• No results found

Uppgift angående flintbearbetning vid Kämpinge by öster om Falsterbo Essen, Göran von Fornvännen 59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1944_059 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Uppgift angående flintbearbetning vid Kämpinge by öster om Falsterbo Essen, Göran von Fornvännen 59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1944_059 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Uppgift angående flintbearbetning vid Kämpinge by öster om Falsterbo Essen, Göran von

Fornvännen 59

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1944_059 Ingår i: samla.raa.se

(2)

L I T T E R A T U R O C H K R I T I K 59

Det märkligaste med ristningen är den i det större skeppets akter befintliga mannen med styråran eller sidorodret. (Se bild 5). Sidoroder förekommer här och där på hällristningarna, men detta är den första åtminstone i Bo- huslän upptäckta ristningen där en människa tydligt håller i styråran.

Ristningen är f. ö., som kansko framgår av bilderna, mycket tydlig och väl bibehållen.

S. Hallbäck.

UPPGIFT ANGÅENDE FLINTBEARBETNIXG VID KÄMPINGE BY ÖSTEB OM FALSTERBO.

Vid Kämpinge by öster om Falsterbo påträffas som bekant ganska ofta olika slag av flintredskap. Bland des.sa märkas mängder av flintspånor av ganska varierande ålder. Att en del av dem äro tämligen nygjorda hänger samman därmed att man vid fångst av vissa fiskarter, framför allt hornfisk ända in till vår tid använt cn urgammal metod. Fångsten har tillgått så, att fiskaren stod framme i fören av en båt, som roddes framåt, och därvid kastade flintspånor efter stimmet, som på så sätt jagados till en vik, ett med nät avspärrat grunt område vid stranden c. d., där fångsten lätt kunde försiggå med håv.

Under äldsta tider har nog avfallet vid tillverkningen av flintredska- pen i stor utsträckning använts för här angivet ändamål. När redskap av- metall sedermera togos i bruk fortsatte man att tillverka avfallsproduk- ten för fiskets behov. Denna flintknackning har fortgått till omkring 1890-talet. Därigenom förklaras rikedomen inom det ovan angivna om- rådet på ofta långa, vackra flintspånor. Det tordo således ännu finnas personer i livet, sora deltagit i dotta primitiva fiske och som möjligen skulle kunna demonstrera, huru det tillgick.

Cr. von Essen

LITTERATUR OCH KRITIK

S Ö D E R B E R G , B E N G T : Be gotländska passionsmålningarna och deras sfilfränder. Studier i birgiftinskt muralmaleri. K. Vitt.

Hist. o. Ant. Akad. Handl. del 54. Lund 1942.

>Passionsmålningarna> utgöra Gotlands största grupp av väggmål- ningar. De bilda oftast en fris på långhusets nordvägg, som tämligen monotont upprepar Kristi lidandes historia i on rörande, naiv stil. Do framträda sora produkter av en målningsfirma som tankes kombinerad med en träsnidarateljé av likartat sinnelag, sodan gammalt kallad »Ml- sericordioverksladen>, båda möjligen lokaliserade till trakten av Bals socken. Tillsammantagna representera dessa konstnärers eller kollektiv- personligheters produkter en ganska allmogemässigt, ia, för moderna

References

Related documents

rande Söderköping 309—315 Stenberger, Mårten. En preliminär

mäld av Axel Bagge 191 — 192 KIELLAND, THOR: Norsk guldsmedskunst i middelalderen.

Berthelson, Bertil: Erik Ihrfors t 115 Berthelson, Bertil: Statens Historiska Museum, Linköpings.. domkyrkas altarpryduad och Löderups kyrkas predikstol 370—377 Fiirst, Carl M.:

Anmäld av Wilhelm Nisser 119—122 Konstvetenskapliga studier och essayer tillägnade August Hahr.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

Sveriges äldsta och norra Europas näst äldsta hällbildsdokumentation – en notis om Johannes Haquini Rhezelius antikva- riska resa till Öland och Småland 1634.. Strängnäs,

Gåtfull Ulf – en eftersläntrare till den vikingatida myntskatten från Store Valby på Själland.. Two 15th century

Uppställningar och utställningar av äldre kyrko konst från omkring 1850 fram till idag.. Anmälan