RAPPORT Dagvattenutredning Södra Håslöv 2:12 och 19:12

(1)

RAPPORT

Dagvattenutredning Södra Håslöv 2:12 och 19:12

2011-02-04

Upprättad av: Johan Lager Godkänd av: Johan Lager

(2)

Uppdragsnr: 10144009 Dagvattenutredning Södra Håslöv 2:12 och 19:12

Daterad: 2011-02-04 Reviderad:

Handläggare: Johan Lager Status: Förhandskopia

\\ser01mlm1se\Projects\5175\Övriga\Hägringen Bygg och Konsult\3_Dokument\80_Beskrivning\80_VA\dagvattenutredning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

RAPPORT

Dagvattenutredning Södra Håslöv 2:12 och 19:12

Kund

Hägringen Bygg & Konsult

Konsult

WSP Samhällsbyggnad Box 574

20125 Malmö

Besök: Jungmansgatan 10 Tel: +46 40 35 42 00 Fax: +46 40 35 43 99 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner

Johan Lager 040 – 35 42 58

Innehåll

SYFTE 3

BAKGRUND 3

KONTAKTER MED MYNDIGHETER 3

FÖRUTSÄTTNINGAR 4

BERÄKNINGAR AV DAGVATTENFLÖDEN 5

PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTEN 6

Bilaga 101W0101

(3)

SYFTE

Syftet med denna rapport har varit att ta fram en principlösning för dagvattenhante- ring för Södra Hårslöv 2:12 och 19:12, Se bild 1. Principlösningen skall ligga till grund för en detaljprojektering.

bild 1 Översiktsbild Södra Hårslöv 2:12 och 19:12. Inringat område visar utbredning av tilltänka utbygg- nadsområdet.

BAKGRUND

I Södra Håslöv finns ett område som ägs av Lantmännens ekonomiska förening. För detta område pågår arbetet med att ta fram en detaljplan för att möjliggöra uppfö- randet av 9 stycken enbostadshus. Området ligger i de nordöstra delarna av Södra Håslöv. Planområdet motsvarar huvudsakligen det område som behandlades i Plan- program Södra Håslöv 2:12 och 19:12 – bostäder och kontor vid Fuglievägen.

Dagvattnet avleds idag från befintlig bebyggelse till dikningsföretag som finns i närheten.

För att klargöra möjliga lösningar har Hägringen Bygg & Konsult gett WSP Sam- hällsbyggnad i uppdrag att ta fram föreliggande rapport.

KONTAKTER MED MYNDIGHETER

WSP har varit i kontakt med Jordbruksverket. Detta för att ta fram dikningsföretag som skulle kunna vara möjliga att anslut till samt kapaciteten på dessa dikningsföre- tag.

(4)

FÖRUTSÄTTNINGAR

LÄGE OCH AVGRÄNSNINGAR

Planområdet avgränsas av Fuglievägen i öster, Köpmannavägen i söder samt jord- bruksmark i norr och väster. Öster om planområdet och Fuglievägen finns en rad bebyggelse bestående av tre äldre enbostadshus och söder om Köpmannavägen finns en fabriksbyggnad. Området är ca 0,7 ha stort.

UNDERLAG

Följande material har legat till grund för förstudien Skiss 110113 upprättad av Mima Arkitekter AB

Underlag från Jordbruksverket angående dikningsföretag Utkast till detaljplan Södra Håslöv 2:12 och 19:12

BEFINTLIGA LEDNINGAR OCH ANSLUTNINGSPUNKTER

I angränsning till planområdet finns kommunala spillvattenledningar och vattenled- ningar. Några kommunala dagvattenledningar finns inte i området eller dess närhet.

I områdets närhet finns däremot dikningsföretag som möjliggör en anslutning av dagvatten från den planerade bebyggelsen.

DAGVATTEN

Väster och söder om området finns idag dikningsföretaget 3 & 7 Södra Håslöv 1984. Avledningen av dagvattnet i detta dikningsföretag sker söderut mot Skegrie, se bild 2.

bild 2 Dikningsföretag kring det tilltänkta utbyggnadsområdet. Blå linjer visar dikningsföretag.

