Följande rapporter kan laddas ner alternativt beställas från Handelsbankens webbplats www.handelsbanken.se/ir: tÌSTSFEPWJTOJOHBS tEFMÌSTSBQQPSUFS tSJTLSBQQPSUFS tCPMBHTTUZSOJOHTSBQQPSUFS tGBLUBCÚDLFS

Full text

(1)2009 Årsredovisning.

(2) Året i korthet t Rörelseresultatet minskade till 13 727 miljoner kronor (15 326) t Resultatet före kreditförluster ökade med 3 procent till 17 115 miljoner kronor (16 661) t Kreditförlustnivån ökade till 0,21 procent (0,11) och kreditförlusterna uppgick till -3 392 miljoner kronor (-1 605) t Räntabiliteten på eget kapital för total verksamhet uppgick till 12,6 procent (16,2) t Intäkterna ökade med 8 procent till 32 335 miljoner kronor (29 890) t Intäkterna i Storbritannien översteg för första gången 1 miljard kronor t Räntenettot ökade med 14 procent till 22 000 miljoner kronor (19 223) t Medelvolymen utlåning steg med 8 procent och hushållsinlåningen ökade med 16 procent t Provisionsnettot steg med 9 procent till 7 393 miljoner kronor (6 795) t Kapitalbasen uppgick till 121,8 miljarder kronor och kapitaltäckningsgraden enligt Basel II steg till 20,2 procent (16,0) t Primärkapitalet ökade med 9,7 miljarder kronor till 85,6 miljarder kronor och primärkapitalrelationen enligt Basel II ökade till 14,2 procent (10,5) t Resultatet efter skatt för total verksamhet uppgick till 10 244 miljoner kronor (12 131) och resultatet per aktie till 16,44 kronor (19,46) t Styrelsen föreslår en utdelning på 8,00 kronor per aktie (7,00) t )BOEFMTCBOLFOIBEFEFOÚKEBTUFCBOLLVOEFSOBJ/PSEFOPDI4UPSCSJUBOOJFOFOMJHU4,*&14*. ÅRSSTÄMMA (BOLAGSSTÄMMA). FINANSIELL INFORMATION. 1MBUT(SBOE)ÙUFM 7JOUFSUSÊEHÌSEFO JOHÌOH3PZBM 4UBMMHBUBO 4UPDLIPMN 5JE 5PSTEBHFOEFOBQSJMLMPDLBO. Följande rapporter kan laddas ner alternativt beställas från Handelsbankens webbplats www.handelsbanken.se/ir: tÌSTSFEPWJTOJOHBS tEFMÌSTSBQQPSUFS tSJTLSBQQPSUFS tCPMBHTTUZSOJOHTSBQQPSUFS tGBLUBCÚDLFS. Anmälan om deltagande. "LUJFÊHBSFTPNÚOTLBSEFMUBJTUÊNNBOTLB tWBSBJOGÚSEJEFOBW&VSPDMFBS4XFEFO"# UJEJHBSF71$"# GÚSEBBLUJFCPLFOTFOBTUGSFEBHFOEFOBQSJM tBONÊMBTJHUJMM 4UZSFMTFTFLSFUBSJBUFU )BOEFMTCBOLFO ,VOHTUSÊEHÌSETHBUBO 4UPDLIPMN UFMFGPO FMMFSWJBJOUFSOFU XXXIBOEFMTCBOLFOTFCPMBHTTUBNNB TFOBTUGSFEBHFOEFO BQSJMLMPDLBO "LUJFÊHBSFTPNMÌUJUGÚSWBMUBSSFHJTUSFSBTJOBBLUJFSNÌTUFEFTT VUPN GÚSBUUÊHBSÊUUBUUEFMUBJTUÊNNBO CFHÊSBBUUUJMMGÊMMJHU GÚSBTJOJEFOBW&VSPDMFBSGÚSEBBLUJFCPLFO"LUJFÊHBSFONÌTUF VOEFSSÊUUBGÚSWBMUBSFOIÊSPNJHPEUJEGÚSFEFOBQSJM EÌTÌEBOJOGÚSJOHTLBWBSBWFSLTUÊMME Utdelning. 4UZSFMTFOGÚSFTMÌSTPNBWTUÊNOJOHTEBHGÚSVUEFMOJOHUJTEBHFOEFO NBK#FTMVUBSTUÊNNBOJFOMJHIFUNFEGÚSTMBHFU CFSÊLOBT VUEFMOJOHFOTLJDLBTVUBW&VSPDMFBSGSFEBHFOEFONBK. Svenska Handelsbanken AB (publ) Organisationsnummer: 502007-7862 Styrelsens säte: Stockholm www.handelsbanken.se This Annual Report is also available in English.. KALENDER 2010. 18 februari 28 april 29 april 20 juli 20 oktober. Bokslut Delårsrapport januari–mars Årsstämma Delårsrapport januari–juni Delårsrapport januari–september.

(3) Innehåll Sidan VD-ord. 2. Idé, arbetssätt och organisation. 6. Mål, medel och utfall. 7. Styrka och stabilitet. 8. Tillväxt. 9. Marknad. 10. ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE. Handelsbanken i samhället. 11. Etik och socialt ansvarstagande. 12. Nöjdast kunder år efter år. 13. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Innehåll Förvaltningsberättelse. 14. Verksamhetens utveckling. 15. 5-årsöversikt Koncernen. 18. Nyckeltal per år. 20. Utveckling per kvartal. 21. Segmentinformation. 22. Kontorsrörelsen i Sverige. 23. Kontorsrörelsen utanför Sverige. 25. Handelsbanken Capital Markets. 32. Handelsbanken Kapitalförvaltning. 34. Innehåll Bolagsstyrning. 37. Bolagsstyrningsrapport 2009. 38. Styrelsen. 50. Koncernledning. 52. Aktien och ägarna. 53. Medarbetare. 55. Miljöarbete. 57. FINANSIELLA RAPPORTER. Innehåll Koncernen. 59. Resultaträkning Koncernen. 60. Totalresultat Koncernen. 61. Balansräkning Koncernen. 62. Förändring i eget kapital Koncernen. 63. Kassaflödesanalys Koncernen. 64. Noter Koncernen. 65. Innehåll Moderbolaget. 119. Resultaträkning Moderbolaget. 120. Balansräkning Moderbolaget. 121. Förändring i eget kapital Moderbolaget. 122. Kassaflödesanalys Moderbolaget. 123. 5-årsöversikt Moderbolaget. 124. Noter Moderbolaget. 125. Förslag till vinstdisposition. 151. ÖVRIGT. Revisionsberättelse. 152. Kontor och kontorschefer. 153. Adresser. 159. Definitioner och förklaringar. 160. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. 1.

(4) VD-ORD. 2009. t CMFWÌSFUEÌEFOHMPCBMBmOBOTLSJTFOTVDDFTTJWUÚWFSHJDLJFOEKVQMÌHLPOKVOLUVSPDIPSPOGÚS inställda betalningar inte längre enbart rörde enskilda personer och företag – utan också hela länder. t 'ÚS)BOEFMTCBOLFOQSÊHMBEFTÌSFUBWLPOKVOLUVSFOTEÊNQBOEFFGGFLUQÌEFCFmOUMJHBLVOEFSOBT affärsaktiviteter, men detta kunde pareras med en fortsatt förbättrad produktivitet i banken och en fortsatt god tillströmning av nya kunder. t 7JGPSUTBUUFBUUWÊYBQÌWÌSBIFNNBNBSLOBEFSVUBOGÚS4WFSJHF*4UPSCSJUBOOJFOÚWFSTUFHGÚSGÚSTUB gången intäkterna 1 miljard kronor. t )BOEFMTCBOLFOTSÊOUBCJMJUFU NÊUUTPNBWLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMGÚSUPUBMWFSLTBNIFU WBSTUBCJMPDI tvåsiffrig varje kvartal under det gångna året. För helåret blev räntabiliteten 12,6 procent. Rörelseresultatet för 2009 blev 13,7 miljarder kronor. t 7ÌSUQSJNÊSLBQJUBMÚLBEFVOEFSÌSFUNFE NJMKBSEFSLSPOPS,BQJUBMCBTFOVQQHJDLUJMM NJMKBSEFS kronor och kapitaltäckningsgraden enligt Basel II steg till 20,2 procent. t 3FTVMUBUFUQFSBLUJFNJOTLBEFGSÌO LSPOPSUJMM LSPOPS.JOTLOJOHFOGÚSLMBSBTGSÊNTUBWÚLBde kreditförluster. t 3FTVMUBUFUJOOFCBSBUU)BOEFMTCBOLFO GÚSFÌSFUJSBE LMBSBEFGÚSFUBHTNÌMFUBUUIBFOCÊUUSFSÊOUBbilitet än genomsnittet för våra konkurrenter.. Finanskrisen är nu inne på sitt fjärde år. År 2009 har präglats av både finanskris och lågkonjunktur. Under denna period har Handelsbanken haft förmåga att både växa, öka kundnöjdheten och stärka balansräkningen. Rörelseresultatet för 2009 minskade med 10 procent till 13 727 miljoner kronor (15 326) till följd av ökade kreditförluster samt för att vi 2008 hade realisationsvinster av engångskaraktär på knappt 1 miljard kronor. Resultatet före kreditförluster ökade dock med 3 procent till 17 115 miljoner kronor (16 661). Starkt bidragande till denna resultatökning före kreditförluster var det faktum att räntenettot steg med 14 procent och provisionsnettot med 9 procent i koncernen. Kontorsrörelsen utanför Sverige ökade sitt räntenetto med hela 28 procent. Ökningen i provisioner förklaras främst av ett stigande courtage. Även om mycket gått vår väg under det gångna året så är utvecklingen vad gäller kreditförluster en besvikelse. För hela året uppgick de till -3 392 miljoner kronor eller 0,21 procent av vår utlåning.. 2. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. FINANSKRIS. Med relativt jämna mellanrum, vart 15:e år ungefär, tycks finanssektorn, ofta i en högkonjunktur missbedöma riskerna i sin kreditgivning så kraftfullt att man kan tala om en finansiell kris. En minsta gemensam nämnare inför dessa kriser tycks vara att finanssektorn försökt växa snabbare än den reala ekonomin. Personligen har jag alltid varit skeptisk till idéer som ser den finansiella sektorn som en egen bransch, vilken som helst. Enligt min uppfattning är i första hand banksystemet en stödfunktion till den reala ekonomin. Det vill säga, sund bankverksamhet innebär att man går i takt med den naturliga tillväxt som finns hos hushåll och företag. Det som i grunden legitimerar en banks verksamhet är förmågan att ta hand om sparmedel, från de som vill skjuta upp sin konsumtion, och låna ut dessa till företag samt hushåll som vill konsumera eller investera nu. Att omfördela sparande i tiden blir därmed huvuduppdraget för en vanlig bank, det som många skulle kalla riktig bankverksamhet..

