Elevinflytande inom idrott och hälsa: En intervjustudie om upplevt elevinflytande på studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram

UPPSALA UNIVERSITET Rapport 2010ht4720 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Examensarbete i utbildningsvetenskap inom Allmänt utbildningsområde, 15 hp

Elevinflytande inom idrott och hälsa

En intervjustudie om upplevt elevinflytande på studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram

Författare: Handledare:

Mattias Czifrik Lena Nilsson

Leo Segnestam Betygsättande lärare:

Esbjörn Larsson

Sammanfattning

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur eleverna ser på sitt inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och Hälsa A, och vad de har för attityd och inställning till elevinflytande samt att undersöka dels hur deras lärare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till elevernas inflytande.

Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever från fyra olika gymnasieutbildningar, två studieförberedande och två yrkesförberedande program, samt deras lärare.

Resultatet visar att både lärare och elever generellt är väldigt positivt inställda till att eleverna har inflytande över idrottsundervisningen men att problematik med att utöva inflytande finns.

Lärare anger tid- och resursbrist som två viktiga faktorer och det framkommer att elevernas inflytande kan vara begränsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevinflytande som viktigt men avsäger sig i många fall inflytande med motiveringen att de är nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lärarna.

Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begränsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lärarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar.

Nyckelord: Elevinflytande, Idrott och Hälsa, Studieförberedande/Yrkesförberedande program,

gymnasieskolan, intervju.

Innehåll

1 Inledning... 5

2 Bakgrund... 6

2.1 Begreppsdefinition ... 6

2.1.1 Elevinflytande... 6

2.1.2 Delaktighet... 6

2.2 Perspektiv ... 7

2.3 Styrdokument... 8

2.4 Tidigare forskning... 9

3 Syfte...13

3.1 Problemformulering...13

3.2 Syfte ...13

3.3 Frågeställningar ...13

4 Metod...14

4.1 Urval ...14

4.1.1 Idrott och hälsa ...15

4.1.2 Studie/yrkesförberedande program...15

4.1.3 Respondenter...15

4.2 Metod ...18

4.2.1 Intervjuareffekten ...18

4.3 Genomförande...19

4.3.1 Process...19

4.3.2 Forskningsetiska aspekter...19

4.3.3 Reflektion över validitet och reliabilitet...20

5 Resultat ...23

5.1 Resultat elever (Czifrik) ...23

5.1.1 Hur uppfattar eleven sitt inflytande över lektionsinnehållet och

utformningen av denna samt om eleven kan eller har utövat inflytande.

...23

5.1.2 Vad eleven anser om elevinflytande över idrottsundervisningen

generellt...25

5.1.3 Hur och om eleven skulle vilja påverka undervisningen...27

5.2 Resultat lärare (Segnestam) ...29

5.2.1 Hur arbetar lärarna med elevinflytande? ...29

5.2.2 Hur värdesätter lärarna elevinflytande? ...33

6 Analys...36

6.1 Hur uppfattar elever sitt inflytande över undervisningens utformning och hur arbetar lärarna med elevinflytande i undervisningens utformning...36

6.1.1 Termins-/lektionsplanering...36

6.1.2 Situationer och arbetsformer...39

6.1.3 Hinder och negativ påverkan ...40

6.2 Hur värdesätter elever och lärare elevinflytande...41

6.2.1 Motivation och närvaro ...41

6.2.2 Relevans...42

6.3 Vilka skillnader framträder det mellan studie- och yrkesförberedande program...43

7 Diskussion ...45

7.1 Metoddiskussion...46

7.2 Vidare forskning ...46

8 Referenser...48

9 Bilagor ...51

9.1 Intervjuguider...51

1 Inledning

Skolans roll i samhället är ett vanligt förekommande diskussionsämne i medier och i samhällsdebatten vilket inte minst allmänhetens kommentarer på artiklar på olika nyhetssidor, bloggar samt diverse debattartiklar och liknande i nyhetsmedier visar.

Skolan har en viktig roll och det har i synnerhet efter andra världskriget manifesterats där oron för att gå mot ett auktoritärt samhälle har format de svenska läroplanerna så att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. Ett av dessa medel är och har varit att elever ska få arbeta på ett demokratiskt sätt via elevinflytande. I vilken utsträckning detta ska ske har reglerats på olika sätt genom åren. I den senaste läroplanen har ett ökat ansvarstagande och ökade möjligheter att bedriva inflytande över undervisningen varit något som formulerats tydligt.

Idén till denna uppsats kom utifrån de praktiska erfarenheter vi har fått genom åren på lärarutbildningen. Som idrottslärare har vi fått se olika ledarstilar, pedagogiska metoder, och ibland bristen på dem, samt tillägnat oss erfarenheter genom att undervisa inom ämnet. Detta har gett upphov till tankar om elevers aktiva deltagande i idrottskursen, och lärarnas roll i detta, med fokus på inflytande och delaktighet. Eftersom vi har sett lärare uppfylla målen i läroplanen i olika grad har vi formulerat nedanstående frågeställningar utefter hur eleverna själva uppfattar sitt inflytande på undervisningens olika delar. Problemformuleringen har utformats med fokus på attityder till elevinflytande hos elever. Genom detta hoppas vi kunna komma till insikt om hur elever tänker angående sin idrottsundervisning och sätten de kan och vill påverka denna. Vi strävar även efter att få en bredare bild av problematiken genom att undersöka lärarnas roll då vi, baserat på erfarenhet inom skolvärlden, upptäckt divergerande mönster gällande lärarstilar och didaktiska val tagna av både samma och olika lärare baserat på om eleverna studerat inom studieförberedande eller yrkesförberedande inriktningar inom ämnet.

1 Lpf 94 (2009:6,13)

2 Bakgrund

2.1 Begreppsdefinition

2.1.1 Elevinflytande

Vad menas med elevinflytande och vad skiljer inflytande från makt? Inflytande beskrivs av NE som ”möjlighet att påverka”.

Detta skulle kunna vidareutvecklas genom att hänvisa vidare till Olof Petersson som beskriver inflytande genom att skilja på det avsiktliga och oavsiktliga handlandet. Enligt Petersson innefattar inflytande det avsiktliga och oavsiktliga handlandet av en person som påverkar en annan och är därmed ett vidare begrepp än makt.

Mats Lundström beskriver skillnaden mellan elevmakt och elevinflytande på följande sätt;

maktutövning innebär att en elev genomför en påverkan med hot eller våld. Inflytande är istället när en elev lyckas påverka andra elevers eller lärares/skolpersonals beslut i en fråga utan att själv äga makten om det slutgiltiga beslutet. Skillnaden ligger då i att den påverkade själv fattar beslut om genomförandet utan att ha blivit utsatt för någon av de maktmetoder som beskrevs ovan utan att exempelvis med god argumentation lyckas övertyga den som sitter med makten över besluten.

Tham problematiserar begreppet elevinflytande och diskuterar distinktionen mellan formellt och informellt inflytande. Vi har i denna undersökning valt att rikta fokus på hur elever och lärare uppfattar det informella inflytandet inom specifikt idrottsundervisningen. Tham definierar det informella inflytande som ”hur eleverna påverkar hela skolans vardag och arbete”.

2.1.2 Delaktighet

Begreppet delaktighet har en tydlig koppling till diskussionen om elevinflytande ovan om man ser till Nationalencyklopedins definition av delaktighet där de beskriver begreppet som ”aktiv

2 Nationalencyklopedin, ”Inflytande”

3 Petersson (1987)

4 SOU 1999:93

5 Tham (1999:9)

medverkan”. Utöver detta beskrivs delaktighet som ”… med tonvikt på känslan av att vara till nytta, ha medinflytande…”.

