RAPPORT
UPPDRAGSNUMMER
DAGVATTENUTREDNING RÅGEN 12
2017-02-25
PHILIP KARLSSON SWECO ENVIRONMENT AB
GRANSKARE: IRINA PERSSON
UPPSALA
Sweco Vaksalagatan 10
Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327
Sofi Sundin
15-10-05
Innehållsförteckning
1 Bakgrund och syfte 1
1.1 Dagvattenpolicy för Sollentuna kommun 1
1.2 Stöd inför upphandling av dagvattenutredningar 1
2 Markanvändning idag och efter exploatering 2
3 Förutsättningar 3
4 Recipient 4
5 Geologi och grundvatten 5
6 Vattentäkter 5
7 Avrinning inom utredningsområdet 6
8 Bedömning av översvämningsrisk 7
9 Metod och indata 8
10 Resultat beräkningar 8
10.1 Flöden 8
10.2 Föroreningsbelastning 9
11 Åtgärder 10
11.1 Påkopplingspunkt 10
11.2 Principiell höjdsättning och sekundära avrinningsvägar 11
11.3 Gröna tak 11
11.4 Växtbäddar 12
11.5 Permeabel beläggning 13
12 Förslag på planbestämmelser 14
13 Diskussion och slutsatser 15
RAPPORT 2017-02-25
15-10-05
1(15)
1 Bakgrund och syfte
Med anledning av planerad detaljplaneändring av fastigheten Rågen 12 m.fl. tas en dagvattenutredning fram i syfte att ge förslag på dagvattenhantering inom planområdet. I utredningen studeras eventuella flödesfördröjningsbehov utifrån krav från Sollentuna Kommun. Reningsbehovet utreds baserat på den nya markanvändningen samt
miljöstatus hos den mottagande vattenrecipienten - Edssjön. Sekundära avrinningsvägar, det vill säga flödesvägar dagvattnet kan ta vid stora regn, studeras för att säkerställa att ingen skadlig översvämning sker vid kraftigt skyfall. Principer för dagvattenhanteringen inom kvarteret tas fram, vilka kommer att baseras på den fördröjning som ska ske inom planområdet och på den eventuella föroreningsreduktion som kan komma att behövas.
1.1 Dagvattenpolicy för Sollentuna kommun
Sollentuna kommuns dagvattenpolicy antogs i kommunfullmäktige 2016 och består av fem delar vilkas huvuddrag förklaras nedan:
Med Minska konsekvenserna vid översvämning åsyftas skydd för byggnader och samhällsviktiga funktioner från skada vid kraftiga regn och höga vattennivåer. Detta genom planering och god höjdsättning, samt genom att skapa ytliga vattenvägar.
Bevara en naturlig vattenbalans innebär såväl grundvattenbildning som omsättning och flöden i sjöar och vattendrag. Bortledning av dagvatten ska begränsas genom att gröna och genomsläppliga ytor skapas så att dagvatten infiltreras lokalt.
Minska mängden föroreningar nås genom att dagvattenföroreningarna minskas vid källan genom materialval och lokala lösningar för infiltration och rening. Dagvattensystem utformas så att föroreningar avskiljs under vattnets väg till recipienten.
Med Utjämna dagvattenflöden menas reducering och fördröjning av dagvattenflöden inom privat, statlig och kommunal mark för en jämnare belastning på dagvattensystem, reningsanläggningar och recipienter.
Dagvatten hanteras som en resurs och berikar bebyggelsemiljön ur mänskligt och biologiskt perspektiv. Detta görs både på mark och tak.
1.2 Stöd inför upphandling av dagvattenutredningar
Enligt Sollentuna kommuns stödjande dokument ska en dagvattenutredning innehålla:
Vattendelare (ytliga avrinningsvägar genom området samt in och ut ur området)
Dagvattenflöden och föroreningar inom området idag och vid föreslagen exploatering
Bedömning av behov av rening, föreslå åtgärd för att klara utsläpp till recipient (MKN)
Bedömning av översvämningsrisk
2(15)
RAPPORT 2017-02-25
15-10-05
Information om och påverkan på grundvattennivåer
Inom vilka delar av området det går att infiltrera och var lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) kan tillämpas
Förslag till dagvattenhantering vad gäller infiltrering, fördröjning och rening samt eventuellt skydd mot översvämning
Bräddpunkt till ledningsnätet eller utsläppspunkt till recipient vid direktutsläpp
Hur föreslagen anläggning ska skötas
Redovisa hur hänsyn till dagvattenpolicyn har tagits
Redovisa vilka underlag som hänsyn tagits till
Belysande av eventuella konflikter för en hållbar dagvattenhantering utifrån föreslagen exploatering
2 Markanvändning idag och efter exploatering
Utredningsområdet (Figur 1) är beläget i Rotebro, en kommundel i Sollentuna kommun.