(5) VD-ORD. Handelsbanken försöker inte vara något annat än en riktig bank, vi försöker inte växa ur vår roll som en stödfunktion åt den verkliga, reala ekonomin. Därmed växer en bank som vår i takt med den reala ekonomin och i takt med våra kunder. Däremot – om kunden själv vill ta större risk mot högre avkastning eller prova nya sparformer eller tillgångsslag – så kan vi självklart erbjuda ett brett utbud. Vi är till exempel marknadsledande inom mäklade sparprodukter såsom warranter, kapitalgaranterade produkter, certifikat, aktier och börshandlade fonder, så kallade ETF:er. Men det är alltid kunden, som utifrån sin egen riskvillighet, väljer hur sparkapitalet ska placeras. Väljer kunden sparkonto, så gör kunden det eftersom kunden eftersträvar hög likviditet och samtidigt prioriterar låg risk. Kunden vill kort sagt ha en riskfri placering. Därför har Handelsbanken, givet de oroliga tiderna, nu en likviditetsreserv som överstiger våra privatkunders kontotillgodohavanden. Vi behöver således inte sälja en tillgång över en marknad, som kanske just då inte fungerar, för att kunna förfoga över motsvarande pengar, det vill säga betala ut sparmedel till privatkunder. STABILA FINANSER. Den nuvarande finanskrisen inleddes med att priset på kreditoch likviditetsrisker började stiga i början av 2007. I månadsskiftet januari/februari 2007 påbörjade vi i Handelsbanken ett arbete i syfte att förbereda oss inför en av de återkommande finanskriserna. Detta arbete innebar bland annat att vi förlängde vår funding och etablerade flera kapitalmarknadsprogram i syfte att öka vår. handlingsfrihet. Vi kontaktade och lärde känna fler tänkbara investerare till våra långa obligationsprogram. Kort sagt vi breddade och fördjupade vår fundingbas. Vi stärkte kapitalet genom att minska kapitalbindningen i tillgångar som inte var direkt hänförliga till vår kärnaffär. Bland annat så avvecklade vi vår obligationshandel i USA under andra halvåret 2007 och början av 2008. Försäljningen av SPP bidrog till både minskad kapitalbindning och en realisationsvinst om 4,1 miljarder kronor. Lividitetsreserver har under perioden successivt byggts upp i form av tillgodohavanden i Riksbanken och ytterligare en handfull centralbanker. Sedan sommaren 2007 har vi varje vecka varit nettoutlånare i den svenska interbankmarknaden. VÄLVÅRDAD BALANSRÄKNING. Under det gångna året har vi haft tillgång till ett brett spektrum av finansieringskällor. Vårt förtroende på de internationella kapitalmarknaderna är fortsatt stort och efterfrågan på våra obligationer och certifikat har tidvis varit större än vad vi haft behov av att emittera. Våra likviditetsreserver är stora och tryggt placerade i flera centralbanker. Vi har under hela 2009 varit nettoutlånare till svenska staten. Handelsbanken har under finanskrisen inte erhållit statligt bankstöd eller deltagit i statliga garantiprogram. Vår balansräkning är helt och hållet strukturerad på kommersiella villkor. Det riskbärande kapitalet – kapitalbasen – uppgick vid årsskiftet till 121,8 miljarder kronor eller 20,2 procent av våra riskvägda tillgångar enligt Basel II. Det är, en i internationell jämförelse, hög nivå.. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. 3.

(6) VD-ORD. Oavsett hur vi väljer att mäta så hade Handelsbanken vid utgången av 2009 en starkare balansräkning än vad vi hade vid ingången av finanskrisen i början av 2007. Detta har kunnat ske utan kapitaltillskott från våra ägare. KUNDMÖTET – MER VARIERAT ÄN NÅGONSIN. Kunderna använder sig av fler sätt än någonsin för att kontakta banken. De vanligaste är internettjänsten, besök på bankkontoret, ringa till banken eller helt enkelt använda kortet när en vara ska betalas på nätet eller i butik. För Handelsbanken är det viktigt att kunna erbjuda kunden marknadens bästa tillgänglighet. Oavsett vilket sätt kunden valt att kontakta oss på vid just det tillfället så eftersträvar vi att lösa kundens ärende på ett enkelt och okomplicerat sätt, utan onödig byråkrati. Tillgänglighet och enkelhet är utgångspunkter för det servicekoncept som tar avstamp i det lokala bankkontorets relation med kunden. Detta decentraliserade arbetssätt, där i stort sett alla affärsbeslut i banken tas på det lokala kontoret innebär en mängd fördelar. En fördel är att ingen i banken har ett bättre beslutsunderlag än våra kontorschefer, som väl känner sina kunder och sin lokala marknad. För kunden är det också en tillgänglighetsfråga; kunden vill träffa den som fattar beslutet – inte ett ombud. Även om kvälls- och lördagsöppna kontor blir allt vanligare i Handelsbanken, så finns det tider på dygnet då kontoren av olika skäl måste vara stängda. Därför startade vi för några år sedan Handelsbanken Direkt Personlig Service, som nu är fullt utbyggt. 4. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. för både privat- och företagskunder. Dit kan kunderna ringa alla dagar i veckan, alla tider på dygnet och få hjälp och råd av rutinerade banktjänstemän. Handelsbanken Direkt Personlig Service leds också av en erfaren kontorschef. För våra kunder är det viktigt att själva kunna välja – från gång till gång – på vilket sätt de önskar kontakta banken. Att fritt kunna välja mellan att besöka det lokala kontoret, ringa och tala med en erfaren banktjänsteman eller logga in sig på kontorets webbtjänst, är mycket uppskattat av kunderna. Kunderna säger det själva i de kundundersökningar som det oberoende institutet SKI/EPSI gör varje år på alla våra hemmamarknader, då man mäter nöjdheten bland privat- och företagskunder. Även under det gångna året låg Handelsbanken i topp på alla våra hemmamarknader. Särskilt stort var avståndet till våra konkurrenter i Storbritannien. PÅ 43 ORTER ÄR VI ENSAMMA OM ATT HA BANKKONTOR. Just kombinationen av att erbjuda banktjänster både lokalt på kontoret, på kontorets hemsida samt per telefon dygnet runt skapar enorma möjligheter att driva det lokala kontoret effektivt med en hög servicenivå. Kunderna uppskattar självklart om det finns ett bankkontor på orten där kunden bor eller driver sitt företag. Vi har idag det i särklass största kontorsnätet i Sverige. På 43 orter är vi ensamma om att ha bankkontor och vi har inga planer på att minska vårt kontorsnät. Snarare tvärtom..

