2007:041
E X A M E N S A R B E T E
Läxans funktioner
Linda Forssén Jenny Wahlberg
Luleå tekniska universitet Lärarutbildning
Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap
Läxans funktioner
Linda Forssén Jenny Wahlberg
Luleå tekniska universitet Lärarutbildning
Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för pedagogik och lärande
Handledare Ingmarie Munkhammar
Abstrakt
Vår studie syftade till att beskriva och förstå lärares bakomliggande ställningstaganden till läxans funktion. Hur använde de läxorna? Varför användes de på det sättet? Vilken grund hade lärarna för sina ställningstaganden? Denna kvalitativa studie gjordes med utgångspunkt i ett rangordningsformulär utdelat till tio lärare. Utifrån en halvstrukturerad intervjuguide genomfördes sedan intervjuer med fyra lärare arbetande i grundskolans tidigare år. Vi fann meningsskiljaktigheter kring läxans vara eller inte vara, samt i vilket syfte och hur den används. Eniga var dock samtliga lärare gällande läxans funktion av att vara ett socialt skapande medel. Den personliga lärarstilen och den egna övertygelsen angav lärarna som grund till hur de tänkte angående läxans funktion och utformning. Till viss del påverkades de också av föräldrar och kollegor. Styrdokumenten angavs inte som direkt grund.
Nyckelord; läxa, hemläxa, hemuppgift, lärande, kunskap
Förord
Vi vill tacka Uffe för hans goda lasagne och Robert för hans tekniska support. Ert stöd bidrog till betydligt effektivare arbete. Ett speciellt tack vill vi rikta till alla som deltagit i vår undersökning och delgett oss sina tankar. Vi vet att ni som lärare är mycket upptagna och vi är tacksamma att ni ändå tog er tid. Utan Er hade inte detta arbete varit möjligt! Tack Kerstin Häman för dina synpunkter. Särskild uppskattning ges till Ingmarie Munkhammar, vår handledare, som hjälpte oss slå våra kullerbyttor och inse våra begränsningar och möjligheter.
Slutligen vill vi tacka varandra för ett mycket gott samarbete.
Skellefteå, 2007
Linda Forssén och Jenny Wahlberg
Innehållsförteckning
INLEDNING... 1
VÅRT SYFTE... 1
BAKGRUND... 2
DEFINITIONER AV BEGREPPET LÄXA... 2
FRÅN HUSFÖRHÖR TILL LÄXFÖRHÖR... 3
VAD SÄGER LÄROPLANERNA OM LÄXAN OCH DESS FUNKTION? ... 3
Lgr 62... 3
Lgr 69... 3
Lgr 80... 4
SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 4
KUNSKAPSBEGREPP OCH UPPDRAG... 6
TIDIGARE LÄXFORSKNING... 8
LÄXOR I DEN ALLMÄNNA DEBATTEN... 12
SAMMANFATTNING AV FUNKTIONER... 14
METOD... 15
UTFORMNING AV RANGORDNINGSFORMULÄR... 15
UNDERSÖKNINGSPERSONER... 15
GENOMFÖRANDE AV RANGORDNINGSFORMULÄR... 15
UTFORMNING AV INTERVJUFRÅGOR... 16
GENOMFÖRANDE INTERVJUER... 16
ANALYSFÖRFARANDE... 18
RESULTAT AV STUDIEN ... 19
RESULTAT AV RANGORDNINGSFORMULÄR... 19
RESULTAT AV INTERVJUERNA... 19
Om läxans användning... 19
Om läxans utformning ... 21
Läxa och fritid... 21
Om lärande... 22
Dialogen i kollegiet / kollegiepåverkan... 22
Dialogen med föräldrar / föräldrapåverkan ... 23
Läxans förankring i läroplan ... 24
DISKUSSION ... 26
RELIABILITET OCH VALIDITET – TILLFÖRLITLIGHET OCH TROVÄRDIGHET... 26
RESULTATDISKUSSION... 27
PERSONLIGA REFLEKTIONER... 30
FORTSATT FORSKNING... 31
REFERENSER ... 32 BILAGA 1 - RANGORDNINGSFORMULÄR
BILAGA 2 - INTERVJUGUIDE
Inledning
Vi har valt att inrikta vårt examensarbete på fenomenet läxor i grundskolans tidigare år. Det är intressant att läxa aldrig nämns i vare sig läroplan eller skollag och ändå upptar den, enligt erfarenheter vi gjort under verksamhetsförlagd utbildning, en stor del av lärares och elevers vardag. Läxor har för oss varit något som alltid hört till skolans värld men sällan har det under vår egen skoltid ifrågasatts och reflekterats över. Under vår utbildning har vi varken haft föreläsningar eller kurslitteratur som behandlat ämnet läxor, ändå är det något vi kommer att möta i arbetslivet. Just om avsaknaden av fenomenet läxa i den offentliga diskursen har Hellsten (1997) undersökt. Vederbörande har tydligt sett att läxan är högt värderad men när den behandlats problematiseras den inte. Vidare har Hellsten funnit att begreppet läxa kan ha många innebörder exempelvis tidsstruktur, kärlek och omsorg, identitet och status.
Forskningen som gjorts har mest varit fokuserad på effekterna av läxan, föräldrarnas roll och hur mycket tid som ska avsättas till det och väldigt lite är gjort om dess syfte och innehåll. Vi har valt att fördjupa oss i vilka synsätt man haft på dess funktion genom åren och inrikta vår studie på hur lärarna använder läxan idag samt få förståelse för vilka tankar som ligger bakom lärares användning av läxor. Vi utformar ett skriftligt rangordningsformulär, vilket blir grunden för att vi ska kunna göra ett urval av undersökningspersoner till intervju och se hur skilda uppfattningar olika lärare kan ha kring läxans funktion. Detta för att vi själva ska få en förståelse för hur läxan kan användas då alla lärare ska lägga upp sin verksamhet utifrån samma styrdokument. Vi tycker att detta är av intresse då läxan överhuvudtaget inte nämns i gällande styrdokument. I inledningsskedet av det här arbetet är läxan för oss i stort sett oreflekterad. Erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning har gett oss en föreställning om att lärare tänker relativt olika kring ämnet. Därav är det viktigt att studera och få mer kunskaper angående vilka funktioner läxan ska fylla och på vilka grunder man kan styrka det.
Som blivande lärare kommer vi att stöta på läxan i vår vardag.
Vårt syfte
Vårt syfte är att beskriva och förstå lärares bakomliggande ställningstaganden till läxans funktion. För att uppnå studiens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras.
• Hur använder lärarna läxorna?
• Varför används dem på det sättet?
• Vilken grund har lärarna för sina ställningstaganden?
Bakgrund
Ordet läxa har olika betydelser för olika människor. Anledningen torde vara att vi på olika sätt i våra liv erfarit läxa av skilda slag. Inledningen till detta arbete blir därför en undersökning av hur begreppet läxa beskrivs i uppslagsverk, pedagogisk litteratur och styrdokument. Vi fortsätter med att behandla inlärningsteori och kunskapssyn. Därefter lyfter vi fram forskning som gjorts i och utanför Sverige som är relevant för vårt syfte. Vi tar sedan upp läxan som den förekommit i den allmänna debatten. Avslutningsvis betonas de framkomna funktionerna av läxan.
Definitioner av begreppet läxa
Pedagogisk uppslagsbok (1996) definierar läxa som en mindre arbetsuppgift inom undervisningen som eleverna får i uppdrag att göra på sin lediga tid. Där kan man också läsa att synen på läxor har förändrats över tid. På 1970 - talet fanns en kritisk inställning till läxor som på senare år har förändrats. Läxor ges oftast skoltiden igenom och den kan ha olika avsikter, till exempel befästa tidigare inhämtad kunskap, att använda hemmet för undersökningar, att få utökad och bredare kunskaper inom ett visst ämne eller att söka och finna svar på ett problem. Ett allmänt mål är att eleven ska kunna arbeta självständigt samt ta eget ansvar. Skriver man in sökord läxa i Wikipedia, den fria encyklopedin (2006), åsyftar begreppet där på skoluppgifter som eleverna arbetar med hemma. Syftet med läxor är i det vanligaste repetition, fördjupning av kunskaper samt övning av förmågan att arbeta självständigt. I Nationalencyklopedins Internetversion (2006) klargörs läxa som en
”avgränsad skoluppgift för hemarbete särskilt om visst textstycke som skall läras in”. Ordet hemuppgift kan också användas när det innebär en ”(skol) uppgift som skall utföras i hemmet”. En negativ nyans av ordet läxa är den alternativa betydelsen tankeställare, som också ges av Nationalencyklopedin ”Att ge fienden en läxa, negativ erfarenhet som stannar i minnet”. Ordet läxa kom från fornsvenskans lektie, lexa och har använts från år 1561, då det handlade om att vid gudstjänsten läsa ett stycke ur Bibeln. Svenska akademins ordbok (1942) har några olika förklaringar till ordet läxa. De nämner som ovan att det kan handla om läsning av ett bibelställe och dylikt vid gudstjänst, undervisning. Läxa nämns också i betydelsen förebrå, banna, tillrättavisa. Internetversionen av Svenska akademins ordbok (2006) benämner begreppet hemuppgift som ”en uppgift som lärjunge skall utföra i hemmet”.
