H
O mS k u ld e lir e f.
A e a i l f i i i l s k A f l i a n t i l i n g , b v ilk cn ,
m ed V id tlagfarn a J u rid isk a F a c u lteten s i Upsala samtycke • a m t
u n d e r inseende af
ihn JACOB E D V A B D BOETHIUS
P r o f r M o r i Sven sk och R o m e rsk L a g fa re n h e t. R . N. O.L e d a m o t a f K o n g l. V e te n s k a p s S o cietcten i L p s a l a ,
till offentlig g r ans kning fraraställes af
Författaren
ARON P I I I L I P S S O N
af Göteborgs Landskap
3 Gustavianska Lärosalen den 8:de Maj 1817
p . t . t. r . m.
U p s a l a
Le ff 1er och S e b e l l , 1847.
n
II Ö G A I) L E
h e r b
GOTTFRIED JACOBSSON
och G R O S S H A N D L A R E K ii ö r . X i ) L i:iiEKit MICHAEL S. W A R BU R G
högaktningsfullt och vördsammast
lillegnadl
i t
O m S k u l d e l i r e f *
I . M e d Obligatio f o r s l a s , uti d e t Romerska rättssystem et*),
d e t r ä t t s f ö r h å l l a n d e mel lan tvenne p e r s on e r, tillfölje iivaraf d e n ena ä r be r ä t t i gad alt a f den a ndra fordra en bestämd p r e s t a t i o n ell er et t licståmdt u n der l åtande till sin fordel. S å l e de s i nnef att as u n d e r b e gr e ppe t Obligatio icke al l enast de n e n a c o n t r a l i e n t e n s f ö r b in de l s e, utan äfven den an dr as riiltigliet. Men äfven sjelfva det fa c t um, som ligger till gr und för detta r ä t t s f ö r h å l l a n d e , äfvensom det d o c u m e n t , liviikcl utgör bevis f or d c t s a mi na s ti ll varo kall as Obligatio. —
O bligatio, i dess f ö r s t n ä m n d a , ur sprungliga b emä rkel se , f ö r u t s ä t t e r säl edes all ti d tvenne p er s on er : den berät ti gade —
creditor ocb den f ö r pl i gt i gade — debitor. Dessas öms esidi ga f or liäl lande till h v a r n nd r a b e r o r p å oeb bestämmes a f det scr- s ki ldt a sl ag af obligatio, Ii vilket d e m emel lan ä g e r r u m ; men d a r ä t t s f ö r h å l l a n d en k unna up pk omma pä mångfaldigt olika s ä t t , skul l e det hlifva svar t att uppställa allmänna r c g l o r , livilka p ä c onc r e t a fall kunde äga full ti llämpning, om man i c k e , sedan man nb s t ra h e r a t i frän del tillfälliga, un de r vissa b e s t ä m d a bu f v u d - c a t e gor i er hänfört de i medborgerl iga lifvet f ö r e k o m m a n d e rättsliga förhållanden. L ä r a n om f o r d r i n g s r ä t - t cr ne tillhör d e t at t här utinnnn å st adkomma enhet oeb system ; d å vi likväl bIo11 hnfva för afsigl alt söka framställa ett ser- s ki l d t slag a f obligatio, må det t i llåtas oss att e ndast i k o r t het u p p r ä k n a de i n d e l n i n g a r , livilka vanligtvis förekomma.
”Obligationes aut ex contractu sunt aut quasi e.r con- "tra ctu, aut ex maleficio aut quasi e x maleficio" h e t e r d e t
*■) S*- H u r /o , ’'C i v ilis t. M a g a z i n .” Ila n d . Ï. pag. O ß ; R a n d . I f f . p a g . 5 8 9 . M a cU eldctf, ” L e h r b u c h de* h eutigen Röm ischen R e c h ts .”