Utifrån denna förklaring anser vi att begreppet delaktighet har en given plats i undersökningen.

2.2 Perspektiv

När vi skrivit detta arbete har vi utgått från skolans ambition att lära ut demokratisk kompetens samt att skolan ska vila på en demokratisk värdegrund

. Demokratisk kompetens definieras av Modigh & Persson-Stenborg som ”att kunna reflektera kring, känslomässigt bearbeta, förhålla sig till och agera utifrån de grundläggande demokratiska värdena (värdegrunden)”

samt att ”själv ta ställning i olika frågor liksom att delta i samtal och förstå skälen för sina egna och andras ställningstaganden … liksom att delta i och/eller påverka demokratiska beslutsprocesser”

. Denna demokratiska kompetens utvecklas ”i samspel mellan människor samt mellan och inom grupper”

och aktivt deltagande i processen ses som centralt. Skolverket skriver att en deliberativ demokratisyn, där samtal och kommunikation ses som bärande element, utvecklar skolans uppdrag att förmedla en demokratisk värdegrund och lära ut demokratisk kompetens

.

Englund karakteriserar några av det deliberativa samtalets grundpelare med att det dels är ett samtal där olika åsikter och argument ställs emot varandra dels att det grundar sig på ömsesidig respekt för deltagarna samt slutligen en strävan efter att komma överens eller att hitta en tillfällig överenskommelse.

Englund problematiserar det deliberativa samtalet och skriver att det deliberativa samtalet har potential att ur lärandesynpunkt vara mer effektivt än traditionell kunskapsförmedling där läraren är den som förmedlar något till eleven även vad gäller lärande rent generellt

. Utifrån detta perspektiv blir det för oss väldigt intressant att undersöka elever och lärares attityder till elevinflytande inom idrottsämnet.

6 Nationalencyklopedin, ”Delaktighet”

7 Skolverket (2000b:18)

8 Englund (2001:3)

9 Englund (2001:3)

10 Englund (2001:3)

11 Skolverket (2000b:15)

12 Englund (2001:7)

13 Englund (2001:13)

2.3 Styrdokument

Graden av elevinflytande i skolan har skiftat genom åren i och med att nya läroplaner har tillkommit samt skollagen skrivits om. Elevinflytande har motiverats utifrån de demokratimål som skolan har haft att förmedla till eleverna men även dessa har varierat i grad genom åren.

Gymnasieskolans första läroplan kom 1965 och ersattes sedan 1971 av Lgy 70. I Lgy 70 omtalas eleven som den framtida medborgaren som aktivt ska delta i att forma morgondagens samhälle och genom detta ska ges ”möjlighet att påverka sina arbetsvillkor”.

Vidare beskrivs det som att skolan och dess personal tillsammans med eleven ska verka för att skapa en god arbetsmiljö,

detta då författarna anser att skolan är elevernas arbetsplats och att de därför ska ha möjlighet att påverka miljön de verkar i.

Här framgår det relativt tydligt att eleven ska ges möjligheter att påverka sin studiesituation.

Bortsett från den demokratiska fostran motiveras elevinflytande med vissa positiva egenskaper som eleverna förväntas tillägna sig. Dessa kan återkopplas till den framtida samhällsmedborgaren läroplanen eftersträvar att fostra.

Författarna här anser att eleverna efter genomgången utbildning ska kunna ”på egen hand eller i samarbete med andra planera och genomföra olika arbetsuppgifter”

. Vidare betonas just samarbete men även hjälpsamhet som en positiv effekt av samverkan i skolan

och den sociala utvecklingen av elevens väsen genom att få känna ansvar och gemenskap via delaktigheten.

I Lgy 70 står det som beskrivet ovan en hel del som kan tolkas in i elevdemokratin men ännu tydligare är det i Lpf 94 som är den senaste läroplanen för svenska gymnasieskolan där läroplanen inleds med frasen: ”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund”.

Men framförallt framgår det i citaten nedan hur författarna har betonat elevinflytande.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och deltaga i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.22

Samt att skolan ska sträva mot att eleven

• tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

• aktivt utövar inflytande över sin utbildning,

14 Lgy 70 (1983:17)

15 Lgy 70 (1983:18)

16 Lgy 70 (1983:22)

17 Lgy 70 (1983:19)

18 Lgy 70 (1983:22)

19 Lgy 70 (1983:24)

20 Lgy 70 (1983:26)

21 Lpf 94 (2009)

22 Lpf 94 (2009:4)

• utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,

• utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv

• och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor23

I skollagen hittar man vidare följande formuleringar

Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas.²⁴

Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.²⁵

Utöver detta framgår det i Lpf 94, precis som i Lgy 70, att eleverna är tänkta att ta ansvar för sin framtida arbetssituation och sin del i samhällsbyggnaden utifrån de färdigheter de tillägnar sig i skolan.

Även i Lpf 94 framgår vissa önskvärda effekter av elevinflytandet där utvecklandet av elevernas personliga ansvar betonas

men som tidigare nämnt även den sociala förmågan att samverka med andra individer och genom detta kunna påverka och utveckla sin livssituation.

2.4 Tidigare forskning

Det har gjorts en hel del forskning på ämnet elevinflytande. Här kommer det att återges ett axplock av det som vi anser relevant för studien och för att kunna ge en bild av den tidigare forskningen i Sverige rörande ämnet inflytande.

De publiceringar som gjorts rörande elevinflytande är ganska omfattande även om de kopplade till inflytande på idrottsundervisningen är desto färre. Bland det senaste tillskottet till forskningen gjorde Skolinspektionen under våren 2010 då de genomförde en flygande inspektion på drygt 300 idrottslektioner i årskurs 6-9 under en och samma dag.

Resultatet Skolinspektionen kom fram till var att en majoritet av lektionerna ägnades åt bollspel i olika varianter trots att det inte framgår i kursplanerna för idrott och hälsa att bollspel ens är nödvändigt. Vidare diskuterar

23 Lpf 94 (2009)

24 Skollagen 3 §

25 Skollagen 9 §

26 Lpf 94 (2009:9)

27 Lpf 94 (2009:4)

28 Lpf 94 (2009:13)

29 Skolinspektionen (2010a)

författarna hur detta kan gynna samt/eller missgynna vissa elever beroende på faktorer som bland annat kön och fritidsintresse.

Inspektionen är intressant ur olika perspektiv men i det här fallet har vi valt att se på det ur elevinflytandeperspektiv. Detta då det ensidiga lektionsinnehållet kan spegla olika faktorer som författarna tar upp varav ett är bristen på elevinflytande.

Detta tangerar genusdiskussion men som en annan rapport från skolverket visar så är kön inte den enda faktorn som avgör elevernas betyg i idrott och hälsa. Andra faktorer som socialt kapital, föräldrars utbildningsnivå med mera spelar även in.

För att koppla detta tydligare till vår studie bör en bakgrund ges till den forskning som bedrivs generellt rörande elevinflytande. Trots att viss litteratur även omnämner elevinflytande i grundskolans senare år så anser vi att det är relevant att ta med då det är av intresse för att få en inblick i hur de elever som är tänkta att ta ett relativt stort eget ansvar på gymnasiet förbereds för detta i grundskolan.

Swahn refererar i sin avhandling till två olika studier gjorda under Lgy 70:s sista år (slutet på 80- och början på 90-talet) där elevinflytande enligt författarna endast förekom i klassrådssituationer och att detta på gymnasiet, där det för övrigt fungerade sämre än i de lägre åldrarna, berodde på dels skolpersonalens misstro mot elevernas förmåga att ta ett eget ansvar för sin studiesituation men också att eleverna av lärarna inte ansågs bidra med någonting vad gällde utformningen av skolarbetet.