(5)

LANDSKAPSUTFORMNING

Området består idag av ängs- och gräsbevuxen mark, enstaka större lövträd samt en grusad parkeringsanläggning.

Området är flackt, men lutar i huvudsak från öster mot väster. Markhöjderna varierar mellan +12,0 m till +13,0 m.

Inom området finns möjligheten att förlägga en öppen damm med vattenspegel. Det skall eftersträvas att göra slänter flacka för att på så viss värna om biologiska och säkerhetsmässiga aspekter. Vattenspeglar i dammar gynnar den biologiska mångfal- den för så väl djur- som växtliv.

GEOTEKNIK

En översiktlig geoteknisk undersökning har utförts under januari 2011, bl.a. med provtagning i sju punkter. Den visar att marken överst består av 0,2-0,9 m matjord.

Under denna mulljord finns en mer eller mindre lerig, siltig morän som påträffats ned till borrat djup på 3,1 m.

Grundvattnet har inom området uppmätts till 1,0-1,2 m:s djup. Då förekommande jordarna samt att grundvattnet inom området kan vara högt göra attt infiltrations- möjligheterna är begränsade.

PLANERAD UTBYGGNAD

Inom planområdet är det möjligt att bygga 10 fristående småhus. En lokalgata leder in i området från Fuglievägen. Denna föreslås få en sektion enligt följande närmast tomtgräns så anläggs en 0,5-1 m bred gräsremsa sedan 1 m bred grusbelagd yta och sedan 3 m asfalt följt av 1 m grusbelagd yta och 0,5-1 m bred gräsremsa närmast tomtgräns.

BERÄKNINGAR AV DAGVATTENFLÖDEN BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH RESULTAT

Nederbördsintensiteten är beräknad enligt Dahlströms formel, och ett regn med stat- istisk återkomsttid 10 år har använts vid beräkningar för att dimensionera dagvat- tenmagasinen. Vid beräkning har den regionala parametern Z=14 använts för Södra Håslöv (enligt Rapport R18:1979, B Dahlström). För att ta hänsyn till en ökad intensitet på nederbörden med tanke på klimatförändringen har nederbörden räknats upp med 10%.

Ytbehovet på dammarna avgörs i detta fall av vad dikningsföretagen är dimension- erade för. För beräkningar av vilka utjämningsvolymer som krävs för att fördröja dagvattnet inom området har ett max flöde på 1,5 l/s och ha från området ansatts.

Följande avrinningskoefficienter har använts i denna rapport:

(6)

Typ av yta Avrinningskoefficient

Öppet byggnadssätt 0,4

Gator 0,6

Grönområden 0,1

Tabell 1, Avrinningskoefficienter

Avrinningskoefficienten 0,4 väljs eftersom tomterna numera anläggs med relativ stor andel hårdgjorda ytor såsom exempelvis stenbelagda uppfarter och uteplatser.

Avrinningskoefficienten 0,6 för gator väljs eftersom gatan förutsätts avvattnas mot grus- och gräsremsa utmed gatan och där kommer en viss fördröjning och infiltration ske.

Dimensionering av magasinen har utförts efter det ”värsta regnet” vad gäller varak- tigheten på regnet. Beräkningarna visar att den dimensionerande volymen som måste fördröjas i dammar inom området är 110 m³ vid en varaktighet på 12 timmar och återkomsttid på 10 år.

PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTEN ALLMÄNT

Eftersom närhet till kommunala dagvattenledningar inte finns och risken finns att en fördjupad geoteknisk undersökning visar på begränsad infiltrationsmöjligheterna, kommer en anslutning till befintligt dikningsföretag vara nödvändigt. För att inte öka belastningen på befintligt dikningsföretag måste en fördröjning av dagvattnet ske inom området.

Dagvattnet inom området bör avledas i så stor utsträckning som möjligt över gröny- tor eller andra genomsläppliga ytor och fördröjas i utjämningsmagasin. Vatten som leds över grönytor ges möjlighet till infiltration vilket kan minska flödestopparna samtidigt som eventuella föroreningar binds i vegetationen.