(7) VD-ORD. VI VÄXER – UTAN ATT DET KNAKAR. Vi expanderar vår affär genom att i första hand växa kontor för kontor; vi rekryterar en duktig kontorschef, gärna med lokal anknytning, och ger denne ett mycket fritt mandat att själv välja hur kontoret just på den orten ska bygga Handelsbankens lokala affär. Det nya kontoret får omedelbart tillgång till hela koncernens samlade kompetens, produktbredd och finansiella styrka samt kan därför mycket snabbt och till låg kostnad börja göra affärer. Vi utnyttjar således våra skalfördelar och växer till låg risk och begränsad kostnad. Eller enklare uttryckt: vi växer utan att det knakar. Denna modell för tillväxt har successivt vuxit fram och förfinats de senaste 20 åren. Först Norge, sedan Finland och Danmark och nu Storbritannien. Kontorsrörelsen utanför Sverige hade under 2009 intäkter om 9,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 35 procent av intäkterna i kontorsrörelsen totalt. I Storbritannien öppnar vi kontinuerligt nya kontor. Antalet kontor var 62 stycken vid utgången av 2009, väl spridda i ett rikstäckande nät. Detta kan i jämförelse med de stora brittiska clearingbankerna te sig som väl lite, då de har kontorsnät omfattande 1 500–2 500 kontor. Denna jämförelse haltar dock då kontor med en beslutanderätt i kreditoch kundfrågor motsvarande ett kontor i Handelsbanken UK uppskattas till cirka 100–150 stycken i dessa brittiska banker. Storbritannien representerar en för Handelsbanken synnerligen attraktiv marknad och tillväxtmöjlighet. Det finns ett stort antal orter med ett potentiellt tillräckligt omfattande kundunderlag. I denna marknad översteg våra intäkter för första gången 1 miljard kronor. STÖRSTA KREDITGIVAREN TILL SVENSKA FÖRETAG. Vi har lyckats vinna många nya kunders förtroende. Under det gångna året har tillströmningen av nya kunder varit fortsatt stor. Med en marknadsandel på 26,8 procent är Handelsbanken fortsatt svenskt näringslivs största kreditgivare och vi ökar vår nyutlåning på en krympande marknad.. Banken var fortsatt ledande råvarumäklare och antalet kunder som handlar råvaror med oss ökade med 34 procent. Banken blev också medlem av den nordiska elbörsen Nord Pool och kan därmed erbjuda kunderna riskhantering av elpriser. Inom strukturerade produkter var Handelsbanken i Sverige under 2009 största aktör med en marknadsandel på 25 procent av den börsnoterade nyförsäljningen. Bankens omsättning på warrant- och certifikatmarknaden ökade samt vår marknadsandel var för dessa produktområden 74 procent i Sverige och 56 procent i Norden. TILL SIST.... Allt detta sammantaget gör att vi även för 2009 klarar vårt företagsmål, nämligen att ha en högre lönsamhet än genomsnittet för våra konkurrenter. För det vill jag här tacka alla kollegor i banken för en gedigen insats under 2009. Jag vill också tacka alla våra kunder – både de som har varit med oss ett tag och de som kommit till oss under året – för att vi fått förtroendet att vara deras bank. Vi ska göra vårt yttersta för att försöka motsvara – helst också överträffa – deras förväntningar kommande år. Vi ska göra det genom att fortsätta försöka bli lite bättre, kanske lite större, men med fortsatt stabila finanser och ännu lite mer tillgänglighet.. Pär Boman Stockholm i februari 2010. FRAMGÅNGSRIKA SPECIALISTER. År 2009 blev det mest framgångsrika året för specialisterna i vår investmentbank. Positionen på aktiemarknaden stärktes och marknadsandelarna ökade. I oberoende kundundersökningar rankas vår institutionella värdepappersaffär som nummer ett avseende svensk aktiehandel och som nummer två gällande nordiska aktier i USA, Storbritannien och Kontinentaleuropa. Aktiviteten på ränte- och valutamarknaden var hög och marknadspositionen stärktes även här. Den elektroniska kundhandeln ökade med 46 procent och servicenivån höjdes ytterligare vid införandet av 24-timmarshandel.. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. 5.

(8) IDÉ, ARBETSSÄTT OCH ORGANISATION. Handelsbankens idé Handelsbankens idé om hur man driver en framgångsrik universalbank bygger i grunden på en tilltro och respekt för den enskilde individen – såväl kund som medarbetare.. HANDELSBANKENS IDÉ. Handelsbankens idé om att driva bank bygger på en tilltro och respekt för den enskilde individen – såväl kund som medarbetare. När kunder och medarbetare får förtroende och möjligheter formas förutsättningarna för en lönsam affär. Handelsbanken bygger djupa och långsiktiga kundrelationer som kännetecknas av tillgänglighet, enkelhet och genuin omtanke. Handelsbanken är en universalbank och erbjuder därmed privat- och företagskunder finansiella produkter och tjänster på bankens hemmamarknader som är Sverige, Danmark, Finland, Norge och Storbritannien.. I Handelsbanken står kunden i fokus – inte enskilda produkter. För att få och bibehålla nöjda kunder krävs att banken har ett brett utbud av produkter och tjänster av hög kvalitet. Sedan ett par år tillbaka har banken därför förtydligat det ansvar centrala affärsområden och produktägare har för att ta fram konkurrenskraftiga produkter inom just sina områden. Kravställare är de rutinerade banktjänstemän som på sina respektive kontor dagligen möter kundens förväntan. Banken har fem affärsområden; Handelsbanken Capital Markets, Handelsbanken Finans, Handelsbanken International, Handelsbanken Kapitalförvaltning och Stadshypotek.. ARBETSSÄTT. KREDITPOLITIK. Tron på människans vilja att alltid göra sitt bästa och förmåga att fatta rätt beslut vid rätt tillfälle utgör grunden för den starka decentraliseringen i banken – ett arbetssätt som skapar delaktighet och arbetsglädje. Alla affärsbeslut som rör enskilda kunders relationer med banken utgår från kundens behov och fattas på det lokala kontoret. Handelsbankens arbetssätt och organisation utgår från bankkontorens ansvar för enskilda kunder, inte från centrala avdelningars ansvar för produktområden eller marknadssegment. Det är kontoret som är banken. Ingen vet bättre än det lokala bankkontoret vad som efterfrågas på den lokala marknaden och av den anledningen förekommer sällan centrala marknadsplaner eller marknadsföringskampanjer. Detta arbetssätt har Handelsbanken konsekvent och framgångsrikt tillämpat i många år.. Medan affärsbesluten är starkt decentraliserade är bankens kreditpolitik gemensam för hela koncernen och därför centraliserad. I Handelsbanken startar alltid kreditprocessen på det kontor som har ansvaret för kunden. Cirka 94 procent av kreditbesluten fattas av kontorschefen. Vid större krediter tas beslut på regional eller central nivå beroende på hur stor krediten är, men samtliga krediter kräver ett tillstyrkande av kontorschefen på kundansvarigt kontor. Bedömningen av kreditrisken utgår alltid från kundens återbetalningsförmåga. Svag återbetalningsförmåga kan aldrig accepteras med argumentet att banken erbjudits god säkerhet eller höga marginaler. Kravet på god kreditkvalitet åsidosätts aldrig för att nå högre kreditvolym. Handelsbanken är en relationsbank och är övertygad om nyttan av långsiktiga kundrelationer. Bankens grundläggande syn är därför att behålla de beviljade krediterna i den egna balansräkningen och inte sälja dem vidare.. ORGANISATION. Ansvaret för kunden ligger alltid på det lokala bankkontoret, men oavsett var en medarbetare arbetar i organisationen är syftet detsamma – att uppfylla kundens behov. Vissa kundönskemål kan kräva specialistkunskaper och då kan kontoret delegera affärsansvaret till en regional enhet eller ett centralt affärsområde. Samspelet mellan bankkontoren och centrala affärsområden/ avdelningar skapar en dynamik i organisationen som gynnar kunden.. Centrala avdelningar och staber. 6. HANDELSBANKEN. Centrala affärsområden och produktägare. O. ÅRSREDOVISNING 2009. SYNEN PÅ RISK. Handelsbanken har låg risktolerans. Banken undviker att göra affärer med hög risk även om ersättningen ur det korta perspektivet är hög. Under en lång rad av år har detta resulterat i lägre kreditförluster och jämnare resultatutveckling än jämförbara banker.. Regionala huvudkontor. Kontor. KUND.

(9) MÅL, MEDEL OCH UTFALL. Mål och måluppfyllelse 2009 Handelsbankens mål är att ha bättre lönsamhet än genomsnittet för banker på hemmamarknaderna. Målet ska nås genom att banken har nöjdare kunder och samtidigt lägre kostnader än konkurrenterna.. ÖVERGRIPANDE MÅL Företagsmål. Handelsbankens mål är att ha högre räntabilitet på eget kapital än det vägda genomsnittet för jämförbara banker i Norden och Storbritannien.. Räntabilitet på eget kapital 1973–2009 % 30 25 20 15. Måluppfyllelse. Handelsbankens räntabilitet på eget kapital för total verksamhet uppgick till 12,6 procent (16,2). Även justerat för jämförelsestörande poster uppgick den till 12,6 procent (14,1). Motsvarande siffra för ett vägt genomsnitt av övriga stora nordiska banker var 4,1 procent (10,6).. 10 5 0. 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009. -5 -10 Handelsbanken. Övriga nordiska banker*. * För perioden fram till och med 2002 ingår endast svenska banker.. MEST NÖJDA KUNDER. Nöjd kund-index, privatkunder i Sverige. Banken ska nå lönsamhetsmålet genom att ha de mest nöjda kunderna. Kvaliteten och servicen på koncernens produkter och tjänster ska därför minst motsvara och helst överträffa kundernas förväntningar.. Index 80 70 60 50. Utfall. Handelsbanken fortsatte att ha de nöjdaste kunderna av storbankerna i Sverige. Det gäller både på privat- och företagssidan. Banken toppar dessa listor i alla nordiska länder och i Storbritannien. Nöjda kunder är ett mått på att Handelsbankens sätt att arbeta fungerar.. 40 30 20 10 0. -90 -91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 98-99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09. Handelsbanken. SEB, Nordea och Swedbank. MEST KOSTNADSEFFEKTIVA BANKEN Omkostnader. Kostnader/Intäkter, exklusive kreditförluster. Lönsamhetsmålet ska också nås genom att kostnadseffektiviteten ska vara högre än i jämförbara banker.. 70. %. 60 50. Utfall. Handelsbankens omkostnader i relation till intäkter för kvarvarande verksamhet uppgick till 47,1 procent (44,3). Motsvarande tal för ett genomsnitt av övriga stora nordiska banker var 51,0 procent (55,0). Handelsbanken var – liksom tidigare år – den av de stora börsnoterade nordiska bankerna som hade högst kostnadseffektivitet.. 40 30 20 10 0. 1999. 2000. 2001. Handelsbanken. TILLVÄXT Riktlinjer. Handelsbankens affär tar utgångspunkt i det lokala mötet med kunden. Det ter sig därför naturligt att öppna nya kontor på orter där banken inte tidigare varit verksam.. 2002. 2003. 2004. 2005. 2006. 2007. 2008. 2009. Genomsnitt nordiska banker exkl Handelsbanken. Antal nyöppnade kontor 45 40 35 30 25. Utfall. 20. Under det senaste året, som präglats av finanskrisen, öppnade Handelsbanken totalt nio nya kontor utanför Sverige. Under 2010 förväntas ökningstakten bli högre, framförallt i Storbritannien.. 15 10 5 0. 2003. Sverige. 2004. 2005. 2006. 2007. 2008. 2009. Utanför Sverige. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. 7.