Denna negativa bild ljusnar dock något i en rapport från Skolverket från 1997 där elever på bland annat mansdominerade yrkesförberedande utbildningar (bygg-, el- och industriprogrammet) har jämförts med det studieförberedande naturvetenskapsprogrammet. Här framkom det att eleverna på de mansdominerade praktiska utbildningarna kände och fick ett större inflytande över sin utbildning tack vare den relation som uppstod mellan lärare och elev vilket av författarna beskrivs som en ”mästar-lärlingsituation”.

Detta problematiseras av Swahn som snarare ser det som att eleverna på naturvetenskapsprogrammet avsäger sig möjligheten till inflytande genom att låta läraren bestämma innehåll och metod eftersom de då lättare vet vad de ska göra för att maximera sina betyg vilket ökar deras möjligheter att antas till högre utbildningar.

Forskningsresultaten är dock inte entydiga. Skolverket visar i en rapport från 1996 att elever på studieförberedande utbildningar i högre grad vill ha inflytande i skolan än yrkesförberedande men att de även i högre grad än de yrkesförberedande eleverna upplever att så inte sker.

Som synes har forskning på området pekat åt olika håll men intentionerna i läroplanerna, både i Lgy 70 och Lpf 94, visar att det åtminstone på de praktiska utbildningarna verkar ha fått

30 Skolinspektionen (2010a:7)

31 Skolinspektionen (2005:185)

32 Swahn (2006:23)

33 Skolverket (1997:210)

34 Swahn (2006:24ff)

35 Skolverket (1996:55)

genomslag vad gäller målet att fostra eleverna till att kunna planera arbeten, samarbeta och ta ansvar för sin arbetssituation utifrån ett medborgarperspektiv, något som även Skolverket kommit fram till.

Skolverket kom 2003 ut med en rapport, ”Ung i demokratin” där de undersökte gymnasielevers attityd till elevinflytande och skoldemokrati. I studien som omfattar flera frågeställningar har de testat för diverse faktorer för att se vad som påverkar elevernas attityder och handlingar.

Det i studien som intresserar oss är författarnas variabler där de stäler ungdomarnas attityder mot faktorer som kön, sociokulturell bakgrund och i synnerhet vilka utbildningar de läser. Studien har en för vår del mycket intressant infallsvinkel där de har delat upp eleverna efter praktiska mansdominerade, exempelvis bygg- och fordonsprogrammet, praktiska kvinnodominerade, exempelvis vård och omsorg och barn och fritidsprogrammet, studieförberedande, exempelvis natur- och samhällsvetenskapliga, och postmoderna program, exempelvis handels- och medieprogrammet.

I denna studie framkom intressanta resultat som motsäger den tidigare forskningen. Det visade sig nu att elever på praktiska mansdominerade utbildningar hade en avsevärt lägre grad av inflytande jämfört med elever på de studieförberedande utbildningarna samt de kvinnodominerade yrkesutbildningarna rapporten undersökte. Enligt författarna skulle detta kunna bero på att dessa elever har en mer negativ syn på samhället och sina möjligheter att delta i det men också att eleverna av lärarna inte skulle få samma möjligheter att dela ansvaret och inflytandet.

Detta står i rak motsats till de resultat som Skolverket kom fram till 1997 där läraren genom ”mästar-lärlingssituationen” antogs ha slussat eleven mot ett stort eget ansvarstagande.

De senaste decenniernas demokratiforskning inom skolan har utförts på olika håll och med olika motiv. Ekholm skriver att den sanna demokratiska fostran sker genom att eleven får en aktiv del i maktdelningen mellan lärare och elev. Eleverna förverkligar alltså demokratin genom sitt deltagande i maktdelningen. Utöver detta anser Ekholm att dagens skola fokuserar mer på summativt lärande där eleven förväntas kunna svara på ett visst antal givna frågor vid ett givet tillfälle, det vill säga den klassiska provsituationen. Motsatsen är formativ bedömning där läraren tar hänsyn till hela elevens prestation under kursen, terminen eller uppgiften. Vad gäller det summativa skulle detta enligt Ekholm inte kunna säga något om vad eleverna egentligen kan om exempelvis demokrati om de inte har fått chansen att praktisera det utan bara läsa om det.

Ekholm menar då att eleverna bör bedömas formativt då läraren kan se hur eleverna praktiserar demokrati genom att de själva får delta i utformningen av skolsituationen.

I en nyligen publicerad avhandling undersöker Londos hur idrottsämnet på gymnasiet påverkas av elevernas idrottande på fritiden. Londos pekar på att elevinflytande på

36 Skolverket (1996)

37 Skolverket (2003c)

38 Skolverket (2003b:24)

39 Skolverket (2003b:49)

40 MacBeath & Moss (2004)

idrottsundervisningen bedrivs främst av elever som utövar lagbollsspel på fritiden.

41 Londos (2010:184f)

3 Syfte

3.1 Problemformulering

De svenska läroplanerna föreskriver att elever ska få ta ett ökat ansvar och bli mer delaktiga i sin undervisning ju högre upp i utbildningssystemet de kommer och att lärarna utformar undervisningen på ett sätt som möjliggör att elever har stora möjligheter att bedriva inflytande och ta ansvar över sin undervisning både inom studie- och yrkesförberedande program. Dock visar olika undersökningar på att så inte alltid är fallet samt att det skiljer sig mellan vilka ämnen och program som man undersöker. Idrottsundervisningen, som är ett av de få delvis, praktiska ämnena är intressant att undersöka gällande elevinflytande eftersom deltagandet sker på fler plan än i enbart teoretiska, klassrumsbundna situationer.

3.2 Syfte

Syftet med studien är dels att undersöka hur eleverna ser på sitt inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningens utformning och genomförande samt vad de har för attityd och inställning till elevinflytande, dels att undersöka hur deras lärare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till detta. Studie kommer även att undersöka huruvida skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program kan märkas.

3.3 Frågeställningar

De frågeställningar som vi har fokuserat på i studien är följande:

• Hur uppfattar elever sitt inflytande över undervisningen och utformningen av denna samt om eleven kan eller har utövat inflytande över idrottsundervisningen?

• Vad anser elever om inflytande över idrottsundervisningen generellt?

• Hur och om eleven skulle vilja påverka idrottsundervisningen?

• Hur arbetar lärarna med elevinflytande inom idrottsundervisningen?

• Hur värdesätter lärarna elevinflytande inom idrottsundervisningen?

• Framträder det skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program i graden av

informellt elevinflytande inom idrottsundervisningen?

4 Metod

4.1 Urval

I vår studie har vi intervjuat totalt åtta elever varav fyra elever på två yrkesförberedande gymnasieprogram, bygg- och fordonsprogrammen, samt fyra elever på två studieförberedande program, natur- och samhällsvetenskapsprogrammen. Dessa har intervjuats om sin upplevda grad av inflytande över idrottsundervisningen samt deras attityder till elevinflytande.

Vårt urval av respondenter är gjord på tre separata skolor i en mellanstor svensk stad. Valen av program baseras på att de är rikstäckande program, vilket gör att det finns representerade i en majoritet av Sveriges städer som bedriver gymnasieundervisning, och är utpräglade i sina karaktärer av studieförberedande respektive yrkesförberedande ambitioner. Skolorna väljs ut utifrån principen om maximal variation inom ett geografiskt område.

Vi har valt att använda oss av stratifierat urval då vi vill ha lika stor andel elever från varje program med den gemensamma nämnaren att de alla läser årskurs två och har ämnet ”Idrott och Hälsa A”. Efter detta har eleverna utsetts genom ett obundet slumpmässigt urval.