Cooper (2001) definierar läxa som en arbetsuppgift som ges av en lärare och ska utföras på fritiden, utanför skoltiden men han utesluter inte att den kan göras i skolan. Leo (2004) åsyftar i sin magisteruppsats att enklast och påtagligast blir det om man i allmän kommunikation mellan elever, föräldrar och lärare menar att läxa är en uppgift som ges av en lärare och den ska utföras utanför skoltid. Den svenske läxforskaren Hellsten (1997) har testat många olika begreppsförklaringar av läxa. ”Alla vet vad en läxa är - till dess man försöker göra något slags definition.” (s. 205) Hellsten hänvisar till Nationalencyklopedins förklaring till läxan som en avgränsad skoluppgift för hemarbete, däremot anser han att den definitionen ställer till problem när termen läxa ibland benämns för frivilliga arbetsuppgifter eller komplettering. Hellsten väljer dock att använda ordet läxa som betydelse för alla varianter av hemuppgifter.
I vårt arbete kommer vi att använda ordet läxa i definition av hemuppgift eller hemarbete, vilket är en uppgift som ges till eleven av en pedagog att arbeta med hemma. Med läxans funktion menar vi dess syfte, vi avser att ta reda på hur läxan används, varför den används på detta sätt samt vad detta grundas i.
Från husförhör till läxförhör
I Nationalencyklopedins nätupplaga (2006) beskrivs att det i 1686 års kyrkolag fastslogs att kyrkan skulle stå för folkundervisningen i Sverige. Alla skulle ta del i undervisningen, män och kvinnor, unga och gamla. Undervisningen utgick från Luthers lilla katekes, vilken är en sammanfattande skrift där kristendomens trosinnehåll är strukturerat i form av frågor och svar. Undervisningen bedrevs främst i hemmet. Församlingens präst kontrollerade samt betygssatte folkets kunskaper i läsfärdighet, katekeskunskap och trosreflektioner. Denna kontroll kallades för husförhör.
Folkskolan i Sverige infördes år 1842 och även den allmänna skolplikten. Kyrkan hade spelat en stor roll när det gällde att fostra till underlydnad. Folkskolan tog nu över kyrkans roll som undervisningsinrättning. Detta skildrar Liljequist (1999). Vederbörande beskriver vidare att kyrkoherden blev självklar ledare i skolstyrelsen. Fostran av folket till flitiga, ärliga, duktiga och lydiga medborgare blev skolans uppgift. Luthers lilla katekes fortsatte att vara den viktigaste kunskapskällan med samma funktion som tidigare, d.v.s. som ett fostrings- och disciplineringsverktyg. Kyrkans husförhör ersattes av folkskolans läxförhör. Folkskolan hjälpte till att fostra en ny samhällsgrupp - arbetarklassen. Genom samma mönster som kyrkan tidigare hade använt sig av fostrades arbetarklassen till lydnad.
Vad säger läroplanerna om läxan och dess funktion?
Lgr 62
Huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet bör eleven utföra på skoltid. (...) Hemarbetet har då främst till syfte att ge övning och säkerhet, för att den färdighet eller det kunnande som eftersträvas skall konsolideras. (...) Hemuppgifterna ger eleverna tillfälle att ta ansvar, organisera lärostoffet och disponera tiden. (s.57)
Lgr 69
Huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet skall eleven utföra på skoltid.
Ofta torde eleven vara betjänt av att även föräldrarna, då så kan ske, få studieteknisk information och uppslag till hur skolarbetet kan kompletteras och berikas genom fritidssysselsättningar av olika slag.
Med en sådan inriktning i skolan blir traditionella hemuppgifter för eleverna av underordnad betydelse. Detta är också väl motiverat på grund av det förhållandet, att man i timplanerna fastställt ett så stort veckotimtal för elevernas undervisning i skolan, att de bör få använda övrig tid varje dag för rekreation. Hemuppgifter bör följaktligen i största möjliga utsträckning vara frivilliga för eleverna. (…) De frivilliga hemuppgifterna kan innebära såväl individuella åtaganden som gruppåtaganden. De förra behöver inte genomgående avse bokliga studier med inlärning av vissa fakta och övning av färdigheter. De kan också bestå av iakttagelser, referat av dagsaktualiteter, beskrivningar av miljöer, uppföljning och redovisning av händelse, underhållningsprogram,
förevisningar, utställningar etc. De senare kan bestå i att en grupp genomför en intervju, ett studiebesök eller samlar in studiematerial för fortsatt arbete i skolan. (s. 69ff)
Lgr 80
Hemuppgifter för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt. Att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, anpassad efter deras individuella förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge.
Om elever av särskilda skäl inte kan utföra en given uppgift i hemmet, bör det ingå som en naturlig del i skolans planering att i olika former hjälpa dem att fullgöra uppgifterna i skolan.
Skolans arbetssätt måste också få prägla hemuppgifternas utformning. Dessa kan därför i många fall ha formen av undersökningar i närsamhälle och natur eller bestå av intervjuer med föräldrar och andra om olika arbetsförhållanden. Hemuppgifter bör också utnyttjas för att ge eleverna tillfälle till sådana övningar och repetitioner som är nödvändiga för att befästa kunskaper och färdigheter. (s. 50)
Läroplanerna styr verksamheten och genom åren har man haft olika synsätt på läxan. I dagens läroplan, Lpo 94 nämns ingenting om läxor, hemuppgifter eller hemarbete. Ordet läxa används inte i något av styrdokumenten, det benämns som hemarbete eller hemuppgift. De tidigare läroplanerna, Lgr 62 och Lgr 69 ville befästa och förstärka elevers färdigheter, delvis genom läxa, även om det påpekades att det mesta av arbetet borde eller skulle genomföras på skoltid. Både Lgr 62 och Lgr 69 tar avstånd från läxan i nästan likadant uttryckssätt men där man i Lgr 62 kan läsa bör står det i Lgr 69 skall. Enligt Lgr 62 skulle läxan bidra till elevernas ansvarstagande och planerande. I formuleringen i Lgr 69 uttrycks att sedvanliga läxor är av sekundär betydelse. Tiden utanför skolan borde istället användas till återhämtning och hemuppgifterna skulle vara självvalda. Dessa kunde enligt dåvarande läroplan inte enbart handla om fakta- och färdighetsinlärning utan också vara praktiska verksamheter såsom iakttagelser, intervjuer, studiebesök och redovisningar. Lgr 80 är den läroplan som för tillbaka läxan till skolan igen då det beskrivs att hemuppgifter är ett sätt att arbeta i verksamheten, vilket även Hellsten (1997) beskriver. Hellsten tar dock upp det märkliga i avsaknaden av läxans kännetecken trots all diskussion om läxans vara eller icke vara under 1970 - talet. I Lgr 80 återgår styrdokumentet till att betona ansvar som en viktig uppgift för skolan att förmedla.
Nämns gör också skolans del i att stödja eleven i att fullfölja sina hemuppgifter i skolan, om särskilda skäl fanns för att eleven inte kunde genomföra en uppgift i hemmet. Även denna läroplan understryker läxa i form av intervjuer och undersökningar samt som Lgr 62 och Lgr 69 tar den också fasta på färdighetsträning genom läxan. Att repetera och öva befäster kunskaper enligt Lgr 80.