(10) STYRKA OCH STABILITET. Stabila finanser och god likviditet Handelsbankens förmåga att hantera risker och bedriva en effektiv kapitalhantering är av stor betydelse för bankens lönsamhet. Att vara en bank med stabila finanser och god likviditet innebär en styrka att kunna göra affärer oavsett konjunktur och andra omvärldsfaktorer.. Primärkapitalrelation. KAPITAL Policy. Handelsbanken ska ha en väl avvägd storlek på kapitalet. Bankens mål är att primärkapitalrelationen i Basel II på lång sikt ska vara mellan 9 och 11 procent. Utfall. Under året ökade primärkapitalrelationen i Basel II till 14,2 procent. Ökningen, som skett trots ökade affärsvolymer, har möjliggjorts av en stabil resultatutveckling och ett aktivt arbete med att minska riskerna.. % 15 12. 11%. 9. 9%. 6 3 0. 2008. 2009. LIKVIDITET. Handelsbankens veckovisa nettoposition gentemot Riksbanken. Handelsbanken ska kunna klara sig under minst en tolvmånadersperiod utan att låna upp nya pengar på de finansiella marknaderna.. mdkr 150. Utfall. 120 90. Handelsbanken har under året haft god tillgång till likviditet och har kontinuerligt varit nettoutlånare såväl till Riksbanken som andra centralbanker. Andelen lång upplåning har ökat sedan finanskrisen startade. Över 450 miljarder kronor finns dessutom snabbt tillgängliga genom bankens likviditetsreserv, vilket täcker likviditetsbehovet i mer än två år utan ny marknadsupplåning.. 60 30 0 v1. 2009. v 52. Kreditförluster i procent av utlåning 1997–2009. KREDITKVALITET. Handelsbanken har låg risktolerans. Detta innebär att krediternas kvalitet aldrig får åsidosättas för att nå högre volym eller högre marginal.. % 1,2 1,0 0,8. Utfall. 0,6. Kreditförlusterna uppgick till -3 392 miljoner kronor (-1 605). I relation till utlåningen uppgick kreditförlusterna till 0,21 procent (0,11). Motsvarande tal för övriga stora nordiska banker var 1,07 procent (0,35).. 0,4 0,2 0,0 -0,2. 1997. 2001. 1999. Handelsbanken. 2003. 2005. 2007. 2009. Övriga nordiska banker*. * För perioden fram till och med 2000 ingår endast svenska banker.. RATING. Nordiska bankers rating. Handelsbanken ska ha en hög rating hos de externa ratinginstituten. Utfall. Bankens långfristiga rating var oförändrad AA- hos Standard & Poor’s och Fitch med ”stable outlook”. Ratinginstitutet Moody’s sänkte under tredje kvartalet bankens långfristiga rating till Aa2 (Aa1) med ”stable outlook” och ratingen för finansiell styrka till C+ (B).. Standard & Poor’s. Fitch. Moody’s Finansiell Långstyrka* fristig. 31 december 2009. Långfristig. Kortfristig. Långfristig. Kortfristig. Kortfristig. Handelsbanken. AA-. A-1+. AA-. F1+. C+. Aa2. SEB. A. A-1. A+. F1. C-. A1. P-1. Nordea. AA-. A-1+. AA-. F1+. C+. Aa2. P-1. P-1. Swedbank. A. A-1. A+. F1. D+. A2. P-1. Danske Bank. A. A-1. A+. F1. C. Aa3. P-1. DnB NOR Bank. A+. A-1+. A+. F1. C. Aa3. P-1. * Bank Financial Strength Rating (BFSR) är en bedömning av respektive banks egen styrka, oberoende av stöd i någon form.. 8. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009.

(11) TILLVÄXT. Uthållig tillväxtmodell Handelsbankens affär tar utgångspunkt i det lokala mötet med kunden. Därför är det naturligt att öppna nya kontor på platser där banken inte tidigare varit verksam.. För att uppnå och bibehålla hög lönsamhet krävs tillväxt. Handelsbanken växer dels genom att hela tiden göra fler och bättre affärer på befintliga kontor, dels genom att öppna nya kontor på nya orter. Handelsbanken strävar inte efter att vara en massmarknadsbank. Bland annat av den anledningen är det viktigt att tillväxten sker på nya orter och inte genom att befintliga kontor söker sig till mer riskfyllda kundsegment.. UTHÅLLIG TILLVÄXTMODELL. Genom att prioritera organisk tillväxt i länder med stabil ekonomi och etablerad infrastruktur vill banken minimera den makroekonomiska risk som lätt kan bli resultatet av en snabb expansion i utvecklingsländer med mindre stabil ekonomi.. Under perioden 1995–2009 växte Handelsbanken på hemmamarknaderna utanför Sverige med 192 kontor, varav 153 var kontor som öppnats av banken. Dessa kontor har i genomsnitt uppnått positivt resultat inom 24 månader. Efter fem år redovisar ett nyöppnat kontor i genomsnitt ett resultat på drygt 14 miljoner kronor. Tio år efter öppnandet uppgår det genomsnittliga resultatet till 27 miljoner kronor per kontor. Från att tidigare öppnat ett 20-tal nya kontor per år ökade banken för tre år sedan expansionstakten och öppnade 46 nya kontor under 2007, varav 30 på bankens hemmamarknader. Därmed utvidgades den plattform av nystartade kontor som inom ett par år kommer att lämna positiva bidrag till bankens resultatutveckling. Under de senaste 24 månaderna, som präglades av finanskrisen, öppnade banken 34 nya kontor på hemmamarknaderna utanför Sverige. Majoriteten av de kontor banken öppnat de senaste åren ligger i Storbritannien. Vid årsskiftet hade Handelsbanken 62 brittiska kontor. Det som krävs för att starta ett nytt Handelsbankskontor är en skicklig kontorschef på en ort med mer än 10 000 invånare. Var orten ligger i landet spelar mindre roll. Och ännu finns många orter i Storbritannien som saknar ett Handelsbankskontor.. Resultatutveckling. Intäkts- och omkostnadsutveckling. ORGANISK TILLVÄXT. Handelsbanken har valt organisk tillväxt som grundläggande strategi – att växa kontor för kontor, kund för kund. Som komplement till detta kan Handelsbanken förvärva välskötta mindre banker under förutsättning att dessa kan integreras i bankens befintliga kontorsrörelse. Organisk tillväxt innebär att banken hela tiden växer men med låg risk och god kostnadskontroll. MINIMERA DEN MAKROEKONOMISKA RISKEN. Antal kontor. mnkr per kontor. Antal kontor. mnkr per kontor. 30. 50. 30. 60. 25. 40. 25. 50. 20. 30. 20. 40. 15. 20. 15. 30. 10. 10. 10. 20. 5. 0. 5. 10. -10. 0. 0 0. ålder. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. Antal kontor (UK) Antal kontor (Norden) Resultat före kreditförluster per kontor. Avser 153 kontor öppnade 1995–2009 på hemmamarknaderna utanför Sverige.. 0. ålder. 1. 2. 3. 4. 5. Antal kontor (UK) Omkostnader. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 0. Antal kontor (Norden) Intäkter. Avser 153 kontor öppnade 1995–2009 på hemmamarknaderna utanför Sverige.. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. 9.