Anledningen till att vi inte lät idrottsläraren välja ut eleverna är att vi bedömer risken vara ganska stor att vi inte hade fått en lika varierad bild av elevernas åsikter i den specifika klassen. Detta eftersom läraren, medvetet eller ej, skulle kunna välja ut de elever som läraren själv tror skulle passa bäst för vår studie utifrån våra frågeställningar. Detta skulle dock inte ge alla elever samma chans att delta varför eventuella värdefulla data skulle kunna gå förlorad då svaren är unika till sin natur.

Vad gäller genusaspekten visade Skolverket att intresset för elevinflytande på de mansdominerade yrkesutbildningarna inte var högre när de jämförde pojkars och flickors elevinflytande.

Därför motiveras ett obundet slumpmässigt urval även här.

För att få en bredare bild över ämnet har vi också valt att intervjua lärarna till de elever som vi intervjuat. Ambitionen borde vara att intervjua tillräckligt många personer för att uppnå en teoretisk mättnad där inga nya svar skulle uppkomma genom ytterligare intervjuer.

Detta skulle kräva ca 10 lärare inom de olika programinriktningarna enligt Esaiassons rekommendationer, men för att göra studien hanterbar med dess omfattning och disponibla tid blir gränsen satt vid de fyra lärare som undervisar i de klasser som eleverna är tagna ifrån. De lärare vi har intervjuat undervisar enbart i idrottsämnet och har alla en heltidstjänst.

42 Esaiasson (2007:297)

43 Esaiasson (2007:201)

44 Skolverket (2003b:51)

45 Esaiasson (2007:294)

4.1.1 Idrott och hälsa

I vår undersökning har vi valt att fokusera vår studie på kursen Idrott och Hälsa A eftersom det är en obligatorisk kurs som alla gymnasieelever läser, till skillnad från Idrott och Hälsa B. Kursen är en del av de kärnämnen som ingår i samtliga ordinarie gymnasieprogram och omfattar 100 gymnasiepoäng.

När vi använder oss av termer som idrott inom skolan och idrottsundervisning är det A-kursen som åsyftas om inte annat anges.

4.1.2 Studie/yrkesförberedande program

Enligt Skolverket består gymnasieskolan av 17 nationella program varav alla ger en grundläggande behörighet till universitetet. Gymnasieprogrammen får sin inriktning av sina karaktärsämnen. 13 av programmen har yrkesämnen som karaktärsämnen och resterande fyra räknas som renodlat studieförberedande. De fyra studieförberedande programmen är det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

Enligt skolinspektionen läser hälften av Sveriges gymnasieelever på de 13 yrkesförberedande programmen och den andra hälften på de fyra studieförberedande programmen.

I vår undersökning har vi från de studieförberedande programmen intervjuat elever från naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet samt från de yrkesförberedande programmen undersökt byggprogrammet och fordonsprogrammet. Dessa är det program som vi hänvisar till när vi pratar om studie- och yrkesförberedande program.

4.1.3 Respondenter

För att snabbt se från vilket program lärarna och eleverna kommer ifrån är den första bokstaven i de fingerande namnen överrensstämmande med den första bokstaven i det program de läser gällande eleverna och deras lärare. Björn är lärare till eleverna Bob och Boel som vi intervjuat och de kommer alla från byggprogrammet. Denna regel gäller även för presentationen av övriga respondenter.

Yrkesförberedande program

Byggprogrammet, Lärare

Björn är en relativt nyutexaminerad lärare som har arbetat som idrottslärare på heltid i något år.

Han har en examen för en tvåämnesutbildning, men arbetar bara med idrott och hälsa. Han är i 25-årsåldern och började studera strax efter att han gått ut gymnasiet. Främst arbetar han med

46 Skolverket (2000a)

47 Skolverket (2008)

48 Skolinspektionen (2010b)

yrkesförberedande gymnasieklasser, men har även timmar med grundskoleklasser och specialklasser. Han trivs väldigt väl med lärarrollen och ser yrket som väldigt stimulerande. Han beskriver sin ledarstil som hård men rättvis.

Byggprogrammet, Elever

Bob, 18 år, har läst ett år på ett studieförberedande program tidigare. Bob tränar regelbundet på gym samt har spelat fotboll tidigare men slutat på grund av tidsbrist. Bob är nöjd med gymnasieutbildningen och tycker att idrotten är det roligaste ämnet i skolan.

Boel, 17 år, har inte gått på något annat gymnasieprogram tidigare. Hon tränar sedan fem års ålder regelbundet året om inom en förening. Utöver detta utövar hon även fysiskt krävande aktiviteter på fritiden. Boel är nöjd med gymnasieutbildningen men tycker inte att idrotten är särskilt givande. Hon deltar främst för betygets skull.

Fordonsprogrammet, Lärare

Frida har arbetat som lärare sedan slutet av åttiotalet. Hon började med att arbeta som obehörig lärare för att senare utbilda sig till idrottslärare. I början av nittiotalet var hon klar med utbildningen och fick anställning inom grundskolan. Några år senare började hon arbeta inom gymnasieskolan och har undervisat inom en rad olika program av skiftande karaktär. I hennes nuvarande anställning arbetar hon främst med yrkesförberedande program, men har även några timmar med studieförberedande program. Hon undervisar enbart i idrottsämnet. Frida har alltid sett sig som en lärare och trivs med sitt arbete. Hon beskriver sin ledarstil med att det är hon som bestämmer på lektionerna.

Fordonsprogrammet, Elever

Fredrik, 17 år, har läst på ett annat yrkesförberedande program tidigare men bytt på grund av att skolan la ner verksamheten. Fredrik idrottar inte längre på fritiden på grund av skadeproblem.

Innan skadeproblemen uppstod spelade han fotboll och innebandy aktivt i olika föreningar.

Fredrik är nöjd med gymnasieutbildningen och deltar på idrotten av anledningar så som betyget och kunskapstörsten.

Filip 16 år har inte har läst på något annat gymnasieprogram tidigare. Filip idrottar inte i någon

förening, men utövar motorsport på fritiden. Dock har Filip utövat bollsport tidigare men slutade

på grund av att han tröttnade. Filip är väldigt nöjd med gymnasieutbildningen som helhet och

tycker väldigt mycket om idrotten, vilket är den främsta anledningen till att han har full närvaro.

Studieförberedande program

Naturvetenskapsprogrammet, Lärare

Nina är nyutexaminerad idrottslärare och är i 25-årsåldern. Innan hon började utbilda sig arbetade hon som obehörig lärare inom grundskolan. Nu har hon ett heltidsvikariat, med enbart idrott, på en gymnasieskola med studieförberedande program där hon främst har naturvetarklasser men även några samhällsvetarklasser. Hon tycker att möten mellan människor är intressanta och att det är viktigt att utbilda eleverna inom idrott och framförallt hälsa. Hon ser sig som i startgroparna för sin lärarkarriär och känner att det både är roligt och utmanande. Sin ledarstil beskriver hon som att hon försöker vara tålmodig och demokratisk samt utgå från styrdokumenten.

Naturvetarvetenskapsprogrammet, Elever

Nils läser naturvetenskapsprogrammet och är 17 år gammal. Han beskriver sig själv som målinriktad och vet vad han vill studera vidare med på universitetet. Han är nöjd med sin utbildningssituation, men förväntade sig att gymnasiet skulle vara tuffare. För tillfället utövar han ingen sport på fritiden, men tränar regelbundet på gym vilket han tycker passar bra in i sin livsstil.