Sociokulturellt perspektiv på lärande
Att skapa så goda förutsättningar som möjligt så att eleven når upp till läroplanens mål är en av lärarens många viktiga uppgifter i skolan menar Lendahls & Runesson (1995). Lärandet är en process som är dold och som lärare försöker man hitta olika sätt att mäta detta lärande på och se om lärande har uppstått. Genom en speciell metod eller ett speciellt arbetssätt drar man slutsatsen att eleven lärt sig och därmed skapas också teorier om lärande: Om man arrangerar undervisningen på ett visst sätt lär sig eleven. Lendahls & Runesson anser att dessa teorier ofta tas för givet och behöver vägas mot vetenskapliga teorier om lärande för att kunna utvecklas eller omprövas. Författarna tar upp tre skilda perspektiv på lärande. Ett perspektiv är att eleven ses som mottagare av kunskap. Undervisning betyder då att någon överför sitt kunnande till andra. Lärare stoff elev. Det andra perspektivet resulterar i lärande när
eleven själv är mogen för det. Eleven måste själv utveckla sina kunskaper och då betyder den egna aktiviteten mycket för lärandet. Det tredje teoretiska perspektivet hävdar att lärande sker i ett socialt samspel där tanke och språk utvecklas.
Lendahls & Runesson beskriver att inlärningsteorier och undervisningsteorier inte är detsamma men de får olika konsekvenser för undervisningen genom sättet man ser på lärande. Den syn man har på lärandet hör ihop med synen på vad eleven ska lära sig. När man som lärare väljer sin metod, arbetssätt och arbetsform måste man också ta ställning till vilken typ av kunskap eleven ska erövra. Målet är enligt Steinberg (2006) att man som lärare ska fatta egna beslut som bygger på den egna synen man har på lärande. Som lärare måste man undvika att gör som alla andra gör och istället utveckla sin egen metod och sitt eget tillvägagångssätt. Som lärare är man alltid en ledare. Det gäller då att hitta en stil och metoder som passar ihop med sin egen syn på lärande, sin personlighet och den grupp man arbetar med.
Erfarenheter i samband med verksamhetsförlagd utbildning har gett oss föreställningen om att läxa ofta eller alltid förknippas med någon form av lärande – läraren har velat att läxan ska lära eleven något. Som sagts ovan finns olika teorier kring lärande. Vi vill belysa läxan utifrån det sociokulturella perspektivet som grundas i teorin om kognitiv utvecklig, där relationen mellan individen och det sociala framhålls.
Den ryska psykologen Lev Semenovich Vygotskij (1896 - 1934) såg undervisning som en central del av mänsklig utveckling. Uppfostringsprocesserna och undervisningsmetoderna gjorde eleven till en passiv mottagare, därför var Vygotskij kritisk till det europeiska skolsystemet. Enligt Vygotskijs huvudmål, i Lindqvist (1999), måste ett barn för att utvecklas vara aktiv. Elevens egen verksamhet skall pedagogiskt gynnas i undervisningsprocessen.
Grunden till elevens utveckling är att det måste finnas en samverkan mellan mottagandet av information eller ”retningen” som Vygotskij kallade det, elevens bearbetning av den och till sist skapandet av en handling som passar till ”retningen”. Enligt Vygotskij sker allt vårt lärande genom vår egen tolkning av upplevelser och intryck som vi har av verkligheten.
Lärande är något som händer inom oss själva och detta är något eleverna kan ha nytta av när de arbetar hemma. Det är i stort sett omöjligt att uppfostra någon annan sett ur ett vetenskapligt perspektiv. För en lyckad lärandesituation menar Vygotskij att det krävs en aktiv lärare, en aktiv elev och en aktiv miljö. Vygotskij hävdar att lärarens roll inte är att uppfostra individen, utan att organisera den sociala miljön, som är den enda utbildningsfaktorn, och kontrollera att samspelet där emellan fungerar. Lärarens uppgift är att möjliggöra och organisera lärandesituationer genom att stimulera och utmana elevernas lust att lära. Uppgiften är att handleda istället för att förmedla. Hur den sociala miljön är organiserad avgör hur beteendet formas. Om miljön förändras, förändras även personens beteende. Eleven är den som först och främst ska vara aktiv och intresserad, inte läraren.
Enligt Vygotskij är det barnets intresse som är utgångspunkten och metoden för undervisningen. Läraren ska skapa ett genuint intresse hos eleverna då elevens motivation har betydelse för inlärningen. Pedagogen måste för eleverna medvetandegöra lärandets mål och uppmärksamma dem på vilka krav som de kommer att ställas inför. Lindqvist (1999) påtalar att studier har visat att då ämnet intresserar en person arbetar minnet som effektivast. I vår gamla skola bestod minneskunskaperna av att återge det inlärda och kunna svara läraren vid ett förhör. All hågkomst rättade sig enbart efter detta mål och ansågs oanvändbar till andra syften. Vygotskij menar att man istället ska försöka framkalla känslan, väcka nyfikenhet och utmana elevens tänkande. Då uppstår motivation och ämnet känns betydelsefullt, vilket gör att något befästs i elevens minne.
Språk och tänkande hör starkt ihop och utan social kommunikation utvecklas ingen av dessa.
Språket är redskapet för tanke och reflektion och människan kan, enligt Vygotskij, i den kommunikativa processen ta del av kunskaper och färdigheter. Säljö (2000) tar upp den väsentligaste mänskliga lärmiljön som är och alltid har varit det naturliga samtalet och den vardagliga, ömsesidiga påverkan människor emellan. Enligt Vygotskij, i Lindqvist (1999), bidrar det verbala till att människor går från att inte vara medvetna till att bli medvetna. När vi för över våra tankar till andra, för vi också över dem till oss själva och vi medvetandegörs om vad vi faktiskt vet. Då vi pratar eller skriver och uttrycker tankar och funderingar för andra återinför vi samtidigt dessa i oss själva. Kunskap modifieras när man tar ställning och reflekterar över den. Vygotskij menar att man med hjälp av tal- och skriftspråk själv får insikt om egna tankar och då bearbetar och når man djupare insikt. Lendahls & Runesson (1995) skriver att man inom det sociokulturella perspektivet intresserar sig för kommunikation och samspel människor emellan. Betonas gör även behovet av handledning och stöd. Vygotskij, i Lindqvist (1999), ställde sig positiv till att vuxna fanns till hands som hjälp för barnet. Det främjar utveckling av kunskap och förmågor. Vygotskij menade att det barnet för tillfället gör med hjälp av en mer kapabel person till exempel en vuxen, såsom lärare och föräldrar, eller en kamrat, kan det i morgon klara av på egen hand. Skillnaden mellan det barnet klarar av med stöd av en vuxen och det barnet klarar av på egen hand utan stöd av andra, beskriver Vygotskij som den proximala (närmaste) utvecklingszonen. Vygotskij ser barnets potential till utveckling som den viktigaste frågan om hur undervisning ska ske. Man ska inte se till barnets brister utan dess möjligheter ska vara utgångspunkten. Det är viktigt att undervisningen sker på en lite högre nivå än den eleven redan behärskar så att en ansträngning krävs av eleven, dock inte utanför det område som eleven har möjlighet att behärska. En god undervisning skapar möjligheter till förändring och när eleven erövrat nya färdigheter framkallas nya utvecklingszoner. Säljö (2000) skriver om omgivningens och sammanhangets betydelse för inlärning. Behållningen från en social situation och hur vi nyttjar den kunskapen är vad lärande egentligen handlar om. Människan lär i allt hon gör, inte enbart i specifika miljöer som är kopplade till givna anordningar som skola och undervisning.
Kunskapsbegrepp och uppdrag
Hensvold (2006) beskriver skolans förändring från regelstyrning till målstyrning vilket vederbörande menar ställer helt andra krav än tidigare på lärares och skolledares professionalitet. I en skola som är målstyrd formuleras de innehållsliga målen på lokal nivå.
Vägarna till målen ska också bestämmas, men anvisningar eller metoder, det vill säga hur man ska gå till väga för att nå upp till målen, saknas helt i Lpo94. Detta gör, enligt Hensvold att ett stort ansvar läggs på den enskilde läraren att själv besluta om undervisningens upplägg.
Varken politiker eller skolledare kan bestämma hur läraren ska bedriva sin undervisning.
Målen ska styra vårt arbete som lärare, vilket kräver en aktiv diskussion med kollegor och elever om vad vi vill uppnå, enligt Dahlgren (1999). Idag går det inte att enbart basera det dagliga arbetet på vanor. Vanemässigt arbete är dock svårt att helt komma ifrån när tid inte finns till att reflektera över allt man som lärare gör. Målet är utgångspunkten vilka skall styra medlen. Planeringen måste utgå från målsättningen, vad vill man åstadkomma, hur ska det gå till? Avslutningsvis anser Dahlgren att man som lärare alltid ska kunna ge svaret på frågan varför om sin undervisning.