(12) MARKNAD. Utvecklingen på bankens hemmamarknader Handelsbanken erbjuder finansiella produkter och tjänster i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Storbritannien. Dessa länder ser banken som hemmamarknader.. Handelsbanken har inte några mål för volym – varken i absoluta tal eller i form av marknadsandelar. Ambitionen är att vara den bank som bäst uppfyller kundens behov på varje ort där banken verkar. HEMMAMARKNADER. Handelsbankens hemmamarknader utgörs av de marknader där bankens 669 kontor i Sverige, Danmark, Finland, Norge och i Storbritannien erbjuder ett komplett utbud av finansiella produkter och tjänster. Utanför hemmamarknaderna driver affärsområdet Handelsbanken International kontorsrörelse i bland annat Tyskland och Nederländerna samt ger service till kunder från bankens hemmamarknader. Sammantaget har Handelsbanken verksamhet i 22 länder och är därmed den nordiska bank som har verksamhet i flest länder. MARKNADSUTVECKLINGEN I SVERIGE. Sverige är den största finansiella marknaden i Norden och representerar den enskilt största marknaden för Handelsbanken. Utlåning. Den största finansiella delmarknaden i Sverige utgörs av utlåning till hushåll. Här är Handelsbanken en av de ledande aktörerna. Bankernas utlåning till icke-finansiella företag i Sverige steg kraftigt under åren 2005–2008. Under dessa år av högkonjunktur var Handelsbankens ökningstakt mer försiktig. Sedan augusti 2008 fram till december 2009 minskade bankernas utlåning till företag i Sverige med 37 miljarder kronor samtidigt som Handelsbanken ökade utlåningen till företag i Sverige med 1 miljard kronor. Därmed befäste Handelsbanken positionen som största långivare till icke-finansiella företag i Sverige, med en marknadsandel på 26,8 procent. Sparandemarknaden. De svenska hushållens finansiella nysparande i fonder, försäkringar, obligationer, bankinlåning och PPM uppgick under årets nio första månader till 92 miljarder kronor. Av detta gick 19,4 miljarder kronor, eller 21 procent, till Handelsbanken som därmed var den näst största aktören avseende nysparande.. 10. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. Att ha pengar på konto i en trygg bank uppfattades som allt mer attraktivt under den rådande finanskrisen. Det gällde inte minst i Handelsbanken. Från hösten 2008 fram till december 2009 gick över 40 procent av de svenska hushållens nyinlåning till Handelsbanken. Därmed ökade banken sin marknadsandel från 16,1 procent vid ingången av 2008 till 18,0 procent vid utgången av 2009. MARKNADSUTVECKLINGEN PÅ ÖVRIGA HEMMAMARKNADER. Den brittiska bankmarknaden uppvisade samma tendenser avseende volymutveckling som i Sverige. Marknaden för utlåning till hushåll växte med 12 procent medan företagsutlåningen minskade med 2 procent. Handelsbanken tog marknadsandelar framförallt avseende utlåning, till såväl företag som hushåll. Bankens andel av marknaden avseende utlåning till företag närmar sig 1 procent. I Danmark minskade marknaden för utlåning till såväl företag som hushåll. Bankernas utlåning till företag minskade med 17 procent medan hushållens lån minskade med 2 procent. Hushållen ökade dock sin inlåning i banker med 9 procent medan företagen minskade sin inlåning med 13 procent. Handelsbankens andel av marknaden för utlåning till hushåll ökade till drygt 4 procent. Marknadsandelen för utlåning till företag uppgick till 3 procent. I Finland minskade de icke-finansiella företagen sina lån i bankerna med 6 procent medan hushållen ökade sina lån med 5 procent. Hushållens inlåning i bankerna var oförändrad medan företagen ökade sin inlåning med 2 procent. Handelsbankens andel av företagsmarknaden i Finland uppgick till 10 procent. Marknadsandelen för utlåning till hushåll uppgick till drygt 3 procent. I Norge ökade marknaden för utlåning till hushåll med 6,7 procent. Handelsbankens andel av hushållsutlåningen uppgick till drygt 3 procent. Bankens andel av utlåningen till företag uppgick till 6 procent..

(13) ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE. Handelsbanken i samhället Handelsbanken verkar för att göra varje dag lite enklare och tryggare för kunden. Banken finns UJMMHÊOHMJHQÌEFUTÊUULVOEFOÚOTLBSHFOPNCFTÚLQÌCBOLLPOUPS WJBUFMFGPOFMMFSJOUFSOFU Handelsbankens sätt att arbeta och möta kunder ska präglas av långsiktighet, stabilitet, respekt, personlig omtanke och lokal närvaro.. HANDELSBANKENS UPPGIFT. Handelsbanken har 461 kontor i Sverige. Därmed har banken fler kontor och större geografisk spridning än någon annan aktör på den svenska bankmarknaden. Banken har också ett rikstäckande kontorsnät i de övriga nordiska länderna och i Storbritannien. Handelsbanken strävar hela tiden efter att erbjuda sina kunder bättre service och högre tillgänglighet. Ett exempel är att ett antal kontor har lördagsöppet för kunder som behöver kunna nå ett bankkontor men som har svårt att hinna med det på vardagarna. Via bankens Internettjänst och den avgiftsfria telefontjänsten Handelsbanken Direkt Personlig Service som har öppet dygnet runt, året om, finns banken alltid tillgänglig. Banken ska vara ett stöd, oavsett var kunden finns, när det gäller utbud av tjänster – från enklare avgiftsfria bastjänster till mer avancerade lösningar. Som bank fyller Handelsbanken en viktig funktion i samhället, bland annat genom att förse företag och hushåll med finansiering. Under de senaste två åren berörde lågkonjunkturen stora delar av samhället. Att vara en bank med stabila finanser och god likviditet innebär en styrka att kunna göra affärer oavsett konjunktur eller andra omvärldsfaktorer. HANDELSBANKEN I DET LOKALA SAMHÄLLET. Handelsbanken är en av de största aktörerna på den nordiska finansmarknaden. Banken kombinerar den stora bankens styrka med en lokal förankring. Tendensen att flera stora banker minskar antalet kontor fortsatte även 2009. Den höga kostnadseffektiviteten gör att Handelsbanken kan behålla en lokal närvaro och därmed fortsätta. fylla en funktion i det lokala samhället, även på orter där andra banker lagt ned sina lokalkontor. Handelsbanken är övertygad om behovet av lokal närvaro. Grundidén med bankens sätt att arbeta är att beslut ska fattas så nära kunden som möjligt, även vid kreditgivning. Konkret innebär det att en kreditförfrågan behandlas och – med få undantag – beslutas på Handelsbankens kontor på den aktuella orten. Det är på det lokala bankkontoret som kännedomen om kundens förutsättningar är störst. Detta arbetssätt gör att Handelsbanken har en stark koppling till det lokala samhället. Med de resurser och kunskaper som finns i hela banken har Handelsbanken goda förutsättningar att även framöver följa sina kunder, fortsätta arbetet med att skaffa nya kunder och erbjuda tjänster i hela det spektrum som kunderna efterfrågar. Handelsbanken tänker fortsätta ta sitt ansvar på de marknader där banken verkar. HANDELSBANKEN OCH EKONOMISK FORSKNING. Handelsbanken har sedan 1961 vid olika tillfällen lämnat bidrag till ekonomisk forskning genom avsättningar till två fristående forskningsstiftelser – Tore Browaldhs samt Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse. Stiftelserna är tillsammans en av de viktigaste anslagsgivarna till ekonomisk forskning i Sverige och finansierar bland annat två professurer. Under 2009 beviljades 150 anslag på tillsammans 140 miljoner kronor.. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. 11.