I 2 : t c Aull. § . 5 2 9 .
i Ro me r s k a l a g e n * ) ; och o m den f ör s t nämnda a r t e n : ”Obligd- *’tiones, i/uce sunt ex c o n tra c tu, no* c o n s e n s u contrahun■* ”/ « r , diif r e , <Ji/f v e r b i s, rt/i/ / i t e r i s " . * * ) — Ulan al t vi dar e u ppe hå l l a oss med en analys a f dessa a l l mä n t kända b e g r e p p , öf ver gå vi g e n a s t till d e t si st nämnda. Obligatio nes e j contractu, quce literis contrahuntur ä r o föl j akt el i gen sni l ane, livilkas t i l lvaro h e r o r på en viss hest ämd s kr i ft li g form. Visserl i gen ka n man a n m ä r k a , att hl ot t a u p p r ä t t a n d e t a f e n s kr i ft ig ha ndl i ng väl i cke i och för sig ho r d e kunna g r u n d l ä g g a n å g o n o b lig a tio, sä f r a mt ieke sjelfva det f a c t u m , p å hvars t i ll var o egenleli gen r ä t t s f ö r h å l l a n d e t he r or , d e r i g e n o m hevisas e x i s t e r a ; men om man b e t ä n k e r den fulla b e v i s n i n g s k r a f t , hvil- k e n eget e rk ä n n a n d e i al l a civila må l m e d f ö r , f i nner man l ä t t , a t t , äfven d å d e t s a mm a skr ift li gen a f gi f ves , det må k u n n a anses fullt bi n d a n d e . E n d a s t det må s t e v a r a et t nöd vändi gt vi l l kor , at t f ör bi nde l s e n ej ti ll kommi t medel s t tvång e l l er på något b e d r ä g l i g t s ä t t ; och tilliiggcs d e r f ö r e , uti Ro m e r s k a r ä t t e n , full k r a f t och ve r k a n åt en L iter a r u m obli g a tio f ö r s t , d å den en viss l ä n g r e tid e x i s t e r a t , u t a n att mot d e n s a mma a f dess utgi f var e någon a n m ä r k n i n g hlifvit gjor d. De nna tid är h e s t ä md till t v e u n e å r , och säges d e t , e f t e r den- B.itnmas f ö r l o p p , om d e n , s om ut h ä n d i g a t en dyli k h a n d l i n g , u t a n att mot d e n s a mma v ä c kt t a l a n : ”non r e, sed l i t e r i s o b lig a tu r” , e l l er h a n a l ä g g e s al t uppfyl la f ö r b i n d e l s e n icke d e r f ö r e , at t han å r s k y l d i g , ut an d e r f ö r e , at t han s k r ifv it
sig var a skyldig. Nå g o n mot hevi s ni ng e l l er s. k. e xc e p tio non num eratos pecunias ä r s e d e r me r a ej tillåten. — H u r u h ä r m e d enl i gt Sveri ges l ag f ö r h å l l e r s i g , få vi s n a r t tillfälle visa. —
I I . Äfven se da n s k r i f kons t e n u p p h ö r t at t vara i näst an u t e s l ut a nde besi t t ning h<>s d e t andl i ga s t å n d e t , finnes likväl hos oss br uket af skr iftli ga d o c u me n t e r va r a i n s k r ä n k t till de mes t vigl iga t r a n s a r t i o n e r . Uti våra ä l d r e l a g a r och författ n i n g a r omt al as visserligen B r e f ***), e h u r u det väl är t r o l i g t , ett delt a bevi s ni ngsmedel för t i l l varon a f en p e n n i n g e f o r d r a n r j v a r «let vanli ga. A n g å e n d e f or men för de t s a mma finnes i n tet ut t r yckl i gen s t adgadt . Tr o l i g t v i s u p ps a t t e s h a n d l i n g e n , i l i khet med a n d r a c o n t r a c t e r , a f en så kal l ad Ca n c e l l a r i u s el l er Not a r i us och försågs me d c o n t r a h e n t e r n a s och vi t t nenas vid h ä n g a n d e sigill , e n ä r b r u k e t a f d e r a s n a mn t e c k n i n g först i
* ) 8. 2 1 . J . 3 . 1 3 ( 1 4 ) * * ) § 2 . J . 3 . 1 3 ( 1 4 ) * * * ) S ö m ! , . Ä . It. 3. 1. M a g n u s E ri c s s o n s G å r d s r ä t t 1 3 1 0 8 D k T c l g c e t a d g a 1 3 4 3 . 8- D t .