För att vi som blivande lärare ska vara professionella i vår yrkesroll måste vi kunna ta ställning till lärande, kunskap och undervisning samt hur detta omsätts i vår verksamhet.
Detta finns beskrivet i ett särtryck ur läroplanskommitténs betänkande, SOU 1992:94 från Skolverket (1997). Hur kunskapen ska se ut och vad som hör kunskapen till kan skilja sig åt mellan olika områden och över tid. Gårdagens och framtidens kunskap är inte detsamma som vad som räknas som kunskap idag. Det skiljer sig också åt beroende på var man befinner sig.
Med detta synsätt verkar inte skolan i en enhetlig situation. Skolan skall idag förmedla kunskaper i en vidare mening än tidigare. Styrdokumentens uppfattning av kunskap har under den senare tiden utvidgats från att vara formell, kognitiv och allmän till att grunda sig mer på personlig, erfarenhetsbaserad kunskap, den som finns i situationer, praktiken och kroppsligt.
Det senaste decenniets inlärningspsykologiska forskning har gått från att tidigare ha sin utgångspunkt i individualistiska teorier, där sambandet mellan individens mognad och inlärning betonades, till att mer handla om de sociala sammanhangens betydelse för lärandet.
Genom detta har forskningen mer närmat sig skolans värld där individens utveckling och lärande faktiskt sker i kollektiva sammanhang. Synen på lärande är förändrad och i dagens styrdokument grundas kunskapsbegreppet på en förändrad förståelse av hur eleven lär.
Kunskap utvecklas i sammanhang och kan inte ses som färdiga produkter eller som en företeelse som kan förstås. Skolverket skriver vidare att kunskaper är som ett isberg där bara en del är synligt. De utvecklas i samverkan mellan vad man vill lära sig, det man redan vet och erfarenheter man gör. Kunskaper är redskap, de är tillgångar i problemlösning eller verktyg i saker man gör. Att se kunskaper som redskap betyder enligt Skolverket att de sammanhang där kunskapen utvecklas blir av vikt och får för skolan två konsekvenser.
Eleverna måste få veta i vilka sammanhang kunskaper utvecklades, det historiska perspektivet ska då förekomma i alla skolämnen. Det andra är att skolan ska ge eleverna tillgång till sociala sammanhang där deras kunskapande blir meningsfullt. De ska erbjudas att kommunicera mycket, pröva argument och formulera tankar och funderingar.
Skolverket (1997) uttrycker vidare att kunskap finns i alla situationer så väl sociala som språkliga, teoretiska och praktiska sammanhang. I dagens styrdokument framförs fyra olika kunskapsformer som alla är beroende av varandra; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Balansen mellan dessa är viktig då de samspelar och förutsätter varandra. Fakta är kunskaper som information och regler. Vi vet att något förhåller sig på ett visst sätt. Det är något vi besitter eller inte besitter, sådant vi kan minnas och glömma. Att förstå är att uppfatta innebörden eller meningen i ett fenomen. Det är att begripa och tillägna sig begrepp, och det är också att skapa sig en gemensam referensram för att kunna förstå andra och möjliggöra en kommunikation. Kunskap som färdighet är att veta hur något ska utföras och också kunna göra det. Färdighet är en praktisk kunskapsform och kan ses som den teoretiska förståelsens motsvarighet. Medan förståelse, fakta och färdigheter är synliga kunskaper handlar förtrogenhet om sinnliga och osynliga upplevelser. Det kan innebära att se, lukta och ”känna på sig”, att ”veta” vad som är lämpligt och passande och det är möjligt att göra bedömningar.
Skolverket menar att syftet då kunskapsformerna skiljs åt är att påvisa hur många olika sätt kunskap kan komma till uttryck. Inom alla kunskapsområden finns alla fyra formerna men hur de framhålls kan skilja sig åt mellan olika personer och områden. Skolans uppgift är inte bara att förmedla kunskaper utan även att ”främja elevernas kunskapande förmåga”. (s.34) I Lpo 94 står att läsa att arbetet i skolan ska inriktas på att skapa utrymme för alla olika kunskapsformer där lärande ska balanseras mellan dessa former och bli till en helhet. En aktiv diskussion runt om i skolorna om kunskapsbegrepp, dagens och framtidens nödvändiga kunskap samt hur utveckling av kunskap sker, är en förutsättning för att uppfylla skolans uppdrag att främja lärande. Givna utgångspunkter i en sådan diskussion är olika aspekter på kunskap och lärande.
I Lpo 94 formuleras skolans uppgifter, hämtade från skollagen, ”I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar”. (s.5 ) Läroplanstexten för grundskolan uttrycker vidare att skolan skall stödja familjerna i ansvaret för barnens utveckling, lärande och fostran. I det gemensamma ansvaret för elevernas skolgång skall de bästa möjliga förutsättningarna skapas. Som en grund för fortsatt utbildning krävs nödvändiga kunskaper för varje samhällsmedlem och individ.
Ansvaret ligger på skolan att sådana kunskaper utvecklas och inhämtas av eleverna. Skolan har en viktig uppgift att ge sammanhang, perspektiv och översikt. Eleverna ska ges möjligheter till ansvars- och initiativtagande. De ska få förutsättningar att lösa problem samt utvecklas i att arbeta självständigt. Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö samt att varje elev utvecklar sitt sätt att lära och känna tro på sin egen förmåga. I läroplanen kan man läsa att läraren i samarbete med hemmen skall klargöra skolans normer och regler som en grund för arbete och samarbete. Under rubriken Elevernas ansvar och inflytande, står det att läraren skall utgå från att eleverna vill och klarar av ta eget ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan.
Tidigare läxforskning
I USA är professor Cooper, vid psykologiska institutionen vid universitetet Missouri - Columbia, en av de ledande experterna på läxor. Cooper (2001) har bland annat undersökt läxornas positiva respektive negativa effekter på inlärningen mellan elever på olika stadier.
Cooper fann att läxan hade mycket liten effekt för de yngre barnen och en större effekt ju äldre eleverna var. Cooper menar att fördelarna med varför barnen har läxor är att de ska utveckla studieteknik, de ska öva sig på att planera sin tid samt få kunskaper att bli självständiga i livet även utanför skolan. Läxan har olika syften för olika åldrar. Läxor ska ge de yngre eleverna goda vanor och attityder. Läxan ska i den här åldern vara en förstärkning av enkla saker man gått genom under skoltid. Cooper har kommit fram till att läxan för de äldre eleverna innebär kunskapsinhämtning i olika ämnen. I sin genomförda metaanalys på nära 120 studier kring ämnet läxor kan Cooper urskilja en mängd positiva effekter med läxan som han också anser vara de främsta orsakerna till varför man delar ut läxor. Cooper menar att läxan ger förbättrad studieteknik, ett bättre kritiskt tänkande samt rutiner för informationsbearbetning. Cooper kunde även se läxans uppmuntrande effekt genom att eleverna kan lära sig saker på sin fritid vilket i förlängningen förbättrade attityden till skolan.
Cooper kunde också se positiva effekter av att föräldrarna aktivt deltog i barnens läxläsning.
De fick större insyn i pågående skolarbete samt att barnen såg att det finns kopplingar mellan hem och skola. Läxorna måste dock individanpassas av läraren för att uppnå en eller flera av de önskvärda effekterna, alla effekter kan inte nås genom en läxa.
Hellsten (1997) uttrycker att det finns mycket lite svensk forskning kring läxor. Det lilla som dock gjorts har sedan lång tid mest varit fokuserad på hur mycket tid som ska avsättas till läxorna, föräldrars roll i läxläsningen samt effekterna av läxan, men nästan ingen forskning finns om läxans syfte och innehåll. För att få ytterligare bakgrund till vårt syfte presenterar vi här delar av den läxforskning som gjorts i Sverige. Hellsten är en av få forskare i Sverige som ägnat sig åt att studera läxor, och är ofta citerad i undersökningar kring läxor. Vederbörande har i sin forskning (Hellsten, 1997, 2000) bland annat undersökt läxan som den framställs i den offentliga diskursen. Läxan som fenomen problematiseras och ifrågasätts inte men däremot värderas den högt, vilket kan betyda att den inte tas på allvar som inlärningsmetod.
Hellsten menar att det kan tolkas som att läxan snarare är en symbol eller ritual hellre än ett sätt att arbeta. Hellsten (1997) har i sin studie gått genom ett antal texter som rimligtvis borde
hantera fenomenet läxor men där det är svårt att hitta något konkret. Hellsten tar upp frånvaron av läxor i styrdokumenten. Vederbörande har studerat 25 texter som används i lärarutbildningen i Uppsala där begreppet inte nämns överhuvudtaget. Studier av lärarhandledningar visade att fenomenet läxa lyser med sin frånvaro och undersökningar av andra texter där ämnet borde behandlas gav inte något resultat.