(14) ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE. Etik och socialt ansvarstagande En av Handelsbankens viktigaste tillgångar är det förtroende som banken åtnjuter från kunder, myndigheter och allmänheten. En förutsättning för detta förtroende är att bankens verksamhet präglas av hög etik och ett ansvarsfullt företagande.. Handelsbankens etiska riktlinjer fastslår att verksamheten ska präglas av hög etisk standard. Medarbetare ska uppträda så att förtroendet för banken upprätthålls. De etiska riktlinjerna fastställs årligen av Handelsbankens styrelse. En grundläggande och självklar regel är att banken och de anställda ska följa de lagar och föreskrifter som på olika sätt reglerar verksamheten. Allmänna råd och uttalanden från Finansinspektionen och andra myndigheter ska beaktas vid utformning av rutiner och instruktioner.. Sunt förnuft gäller även i etikfrågor. Om den anställde är osäker om tillämpning av bankens etiska riktlinjer och liknande frågor ska han eller hon ta kontakt med närmaste chef för att diskutera vad som är rätt. Som vägledning kan följande fråga ställas: ”Kan jag redovisa mitt handlande för övriga anställda i banken, myndigheter, media och allmänhet utan att känna minsta tvekan inför frågan om mitt handlande varit etiskt godtagbart?” SOCIALT ANSVARSTAGANDE. FÖRHÅLLANDE TILL KUNDERNA. Ekonomisk rådgivning ska alltid ske med utgångspunkt från kundens behov, ekonomiska ställning och riskbenägenhet. Det är viktigt att den anställde försäkrar sig om att kunden förstår innebörden av de beslut kunden fattar. Banken är dock ingen ”oberoende” rådgivare. Rådgivningen ska syfta till att ge kunden den mest lämpliga produkten i bankens sortiment utan hänsyn till vad som är bäst för banken på kort sikt. Bankens kundinformation ska vara tydlig, saklig och lätt att uppfatta. Villkoren för banktjänster ska vara klara och inte ändras godtyckligt. Eventuella klagomål från kunder ska handläggas av ansvarigt kontor, snabbt och korrekt. Speciellt i relation till privatpersoner är det viktigt att banken inte utnyttjar sitt kunskapsmässiga och ekonomiska överläge. God affärssed, konsekvent agerande och rättvis behandling av kunder är honnörsord i banken. Kunderna ska behandlas med respekt. Diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, ras, hudfärg, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma. BANKEN SOM KUND. Handelsbanken är köpare av varor och tjänster från svenska och utländska leverantörer. Etiska överväganden är lika viktiga när banken uppträder som kund som när banken är leverantör av tjänster och produkter. För att undvika beroendeställning till kunder och leverantörer har banken regler för mottagande och givande av personliga gåvor samt för representation. ANSTÄLLDAS UPPTRÄDANDE. Det är viktigt att en medarbetare i banken inte kan misstänkas för att dra otillbörlig fördel av den kunskap om de finansiella marknaderna som han eller hon får i sitt arbete. Alla anställda ska vara väl förtrogna med vad som gäller enligt insiderlagen och iaktta bankens regler för egna och närståendes värdepappers- och valutaaffärer. Anställda ska, såväl privat som i tjänsten, avstå från affärstransaktioner som strider mot bankens regler eller gällande lagstiftning. En medarbetare får inte handlägga frågor i vilka han, hon eller anhörig har ett personligt intresse och inte heller frågor för ett företag i vilket den anställde eller anhörig har ett väsentligt intresse.. 12. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. Handelsbankens framgångar på marknaden är beroende av såväl allmänhetens som myndigheternas förtroende. Bankens sätt att arbeta bottnar i en grundläggande människosyn som präglas av tilltro och respekt. Alla anställda har ett tydligt ansvar för sitt handlande såväl professionellt som i sociala och etiska frågor. Det är därför viktigt att affärsbeslut i banken kan försvaras även ur ett socialt och etiskt perspektiv. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. Handelsbanken ställer sig bakom de principer som kommer till uttryck i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att banken strävar efter att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom det område som banken kan påverka och att banken försäkrar sig om att den inte är delaktig i brott mot mänskliga rättigheter. ÅTGÄRDER MOT PENNINGTVÄTT OCH FINANSIERING AV TERRORISM OCH EKONOMISK BROTTSLIGHET. Med penningtvätt avses åtgärder som sker i syfte att dölja eller omsätta vinster från brottslig verksamhet. Med finansiering av terrorism avses insamling, tillhandahållande eller mottagande av tillgångar för terrorismändamål. Banken ska inte medverka i affärer som misstänks ha koppling till brottslig verksamhet eller som de anställda inte förstår innebörden av. Banken ska inte heller medverka i transaktioner som innebär medhjälp till otillåten skatteplanering. Grunden för detta arbete är att känna kunden och förstå kundens verksamhet för att ha möjlighet att reagera på onormala transaktioner. Alla nyanställda som handlägger kundärenden går en utbildning som allsidigt belyser dessa frågor. HANDELSBANKEN OCH GLOBAL COMPACT. Under året anslöt Handelsbanken sig till FN:s frivilliga initiativ Global Compact. Initiativets syfte är att få länder, organisationer och företag att ta ett aktivt ansvar inom fyra huvudområden: mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, miljö och bekämpande av korruption. Banken undertecknade under året också FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UN PRI)..

(15) ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE. Nöjdast kunder år efter år Bankaffärer handlar om långsiktig trygghet och förtroendeskapande relationer mellan människor. För Handelsbanken betyder det att utgångspunkten alltid är att tillmötesgå kundens behov, inte att sälja enskilda produkter eller tjänster. Detta arbetssätt har banken med stor framgång haft i över 30 år.. NÖJDAST KUNDER PÅ SAMTLIGA HEMMAMARKNADER. En av Handelsbankens grundstenar för att nå målet långsiktig lönsamhet är att ha de nöjdaste kunderna. Nöjda kunder stannar kvar och de gör fler affärer. De är också de viktigaste ambassadörerna för att nå nya kunder. Mätningarna av kundnöjdhet är därför mycket viktiga i Handelsbanken. Varje år genomför Svenskt Kvalitetsindex (SKI) och EPSI oberoende mätningar av kundnöjdhet, enligt europeisk standard. Allt sedan mätningarna startade 1989 har Handelsbanken legat i topp i stort sett varje år vad gäller både privat- och företagskunder. Resultatet för 2009 i Sverige visar att Handelsbanken nådde sin högsta indexnotering någonsin bland privatkunder och avståndet till övriga storbanker ökade. Även bland företagskunder ökade banken kundnöjdheten jämfört med övriga storbanker. Handelsbanken rankades högst även i de övriga nordiska länderna samt i Storbritannien både bland privat- och företagskunder. Avståndet till konkurrenterna ökade. Att ha nöjdast kunder på samtliga hemmamarknader är därmed ett bevis på hur bankens sätt att arbeta fungerar. RÄTT RÅD TILL RÄTT PERSON. Att ha mest nöjda kunder är ett resultat av ett långsiktigt och medvetet arbete. En viktig utgångspunkt är att banken alltid ska finnas tillgänglig när kunden behöver hjälp och råd eller vill göra affärer. Här är utökade öppettider på kontor, enkla elektroniska tjänster via internet och personlig service via telefon dygnet runt, året om viktiga medel. När det gäller finansiell rådgivning är kärnan i bankens arbetssätt att skaffa en helhetsbild över kundens situation och ekonomiska förutsättningar. Med denna kunskap kan rådgivaren och banken ge placeringsförslag som är anpassade till varje kunds behov, placeringshorisont och risknivå. Råden ska ta hänsyn till kundens kunskap om och förståelse för den risk som är förknippad med varje typ av placering.. Kundnöjdhet privatkunder. Medarbetarna i banken fortbildas och certifieras kontinuerligt inom placerings- och försäkringsområdet för att möta utvecklingen på området samt behovet av aktuell information till kunderna. Vid senaste årsskiftet hade Handelsbanken 4 275 medarbetare certifierade för finansiell rådgivning. Samtliga medarbetare inom den svenska kontorsrörelsen är certifierade. MER TID FÖR KUNDEN. Det program som lanserades år 2006 i den svenska kontorsrörelsen, att ge mer tid för kundkontakter, har hittills ökat den tillgängliga tiden med 50 procent. Det är klart mer än vad som var målet från början. Syftet är att förenkla kontorens administrativa arbete. Eftersom potentialen till ytterligare förbättringar bedöms som stor, kommer arbetet att fortsätta. Förslagen till förenklingar kommer i första hand från medarbetare på kontoren och gäller inte minst vad som kan kallas vardagsrutiner, det vill säga arbetsuppgifter som återkommer ofta och där det därför kan finnas mycket tid och kraft att spara. Det handlar till exempel om att se över rutiner, ta bort onödiga arbetsmoment och dokument samt att förenkla och förnya instruktioner. Totalt har cirka 600 kvalificerade förslag med tydlig potential till förenklingar kommit in, varav 75 procent är genomförda och resten är under bearbetning. All erfarenhet visar att mer tid för kunder ger också mer affärer för banken. Det stämmer också med ambitionen att fortsätta vara den storbank som har mest nöjda kunder. KUNDKLAGOMÅL. Ett led i arbetet med att få nöjda kunder är att hantera klagomål som kommer till banken på ett förtroendeskapande sätt. Handelsbanken tar kundklagomål på största allvar och har väl uppbyggda rutiner för detta. Kunder som inte är nöjda vänder sig i första hand till sitt kontor, där frågan normalt blir löst. Vill kunden gå vidare finns en särskild klagomålsansvarig som löpande följer upp de klagomål som kommit till banken. Kundnöjdhet företagskunder. Index. Index. 100. 100. 80. 80. 60. 60. 40. 40. 20. 20. 0. Sverige*. Danmark. Handelsbanken. Finland Övriga banker. Norge. Storbritannien**. 0. Sverige*. Danmark. Handelsbanken. Finland. Norge. Storbritannien**. Övriga banker. *Genomsnitt av Nordea, SEB och Swedbank. **Resultaten baseras på ett urval av mer än 2 000 svar på telefonundersökningar från bankkunder, både privat- och företagskunder. 5FMFGPOVOEFSTÚLOJOHFOHKPSEFTJNÌOBETTLJGUFUKBOVBSJoGFCSVBSJBW#.(3FTFBSDI,ÊMMB4,*&14*. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. 13.

(16) INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Innehåll Förvaltningsberättelse. Sidan. VERKSAMHETENS UTVECKLING. 15. 5-ÅRSÖVERSIKT KONCERNEN. 18. NYCKELTAL PER ÅR. 20. UTVECKLING PER KVARTAL. 21. SEGMENTINFORMATION. 22. Kontorsrörelsen i Sverige. 23. Kontorsrörelsen utanför Sverige. 25. Handelsbanken Capital Markets. 32. Handelsbanken Kapitalförvaltning. 34. BOLAGSSTYRNING. 37. Bolagsstyrningsrapport 2009. 38. Styrelsen. 50. Koncernledning. 52. AKTIEN OCH ÄGARNA. 53. MEDARBETARE. 55. MILJÖARBETE. 57. Förvaltningsberättelsen omfattar koncernen och i tillämpliga delar även moderbolaget.. 14. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009.