me d l e t a f acxtondo å r h u n d r a d e t lärcr hlifvit allmänt *). Såsom d e n mest väsendtliga omständighet torde angifvnudet af datum b e t r a k t a t s . e n ä r uti de gamla Germaniska lag.one uttryckligen finnes s t a d g n d t , att en skriftlig handling, bvaruti ej är och d a g f ör dess uppr ät tande tydligen funnos utsatte skulle sakna all g i l t i g h e t * * ) . — Emedl erlid uteslöt ej iakttagandet af dessa f o r ma l i t e t e r invändning å v ederpar tens sida, sä att del var h o n o m t i llåtet at t yttra tvifvelsmål (tm handlingens äkthet, i ii vilket fall No t ar i en och vittnena med ed skulle intyga den s a mma ***).
I I I . M e n vi öfvergå till nugäll andc lagstiftning i ämnet:
A ) ” F ö rstre c le r m a n annan reda p e n n in g a r, eller h va d
”th e t va ra m â ; g iore th e t i tv ä n n e vi t n ens närvaro eller
”ta g e b r e f tlie r â ” he t e r det i D:de Cap. I:sta §:en Hand.
Kalken. — Man finner h ä r a f , att äfven 1734 års lagstiftare, e h u r u e r k ä n n a n d e b re f såsom f ullgodt hcvisnings-medel för en f ö r s t r ä c k n i n g , underlåtit alt gifva heslämd föreskrift om for me n f ör en d y l i k handling. Väl kan medgi fvas, att utt rycket
”tage, b re f th e r à n i sig i nne f a t t ar den visserligen tydliga be
s t ä m n i n g , att d e t åligger förslräcknings-tagaren att åt sin bor g e n ä r u tg ifv a en skriftlig h a n d l i n g , bvaruti han erk än n er sig
a f d e n n e si st nämnde hafva emottagit till läns en viss su m m a p e n n in g a r e l l e r någon annan res fitn g ib i/is ; men då förfalsk ni n g alltid ä r t änkba r , torde otillräckligheten af ifrågavarande s t a d g a n d e lätt inses. Lagen b e s t ämm e r nemligen icke, hu ru vida d e t ä r n ö d v ä n d i g t , att gäldenä ren sjelf skall hafva skrif- vit b r e fv e t, e l l e r om hans blotta namnteckning gör tillfyllest;
ej b e l l e r o m vittnen i någotdera a f nyssnämnda fall äro crfor- d c r l i ge. S n a r a r e bar man a nl e dni ng f örmoda, att vittnen af l agst i ft ar en helt och hållet ansetts öfverflödige , då man besin n a r d e n disjunctiva st äll ning, bvaruti de båda föreskrifna aller- n a t i ve r n a : ”g io r e th et i tv ä n n e vitnens n ä rva ro, c l 1 e r
ta g e b ref th e r å” slå till h v a r andr a. — Hot var äfven brist f äl li gheten i de t t a lagstadgande, som föranledde Kongl. Maj:f. a t t i l : s t a § e n a f Kong!. För o r dning en den 28:de Juni 1708 h ä r o m meddel a best ämdar e föreskrifter. Enli gt nys s n ä mnda
* ) S e : lio h le ru p R oscnvintje : ” G r n n d rid g uf den danske R e ts h i- s t o r i e ” . A n d e n I J d g a v e , B. I I . p ag. 5 .
* * ) S e : R ogr/e: ’’l i e b e r das G e r ic h ts w e s e n d er G e rm an en” ; pag.
133
$ * * ) S e. : N o r d str ö m : ” I t id r a g tili d en Svenska sa m h ällsförfattnin gen s h is to ria. 2 : d r a A f d e ln . pag. 6 3 1 .