Hellsten (1997) har i den offentliga diskursen sett att begreppet läxa har många innebörder och de sex tydligaste är följande:
• Förberedelse - Läxor ska träna färdigheter och befästa kunskaper men de är också en förberedelse för kommande prov och läxförhör samt för själva livet genom sin arbetsfostran. Läxor ska lära elever att tänka själva, ta ansvar för arbetsuppgifter och på så sätt förbereda eleverna på livet som följer efter skolan.
Samtidigt är de en förberedelse på skolan i sig, vad som väntar högre upp i åren.
• Tidsstruktur - Tiden organiseras av läxorna. Elevernas fritid får struktur i och med läxorna. Det handlar dock inte bara om eleverna själva, hela familjens vardag kan bli påverkad av läxan som ska göras.
• Kontroll och styrning - Det vanligaste är att läraren kontrollerar läxan i form av att ge ut den och förhöra den. Genom läxförhöret får läraren möjlighet att upptäcka hur en elev mår. Det händer dock att ansvaret läggs på kamraterna som kan rätta varandras prov och böcker och sedan göra läraren medveten om resultaten. Genom kamraträttning tränas elevens förmåga till självkontroll.
Hellsten har sett att läxan kan vara ett sätt för läraren att kunna kontrollera eleven även efter skoldagen, den åsikten är dock inte vanligt förekommande i de texter han gått igenom.
• Kärlek och omsorg - Läxorna anses kunna leda till intimare familjerelationer.
Det gemensamma arbetet med barnens läxor blir ett sätt att visa omsorg.
• Identitet och status - När ett förskolebarn börjar i år 1 och därmed tagit sig in i skolans värld blir läxan en markering på att de lämnat förskolan. Läxan kan också markera ämnesstatus, man skapar respekt för ämnet man ger läxa i.
• Gemenskap och kontakt - Läxan kan ge närhet och kontakt mellan barn och föräldrar men även mellan hemmet och skolan. Föräldrarna får insyn i skolarbetet. En kontakt mellan hem och skola skapas.
Hellsten har även tagit upp en sjunde innebörd men som inte framgår lika tydligt och det är arbetsprestation, som Hellsten menar är att läxan ses som ett naturligt inslag i vardagen och att elevernas jobb i skolan inte ska ses som ett arbete från de vuxnas sida.
Westlund (2007) skriver att senare års forskning visat att lärare och elevers uppfattningar och tankar om läxa skiljer sig åt. För de vuxna ses läxan som en möjlighet och dess värde är högt etablerad och värderad. Eleverna har dock svårt att se möjligheterna med läxan. Den ses på motsatt sätt som ett ont måste, som tar tid och är betungande. Enligt Westlund framkommer i studier att elever hellre skulle förlänga sin skolpliktiga tid genom att förlänga skoldagen i gengäld mot tid hemma som får vara läxfri. Westlund tar också upp att det inte längre går att särskilja begreppen skol- och fritid. Läxor är en blandning mellan arbete och fritid där
definitioner av dessa inte längre är självklara. Gränserna har suddats ut vilket gör att man aldrig känner sig färdig, man kan alltid arbeta och alla dagar kan upplevas som arbetsdagar.
Detta skapar stress hos eleverna. Westlund skriver vidare att tidigare forskning visat att elever som gör sina läxor tillsammans med kamrater erfar att lärandet blir effektivare och mer lustfyllt. Westlunds studie visar däremot att läxa är något eleven gör i ensamhet på egen hand, vilket står i stark kontrast till det sociala livet med andra.
Westlund (2004) hänvisar till Epstein som har hittat ett antal orsaker till läxors nytta och varför läxan används i grundskolan enligt lärares och föräldrars uppfattningar.
• öva färdigheter
• öka engagemanget för olika uppgifter
• fostra studenter att ta ansvar och planera sin tid
• etablera kontakt mellan barn och föräldrar
• informera föräldrar om skolarbetet
• påminna om krav som ställs - som straff
Leo (2004) har undersökt vilka inställningar till läxor som finns i ett så kallat pedagogiskt spår från skolår 1 till skolår 9. Vederbörande har genomfört nio intervjuer med elever, föräldrar och lärare och kommit fram till vad läxor betyder för de intervjuade. Leo menar att läxor används som en del av undervisningen då lärarna anser att tiden i skolan inte räcker till för allt skolarbete, läxorna blir en utökning av skolarbetet. Lärarna känner också en press från vårdnadshavare att ge läxor och även ge fler läxor. Varför man har läxor eller vem de är till för har elever och föräldrar ingen förenad och tydlig bild av. Syftena med läxor är olika beroende på vilken lärare man pratar med, vilket Leo menar kan tyda på dålig kommunikation medarbetare emellan. I sitt arbete har Leo kommit fram till två slutsatser. Undervisningen bör ske i skolan och därmed försvinner också läxan som begrepp. Leo anser att tiden i skolan bör förlängas så att eleverna hinner med skolarbetet och den del som i dagsläget nämns som läxläsning. Leo hävdar i sin andra slutsats att det bör finnas en läxpolicy på varje skola där läxans syfte tydligt beskrivs samt hur de ska genomföras och vilka krav som förväntas uppfyllas av elever, lärare och föräldrar. Efter genomförd studie ser Leo att läxor är djupt befästa i människor. Fenomenet läxor hör så starkt ihop med skolans värld att de allra flesta inte kan föreställa sig en skola utan dem. I sitt resultat kommer Leo fram till att det råder frustration och stress kring läxans syfte och genomförande och därför måste ämnet noga avhandlas och stadgas. Så länge inte läxor regleras centralt av riksdag och regering krävs att varje skola med alla inblandade diskuterar detta ämne.
Resultatet och analysen av Leos utförda intervjuer visar några exempel på läxans syfte:
• Få flyt i läsningen.
• Förberedelse inför saker som man ska gå igenom i skolan, förförståelse.
• Efterarbeta saker man gjort i skolan. Repetition och förstärkning.
• Tiden i skolan räcker inte till.
• Förbereda sig inför framtida läxor, studieteknik.
• Föräldrarna ska få en insyn i skolan.
• Kontroll - och bedömningsredskap.
• Komma i kapp.
• Hot och bestraffning.
• Press från vårdnadshavare.
Jonsson (1996) skriver att läxor är en del av skolarbetet som i någon grad alltid påverkar hemmet. För många, de allra flesta går läxarbetet lätt medan för vissa barn blir läxorna ett bekymmer för hela familjen och eleven ser sig inte som ansvarig för den här delen av skolarbetet. För de här barnen är det viktigt att läxorna följs upp och de får positiv feedback där det är möjligt. Läxor är en del av skolarbetet och de bygger på ansvar, självständighet och engagemang. Läxor ska anpassas efter eleven liksom den individuella färdighetsträningen.
Motivationen ska byggas upp ur tillfredställelsen av att kunna klara av och avsluta en arbetsuppgift. Jonsson säger att alla elever skall inskolas till läxläsning, oavsett prestationsförmåga under lektionstid och veta att det utgör en del av skoldagen.
Ahmad och Berlin (2005) har i sin studie undersökt hur 9 lärare uppfattar läxor och dess betydelse för lärande. I studien framkommer att lärarna ser läxans förberedande syfte vara av stor vikt, dels inför kommande lektion och även som förberedelse för kommande studier. Den främsta orsaken till varför lärarna ger läxor fann Ahmad och Berlin vara för att lärarna skulle hinna med målen i kursen. Under lektionstid fanns inte möjlighet att genomföra alla nödvändiga moment och därför fick eleverna läxor.
I sin uppsats har Nilsson och Lindberg (2006) undersökt hur lärare i grundskolan utformar, planerar och använder sig av läxor i undervisningen. De har utfört en kvalitativ intervjustudie med fyra lärare. Alla lärare ansåg läxan vara en förlängning av skolarbetet samt ett redskap för eleverna i deras lärande. Det framkom i deras intervjustudie att läxor användes som ett instrument för att upptäcka elevers svagheter och inlärningssvårigheter. Det är ett sätt att bedöma eleverna. Lärarna gav läxor trots att de insåg sig ha brister i sitt sätt att ge ut läxor.