Natalie är 17 år och inte har läst på något annat gymnasieprogram tidigare. Natalie tränar regelbundet olika gruppträningsformer och har utöver detta precis börjat med andra intensiva aktiviteter vilket hon ämnar fortsätta med. Natalie har tidigare spelat fotboll, men slutet av olika personliga skäl. Natalie är nöjd med sin gymnasieutbildning och då i synnerhet med lärarna och studietempot. Vad gäller idrotten i skolan går hon för det är ett ämne som vilket annat och man

”måste gå” då.

Samhällsvetenskapsprogrammet, Lärare

Sandra har arbetat inom yrket sedan sent sjuttiotal som idrottslärare. Efter några år som aktiv inom yrket kompletterade hon utbildningen med ytterligare pedagogik och ett till ämne. Hon har arbetat med olika gymnasieprogram i båda sina ämnen, men har de senaste åren gått över till en tjänst med bara idrott där hon trivs bäst. För tillfället arbetar hon bara med studieförberedande program och majoriteten av hennes lektioner har hon med samhälls- och naturvetarklasser. Hon känner sig säker med, och trivs med, rollen som lärare och tycker det är stimulerande att arbeta med ungdomar. Hon beskriver sin ledarstil med att hon är flexibel, försöker lyssna in eleverna och försöker balansera mellan att sätta gränser och lämna utrymme till eleverna att vara kreativa.

Samhällsvetenskapsprogrammet, Elever

Samuel är 17 år och har inte läst på något annat gymnasieprogram tidigare. Samuel idrottar inte i

någon förening, men är aktiv inom andra sammanhang där han bedriver fysisk aktivitet

regelbundet. Tidigare har han utövat bollsporter, men slutade på grund av hälsoproblem. Samuel

börjar bli mer och mer nöjd med gymnasieutbildningen efter att ha känt en viss besvikelse över det låga studietempot under första året på gymnasiet.

Sofia, 16, år har inte har läst på något annat gymnasieprogram tidigare. Sofia tränar regelbundet i grupp med en förening. Utöver detta springer hon cirka en gång per vecka. Sofia är väldigt nöjd med sin gymnasieutbildning (profilen), men vad gäller idrottsundervisningen är intresset svalt.

4.2 Metod

Metoden vi har valt för den empiriska studien är en kvalitativ intervjustudie där vi jämför yrkesförberedande med studieförberedande program. Anledningen till att vi valde denna metod är att vi vill ha en djupare förståelse och förhoppningsvis en förklaring på våra frågeställningar vilket vi inte anser att vi skulle ha kunnat uppnå med exempelvis en enkätundersökning då våra frågor kräver en längre utläggning från respondentens sida. Precis som Jensen belyser så är inte vår undersökning generaliserbar på grund av det låga antalet deltagare, men eftersom vi har ett stratifierat urval av elevrespondenterna med avseende på deras studiesituation så anser vi ändå att resultatet kan ge en viss antydan om hur ett resultat i en större undersökning skulle kunna se ut.

Undersökningen kommer att baseras på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.

Anledningen till detta är att arbetet ”handlar om synliggörande, hur ett fenomen gestaltar sig” vilket på detta sätt kan ge någorlunda uttömmande svar.

Vidare tar undersökningen karaktären av en respondentundersökning

eftersom studien söker svar på frågan vad ”varje svarsperson tycker och tänker om det som undersökningen gäller”

och då intervjupersonerna är utbytbara mot i princip alla personer i deras befattning. Denna studie får ses som ett komplement till annan forskning

då mycket material är framställt angående elevinflytande men inte just med den infallsvinkel som denna studie har. Studien adderar alltså till ett tidigare delvis utforskat fält.

4.2.1 Intervjuareffekten

Vi inser att även om vi använder samma intervjumall så är vi ändå individer och därför är det inte orimligt att hävda att svaren skulle kunna bli olika beroende på vem som ställer frågorna, detta eftersom vi tänker, pratar och för oss på olika sätt vilket också beskrivs som ”intervjuareffekten”

av Esaiasson.

49 Jensen (1995:40)

50 Kylén (2004:18)

51 Esaiasson (2007:284)

52 Esaiasson (2007:258)

53 Esaiasson (2007:258)

54 Esaiasson (2007:287)

55 Esaiasson (2007:265ff, 301f)

Esaiasson tar upp olika typer av påverkan som kan ske av respondenten. Främst är det den omedvetna påverkan som kommer diskuteras här då den medvetna är att ”betrakta som rent fusk”

och därför är helt utesluten och olämplig inom all seriös forskning och så även här.

Vad gäller den omedvetna påverkan så är det flera faktorer som kan påverka respondenten.

Ålder på den som intervjuar, kön, ”personlig stil”, röstläge, plats att intervjuas på och så vidare.

Vi har haft dessa faktorer i åtanke då vi genomfört intervjuerna. Vi tror att eleverna svarar ärligt på frågorna då intervjuerna inte rört känsliga frågor som mobbing, alkoholkonsumtion eller liknande då risken hade varit större att svaren blivit mer tillrättalagda. Eftersom vi inte tror att vår undersökning väcker de starka känslor som ovanstående exempel kan göra så tror vi också att svaren är korrekta utifrån elevernas åsikter och uppfattningar.

Vad gäller lärarintervjuerna ser vi inte samma risker som med eleverna, då många äldre lärare åtskilliga gånger har fått ställa upp i undersökningar gjorda av bland annat lärarstudenter samt att de alla har en akademisk bakgrund och en viss insikt i de problemställningar vi här diskuterar.

4.3 Genomförande

4.3.1 Process

Sättet vi har samlat in vårt empiriska material på är genom 30-60 minuter långa intervjuer med gymnasieelever och deras lärare. Intervjuerna utgår från två olika intervjuguider som utformats, en för lärare och en för elever. Resultatet, varje enskild intervju, har transkriberats ordagrant och sammanfattats med hjälp av intervjuguidens centrala teman. Vi har valt denna metod för att tydligt kunna utläsa de svar respondenterna gav och för att lätt kunna referera till dem i arbetet samt tydligt kunna presentera resultatet.

Vi började med att ta e-post- och telefonkontakt med lärarna där vi bestämde en tid då vi kunde besöka klassen och presentera vår undersökning. De elever som ville ställa upp på undersökningen valdes sedan ut slumpmässigt. Vi bestämde en tid och plats individuellt med lärarna och eleverna som passade dem och genomförde intervjuerna på en så lugn plats som möjligt med mycket tid tillgodo.

4.3.2 Forskningsetiska aspekter

I all forskning som berör människor måste man ta hänsyn till deltagarnas integritet, i vårt fall våra respondenter. När man bedriver studier som syftar till att kartlägga en persons åsikter om ett visst

56 Esaiasson (2007:265)

57 Esaiasson (2007:266)

ämne måste stor försiktighet iakttas så att de som ställer upp i studien kan känna trygghet med att deras identiteter inte röjs. Vi garanterat våra respondenter full anonymitet. Att göra så kan i vissa fall ställa till bekymmer om man måste maskera svaren så mycket att väsentliga delar från dem faller bort.

Ett annat problem som kan uppstå är om respondenten ändrar sig och vill avsluta intervjun eller vill att någon del tas bort så måste detta respekteras.

Dock har inte vi stött på de problemen utan kan återge våra intervjusvar fritt då respondenterna medgivit att så är tillåtet.

Inom denna studie har vi tagit hänsyn till de forskningsetiska principer som det Humanistisk- samhällsvetenskapliga rådet antagit.

Hänsyn har tagits till de fyra huvudkraven som ställts upp, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. De rekommendationer som ställts upp kommer att tas hänsyn till i de fall där de är applicerbara för denna studie. För att garantera studiedeltagarnas anonymitet kommer sparade data, ljudfiler och transkriberingar, att hanteras med varsamhet, för att det inte ska komma på avvägar, genom att lösenordsskydda lagringsmedier. Vi har också valt att, i de fall vi citerar intervjudeltagarna, skriva om materialet från talspråk till skriftspråk.