f ö r f a t t n i n g , frâu livilken li kväl u n d a n t a g ä g e r r um f or sådane r e v e r s a l e r , som ut gi fvas till Banken ock a l l mä n n a Discont ver- k e n , måste n eml i gen en best ämd for m f ör u p p r ä t t a n d e t a f et t s k u l d e b r e f , o m d et f o r g a lla n d e ska ll anses *) i akt tagas . T v e n n e oli ka sätt k u n n a här vi d användas. S k n l d e h r e f v e t kan neml i gen ant i ngen : l.'o) a f ulgifvaren e g e n h ä n d i g t skr i fvas och u n d e r t e c k n a s , o c h , i händel s e ut gi fvarne ä r o fl er a, a f ender a skrifvas samt a f alla u n d e r t e c k n a s ; — e l l e r : 2:o) best yr kas a f t venne vit t nen, bvil ka på en g å n g vari t t i l l s t ä d e s , ocb a f h v i l - k a den ena skal l hafva skul debr cf vet skrifvit. — Så l e de s ä r o ej vit tnen e r f o r d e r l i g e i för s t nämnda f a l l e t * * ) ; tinnes skul de- b r e f v e t , eh u r u på sät t n ä m n d t ä r u p p r ä t t a d t , d e s s ut om för sedt me d vit tnens u n d e r s k r i f t , l ä r e r de nna o ms t ä n d i g h e t hvar ken ök a e l l er mi nska d u c u me n t e t s bevisnings- kraft. Nå g o n uttryck* lig för eskri ft r ö r a n d e angi f vandet a f d a t u m för ett skul debr ef s u p p r ä t t a n d e , p å t r ä d a s väl ej i nå got l a g r u m ; e me d l e r t i d inses l ä t t e l i g e n , a t t d e n n a oms t ä n d i g h e t mås t e säsoin högs t väsendt - l i g b e t r a k t a s , e n ä r i m o t s a t t f al l , i s y n n e r h e t oui s knl dehr ef vet ä r utan vit tnen u p p r ä t t a d t , och äfven d å , i händel s e vit t nena afl idi t , f r ågan hur uvi da p r o s c r i p t i o n ä g e r r u m el l er ej svår ligen skulle k u n n a afgöras.
B ) Hvad ett skul de br e f s i nnehål l b e t r ä f f a r , mås t e u p p mä r k s a mh e t fäst as p å f ö l j a n d e , der vi d f ö r e k o m ma n d e d e l a r :
a) P e r soner ne:
I . Dessa ä r o : F ö r s t r ä e kni ngs - gi f va r c n ocb F ö r s t r ä c k n i n g s - t a g a r e n , el l er Bo r g e n ä r e n och Gä l d e n ä r e n , C r e d i t o r n och De bit orn. — E h u r u i a l l mä nhe t , vid i n g å e n d e t a f e t t a f t a l , d e t l i g g e r i s a ke ns n a t u r , al t r ä t t s f ör hå l l a nde t mel l an de eont r a - h e r a n d e p a r t e r n e bör va r a r e c i p r o c i , så a t t de ömsesi di gt m å kun n a gör a sina a n s p r å k g ä l l a n d e , f ör et er sig li kväl h ä r ett c- g e t för hål l ande. En l i g t Hongl . F ö r o r d n . d. 7:de J u n i 1 7 4 9 § 4 skol a neml i gen "alla obligationer, reverser och fö r s k r if- n in g a r, som äro utgifna a f någon o m yn d ig , eller u ti fö r ä l- drarnes lifs tid och utan deras samtycke a j sa d a n e, h vilka
* ) E h u r u d e t t a u t t r y c k f ö r e k o m m e r i f ö r f a t t n i n g e n , m ås te d e t sa m m a v ä l , i visst h ä n s e e n d e , t o lk a s r c s t r i c t i v t . * * ) O m g ä l d e n ä r u t i s k u l d e b r e f m e d g i f v i t , a t t i n t e c k n i n g ma ske, m å s te s k n l d e h r e f v e t , e h u r u a f g ä l d e n ä r e n e g e n h ä n d i g t s k r i f v e t och ui i- d e r t e c k n a d t d e s su to m v a r a a f v ittn e n b e s t y r k t , s å f r a m t i n t e c k n i n g , u ta n (jä ld e n ä rcn s v id a re h ö r a n d e , a f R ä t t e n s k a ll k u n n a b e v i l j a s . — 3:<lje $:en I l o n g l . F ö r o r d n i n g e n om i n t e c k n i n g i fa st e g e n d o m d . I 3 : d c J u l i 1 8 1 8 .