Det cirka 0,4 hektar stora planområdet består idag (2016) av bostäder, förskola och restaurang.
Figur 1. Utredningsområde för Rågen 12.
Enligt kv RÅGEN 12, Rotebro - Utredningsskiss för detaljplan – Situationsplan upprättad av Nordisk Kombination Arkitekter 2016 är området planerat att bestå av både lägenheter
3(15) och radhus med gemensam tvättstuga och parkeringsplatser (Figur 2). Byggnad A planeras att bestå av 20 stycken lägenheter, byggnad B av 3 radhus och byggnad C av bostäder och centrumändamål. Takytorna utgör cirka 35% av området. Detaljplanen för fastigheten Rågen 12 planeras att antas våren 2017.
Figur 2. Utredningsskiss över Rågen 12.
3 Förutsättningar
Enligt Sollentunas dokument Stöd inför upphandling av dagvattenutredningar ska dimensionering ske efter Svenskt Vattens P110. Området anses vara tät
bostadsbebyggelse, de dimensionerande dagvattenflödena beräknas därför utifrån ett 20- årsregn med klimatfaktor 1,25. Flödesbelastningen på dagvattennätet ska inte öka. Den eventuella ökning som nyexploateringen eventuellt bidrar till ska fördröjas och tas om hand inom planområdet (Nina Lans, muntl. kont. 2016-10-12).
4(15)
RAPPORT 2017-02-25
15-10-05
4 Recipient
Planområdet avvattnas via dagvattenledningar västerut mot Vibyån där den slutliga recipienten är Edssjön (SE659974-161721) i norr (Figur 3). Edssjön har måttlig ekologisk status på grund av växtplankton-näringsämnespåverkan samt fisk och makrofyter som varit utslagsgivande vid den sammanvägda bedömningen. Edssjön uppnår ej god kemisk status, detta på grund av att halten för polybromerade difenyletrar i fisk överskrider gränsvärdet.
Kvalitetskravet för den ekologiska statusen hos Edssjön är att den ska uppnå god status år 2027. Den kemiska statusen ska vara god 2021.
Figur 3. Avvattning från utredningsområde till Edssjön. Utredningsområdet är markerat med orange streckning.
5(15)
5 Geologi och grundvatten
Enligt SGU:s jordartskarta består marken inom planområdet av ytligt berg och lera.
Infiltrationsmöjligheterna bedöms som låga, även om lera har en viss infiltationskapacitet på cirka 4 mm per timme (Svenskt Vatten P105, 2011).
Figur 4. SGU:s jordartskarta. Utredningsområdet är markerat med blå streckning.
Ingen geoteknisk undersökning har utförts. För att fastställa grundvattennivåer och infiltrationsmöjligheter rekommenderas en sådan.
6 Vattentäkter
Inga vattentäkter finns inom planområdet. Enligt Stöd för upphandling av
dagvattenutredningar ska hänsyn tas till grundvattentäkterna Rotsunda och Jästbolaget.
Dessa ligger österut och är en del av Stockholmsåsen-Sollentuna. Denna
grundvattenförekomst bestående av sand och grus går genom Rotebro längs Norrviken och genom Sollentuna längs Edsviken. Dagvattennätet som Rågen är kopplad till leds inte åt dessa grundvattentäkter.
6(15)
RAPPORT 2017-02-25
15-10-05
Figur 5. Närliggande vattentäkt. Utredningsområdet är markerat med orange streckning.
7 Avrinning inom utredningsområdet
Området ligger på en lokal höjdpunkt, inga större ytor utanför planområdet avvattnas mot utredningsområdet (Figur 6). Om dagvattenledningssystemet går fullt inom fastigheten rinner en del dagvatten mot Ytterbyvägen direkt söder om planområdet, en del dagvatten rinner mot Ebba Brahes väg i nordöst.
Figur 6. Avrinning inom utredningsområdet.
7(15)
8 Bedömning av översvämningsrisk
En topografisk analys utförd av länsstyrelsen 2014 visar att inga instängda områden finns inom eller utanför utredningsområdet med dagens markanvändning (Figur 7).
Figur 7. Topografisk analys (länsstyrelsen, 2014)
En noggrannare topografisk analys inom planområdet har gjorts utifrån höjddata (Figur 8). Analysen visar att en lågpunkt finns inom den befintliga innergården. Däremot finns det idag två stycken dagvattenbrunnar på innergården som avvattnar den.
Figur 8. Lågpunkt baserad på högupplöst höjddata. Lågpunkten är markerad med blå streckning.