(17) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. VERKSAMHETENS UTVECKLING. Verksamhetens utveckling Resultatet före kreditförluster ökade med 3 procent till 17,1 miljarder kronor (16,7). Kreditförlustnivån ökade till 0,21 procent (0,11). Ökade kreditförluster medförde att rörelseresultatet minskade till 13,7 miljarder kronor (15,3).. Rörelseresultatet för 2009 minskade med 10 procent till 13 727 miljoner kronor (15 326), till följd av ökade kreditförluster och obligatoriska statsavgifter samt av att jämförelseperioden innehöll realisationsvinster av engångskaraktär på 988 miljoner kronor. Resultatet före kreditförluster ökade med 3 procent till 17 115 miljoner kronor (16 661). Förbättringen förklaras främst av att räntenettot steg med 14 procent i koncernen och med hela 28 procent i Kontorsrörelsen utanför Sverige. Vidare ökade provisionsnettot med 9 procent, främst till följd av stigande courtageintäkter och högre utlåningsprovisioner. Hushållens efterfrågan på bankens tjänster var god under året. Avmattningen i konjunkturen dämpade successivt efterfrågan på lån från företagssektorn. Företagen visade dock under det andra halvåret ett ökat intresse för nya kreditlöften. Medelvolymen utlåning växte med 8 procent. Tillväxten i koncernens hushållsinlåning var fortsatt stark och uppgick till 16 procent. K/I-talet i den kvarvarande verksamheten uppgick till 47,1 procent (44,3). Resultatet per aktie uppgick till 16,44 kronor (19,46) och räntabiliteten på eget kapital för total verksamhet var 12,6 procent (16,2). Av minskningen på 3,6 procentenheter förklaras hälften av högre kreditförluster och resterande del bland annat av ett växande eget kapital. Styrelsen föreslår en utdelning på 8,00 kronor per aktie (7,00). INTÄKTER Koncernen – Intäkter 2009. 2008. Förändr. 22 000. 19 223. 14%. Provisionsnetto. 7 393. 6 795. 9%. Nettoresultat av finansiella poster. 2 457. 3 169. -22%. 485. 703. -31%. 32 335. 29 890. 8%. mnkr Räntenetto. Övriga intäkter Summa intäkter. Intäkterna steg med 8 procent till följd av ett högre ränte- och provisionsnetto. Räntenettot steg med 14 procent till 22 000 miljoner kronor och ökningen förklaras främst av ökade medelvolymer in- och utlåning samt av ökade utlåningsmarginaler till följd av bankens goda position i fundingmarknaden. Valutakurseffekter stod för 385 miljoner kronor eller 2 procentenheter av ökningen. Den lägre räntenivån resulterade samtidigt i minskade inlåningsmarginaler, men en uppskattad resultateffekt i Sverige på -3,3 miljarder kronor. Totalt uppgick koncernens kostnader för den svenska stabilitetsfonden, den danska statsgarantin samt olika insättargarantier till 641 miljoner kronor (171), varav 605 miljoner kronor (154) belastade räntenettot. I Kontorsrörelsen utanför Sverige steg räntenettot med 28 procent till 7 317 miljoner kronor (5 700) och i den svenska kontorsrörelsen minskade räntenettot med 1 procent till 13 305 miljoner kronor (13 428). Medelvolymen utlåning till allmänheten ökade med 112 miljarder kronor eller 8 procent till 1 491 miljarder kronor (1 379). Utlåningsvolymen ökade med 15 procent utanför Sverige och med 5 procent i den svenska verksamheten. Medelvolymen inlåning totalt steg med 10 procent till 538 miljarder kronor (490). Tillväxten i koncernens inlåning från hushåll var 16 procent. Medelvolymen ökade med 22 procent i Kontorsrörelsen utanför Sverige och med 16 procent i den svenska kontorsrörelsen. Provisionsnettot ökade med 9 procent till 7 393 miljoner kronor, främst till följd av att utlåningsprovisionerna steg med 34 procent och courtageintäkterna med 11 procent. Betalningsprovisionerna ökade med 5 procent. I Handelsbanken Capital Markets steg provisionsnettot med 40 procent. Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde minskade till 2 457 miljoner kronor (3 169), främst till följd av att jämförelseperioden innehöll en realisationsvinst på 716 miljoner kronor från försäljningen av bankens aktier i NCSD (VPC).. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. 15.

(18) VERKSAMHETENS UTVECKLING. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. KOSTNADER. KREDITFÖRLUSTER. Koncernen – Kostnader 2009. mnkr Personalkostnader Övriga administrativa kostnader Av- och nedskrivningar Summa kostnader. 2008. Förändr. -10 018. -8 114. 23%. -4 719. -4 688. 1%. -483. -427. 13%. -15 220. -13 229. Förändr. 15% Procentenheter. Lokalbanken. 227. 2. Kostnader för rörliga ersättningar. 206. 2. IAS 19 (pensioner). 310. 2. Oktogonen. 741. 6. Valutakursförändringar. 327. 2. 1 811. 14. 180. 1. 1 991. 15. Övriga kostnader Summa. De totala kostnaderna ökade med 15 procent till 15 220 miljoner kronor. Personalkostnaderna steg med 23 procent till 10 018 miljoner kronor och övriga administrativa kostnader steg med 1 procent till 4 719 miljoner kronor. Exklusive förklaringsposterna i tabellen ovan ökade personalkostnaderna med 5 procent och de totala kostnaderna med 1 procent. Av personalkostnadsökningen på 5 procent svarade ökade lönekostnader i den svenska verksamheten för 0,5 procentenheter. Expansionskostnaderna för nya kontor uppgick till 398 miljoner kronor (468). De rörliga ersättningarna uppgick till 381 miljoner kronor (230). Kostnaderna för dessa, inklusive sociala avgifter och andra lönebikostnader, uppgick till 483 miljoner kronor (277). Antalet anställda minskade med 356 personer och uppgick vid periodens slut till 10 616 medarbetare (10 972). I medeltal uppgick antalet anställda till 10 821 personer (10 833).. 16. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. Till följd av den rådande lågkonjunkturen ökade kreditförlusterna till -3 392 miljoner kronor, fördelat på -2 325 miljoner kronor (-834) i den svenska kontorsrörelsen och -1 067 miljoner kronor (-771) i Kontorsrörelsen utanför Sverige. Av kreditförlusterna utgjordes 10 procent eller -349 miljoner kronor (-468) av konstaterade förluster. Avsättningen till gruppvisa reserver uppgick till -115 miljoner kronor (-258). Kreditförlustnivån uppgick till 0,21 procent (0,11) och osäkra fordringar netto ökade med 613 miljoner kronor till 3 235 miljoner kronor, motsvarande 0,21 procent av utlåningen. NORDENS NÖJDASTE KUNDER. Svenskt Kvalitetsindex, SKI, och EPSI redovisade i början av oktober hur nöjda kunderna är med sina banker i de nordiska länderna. Handelsbanken placerade sig fortsatt i topp i alla fyra länderna, både bland företags- och privatkunder. I såväl Sverige, Danmark som Norge ökade avståndet mellan Handelsbanken och övriga banksektorn, både bland företagsoch privatkunder. LIKVIDITET. Bankens totala likviditetsreserv översteg vid årsskiftet fortsatt 450 miljarder kronor, varav 152 miljarder kronor utgjordes av likvida tillgångar placerade i centralbanker. Likviditetsportföljen av belåningsbara obligationer uppgick till 79 miljarder kronor, varav drygt hälften utgjordes av statsobligationer och säkerställda obligationer. Den resterande delen av likviditetsreserven bestod av outnyttjat emissionsutrymme i Stadshypoteks covered bond pool, vilket kan omsättas till likviditet i Riksbanken. Den totala reserven säkerställer bankens finansieringsbehov i mer än två år utan tillgång till ny marknadsfinansiering..