4.3.3 Reflektion över validitet och reliabilitet

Fokus i vår studie ligger på att undersöka attityder och föreställningar hos gymnasieelever och deras lärare. För att kunna göra detta har vi valt intervju som metod och genom detta begränsat oss till ett fåtal, jämfört med om det vore en enkätundersökning, svarspersoner (respondenter).

Validiteten i ett arbete anger hur väl svaren besvarar frågeställning och syftet.

Den något förenklade förklaringen som ovan gavs kan vidare förklaras av Esaiasson där han betonar hur viktigt det är att de svar man får faktiskt besvarar den frågeställning man har ställt upp, det vill säga hur bra ”operationella indikatorer” men har.

Med detta menas hur bra men allra främst om vi ens mäter det vi avser att mäta. Utifrån vårt syfte med elevintervjuerna att ta reda på hur eleverna uppfattar sin grad av inflytande samt hur och om de vill och kan påverka idrottsundervisningen så bör de frågor som ställs motsvara den utgångspunkten. Nedan kommer för- och nackdelar att presenteras som slutligen kommer att motivera våra operationaliseringar.

I vårt fall har respondenterna fått chansen till att besvara varje fråga med egna ord (öppna frågor) och även i vissa fall fått följdfrågor om det har bedömts som viktigt att få ett djupare svar.

För att säkerställa att alla eleverna får besvara samma frågor så har vi färdigställt en intervjuguide med frågor som syftar till att besvara arbetets frågeställningar. I intervjuguiden finns sedan de frågor som eleverna är tänkta att besvara. Fördelen med att använda en intervjuguide är

58 Esaiasson (2007:290)

59 Esaiasson (2007)

60 Vetenskapsrådet (2002:5)

61 Kylén (2004:140)

62 Esaiasson (2007:63)

främst att den som intervjuar inte glömmer bort någon fråga lika lätt utan har en tydlig mall att utgå ifrån. Detta gör att svaren blir något standardiserade eftersom de flesta respondenter borde svara i den ordning frågorna ställs. Detta leder oss osökt in på nackdelen med att ha en för strikt intervjuguide. Dels skulle det kunna bli så att respondenten kan känna sig tvingad att svara om frågorna är för många eller att de är felformulerade, det vill säga om det är ”varför-frågor” som kan ge sken av ett förhör. Ett annat problem som en ovan intervjuledare kan råka ut för är att respondenten svarar på flera frågor samtidigt vilket kan göra att intervjuledaren kan komma av sig eftersom intervjuguiden då blir rörig.

Vår målsättning är att som tidigare nämnts ha öppna frågor där respondenten själv får besvara frågorna efter eget huvud men att ha en mall som bas för diskussionen. Detta gör att vi hoppas att respondenterna kommer ge oss de svar vi behöver för att besvara våra frågeställningar.

En intervjuguide ska även fyllas med relevant innehåll varför vi har valt följande operationaliseringar för våra teoretiska definitioner där det viktigaste att definiera är elevinflytande. Som tidigare beskrivits så utgår vi utifrån definitionen att elevinflytande uppnås när en elev genom argumentation, vädjan eller på andra fredliga metoder får maktutövaren, i det här fallet läraren, att gå med på ändringar, justeringar eller på andra sätt möter elevens önskan.

Sättet vi väljer att operationalisera detta på är genom att dels undersöka om eleven faktiskt anser sig själv ha möjlighet att påverka undervisningen men också genom att fråga hur eleven skulle vilja påverka undervisningen.

Nästa moment att undersöka är elevens attityd till elevinflytande. Här har frågorna fokuserat på om eleven anser det vara viktigt att få påverka undervisningen samt motiven till detta. Även de för och nackdelar som eleven kan tänka sig med elevinflytande har belysts där eleven får resonera om tänkbara vinster eller förluster med ett för eleven uppfattat reellt elevinflytande.

Även i lärarintervjuerna måste det motiveras varför våra operationaliseringar används och inte andra. När vi har valt ut dessa moment att undersöka så har vi utgått från samma begreppsdefinition som i elevintervjuerna vad gäller elevinflytande. Här har vi utgått från två aspekter, dels vad läraren har för attityder till elevinflytande samt hur elevinflytandet implementeras i dennes undervisning. Dessa två utgångspunkter har sedan operationaliserats genom olika frågeställningar som läraren har fått ta ställning till. Den intervjuguide som använts till grund för denna studie är baserad på Esaiassons formuleringar om hur en guide kan utformas

. Hänsyn är tagen till hur frågorna är sammankopplade till studiens problemformulering.

De bekymmer som kan uppstå är de reliabilitetsproblem som en intervjustudie medför. Jensen problematiserar detta genom att poängtera att trots att frågorna på papperet ser likadana ut så kan andra yttre faktorer påverka svaren hos respondenten.

Ett av dessa moment är intervjuareffekten men då detta redan har diskuterats tidigare lämnas den diskussionen därhän.

63 Esaiasson (2007:298)

64 Jensen (1995:64)

Dock är inte reliabiliteten automatiskt god för det. Andra faktorer som kan påverka resultatet är hur intervjun dokumenteras samt i vilken miljö den genomförs i. För att råda bot på onödiga slumpmässiga misstag så genomförde en person alla elevintervjuer medan den andre gjorde lärarintervjuerna. Alla intervjuer är genomförda i grupprum eller lärarrum där en lugn och ostörd miljö kunde etableras. Intervjuerna dokumenterades digitalt så möjligheten att gå tillbaka till svaren och lyssna på dessa flera gånger om finns. Att slutligen utvärdera reliabiliteten kommer först att kunna ske efter att resultatet är klart och vi då vet om vi gjort ”rätt”.

Att studien är forskaroberoende

är viktigt då vi inte vill ha tillrättalagda svar utan vill att respondenterna svarar så som de verkligen själva tycker. Detta är alltid svårt att komma ifrån då klädstil, ålder, dialekter och så vidare kan påverka respondenten genom att relatera eller distansera sig från den som intervjuar. Allt detta påverkar reliabiliteten i studien vilket vi är medvetna om men också svårligen kan undkomma. Genom att försöka tänka på och medvetandegöra problemen hoppades vi kunna minimera forskareffekten.

65 Esaiasson (2007:63)

66 Esaiasson (2007:24f)

67 Kylén (2004:142)

5 Resultat

I detta avsnitt presenterar vi och sammanfattar de svar vi fått fram utefter de frågor vi utarbetat till våra intervjuguider, en för lärare och en för elever, för att i efterföljande avsnitt djupare analysera och diskutera dessa. Resultatet presenteras under övergripande frågeställningar elev för elev och lärare för lärare.

5.1 Resultat elever (Czifrik)

5.1.1 Hur uppfattar eleven sitt inflytande över lektionsinnehållet och utformningen av denna samt om eleven kan eller har utövat inflytande.

Bob uppfattar sin studiesituation i idrotten som väldigt komprimerad eftersom skolan trycker ihop terminens idrottslektioner på sex veckor. Detta gör att Bob inte anser att han hinner vara delaktig i utformningen av lektionsinnehåll eller terminsplaneringen i någon större utsträckning.

Bob betonar dock att de har haft mer inflytande under första året på utbildningen då de läste idrotten under ett normalt studietempo. Här kunde läraren låta eleverna rösta om vad de ville göra på vissa lektioner och detta upplevde Bob som väldigt fritt.