Johanneson (2002) har i sitt examensarbete undersökt lärares och föräldrars inställningar till läxor samt vilken betydelse det har för lärandet. Johanneson har intervjuat fyra lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. I sitt arbete har hon kommit fram till att läxan kan ha flera olika syften, dessa kan variera mellan olika typer av läxor och även skilja sig åt beroende på elevernas ålder. En och samma läxa kan ha flera syften. Olika lärare betonar olika syften som betydelsefulla. Johannesons resultat visar skillnader i läxans funktion gällande elevernas ålder, då det för de yngre barnen är att träna ansvar hellre än kunskaps- och färdighetsinlärning som det är för de äldre eleverna. I samtliga av Johannesons intervjuer uttrycks kontakten med föräldrarna som en viktig del av läxans funktion, föräldrarna får då en chans att hålla sig uppdaterade om barnens arbete, samt att relationer mellan hem och skola skapas. Läxan är också ett tillfälle till kontakt mellan föräldrar och barn.
Det framkom i ovanstående studier, Ahmad och Berlin (2005), Johanneson (2002), och Nilsson och Lindberg (2006), att lärarna ansåg läxan vara viktig i syfte att lära eleverna arbeta på egen hand och ta ansvar. Läxan som repetition och innötning sågs av lärarna som nödvändigt för inlärning eftersom det befäster kunskap. Genom att eleverna nöter in viss kunskap hemma ansåg lärarna att de kunde vinna tid i klassrummet. I studierna framkommer också tendenser till att lärarna använder läxan som kontroll- och fostringsverktyg och indirekta antydningar på att läxan ses som ett hot och en bestraffning. Då elever som inte varit uppmärksamma under lektioner, inte gjort det som förväntas under skoltid eller hamnat efter, får de ta hem skolarbetet och arbeta hemma med uppgiften till nästkommande tillfälle.
Läxor i den allmänna debatten
Åborg (2000) skriver att det saknas lagar över hur mycket läxor man som elev får ha men menar ändå att läxor är ett skolarbete och med hänvisning till grundskoleförordningen måste skolarbetet vara jämnt fördelat över måndag till fredag gäller det också läxorna.
Debatten om läxans vara eller inte vara är gammal men högst aktuell uttrycks i en artikel av Horgby (2004a). Några lagar som reglerar läxan finns alltså inte och läxan är aldrig en fråga som granskas närmare vid skolinspektioner. Åtskilliga undersökningar om stressen i skolan har gjorts och ändå säger sig många elever vara nöjda med sina läxor. I en av undersökningarna, enligt Horgby, fick eleverna svara på frågan varför läxor finns. Resultaten varierade. En del visste inte eller hade aldrig funderat på det. Av tradition och gammal vana svarade någon, för lärarens skull då de ska kunna ge prov och sätta betyg svarade andra.
Forskaren och tidigare rektorn, Hellsten, är motståndare till läxor i skolan. Horgby (2004b) skriver kring Hellstens uttalanden om läxor som ett ständigt övertidsarbete som skapar stress bland eleverna. Enligt Horgby tror Hellsten dock att det skulle bli upprörda protester om man skulle plocka bort läxorna, föräldrar och elever vill ha läxor, i alla fall i större utsträckning än vad lärarna vill. Läxor betraktas som ett av skolans viktigaste redskap men ändå talas det inte mycket om det, det undervisas inte om det på lärarutbildningarna och det forskas inte om det.
Horgby skriver vidare om Hellstens påstående att den forskning som gjorts inte klart visar på att barnen lär sig mer genom läxor. Enligt Horgby tror Hellsten ändå att vissa saker måste läras in med hjälp av läxor, exempelvis multiplikationstabellen, men att detta inte måste innebära hemarbete utan att man kanske med förlängda skoldagar kan trolla bort kvällens göromål för eleverna. Då skulle inte heller skillnader i elevernas prestationer orsakade av exempelvis bristande stöd hemifrån bli lika tydliga. Horgby skriver avslutningsvis om Hellstens kritiska förhållningssätt till att avskaffa läxor, om det innebär att det blir upp till den enskilda eleven att uppskatta om de är i behov av att arbeta hemma med vissa saker. Detta leder ofta till att de arbetar ännu mer hemma. Elever kan ha svårt att avgöra när de ska sluta, vilket inte är konstigt. Vuxna jobbar också för mycket. Enligt Horgby ser Hellsten att det är vårt uppdrag som vuxna att hjälpa eleverna sätta gränser för studerandet.
I en artikel av Kudinoff (2005) kan man läsa om den norske läkaren Fredriksens inställning till läxan som ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Kudinoff skriver att Fredriksen hävdar att läxor hindrar barns vila och upptar deras fritid samt att denne uttrycker att det är övergrepp mot barn att ge dem läxor. Detta grundar Fredriksen, enligt Kudinoff, på FN:s allmänna förklaring i artikel 24 om de mänskliga rättigheterna som säger att alla har rätt till fritid och vila, samt begränsad arbetstid och semester med lön. I tidningsartikeln beskrivs att norska barn inte har det som står att utläsa i rättigheterna. Barnen har längre arbetsdag än många vuxna och man tar för givet att barnen ska ta med sig arbetet hem i och med läxan. Ingen vuxen skulle godta att arbeta en timme eller två efter arbetsdagens slut för att arbetsgivaren förväntade sig det. Tvåbarnsföräldern och läkaren Fredriksen tycker, enligt Kudinoff, att alla skolor ska bli läxfria då lärandet bör ske under skoldagen. Ibrahim Baylan, Sveriges före detta skolminister, nämns i samma artikel och sägs inte kunna hålla med om påståendena då man inte kan jämföra elevernas skolarbete med de vuxnas arbete. Utbildning är inte detsamma som att göra en samhällstjänst. Enligt Kudinoff ser Baylan läxor som en möjlighet för eleverna att kunna utveckla sitt självständiga arbete och det är upp till skolorna hur de lägger upp arbetet, därför blir det heller inget läxfritt Sverige.
Före detta rektorn, Frost, har skrivit många debattartiklar om läxor och prov. Vederbörande menar i sin artikel (1999) att läxor är orättvisa, gammalmodiga, ansvarslösa och sorterande.
De har en utslagningseffekt som många gånger överträffar de hemska betygen. De är orättvisa för att vissa elever bara behöver bråkdelen av den tid som andra elever behöver för att klara av sina läxor. Det gör att vissa elever får mer fritid och socialt liv än de som spenderar mer tid på läxorna. Den här tiden märks aldrig i skolans läxförhör. Barn har olika förutsättningar, olika hjälp och stöd hemifrån och det är detta som gör läxor orättvisa. Läxor är gammalmodiga på grund av att elevers villkor har ändrats drastiskt under de senaste decennierna. Förr fanns ofta mamman i hemmet när barnen kom hem från skolan och när sedan båda föräldrarna började arbeta fanns möjligheten att göra läxan på fritidshemmet.
Tidigare fanns alltså vuxna till hands oftare för barnen och kunde hjälpa dem i deras läxläsning. Läxor är ansvarslösa då de överlåter kunskapsinhämtningen till varje individ trots att man vet att stödet hemifrån varierar enormt mycket. Om eleven misslyckas med sina läxor ses det i första hand som en brist hos eleven eller hemmet. Skolan / läraren är utan skuld.
Läxor är sorterande på grund av att insatsen som barnen gjort i samband med läxan ofta inte värdesätts i proportion till den tid som lagts ner. Ett prov i grundskolans senare år kan utgöra respons på läxläsningen men i de yngre åren handlar det om att göra eller svara rätt. Graden på det arbete eleverna lagt ner är ointressant för skolan. Det kan även vara så att om barnet misslyckas på läxförhöret, trots mycket slit hemma, blir belöningen från skolan mer läxa.
Frost skriver även att lärare som arbetar med de yngre barnen menar att läxan är till för att barnen ska vänja sig och få en god vana att arbeta hemma vilket man har fördel av senare i livet. Då är argumentet av moralisk art. Ett annat försvar till läxor är att ”barnen vill det” i de lägre åren. Detta är på grund av att föräldrarna har förmedlat den bilden från sin egen skoltid, skola och läxor går hand i hand enligt deras mening. Lärare som arbetar med tio - tolvåringar påstår att barnen måste vänja sig med läxor inför de senare åren i grundskolan, då betyg ska sättas. Här är argumentet bakom läxor ett hot om kommande betyg. De lärare som arbetar i grundskolans sista tre år säger att de måste ge läxor för att hinna med kursen. Annars kan man få kritik från gymnasiet för det man lämnat ifrån sig. Frosts bestämda uppfattning är att den typ av läxor som brukas på många skolor tillhör en gången tid. De har utvecklats till att bli en medveten och utstuderad misshandel av barn. För många barn far dåligt av det här systemet med läxor. Frost påstår att läxor ger upphov till en mängd konflikter i hemmen.