DAGVATTENHANTERING PÅ TOMTMARK

Från tomtmark samlas regnvatten främst på hårdgjorda ytor såsom tak, garageupp- farter och uteplatser. För att fördröja dagvatten redan på tomtmark rekommenderas det att leda vattnet ut över gräs- eller grusytor. Detta nämns och kallas även LOD, Lokalt omhändertagande av dagvatten.

Det är också av vikt att tomtmarken sluttar från huset ner mot eventuella svackdi- ken, gatans avvattningssystem eller andra grönytor. Genom att låta regnvatten rinna över vegetationsytor fördröjs flödena och en viss infiltration sker innan det leds vidare till recipienten. Man får även här en viss reningseffekt av dagvattnet.

Stuprören bör anordnas med utkastare som mynnar i en betongränna som leds mot gräs- alternativt grusytor. Genom att leda vattnet i en betongränna säkerhetsställs det att vattnet inte går ner i husgrunden. Vid stora regn kan vattnet från stuprören skapa

(7)

problem med erosion och därför bör ett erosionsskydd med makadam utföras där rännan avslutas, se bild 3.

bild 3 betongränna över gräsyta

Betongrännans längd bör vara minst 2 meter lång.

Andra system för fördröjning på tomtmark är att anlägga grus- och gräsarmering.

Då kan olika former av plattor med hålrum användas. Plattan tål belastning och be- står av ett rutnät. Hålrummen som rutnätet bildar fylls med exempelvis grus eller gräs. Plattan kan anläggas där man annars tänkt sig asfalt, se bild 4 och 5.

bild 4, betongsten med grusfogar

(8)

bild 5, betongsten med grusfogar vid utfarter. Sten satt som svackdike

AVVATTNING AV GATOR

Enligt de planer som finns för området kommer gaturummet vara 6-7 meter brett varav en vägbredd på 3 meter, med en grusad yta på 1 m samt en gräsremsa på 0,5-1 m närmast tomterna.

Den 1,5-2 meter breda remsan av gräs och grus bör utformas som ett svackdike. Mot detta svackdike ska gatan luta.

I den 1,5-2 meter breda remsan bör förhöjda dikesbrunnar placeras. Detta gör att en viss fördröjning av dagvatten från gatorna kommer att ske samt garanterar avledning av dagvatten från området vid sådana tillfällen när det är exempelvis är tjäle i marken. Genom att placera dikesbrunnarna förhöjda kommer det även under vissa peri- oder ske infiltration av dagvatten.

DRÄNERINGSVATTEN

Normal dränering av hus och vägar kommer att behövas inom området.

Eventuellt behöver hus- och vägdräneringen anslutas till ett separat dagvattensystem och avledas förbi utjämningsmagasinen. Detta görs för att minska riskerna för att få stående vatten i hus- och vägdräneringen. Detta ska studeras vidare i detaljprojekte- ringsskedet när detaljerad inmätning är genomförd.

DAGVATTENMAGASIN

(9)

I området finns en större grönyta upptagen. Inom denna är det möjligt att placera magasin för fördröjning av dagvatten. Denna damm ska ha en fördröjningsvolym på 110 m³.

RENING AV DAGVATTEN

För att bestämma föroreningsmängder i dagvatten används enklast schablonvärden, se bl.a. Larm 1994, vilka beror av den yta på vilken nederbörden faller. Atmosfä- riskt nedfall, trafik, materialkorrosion samt spillning från fåglar och hundar utgör de huvudsakliga föroreningskällorna. Beroende på årstid varierar föroreningshalterna.

Vintertid ökar exempelvis luftföroreningar till följd av uppvärmning av byggnader och trafikföroreningar i form av dubbdäcksanvändning. Under sommarhalvåret då luften normalt är fuktigare ökar bidragen från korrosion.

Föroreningsmängder och dagvattenflöde varierar beroende på avrinningsområde och regnets intensitet och varaktighet.

Eftersom dagvattnet från den aktuella exploateringen skall ledas över grönytor innan det når recipient, och dagvattnet kommer från ytor som inte är så hårt belastad med trafik eller industri, så bedöms området orsaka försumbar påverkan på recipienten.

Någon ytterligare rening av dagvattnet innan det når recipienten än att dagvattnet leds över grönytor och via dammar är inte nödvändig.