På frågan om Bob kan ge något exempel på när han har utövat inflytande nämner Bob att eleverna har haft olika alternativ till de ickeobligatoriska bollmomenten då de har kunnat träna i skolans gymlokal istället för att delta i det planerade momentet.

Boel nämner också att hon alltid har en valmöjlighet att gå in till gymmet och träna styrketräning om hon inte vill vara med på det planerade lektionsmomentet. Detta alternativ står alltid öppet så länge läraren inte genomför ett av de obligatoriska moment som står i den lokala kursplanen.

Detta kan vara exempelvis boxning eller spinning. Vad gäller termins- och lektionsplaneringen så är detta något som enligt Boel inte eleverna är delaktiga i utan läraren lägger upp planeringen och eleverna får foga sig i det.

Fredrik uppfattar sin grad av inflytande över lektionerna som lågt. Vid de enskilda lektionerna tycker inte Fredrik att han kan påverka innehållet för stunden, men tillägger att vid terminstarten då läraren går igenom kursplanen med eleverna, så får de komma med synpunkter. Dock har Fredrik aldrig gjort detta då han är mycket nöjd med hur idrottsläraren sköter upplägget och har därför inte kommit med några förslag på ändringar.

På frågan om Fredrik har kunnat utöva inflytande på lektionerna så nämner han ett exempel där

eleverna tillsammans diskuterade med läraren om att flytta ett lektionsmoment vilket läraren gick

med på. Då fick eleverna utöva den sport de lagt förslag på istället för det som läraren hade

planerat. Dock nämner Fredrik även att detta inte alltid lyckas eftersom läraren ofta ändå håller på sin planering trots elevernas önskemål.

Filip ger en bild av sin inflytandegrad där han kan påverka innehållet till en viss del. Det Filip känner att han kan påverka är ”småsaker” så som att han kan övertala läraren till att spela fotboll istället för basket om de har bollsport på schemat. Dock påpekar Filip att de inte kan välja bort momentet bollsport på en viss lektion och istället göra något helt annat utan valmöjligheten är begränsad inom det block de arbetar med. Detta gör också då att terminsplaneringen är

”fastsatt”, som Filip säger, och att de då inte kan påverkar den.

Filip beskriver hur han har försökt att komma med förslag på vad han och andra skulle vilja göra på någon lektion, i det här fallet att pröva på tennis, men detta har nekats blankt av läraren.

Filip svarar på frågan varför han tror att läraren nekade med att han upplever det som att läraren helt enkelt inte vill snarare än att det har berott på material- och resursbrist.

Nils upplever att han kan påverka vissa delar utav undervisningen och att det även finns möjligheter för eleverna att komma med förslag och att kunna påverka läraren.

Terminsplaneringen går läraren igenom med eleverna, men Nils säger att han aldrig har funderat på att diskutera innehållet i den med läraren.

Nils känner att han har som mest inflytande då läraren presenterat ett mål med lektionen, som i det senaste fallet att nå en viss puls, och då låter eleverna välja metod för att nå det målet. Att kunna individualisera sin träning på det här sättet är det som Nils känner sig mest nöjd med i avseende på elevinflytande. Även de lektioner som eleverna själva håller i betecknar Nils som lektioner där elevinflytande råder eftersom det inte är läraren som leder innehållet.

Natalie beskriver sin studiesituation inom idrotten som relativt fri. Natalies lärare arbetar i block där de har olika mål som ska uppnås. Läraren presenterar målet med lektionen, exempelvis att nå en viss puls, och då får eleverna själva välja metod för att nå denna. Natalie beskriver det som att de då kan jogga, utöva lagsport eller liknande. Natalie tycker att hon har en relativt stor möjlighet att påverka även andra faktorer som om de ska ha idrott inne eller utomhus. Natalie betonar också att hon har haft tre olika lärare under ett och ett halvt års tid, men att det hon berättar här gäller för den senare.

Vad gäller terminsplaneringen så går läraren igenom den med Natalie och hennes klasskamrater och de får då tycka och diskutera innehållet. Natalie upplever det som att läraren tar hänsyn till elevernas åsikter. Natalie upplever inte att läraren direkt nekar elevers förslag utan att denna mer försöker jämka ihop de olika viljorna.

Samuel upplever att hans grad av inflytande på idrottslektionerna är relativt begränsad på sin

skola. Läraren talar om för eleverna vad de ska göra på respektive lektion och sen får de göra det.

Vid några enstaka tillfällen har eleverna fått alternativet att gå ner i gymmet och träna samt att lärarna har erbjudit olika sportalternativ att välja mellan men utöver detta upplever Samuel inte att han kan påverka sin undervisningssituation. Vid terminsstarten har lärarna en diskussion med eleverna om terminsplaneringen men Samuel kan inte säga om lärarna faktiskt tar hänsyn till detta i planeringen.

Sofia anser att hennes möjlighet att utöva inflytande på idrottslektionerna är ganska begränsat när det gäller ”lektionen för dagen”. Lärarna, de är två samtidigt då eleverna denna termin ofta har dubbelklass, har redan innan bestämt vad som ska göras. Dock betonar Sofia att eleverna heller inte försöker byta aktivitet eller på annat sätt påverka den även om det har hänt vid några enstaka tillfällen och då det faktiskt har lyckats. Detta var exempelvis när eleverna ville byta en utomhuslektion till en inomhuslektion. Då kunde de påverka lärarna att skifta plats. Sofia själv har inte tagit så mycket initiativ till att försöka påverka lektionsinnehållet varken vid lektionsplaneringen eller vid terminsplaneringen.

5.1.2 Vad eleven anser om elevinflytande över idrottsundervisningen generellt

Bob har en klar bild av att elevinflytande är eftersträvansvärt inom idrottsundervisningen. Bob kopplar det direkt till sin framtid som arbetstagare där han jämför med att man även inom yrkeslivet måste kunna ta plats och prata för sig även om man inte är chef. Bob säger också att detta är lätt att missa som elev om man inte tänker på vad som är syftet med elevinflytandet.

Boel anser att det är viktigt att elever får vara med och påverka lektionsinnehållet av den anledningen att eleverna annars kan tycka att innehållet är tråkigt och av den anledningen inte deltar på lektionen. Boel poängterar dock att hon inte anser att eleverna specifikt ska bestämma lektionsinnehållet, men att de bör få vara delaktiga i utformningen av terminsplaneringen. Just terminsplaneringen anser hon vara viktig för eleverna att påverka då det finns flera moment som anses tråkiga av eleverna och motiveringen är att om eleverna får påverka en del av innehållet så kan detta väga upp det tråkiga så att så många som möjligt kommer på lektionerna under hela terminen.

Fredrik anser att det är ”oerhört viktigt” att eleverna får vara delaktiga i lektionsplaneringen och kopplar det direkt till att man som elev då lär sig att ta plats i yrkeslivet genom att lära sig ansvarstagande.

De fördelar som Fredrik kan se med att han eller andra elever skulle utöva inflytande är att det skulle leda till högre aktivitetsnivå hos eleverna eftersom de får känna glädje över att vara delaktiga i planeringen men också att de kan vara mer förberedda på vad som komma skall.

Nackdelen med att låta elever få för mycket inflytande skulle enligt Fredrik vara om läraren då

inte hinner med sin planering och att eleverna därför skulle gå miste om något.

Filip ser främst två anledningar som motiverar elevinflytande. Det första är att lektionerna skulle bli roligare enligt honom, men också att deltagandet skulle öka bland eleverna. Filip har inte uttryckligen sett några sådana tendenser angående deltagandet men det är vad han spekulerar i.