njuta underhåll a f föräldrar och anhörige, ej aga någon fö r bindelse till betalning och böra således icke i n l ö s a s*) Ge nom d e t t a Inghud ä r följakteligen uttryckligen förklaradt, att ( r ä l-
dendren
mfistc icke allenast hafva u ppnatt laga myndighets å l d e r , ut an älven for öfrigt vara en hom o sui j u r i s, pa det cIt a f lionnni utf är dadt s kul dehrcf skall kunna anses lagligt. Il vad fiterBorgenären
b e t r ä f f a r , sä ä r o samma egenskaper hos honom ej e r f o r d e r l ig e , pä det reversen mfi äga full j u r i disk ver kan. T y , da lagen nli I 9 : d e Cap. l:sta § Arfda lia 1 -k e n , me d g i fv e r omyndi g person rättighet att sjelf rfida öfver d e t ha n kan lor värfva, sedan han
fe m to n
n r g a m m a l ä r , m ä ste äfven fdlja, a l l , ihändelse han å t en myndig person för s t r ä c k e r de p e nni nga r eller varor han sig förvärfvat och der- ö f ver a f d e n n e emot tager ett skriftligt hevis, dett a mot dess ul gi fvare ma s t e äga bindande kraft. **)2. E t t s k u l d e b r c f kan vara utgifvet af en e l l e r fle r a g ä l - d e n ä r e r , och i sednar e fallet dessa hafva förbundit sig enhvar ant i ng en till hela g å ld e n s betalning {in solidum ) ell er e n d a s t till en tass del der a f, hvilken filer kan vara utt ryckli g e n b e s tä m d {pro d e te rm in a ta p a rte) ell er o b estä m d (pro
r a ta pa rte), i hvilken händelse den likväl ä r såtillvida bestämd,
at t den b e r ä k n a s efter g äldenärernes antal. Hafva gäldcnärcr- nc för bundit sig in so /id a m till gäl dens b e t a l ni n g , ä ge r b o r g e n ä r e n utsöka fulla summan hvarfi skuldehrcfvet lyder hos b v i l k c n d e r a a f g ä l denä rerne han heldst vill; b va reft er denne ä g e r s a m m a r ä t t mot e nhvar af de öfrige, för hela summan, me d u n d a n l a g a f den del dernf , hvilken efter hnfvudtalet pä h o n o m sig belöper. Hulo Cap. I2.fe § Uts. Balkon ***.) —
o: Det rätlsföi hal l ande, för hvars tillvaro ett sk ul debrcf ut g ö r bevis, mn s l e naturligt vis äga ruui mellan de pe rs o ne r, hvil- ka med h v a r a n dr a ingätt allalel eller deras rätlsinuchafvare. Dessa kunna framdel es till hvarandra inträda uti nya
rättsför-* ) IVya L a g f ö r s l a g e t , ut» 3 :d je C a p . 2 0 :d c § I la n d l. B a lk e n , t i l l ä g g e r en s k u ld f ö r b in d e lse , u tgifven a f o m yndig vid hovislig oel» t r ä n g a n d e nöd , då f ö r ä l d r a r r l l r r fö rm y n d a re ej kun n at tillita s, la g lig k r a f t oel» v e r k a n . — C it. 1 7 4 9 års F ö rfa ttn in g s s ta d g a n d e , livar- igenoin e tt s k u l i l e b r e f , u tg ifv e t a f m yndig p e r s o n , hvilken nju ter u n d e r h å l l a f f ö r ä l d r a r eller a n h ö r i g e , utan dessas s a m ty c k e , förklaras o g i l t i g t , h a r at L a g C oinm itéen Mifvit u teslutet. Se: M o tiv e r pag. 181 ff. I>rt g e n o m l i o n g l . M a j:ts dom d . t o r d e A p r i l 1 8 2 9 (inf. i B a c k m a n s L a g s a m l i n g , l : s t a h ä fte t pag. 9 0 ) gifna p r æ j u d i c a t, synes e j s t r i d a m o t a n t a g a n d e t a f ofvan fram ställda åsigt. —
) L a g C o in m itéen h a r , uti F ö r s la g e t till Ila n d . B alk. 8 :d je C a p . l k d c §•, afvikit från ofvannäm ndn p rin cip och sta d g a t, att
(t