Horgby (2004c) skriver om Kamperins trotsiga syn på läxor, då denne som förälder och forskare inom pedagogik, menar att läxor har dolda budskap som inte bör accepteras. Läxor handlar om att visa att man är nog disciplinerad att underordna sig skolans krav även efter skoltid. Läxor utbildar föräldrar och barn in i skolans sätt att tänka och sätt att fungera. Det som, enligt Horgby, gör Kamperin mest kritisk är att eleverna aldrig får känna sig lediga då denne anser att barnens fritidsaktiviteter är viktigare.
Sammanfattning av funktioner
Läxor har visat sig handla om ett antal funktioner. Vi har liksom Hellsten (1997;2000) arbetat efter en slags mättnadsprincip, det vill säga att vi valde att läsa tidigare forskning, uppsatser, böcker, artiklar och så vidare, inom ämnesområdet till dess ytterligare läsning inte gav läxan fler funktioner.
Läxan som förberedelse kan handla om att läraren vill att eleverna ska få en förförståelse inför kommande genomgångar under lektionstid. Läxan kan också innebära en förberedelse, vara till hjälp, inför kommande prov och förhör. Sett i ett längre perspektiv kan läxan fylla en funktion att öva studieteknik och därmed förbereda inför kommande studier samt livet i sig genom sin arbetsfostrande funktion. Läxans funktion kan även vara en träning för eleverna i att tänka själva, arbeta självständigt samt ta ansvar för en uppgift.
Läxan kan handla om samverkan mellan hem och skola. Funktionen som läxan har kan vara att få föräldrarna delaktiga i skolarbetet, skapa tillfälle till kontakt mellan föräldrar och barn, ge föräldrarna insyn / information om pågående verksamhet.
Läxan kan innebära en uppföljning och / eller utökning till skolarbetet, exempelvis repetera, nöta in, träna färdigheter och befästa kunskaper. Det kan innebära att eleven ges möjlighet att komma ikapp men det skulle också kunna innebära att det är ett straff eller möjligen ett hot när eleven inte presterat tillräckligt under skoltid. Det skulle också innebära att tiden / resurserna i skolan inte räcker till för att eleverna ska nå målen.
Läxans funktion kan användas som ett verktyg för kontroll och / eller bedömning för att se om eleverna förstått. Läxans funktion kan vara att upptäcka svagheter och svårigheter hos eleverna. Kontrollen kan också bestå i att organisera, strukturera elevernas fritid.
Metod
Utformning av rangordningsformulär
Vi har utifrån de funktioner vi funnit i tidigare forskning, litteratur och artiklar utformat ett strukturerat rangordningsformulär byggt på de mest framträdande funktionerna som läxan kan ha. (Se bilaga 1). Vi kunde urskilja åtta skilda funktioner som vi skrev om till påståenden för lärarna att ta ställning till. Trost (2005) skriver att ett frågeformulär är högt strukturerat om det har en strukturerad sammansättning och man vet vad man vill fråga om. En hög strukturering kännetecknas av att allt handlar om just ett specifikt ämne och inget annat. Trost (2001) skriver om vikten av anonymitet för respondenten. Vi hade detta i åtanke trots att vi utformade alla underlag med plats för namn och telefonnummer. Detta gjordes för att vi skulle veta vem som svarat vad då syftet sedan var att följa upp med intervjuer.
Rangordning kan bland annat innebära att intervjupersoner får sätta siffror på sina val. En 1:a för sitt förstahandsval, en 2:a för sitt andrahandsval osv. Valen kan vara helt egna eller standardiserade. (Svenning, 2000). Vi valde det mer vanliga, som Trost (2005) beskriver som ett standardiserat formulär, med lika frågor till samtliga försökspersoner. Genom att lärarna fick rangordna funktionerna erbjöds vi chansen att se skillnader angående användningen av läxans funktioner som olika lärare har och då grunda vårt urval till intervju på detta. Genom ett skriftligt formulär vet man att alla personer får samma frågor och det blir lättare att jämföra svaren. Till skillnad från intervjun blir den svarande inte påverkad av intervjuaren utan kan i lugn och ro kan tänka genom svaren. (Ejvegård, 2003)
Undersökningspersoner
Vårt syfte var inte att dra några generella slutsatser utan enbart att försöka beskriva och förstå ett fåtal lärares skilda tankegångar kring läxans funktion. Inte heller var vår avsikt att göra jämförelser mellan lärare vid olika skolor. Därför valde vi att genomföra vår studie endast på en skola. Vi valde denna skola utifrån ett bekvämlighetsurval, vilket enligt Trost (2005) innebär att man tar vad man råkar finna. En av oss hade gjort vfu, verksamhetsförlagd utbildning, på skolan och hade därför redan kännedom om och kontakter i verksamheten.
Under vår studietid har vi sett att åsikterna kring läxans funktion går isär redan på lokal nivå, vilket ytterligare stärkte vårt urval till endast en skola. Samtliga undersökningspersoner arbetar på en skola i norra delen av Sverige. Totalt tio lärare arbetande på grundskolans tidigare år svarade på rangordningsformuläret. Fyra av dessa lärare valdes ut till intervju.
Lärare A har arbetat 8 år som lärare och är verksam i år 1-3. B har 22 år i yrket och arbetar för närvarande i år 4-5. Lärare C har arbetat i skolan i 11 år och undervisar i nuläget elever i år 4-5. Lärare D har varit verksam i 33 år och arbetar i år 1-3. Intervjuade lärare gav en spridning över 3 olika arbetslag.
Genomförande av rangordningsformulär
Trost (2005) beskriver att man vid kvalitativa studier vill få en så stor variation som möjligt inom den homogena / heterogena grupp människor man avser att studera. Trost skriver att variabler som kön, ålder och utbildning kan vara hjälpmedel till strategiska urval men vårt urval baserades på en annan typ av variation. Vi valde att dela ut rangordningsformuläret till
två lärare från varje skolår med spännvidd från år 1 - 5, dels för att få en bredd och dels för att denna skola hade det utbudet samt för att det är mot dessa år vår utbildning riktar sig. Vårt rangordningsformulär delades ut genom personlig kontakt till totalt tio lärare arbetande på grundskolans tidigare år. Vid insamlingen av rangordningsformulären dagen efter utdelningen, fick vi tillbaka samtliga formulär vi delat ut. Lärarnas namn på rangordningsformuläret ersattes av bokstäver då vi lovat att så skulle ske.
Utformning av intervjufrågor
Vi ville få en förståelse för lärares bakomliggande ställningstaganden till läxans funktion.
Därför valde vi kvalitativa intervjuer som uppföljande metod. Genom att använda sig av en kvalitativ metod får man fram mer ingående information och mer djupgående kunskaper om tankar som lärarna har om läxans funktion och användning. I en intervju har man också möjlighet att ställa följdfrågor skriver Patel & Davidsson (1994). Vi hoppades att genom intervjun få kunskap om varför det förhåller sig på detta sätt, exempelvis att läxan har en funktion som kontroll och bedömning, samt ta del av bakomliggande faktorer, värderingar, synsätt och förhållningssätt som kan hjälpa oss förstå läxans funktion i skolans vardag. Det gäller att ”förstå världen ur den intervjuades synvinkel”. (Kvale, 1997, s.9)
Innan intervjuerna genomfördes tog vi del av Kvale (1997), Ryen (2004) och Trost (2005) och fick inspiration om tillvägagångssätt för att förbereda en intervjuguide. (Se bilaga 2) Kvale (1997) skriver att en guide innehåller en översikt över de ämnen som skall beröras och förslag till frågor. Ryen (2004) beskriver att man för den skull inte i detalj formulerar frågorna och ordningsföljden eftersom samtalet växlar mellan forskaren och intervjupersonen och detta inte kan planeras innan. Det är i möjligaste mån den intervjuade som styr ordningsföljden men inom ramen som forskaren ger med hjälp av stödfrågor i guiden. Trost (2005) menar att själva studien blir strukturerad, det vill säga att den handlar om en och samma sak, har ett fokus. Själva intervjun kan sedan komma att ha en helt annan struktur där man som forskare tvingas hoppa mellan de olika frågeområdena beroende på den intervjuades svar, då frågorna ska komma som följder av tidigare svar. Vår intervjuguide blev halvstrukturerad då vi hade våra frågeområden klara men samtidigt ville lämna svarsmöjligheterna öppna för den intervjuade.