Filip belyser att elevinflytande på idrottsundervisningen bör ske vid terminsplaneringen så att han och hans klasskamrater kan komma överens med läraren om innehållet på lektionerna. Hade detta skett vid själva lektionstillfället så tror Filip att det hade blivit för stökigt då allas viljor ska jämkas samman. För mycket inflytande tror Filip heller inte är för bra utan det ska vara lagom.

Men detta skulle då kunna lösas genom att de kommer överens om planeringen i förtid och då följer den.

Nils anser att elevinflytande över idrottslektionen är viktigt. Nils är dock införstådd med att läraren arbetar utefter en kursplan med vissa moment som är obligatoriska och därför måste ha med vissa moment även om de anses tråkiga av eleverna. Dock säger Nils också att med ökat elevinflytande skulle han troligen tycka att lektionerna skulle vara ännu roligare och intressantare, vilket i slutändan skulle göra att han skulle lära sig ännu mer.

Natalie har en klar bild av att hon tycker att elevinflytande är viktigt, men också att det inte får bli för mycket. De risker hon ser är att kunskapsnivån skulle påverkas negativt om läraren inte hann med de moment som är tänkta att ingå i kursen. Ytterligare en risk som Natalie också ser är att om eleverna fick för mycket att säga till om skulle det snarare gynna de ”starka eleverna” som då skulle riskera att bestämma åt majoriteten.

Vad gäller de positiva effekterna av elevinflytandet är dessa desto fler. Enligt Natalie skulle ett ökat elevinflytande leda till att fler skulle vilja gå på lektionerna samt att de också då skulle känna sig mer motiverade att delta mer aktivt samt att de också skulle uppleva en större glädje då de vet att de får vara med och bestämma. Utöver dessa positiva egenskaper påpekar Natalie att man som elev även skulle lära sig av att hjälpa till och medverka och att det leder till ett ökat ansvarstagande.

Samuel anser att elevinflytande är ”absolut nödvändigt”. Detta eftersom de flesta idrotter är tänkta att vara roliga att utöva och om vanligt förekommande idrotter skulle införlivas mer i lektionsplaneringen tror Samuel att fler skulle känna glädje och intresse över lektionerna. Samuel säger att det är bättre att ”fler gillar (det som ska göras) än nästan ingen alls” och han tror även att elevernas positiva inställning till idrottslektionerna skulle öka med ökat elevinflytande.

Vad gäller de negativa aspekterna med ökat elevinflytande tror Samuel att variationen på

lektionsinnehållet kan riskera att utarmas om eleverna får för mycket att säga till om, men utöver

detta ser han inga nackdelar. Dock betonar han också att när det kommer till motivationen att

delta så skulle inte hans aktivitetsnivå personligen öka om lektionen innehöll något som han tyckte var tråkigt, oavsett om det är bestämt av enbart läraren eller ihop med eleverna.

Sofia tror att graden av elevinflytande påverkar hur eleverna upplever lektionen. Enligt Sofia är det inte ovanligt att elever skolkar från idrotten och om eleverna då fick komma med förslag på olika aktiviteter så tror hon att i alla fall vissa skulle komma på idrotten som kanske tidigare inte gjorde det. Sofia tar upp som exempel att de få gånger de får påverka lektionsinnehållet så upplever hon att aktivitetsgraden bland eleverna har ökat under lektionen.

När Sofia svarar utifrån sina egna premisser så säger hon att hon själv är mer aktiv när hon gör något hon finner roligt jämfört med då hon tycker lektionen är tråkig. Dock inser hon problematiken i att om eleverna får bestämma för mycket kan det urarta och bli mer lek än lektion. Hon betonar att det trots allt är läraren ”som vet bäst”.

5.1.3 Hur och om eleven skulle vilja påverka undervisningen

Bob har en delad syn på elevinflytandet i idrottsundervisningen. Bob anser att idrotten är det roligaste ämnet i skolan och missar inte en lektion och säger därför att det inte spelar någon roll om han får vara med och påverka eller inte eftersom det är skoj hur som helst. Däremot säger han också att det allmänt kan vara så att det anses lite roligare om man som elev får bestämma lite själv. Bob kan dock inte komma på något exempel där han har velat utöva inflytande på idrottslektionen eftersom han alltid är nöjd med upplägget och därför inte har sett någon anledning till detta.

Boel säger att hon vill vara delaktig i planeringen av lektionsinnehållet men specificerar inte sitt svar mer än så. På frågan om hon har försökt att påverka läraren angående lektionsinnehållet eller terminsplaneringen på något sätt svarar hon nej.

Fredrik beskriver sin idrottsundervisning som väldigt tillfredsställande, men säger att han också är medveten om den arbetsbörda som lärare tyngs av, men att han är fullt nöjd med den planering de har satt upp och att han därför inte känner något behov av att utöva något inflytande över idrottsundervisningen.

Filip har personligen inte kommit med några förslag då han till en början tycker att lektionerna

fungerar bra. Men vid en djupare utfrågning kommer det fram att Filip ändå har några

förbättringar som han har funderat på. Dessa består i att man skulle kunna dela upp klassen i

halvklass oftare och varva detta med att ena halvan får vara i gymmet medan den andra får spela

bollsport i hallen eftersom det skulle bli mindre stökigt då.

Nils föredrar styrketräning och liknande på idrotten och genom att kunna styra innehållet då det finns utrymme så vill han kunna anpassa lektionen till att passa hans önskemål.

Natalie säger att hon inte har tagit någon större aktiv del i att försöka påverka undervisningen åt något håll själv, utan de gånger hon har engagerat sig är då andra elever samtidigt har velat ändra på något och att hon då har stämt in i det. Natalie ger som exempel när de några gånger då det har varit dåligt väder och eleverna skulle ha vistats utomhus att de har lyckats övertala läraren om att får vara inomhus istället. Oftast är det dock sällan några problem med lektionsinnehållet eftersom det i ”värsta fall” är en liten minoritet som är missnöjda och då brukar läraren kunna dela upp lektionen lite så att även de eleverna får göra något de finner roligt. Men generellt försöker de flesta eleverna göra sitt bästa och ”ta sitt ansvar och göra som läraren säger”.

Skulle Natalie få önska en förändring säger hon att det skulle vara genom att ha mer teoretiska lektioner sammankopplat med de praktiska momenten.

När det kommer till hur Samuel skulle vilja påverka undervisningen så yttrar det sig i idéer som att eleverna skulle få bestämma lektionsinnehållet halva terminen och läraren andra halvan. Som motiv till detta anges att det skulle leda till ”mångfald och ökat intresse”.

På frågan om Samuel har något exempel på då han har fått utöva elevinflytande svarar han att det är när läraren har ställt upp flera olika alternativ till idrotten och eleverna fritt kan välja mellan dem funnits möjlighet till detta. Detta är enligt Samuel den bästa sortens lektion. Vad gäller Samuels försök till påverkan så har det oftast sträckt sig till att han ber att få gå till skolans gym då han anser sig vara skadad eller av annan anledning inte kan/vill delta på den ordinarie idrotten.

Han blir då ofta nekad av läraren och tvingad att delta.

Sofia har inte varit särskilt aktiv vad gäller att försöka påverka lärarna, utan har mer stämt in då

andra elever har önskat något som hon också kunnat tänka sig att göra. Dock har hon några idéer

om hur ett ökat inflytande skulle kunna se ut. Till att börja med så skulle hon vilja göra upp

personliga mål tillsammans med läraren avseende idrotten i skolan och sin träning. Utifrån dessa

skulle hon då kunna arbeta lite mer individuellt. Men vad gäller att påverka lärarna direkt så tror

hon inte på att stå innan lektionen och säga att man vill byta aktivitet utan det är en diskussion

som man bör ta med läraren efter lektionen eller vid ett annat tillfälle.