h å l l a » l i v » , hvil ka i s å d a n t tall k u n n a inver ka på d e t förra. 4: de Cap. 7:de § I l s . Bal ken. — Men g ä l d e n ä r e n kan uti 6kul debr efvet gil va sitt bifall till et t fr amti da e r k ä n n a n d e a f n ä mn d a u rsp r u n g lig a r a t t s f öthci!lande mel lan s ig och den p e rso n, ät hvii ken b o r g e n ä r e n öf vcr l ål er s k u l d e b r e l v e t ; e l l e r , han k a i i lillockuied u t s t r ä c k a delt a med g i f v a n d e d ä r h ä n , at t
e r k ä n n a niimtnla o b lig a to riska fn t h ä lla n d e mel l an s ig och
den p erso n, hviiken liar skul dchr ef vcl "i h a n d o m.” Skul de- brefvet blifver, i ba da dessa händel s er , hvad man k a l l a r lö p a n
de*), och är g ä l d e n ä r e n i (by (all för bunden att lit innchaf var en af de t s a mma uppfyl la sin å t a g n a f ö r b i n d e l s e , ul an r ät t i ghet at t f or dr a något inflv l ande pä denna af det r ä t t s f ö r h å l l a n d e , hvar- uli han d ä kan sta bil sin förre b o r g e n ä r . H a r ej g ä l d e n ä r e n gifvit sill bifall till ett «ly likt öl verf l ytl ande och ä r följ- akt el i gen ej s k u l de br e l ve t l öp a n d e , ä r b o r g e n ä r e n vi s ser l i gen ic ke d e r i g e n o m f ör hi ndr ad all t r a n s p o r t e r a s k u l d e b r e l v e t p ä t r e dj e m a n ; men dä ingen ka n b e r e d a ät en a n n a n bä t t r e r ä t t , än han sj elf besi tter, följer t y d l i g e n , att den nye b o r g e n ä r e n ej kan for dr a a f g ä l d e n ä r e n p r æ s t e r a n d e t a f nägon a n n a n f ör bi ndel se än d e n , som kan exi s t er a me l l a n d e n n e och t r a n s p o r t a n t e ^ del b eta ln in g fo t dras. D e n n a ä r ofta en bell a n n a n , än hvad s kul debr el ve t u t v i s a r , j a , d e n kun t i l l ockmed var a i n gen. T y t. ex. g e n o m a f b e l a l n i n g a r , soin ä s kul debr ef vet ej blifvit t e c k n a d e , men hvar ä se r s ki l dl a q vi l t encer bl i I vi t u t f ä r d a d e , kau det u r s p r u n g l i g a r ät t s f ö r h å l l a n d e t mel lan den pr i mitive b o r g e n ä r e n och g ä l d e n ä r e n vara l Örandr adt e l l e r helt och häl l et halva u p p h ö r t , ocli den r ä t t , hvii ken den för r e p å t r e dj e man öf ver l l yl t ar mäs t e h ä r a f vara b e r o e n d e . Posi t i va l a gbe s t ä mme l s e r hiiroin i nnef at t a 4 : de och 5:t e § § a f 4: de Capi l l et llts. Balken. —
Med a n l e d n i n g af livad ofvan blifvit y l l r a d t kan ma n i n dela l öpa nde s k u l d e b r e f uti oillkot lig e n och o m llk o rh g e n lö pa n d e. Il vad de för ra bet r äffar , sA u l gör e s det v illk o r, bvar - u n d e r de för värfva sin l ö p a n d e e g e n s k a p , a f den oms t ä n d i g h e t , »It b o r g e n ä r e n ce/ keli g e n b e g a g n a t sig u t a f den ho n o m al gä l d e n ä r e n mcdgi fna transput t- r ä ttig h e te n . Dylika s k u l d e - l i ref be n ä mn a s äfveu: sk u ld eb ref t i l l viss person eilet u n i t e s, den a f ga I it p i i ii i t rue, hv iik en a f b o r g e n ä r e n b lifv it s ö k t och m o st u t b e ta la hela s u m m a n , e n d a s t a f «le a n d r a ä g e r r ä t t till e r s ä t t n i n g fö r
h v a r d c ra s tlel e fle r h u fv u d ta le t. Sp: M o t i v e r p a g . 1 8 0 f.
