insights Team (BIT), som sedan år 2010 studerar hur den offentliga sektorn och politiska åtgärder kan göras mer effektiva med hjälp av enkla beteendemässiga interventioner4. Nedan redogörs för resultaten av två explorativa studier om effekterna av att ge individer riskinformation i form av frekvenser. De två undersökta miljöerna avser utvärdering av fonder respektive satsningar på sportspel med odds. Den ena studien använder ett renodlat frekvensformat medan den andra tillämpar ett frekvensformat med visualiseringsstöd.. Svårt att bedöma fonders risknivåer – även med hjälp av frekvenser O #L9">

(690)

(691) q&UO>

(692) 5

(693)

(694) europeiska fondmarknaden. Under senare år har EU successivt utökat och

(695) (*'

(696)

(697)

(698) q&UO>

(699) 7

(700) .>

(701) *

(702)

(703) de sig avsevärt mellan medlemsländerna, varför mer harmonisering ansågs önskvärd. Ett av inslagen i EU-direktiven är ett krav på att värdepappers

(704) >

(705) '

(706) Z

(707)

(708)

(709) ' för konsumenterna. Dessa direktiv har bl a införlivats i svensk lag. O' Z

(710)

(711) ' *

(712)

(713) {

(714)

(715)

(716) '

(717) > > dikator ska användas. Denna indikator kallas för SRRI-skalan (efter vad ' O ]

(718) &

(719) % *

(720) (*

(721)

(722) Z

(723) '

(724)

(725) visa volatiliteten i en fonds värde. Volatilitet är ett mått för spridningen i ett värdepappers avkastning, där hög volatilitet motsvarar hög variation. Varje steg på SRRI-skalan motsvaras av ett förutbestämt volatilitetsintervall, som sträcker sig från lågt till högt. Vid tidpunkten i fråga var värdepappers volatilitet väl känt som ett svårförståeligt begrepp, både bland experter och

(726) O

(727) Q

(728) !"";XY QU !""M%

(729)

(730)

(731) ] '@]]] *

(732) * ;q&UO

(733)

(734)

(735)

(736)

(737)

(738) q & &U

(739)

(740) O *

(741) q&UO>

(742)

(743) '

(744) '''

(745)

(746) © FÖRFATTARNA OCH SIR. 77.

(747) PATRIC ANDERSSON & GUSTAV ALMQVIST. y *

(748)

(749) .*

(750) ' q !""L !"#;% konstaterade EU därför att en värdepappersfonds risknivå lämpligen borde operationaliseras med SRRI-skalan. Det är lätt att förstå ambitionen att göra volatilitet begriplig med en (

(751) '

(752) O Z praktiska skäl att också utreda alternativa tillvägagångssätt. SRRI-skalan åstadkommer t ex ingen egentlig spridning inom en och samma värdepappersfondsklass. När det gäller aktiefonder visar vår genomgång nedan att *

(753)

(754) Z'

(755)

(756)

(757) / samma risknivå: sex på en sjugradig skala. Dessutom strider tron på ett enda renodlat presentationsformat av riskinformation mot den mångfacetterade

(758)

(759) *

(760)

(761) nämnda litteraturöversikt. Inspirerade av dessa forskningsrön frågade vi oss därför om fonders risk skulle uppfattas annorlunda om riskinformationen även presenterades i form av frekvenser. En annan fråga gällde huruvida individer på basis av endast grundläggande fondinformation skulle göra bedömningar som överensstämde med samma fonders absoluta risknivåer. Den grundläggande informationen bestod av en graf över fondens prisutveckling tillsammans med risk- och avkastningsmått i form av fondvärdets standardavvikelse, fondens Sharpekvot och betavärde (för en relaterad diskussion av relationen mellan risk och avkastning se t ex Sharpe, 1964).6 7

(762)

(763)

(764)

(765)

(766) *

(767) !"#; ] baserat experiment med 56 handelshögskolestudenter (varav 22 kvinnor), som erhöll uppgiften att skatta risknivåerna för sju fonder. Bedömningsuppgifterna konstruerades i enlighet med s k representativ undersökningsdesign (Brunswik, 1955). Närmare bestämt insamlades data om de 3 060 fond

(768) '

(769) 7

(770)

(771)

(772) *

(773) sin respektive risknivå enligt SRRI-skalan och rangordnades sedan utifrån kapital under förvaltning. Därefter utvaldes de största fonderna på respektive risknivå. Deras dagliga stängningskurser under den gångna femårsperioden dokumenterades och indexerades (där 1 juli 2010 = index 100). 6 Sharpekvot är ett mått på riskjusterad avkastning. Betavärdet är ett mått på ett värdepappers marknadsrisk (d v >

(774) Z

(775)

(776)

(777) %C

(778)

(779)

(780) *

(781)

(782) '''

(783)

(784) (

(785) referensindex baserat på marknadsportföljen.. 78. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(786) 4 | PRESENTATIONSFORMATETS BETYDELSE VID KOMMUNIKATION AV RISK. Standardavvikelse (5 år): 3,83 % Sharpe Ratio (3 år): 1,77 Beta: 0,9 Figur 2. . / ' '

(787)

(788)

(789) Z *''

(790) { Z*

(791)

(792)

(793) '= SRRI-skalan. Grafen avser ett index över dess värdeutveckling under de gångna fem åren.. 7

(794)

(795) /

(796)

(797)

(798)

(799)

(800) * fram. Graferna kompletterades med respektive fonds senast dokumenterade standardavvikelse, Sharpekvot och betavärde.7 Sedan konstruerades frekvensformatet genom att fondernas värdeförändringar per vecka beräknades och sedan kategoriserades i olika procentinter*

(801)

(802)

(803) (

(804) *

(805)

(806) !$"

(807) % 7

(808)

(809) '

(810)

(811) '*

(812) * *

(813)

(814) / ' en risknivå på 3 enligt SRRI-skalan).. M& '@]]]

(815)

(816) . © FÖRFATTARNA OCH SIR. 79.

(817) PATRIC ANDERSSON & GUSTAV ALMQVIST. • • • • •. 10 av 260 veckor har dess värde ökat med 0,15 – 0,25 % 154 av 260 veckor har dess värde ökat med mindre än 0,15 % 6 av 260 veckor har dess värde varit helt oförändrat 83 av 260 veckor har dess värde minskat med mindre än 0,15 % 7 av 260 veckor har dess värde minskat med 0,15 – 0,25 %. Studenterna delades slumpmässigt in i två deltagargrupper med två olika slags presentationsformat. Experimentgruppen med 25 deltagare gavs tillgång till både den generella informationen och frekvensinformationen i samma format som i punktlistan ovan. Kontrollgruppen med 31 deltagare erhöll

(818)

(819) Z

(820)

(821)

(822)

(823) '

(824) ' (*

(825)

(826) #

(827) M

(828) risk”. O

(829)

(830) Z*

(831) =

(832) *(

(833)

(834)

(835) deltagargrupperna överlag väl kalibrerade med fondernas absoluta risk så länge denna var jämförelsevis låg (d v s på risknivå 1 – 4 enligt SRRI-ska%

(836)

(837)

(838)

(839) '

(840)

(841) stämde överens med den normativa utgångspunkten (d v s volatiliteten utifrån SRRI-skalan). Perfekt kalibrering motsvarar exakt överensstämmelse. + '

(842)

(843)

(844)

(845)

(846)

(847)

No results found