(19) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. VERKSAMHETENS UTVECKLING. Banken kvarstod även under det fjärde kvartalet som nettolångivare till Riksbanken och till andra centralbanker. Situationen på kapitalmarknaden fortsatte att stabiliseras under det fjärde kvartalet. Handelsbanken har kontinuerligt sedan 2007 ökat andelen långfristig upplåning och obligationsemissionerna uppgick under kvartalet till 38 miljarder kronor (90), varav 15 miljarder kronor i bankobligationer och 23 miljarder kronor i säkerställda obligationer. Totalt har banken under 2009 emitterat obligationslån till ett värde av 263 miljarder kronor, och den utestående obligationsvolymen har under året ökat med 66 miljarder kronor. Bankens goda ställning i fundingmarknaden innebar också att Handelsbanken i förhållande till balansräkningens storlek under året var en av de största emittenterna av icke-statsgaranterade obligationer i Europa.. Migration av kreditrisker var liksom i tredje kvartalet begränsad och hade endast marginell påverkan på primärkapitalrelationen. Den nuvarande primärkapitalrelationen enligt Basel II på 14,2 procent ligger väl över bankens mål på 9–11 procent. Under finanskrisen har den goda kapitaliseringen varit en fördel och bidragit till lägre upplåningskostnader. I december kom Baselkommitténs förslag till skärpta krav i regelverket avseende bankernas kapitaltäckning. Förslaget ska utvärderas under det första halvåret 2010. Finanskrisen har inte föranlett banken att ändra sin syn på behovet av kapital. En primärkapitalrelation, enligt nuvarande definition, på 9–11 procent bedöms fortsatt vara en nivå som med betryggande marginal täcker riskerna i den verksamhet som Handelsbanken bedriver.. KAPITAL. RATING. Kapitalfrågor mnkr Primärkapitalrelation enligt Basel II. 31 dec 2009. 31 dec 2008. 14,2%. 10,5%. Förändr. VERKSAMHETER UNDER AVVECKLING. Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II. 20,2%. 16,0%. Eget kapital. 83 088. 74 963. 11%. Primärkapital. 85 575. 75 854. 13%. 121 753. 115 505. 5%. Kapitalbas. Handelsbankens rating var i fjärde kvartalet oförändrad hos såväl Standard & Poor’s, Fitch som Moody’s. Utsikterna var stabila (stable outlook) hos samtliga tre ratinginstitut.. Under finanskrisen har bankens kapitalsituation successivt stärkts, utan några kapitaltillskott från ägarna. Det fjärde kvartalet utgjorde det femte kvartalet i rad som primärkapitalrelationen steg och sedan tredje kvartalet 2008 har den enligt Basel II ökat från 10,0 procent till 14,2 procent. Ökningen, som skett trots att koncernen under samma period ökat medelvolymen utlåning med 6 procent, har framförallt möjliggjorts av en stabil resultatutveckling och ett aktivt arbete med att minska riskerna i bankens verksamhet. Kapitalbasen uppgick till 121,8 miljarder kronor och kapitaltäckningsgraden enligt Basel II ökade under året med 4,2 procentenheter till 20,2 procent. Eget kapital ökade med 8,1 miljarder kronor till 83,1 miljarder kronor. Under fjärde kvartalet var ökningen 3,3 miljarder kronor. Primärkapitalet steg med 13 procent till 85,6 miljarder kronor. Primärkapitalrelationen ökade under året med 3,7 procentenheter till 14,2 procent. Under det fjärde kvartalet var ökningen 0,7 procentenheter, varav intjäningen under kvartalet bidrog med 0,3 procentenheter. Den resterande ökningen på 0,4 procentenheter förklaras av lägre riskvägda tillgångar till följd av minskad kreditexponering mot stora företag, ökade kreditvolymer till motparter med lägre riskvikt, större säkerhetsvolymer samt av lägre volymer som riskvägs enligt schablonmetoden.. Verksamheter under avveckling inkluderar verksamheter som banken övertagit och avser att avyttra. Resultatet efter skatt uppgick i det fjärde kvartalet till 17 miljoner kronor (8). För helåret uppgick resultatet efter skatt till 36 miljoner kronor. Under 2008 uppgick nettoresultatet i avvecklad verksamhet till 187 miljoner kronor, vilket helt avsåg verksamheter relaterade till försäljningen av SPP. Ytterligare beskrivning av verksamheter under avveckling framgår av not K12 på sidan 95. ÖVRIGT. Under 2009 var den så kallade korridoreffekten vid beräkning av pensionskostnader enligt IAS 19 negativ och uppgick till -262 miljoner kronor (48). Med gällande redovisningsregler beräknas helårseffekten 2010 att uppgå till -31 miljoner kronor, motsvarande en resultatförbättring på 231 miljoner kronor. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER. Upplysningar om bankens mål och tillämpade principer för riskstyrning framgår av not K2 på sidorna 75–88. RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE. Inför årsstämman föreslår styrelsen inte några materiella förändringar i gällande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare. Gällande riktlinjer framgår av bolagsstyrningsrapporten.. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. 17.

(20) 5-ÅRS ÖVERSIKT KONCERNEN. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. 5-årsöversikt Koncernen. Redovisningsprinciperna beskrivs i not K1. Koncernens resultaträkning mnkr. 2009. 2008. 2007. 2006. 2005. 22 000. 19 223. 15 608. 14 727. 15 090. Provisionsnetto. 7 393. 6 795. 7 745. 7 316. 7 055. Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. 2 457. 3 169. 3 054. 3 448. 3 459. Riskresultat försäkring. 171. 215. 151. 219. 194. Övriga utdelningsintäkter. 141. 225. 174. 193. 158. 26. 79. 103. 89. 59. 147. 184. 291. 355. 308. 32 335. 29 890. 27 126. 26 347. 26 323. -10 018. -8 114. -7 528. -7 184. -6 678. -4 719. -4 688. -4 487. -3 955. -3 747. -483. -427. -353. -366. -513. -15 220. -13 229. -12 368. -11 505. -10 938. Resultat före kreditförluster. 17 115. 16 661. 14 758. 14 842. 15 385. Kreditförluster, netto. -3 392. -1 605. -27. 55. 261. 4. 270. 1. 1. 4. 13 727. 15 326. 14 732. 14 898. 15 650. Räntenetto. Andelar i intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Administrationskostnader Personalkostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Summa kostnader. Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Rörelseresultat Skatter. -3 519. -3 382. -3 879. -3 970. -4 296. Årets resultat från kvarvarande verksamhet. 10 208. 11 944. 10 853. 10 928. 11 354. 36. 187. 573. 2 200. -. -. -. 4 082. -. -. 10 244. 12 131. 15 508. 13 128. 11 354. 10 244. 12 131. 15 508. 13 128. 11 354. 0. 0. -. -. -. Årets resultat från avvecklad verksamhet, efter skatt Realisationsresultat från avyttring av avvecklad verksamhet, efter skatt Årets resultat Varav tillhör Stamaktieägare Minoritet Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr efter utspädning Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr efter utspädning Resultat per aktie, total verksamhet, kr efter utspädning 5-årsöversikt för moderbolaget presenteras på sidan 124.. 18. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. 16,38. 19,16. 17,39. 16,99. 16,98. 15,92. 19,02. 17,39. 16,99. 16,98. 0,06. 0,30. 7,45. 3,42. -. 0,06. 0,29. 7,45. 3,42. -. 16,44. 19,46. 24,84. 20,41. 16,98. 15,98. 19,31. 24,84. 20,41. 16,98.

(21) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. 5-ÅRS ÖVERSIKT KONCERNEN. Koncernens totalresultat mnkr Årets resultat. 2009. 2008. 2007. 2006. 2005. 10 244. 12 131. 15 508. 13 128. 11 354. Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar Instrument tillgängliga för försäljning Årets omräkningsdifferens varav säkring av nettoinvestering i dotterföretag Skatt hänförlig till övrigt totalresultat varav kassaflödessäkringar. 47. -535. 58. 192. 151. 3 274. -5 139. -749. 281. 241. -109. 606. 518. -479. 380. -6. -169. -30. 22. 0. -934. 1 628. 173. -97. -91. -12. 144. -17. -54. -42. -924. 1 440. 173. -30. -49. 2. 44. 17. -13. 0. 2 278. -3 440. 0. -103. 681. 12 522. 8 691. 15 508. 13 025. 12 035. 12 522. 8 691. 15 508. 13 025. 12 035. 0. 0. -. -. -. 2009. 2008. 2007. 2006. 2005. Utlåning till allmänheten. 1 477 183. 1 481 475. 1 292 988. 1 100 538. 983 681. Utlåning till kreditinstitut. 168 100. 164 981. 185 149. 177 175. 136 546. Räntebärande värdepapper. 176 002. 166 278. 175 972. 266 743. 184 710. Övriga tillgångar. 301 558. 346 050. 205 273. 245 552. 277 970. 2 122 843. 2 158 784. 1 859 382. 1 790 008. 1 582 907. In- och upplåning från allmänheten. 549 748. 543 760. 512 841. 533 885. 407 617. Skulder till kreditinstitut. 239 790. 319 113. 293 458. 320 482. 289 053. Emitterade värdepapper. 966 075. 895 709. 706 478. 595 001. 486 344. 59 005. 61 434. 52 909. 51 672. 46 795. 225 137. 263 805. 219 205. 222 742. 287 340. varav instrument tillgängliga för försäljning varav säkring av nettoinvestering i dotterföretag Summa övrigt totalresultat Årets totalresultat Varav tillhör Stamaktieägare Minoritet. Koncernens balansräkning mnkr Tillgångar. Summa tillgångar Skulder och eget kapital. Efterställda skulder Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital. 83 088. 74 963. 74 491. 66 226. 65 758. 2 122 843. 2 158 784. 1 859 382. 1 790 008. 1 582 907. HANDELSBANKEN. O. ÅRSREDOVISNING 2009. 19.

F&ouml;ljande rapporter kan laddas ner alternativt best&auml;llas fr&aring;n Handelsbankens webbplats www.handelsbanken.se/ir: t&Igrave;STSFEPWJTOJOHBS tEFM&Igrave;STSBQQPSUFS tSJTLSBQQPSUFS tCPMBHTTUZSOJOHTSBQQPSUFS tGBLUBC&Uacute;DLFS

Följande rapporter kan laddas ner alternativt beställas från Handelsbankens webbplats www.handelsbanken.se/ir: tÌSTSFEPWJTOJOHBS tEFMÌSTSBQQPSUFS tSJTLSBQQPSUFS tCPMBHTTUZSOJOHTSBQQPSUFS tGBLUBCÚDLFS