8(15)
RAPPORT 2017-02-25
15-10-05
9 Metod och indata
Flödes- och föroreningsberäkningarna gjordes med hjälp av dagvatten- och recipientmodellen StormTac. Som indata användes uppgifter om nederbörd och markanvändning i området. Beräkningar har utförts för uppskattade flöden och föroreningshalter före respektive efter nyexploatering.
Dagens markanvändning har uppskattats utifrån ortofoto. Marken klassas som skolområde då området består av en skola, restaurang samt parkeringsyta.
Markanvändningen efter exploatering har hämtats från planritning i dwg-format.
Området efter exploatering klassas som flerfamiljsområde.
Tabell 1. Marktyper före respektive efter exploatering i hektar.
Markanvändning Avrinnings- koefficent
(φ)
Före exploatering (ha)
Efter exploatering (ha)
Skolområde 0,5 0,35
Flerfamiljsområde 0,7 0,35
Nederbördsvärdet som används för beräkningarna är 636 mm/år (StormTac version 16.4.1). Värdet är korrigerat med en faktor 1,15 för att kompensera för mätförluster.
10 Resultat beräkningar
10.1 Flöden
Beräkningarna i StormTac ger ett dimensionerande flöde för ett 20-årsregn, inklusive klimatfaktor 1,25, före exploatering är 63 l/s. Dimensionerande flöde efter exploatering är 88 l/s. Flödet ökar således med 40%. Om flödet inte ska öka efter exploatering måste 27 m3 dagvatten fördröjas och få plats i någon form av dagvattenhantering, exempelvis växtbäddar.
9(15)
10.2 Föroreningsbelastning
Tabell 2 visar att föroreningskoncentrationer ökar för de flesta föroreningar efter exploatering. Föroreningskoncentrationerna jämförs med riktvärde 2M, vilket innebär utsläpp uppströms recipient (Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp,
Riktvärdesgruppen 2009). Koncentrationerna efter exploatering överskrider riktvärdena för bly, zink, kadmium och suspenderad substans. Föroreningsbelastningen ökar också efter exploateringen i kg/år (Tabell 3).
Tabell 2. Föroreningskoncentrationer före och efter exploatering inom utredningsområdet.
Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Susp.
substans Olja
mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l
Före expl.
0,26 1,6 12 26 87 0,6 10 8 60 0,6
Efter expl.
0,28 1,6 14 28 93 0,6 11 9 64 0,6
Rikt- värde
2M
0,17 2,5 10 30 90 0,5 15 30 60 0,7
Tabell 3. Föroreningsmängder före och efter exploatering inom utredningsområdet.
Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Suspenderad substans
Olja
kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Före
expl.
0,3 2 0,02 0,03 0,1 0,001 0,01 0,01 74 0,7
Efter expl.
0,5 3 0,02 0,05 0,2 0,001 0,02 0,02 110 1
10(15)
RAPPORT 2017-02-25
15-10-05
11 Åtgärder
11.1 Påkopplingspunkt
Befintligt dagvattenledningssystem inom planområdet består av betongledningar med dimensioner 150 och 225 mm. Den sista ledningen i systemet som går ut mot
Ytterbyvägen är en 150 mm betongledning.
Figur 9. Dagvattenledningssystem inom Rågen 12.
11(15)
11.2 Principiell höjdsättning och sekundära avrinningsvägar
En korrekt höjdsättning av planområdet är viktigt för att minimera risken för att skador på byggnaderna ska uppstå vid händelse av kraftiga regn. Den lågpunkt som finns idag ligger mellan de planerade byggnaderna A, B och C. Höjdsättning av planområdet måste möjliggöra att dagvattnet kan rinna bort. Ett förslag är att genom höjdsättning låta vistelseytorna fungera som sekundära avrinningsvägar för de stora regnen. För
höjdsättning I anslutning till husfasader rekommenderas en marklutning av 5% (1:20) de tre första metrarna (Oxunda Vattensamverkan).
Figur 10. Förslag på ytlig avrinning vid stora regn.
11.3 Gröna tak
Gröna tak kan anläggas på förråd och cykelparkeringstak. Gröna tak är ett samlingsbegrepp av vegetationstäckta tak, vilka kan minska och utjämna
dagvattenflöden. Växtligheten utgörs ofta av sedum. Med en större tjocklek på taket minskar avrinningskoefficienten. Det vatten som inte fördröjs eller magasineras på taket leds mot stuprörsutkastare längs husvägg. De tak som är planerade att vara beklädda med gröna tak är dock inte så stora att de kommer göra en nämnvärd inverkan på det totala dagvattenflödet.
Det är viktigt att taken inte har för kraftig lutning, samt att takkonstruktionen är tillräckligt dimensionerad för att bära tyngden. Exempel på grönt tak visas i Figur 11.
12(15)
RAPPORT 2017-02-25
15-10-05
Figur 11. Exempel på gröna tak.