Innan vi skulle utföra intervjuerna med de utvalda lärarna genomförde vi en pilotstudie. Vi kontaktade en lärare som vi känner privat och utförde den planerade intervjun. Detta för att pröva om den först konstruerade intervjuguiden var så bra som vi trodde. De visade sig att det fanns anledning att korrigera den då vissa frågor var otydliga att förstå för den intervjuade samt svåra att analysera och tolka. Vi gjorde om guiden så att den bättre passade oss själva och vårt syfte. Trost menar att det inte bara är varje intervju som är en process, utan hela intervjuserien och processers kännetecken är just förändringar.
Genomförande intervjuer
Det viktiga i kvalitativa studier är att få tillgång till händelser och handlingar som är relevanta för syftet, påpekar Ryen (2004). Rangordningsformuläret blev endast grunden för urvalet av lärare till intervju. Ryen skriver att det är tillgången till den enskilda undersökningspersonen och dennes sätt att se på världen som är det centrala och inte att räkna hur många som ser det på samma eller olika sätt. Utifrån rangordningen på rangordningsformuläret valde vi ut fyra
lärares svar från underlaget som tydligast skiljde sig åt i sina respektive första- andra- och tredjehandsval. Detta för att på så sätt se hur olika lärare kan tänka kring läxans funktion, då vi ville få en så bred syn som möjligt samt ett vidare perspektiv på läxans funktion. Detta för att vi själva ska få en förståelse för hur läxan kan användas, då alla lärare ska lägga upp sin verksamhet utifrån samma styrdokument.
Utvalda lärare kontaktades via e-post med en förfrågan om medverkan i studien. Samtliga gav sitt medgivande och tid för intervju bokades med respektive försöksperson. Vid intervjutillfällena satt vi ostört i klass- eller arbetsrum. Vi inledde intervjun med att, som Trost (2005) skriver, låta den intervjuade fritt få tala om något angående ämnet som intervjun ska komma att handla om, till exempel åsikter om vårt val av ämne till detta examensarbete.
Detta för att lätta på stämningen och få den intervjuade att känna sig avslappnad. En kvalitativ, informell intervju är ett samtal med bestämda avsikter och med riktlinjer för forskaren att följa. (Ryen, 2004) Eftersom vi arbetade utifrån en intervjuguide fick frågorna komma i den ordning det föll sig naturligt. Svaren vi fick av den intervjuade gav oss ytterligare följdfrågor att ställa.
Kvale (1997) hävdar att en forskare vid en intervju kan lita på sitt minne och sin empati och skriva ner de viktigaste aspekterna under eller efter intervjun. Minnet omfattar situationen som den upplevs visuellt och den sociala kontakten och atmosfären mellan intervjuare och intervjuperson. Allt detta går förlorat vid en bandinspelning. Ett aktivt lyssnande och intervjuarens minne filtrerar och bevarar just de innebörder som är av vikt för studiens syfte och ämne. Även Trost (2005) påtalar minnets ovärderliga betydelse. De intryck man får vid intervjun så som det man ser, hör och läser mellan raderna kan inte ersättas av en bandspelare. Ryen (2004) menar att den intervjuade känner sig friare att dela med sig av ytterligare tankar först när bandspelaren slagits av. Detta kan tyda på att inspelningen faktiskt påverkat data. Patel & Davidsson (1994) hävdar även de att närvaron av en bandspelare kan påverka svaren från respondenten. Personen kan känna sig hämmad och börjar ofta prata mer öppet när den stängs av. Med detta som grund gjorde vi valet att inte använda oss av bandspelare under intervjusituationen.
Vi var två intervjupersoner vid varje tillfälle där en av oss fortlöpande förde anteckningar och den andra kunde till fullo ägna sig åt att ställa frågor. Trost (2005) skriver att det kan vara ett bra stöd att vara två vid intervjun om dessa två är samspelta då dessa ofta får mer information och större förståelse än vad en person skulle få. Vi ansåg att det var bra att vara två då båda fick möjlighet att ställa följdfrågor och ge olika infallsvinklar på frågorna.
Vi avslutade varje intervju med att fråga respondenten om det var något han / hon ville tillägga, som Kvale (1997) rekommenderar, då den intervjuade kan känna ett behov av uttrycka frågor och funderingar som inte framkommit under intervjun. Varje intervju tog mellan 40 och 60 minuter. Efter varje intervju avsatte vi tid för att, reflektera över vad som egentligen framkommit, göra kompletterande minnesanteckningar och renskriva de anteckningar som gjorts under själva intervjun. Detta för att få en tillförlitlig bakgrund till den senare analysen. Den intervjuade gavs inte möjlighet att ta del av vår tolkning och avgöra om vi tolkat svaren på rätt sätt. Detta för att inte tillrättalägga informationen alltför mycket enligt Kvale (1997).
Analysförfarande
Inför slutbearbetningen skrev vi ut alla fyra intervjuer och läste genom materialet ett flertal gånger. Vårt första steg i dataanalysen var som Ryen (2004) beskriver att dela upp data i de minsta enheterna som kunde fungera ensamma som självständiga tankar. Storleken på de enskilda enheterna varierade från några få ord, till hela meningar och stycken. Vidare beskriver Ryen att de små enheterna sorteras in i kategorier, datamängden reduceras. Vi läste en dataenhet, därefter nästa. Om den speglade samma sak sorterade vi den under samma kategori, om den inte gjorde det blev den första enheten i nästa kategori. Vi fortsatte på följande sätt till dess att vi sorterat in hela datamaterialet i kategorier. Nästa steg av dataanalysen enligt Ryan är att formulera rubriker och beskriva de olika kategorierna. Vi valde att benämna kategorierna utifrån vad de behandlade. Läxans användning och utformning handlar om hur läxan tillämpas och utförs samt motiveringar till varför. En annan kategori läxa och fritid inrymmer lärarnas tankar om läxa kopplat till elevernas fritid.
Lärande innefattar hur lärarna anser att ett lärande uppstår. Dialogen i kollegiet / kollegiepåverkan, beskriver hur och om medarbetarna inverkar på den enskilda lärarens ställningstagande till läxor. Kategorin dialog med föräldrar / föräldrapåverkan omfattar vårdnadshavares eventuella påverkan på lärarens ställningstagande till läxor. Under läxans förankring i läroplan skildras om och huruvida läroplanen ligger som grund för ställningstagandet till läxans funktion.
Resultat av studien
Resultat av rangordningsformulär
0 12 34 56 78 109
Efterarbete Ansvar Insyn Kontrollera / bedöma
Figuren visar att de flesta lärare använder läxans funktion främst som ett efterarbete till det man arbetat med i skolan, exempelvis att repetera och nöta in. En lärare hade rangordnat att läxans funktion var att kontrollera och / eller bedöma om eleverna förstått. En lärare rangordnade läxans funktion som ett medel för att träna eleverna i eget ansvar, självständigt arbete och därmed förbereda eleverna på kommande studier. Den främsta funktionen var för en lärare att ge föräldrarna insyn i skolarbetet.
Resultat av intervjuerna
Om läxans användning
Intervjuerna med lärarna visar att det råder delade meningar om läxa överhuvudtaget ska ges, och i så fall i vilket syfte och i vilket omfattning. Läxan används av lärarna dels som efterarbete, ansvarsträning och självständigt arbete, dels som ett kontrollmedel och för att ge föräldrainsyn. Användningsområdena är också dels innötning och dels i syfte att skapa självförtroende och stolthet hos den enskilde eleven. Dock är enigheten stor kring att läxan fungerar som ett socialt verktyg.
Läxan används av en lärare främst som ett efterarbete till det som gjorts i skolan. Det kan innebära att eleverna får träna sina färdigheter i skrivande genom att ta ställning till olika frågor, exempelvis vad de skulle ta med sig till en öde ö. Det skrivna tas sedan tillbaka till skolan där eleverna muntligt får delge sina klasskamrater. Det är mycket viktigt att barnen får positiv respons på sina läxor hävdar vederbörande. Antingen muntligt eller med en skriftlig kommentar eller kanske både och. Det händer att klasskamraterna lyssnar på varandras läxa och kommer med feedback. Läxan används också för att lära eleverna ta ansvar, arbeta självständigt och därmed förbereda inför kommande studier. Läraren grundar läxan i att förfina färdigheterna. Eleverna vill ha läxa, vilket läraren ser som ett ytterligare skäl att ge ut den.
Skrivande är något man övar på. (Lärare A)