11.4 Växtbäddar
För fördröjning, rening och rekreation kan växtbäddar användas (Figur 12). Dessa kan anläggas som upphöjda för att ta emot takvatten eller nedsänkta för att även ta emot dagvatten från omkringliggande ytor. Växtbäddar kan anläggas längs fasad runt hus A, B och C.
Figur 12. Exempel på växtbäddar.
Större växtbäddar kan anläggas så som visas i Figur 13. Skötsel omfattar att avlägsna skräp och växtrester, samt beskärning och ogräsrensning. Vatten får ej bli stående;
dränering, inlopp och utlopp bör kontrolleras regelbundet. Det rekommenderas att växtbäddar kontrolleras direkt efter stora regn.
13(15) Figur 13. Förslag på placering av större växtväddar (grön färg).
I och med porositeten i växtbädden kan vatten hållas. Vid ett 20-årsregn kan dock endast fördröjning förväntas ske mellan växtbäddens översta jordlager och kanten på
kantstenen/betonglådan som omsluter växtbädden. Detta för att infiltrationskapaciteten i en växtbädd är för låg för att ta emot stora regn.
Fördröjningsvolymen är beräknad till 27 m3. Med ett tillgängligt fördröjningsdjup på 15 cm krävs en växtbäddsyta på 180 m2. Observera att fördröjningsdjupet är en siffra som kan justeras både upp och ner.
I StormTacs databas (2014). finns uppskattade reningseffekter för växtbäddar. De reducerar ungefär 65% fosfor, 40% kväve och 70% metaller (kg/år).
11.5 Permeabel beläggning
Hårdgjorda ytor kan minimeras genom användande av permeabla (genomsläppliga) material för att förstärka infiltrationsmöjligheter. Som alternativ till tät beläggning finns olika lösningar, till exempel anläggande av gatsten, betonghålsten, pelleplattor, sand och grus. Exempel på permeabla beläggningar visas i Figur 14. Dessa kan anläggas på vistelseytor mellan och omkring hus A, B och C.
14(15)
RAPPORT 2017-02-25
15-10-05
Figur 14. Exempel på permeabel beläggning.
11.6 Reduktionseffekt av föreslagna åtgärder
Reningseffekten för respektive åtgärd bygger på en sammanställning av ett antal olika vetenskapliga studier och redovisas i Tabell 4 (StormTac, 2014). Genom att leda
planområdets dagvatten till dessa anläggningar bedöms belastningen av föroreningar på ytvattenförekomsten inte öka efter exploatering jämfört med nuläge. Det är dock bara vatten som passerar reningsanläggningar som renas.
Tabell 4. Uppskattad reningseffekt (StormTac, 2014).
Reningseffekt (%) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja Permeabel asfalt 65 75 70 75 95 70 70 65 90 85
Gröna tak - - 65 - 20 20 25 35 90 -
Växtbädd 60 25 80 60 90 80 25 75 85 60
12 Förslag på planbestämmelser
Användning av mark och vatten
E1 Utjämningsmagasin eller växtbädd etc
E2 Mark ska vara tillgänglig för infiltration/utjämning av dagvatten
Utformning
+0.0 Föreskriven marknivå över nollplanet
1:00 Minsta lutning
15(15)
Plantering Plantering
Markens anordnande Mark och vegetation
n1 Markens höjd får inte ändras
n2 Vegetation skall bevaras eller ersättas med likvärdigt n3 Vegetation skall finnas ((X% av tomtarea)
Parkering Parkering skall anordnas med X% genomsläppligt ytmaterial
Placering, utformning och utförande Byggnadsteknik
b1 Takvatten skall avledas ovan mark
b2 Dagvatten skall avledas till infiltrationsyta (LOD-
anläggning/plantering, behöver ej innebära perkolation till grundvatten)
Dagvatten skall omhändertas inom planområdet
13 Diskussion och slutsatser
För Rågen 12 har dimensionerande flöden för 20-årsregn beräknats. Då
dagvattenflödena ökar efter exploatering bör 27 m3 dagvatten fördröjas för att följa Sollentuna kommuns riktlinjer.
En viss föroreningsbelastningsökning sker i samband med exploateringen. Edssjön uppnår idag inte miljökvalitetsnormen. För att säkerställa att Edssjön inte påverkas negativt av exploateringen bör dagvattnet ledas i första hand till reningsåtgärder inom kvarteret innan vidareledning till recipient. Leds allt dagvatten inom området till tillräckligt stora växtbäddar bedöms föroreningsbelastningen inte öka. Kompletteras växtbäddar med permeabelt material på vistelseytor reduceras både dagvattenflöden och
föroreningsmängder till Edssjön. Däremot bedöms de naturliga infiltrationsmöjligheterna som låga.