* ) A k u b l e b r e f , b vi lk a m e d f ö r ä l d r a r s e l l e r f ö r m y n d a r e s s a m t y c k e u tg ifv a s a f m y n d i g a p e r s o n e r , b v i l k a n j u t a u n d e r h å l l a f f ö r ä l d r a r e l l e r n u b ö r i g a få ej v a r a lö p a n d e , u t a n s k o la s t ä l l a s ”t ill d en tu a n , som
i mot s at s till <le o vi l l kor l i ge n l ö p a nd e , Ii vilka kal l as : skullfe*
b r e f s tä lld a p å in n e h a f var tu . Da cn t r a n s p o r t af ett vill- kn r l i g c n löpande s k n l d e h r e f inträffar ä g e r i p r a xi s det förfa r a n d e r t n n , att tr anspor t ante! ! pä skuldsedelns baksida teck n a r sitt n a m n , livilken ä l g ä r d b e n ä mn e s endossera. Hä r i ge - nom b a r skul debrefvet lililvit o v illk o rlig e n l ö p a n d e , lillföljc li var af sai uma be s t ä mn i n g a r p ä detsamma böra t i ll ämp a s , som p ä s ä d a n e » kul dcbr ef , It vi I ka frän börj an äro ntgifna till in- neh a f v a r e n . Skull e ej ett dyl i kt en d o ssem en t* ) bafva s k e t t , sä ä r t y d l i g t , att skul debr ef vet icke destouiindre ka n äga fullt g ä l l a n d e kraft i i nue ba f va r e ns b a n d , s å fr a m t n e m lig e n, /.-
f a l l f r å g a d u om u p p s tå r, la g lig å tk o m s t p å a n n a t s å tt a f h onom kan sty rk a s. Men dett a ä r äfvcn et t oeftcrgifligt villkor. T y man bör e j , säsom ofta inträffat, läta or den i 4 : d e C a p . -4:de § Ufs. li alken ”vare la g s a m m a” leda sig till de n ori kt i ga äsigt, at t lagstiftaren st ällt villkor lig e n och o v ill ko rlig e n löpande s k u l d c h r c f i full p ar i tet med hva r a n d r a s ä , all i in te t hånseende nägon ski l l nad dem enjellan äger rum. Ny s s n ä mn da ord bet eckna e n d a s t , a t t båda slagen a f s k u l d e - b r e f ätfoljas a f den räl tseffect, hvilken förut blifvit angi f ven, e l l e r alt d e n , soin la g /ig e n i nnebaf ver s k u l d s e d l e n , äge r a t t till fullo ut bekoi uma den s u m m a, livarä d e n s a m ma l y d e r , bvil ket l a g e n , pä auför dt s t ä l l e , u t t r y c k er med o r d e n : " n ju tß h a n fu l! u tm ä tn in g, som th en i h änder h a fv e r. O m de r - före e n o r ät t mnt i g iimebafvarc a f ett t i l l viss m a n eller oi dt es s tä lld t. men icke endossei adt, s k u l d e b r e f oeksä ieke kan öfver- bevisas o m a tt p å o la g lig t s å tt liafva ätkorami t d e t s a mm a , sä ä r likväl den oms t ändi ghet en, att han icke kan bevisa lasr/ixr å t-
A o m st l iliräeklig for alt t i l l i nt et göra lians f o r dr i ngs a ns pr ä k — Ar ä t e r skul debrefvet ut f ärdadl ’till. iu n e h a fv a re n “ sä ikl ädes de t hä r i ge nom samma e g e n s k a p , som i detta h å n seen d e till k o m m e r g al l an de scdei mynl , och bvari genom enb v a r , som haf ve r d e t s amma i banden, ä g e r all af dess ulgifvare fordra den s u mma det utvisar, ut an alt i a l l mä n h e t honom ka n äläggas skyl di gbet en alt bevisa sin å tk o m s t. P ä s t ä r nägon d e n n a v a r a (dagl ig, ti l l kommer det k ä r a n d e n alt sitt It äromnl bevisa. — V ig' en af denna nu augifna skillnad mellan viliko t ligen oek
ovt t kor t igen löpande s k u l de b r e f , v isar sig isynnerhet vid b e d ö ma n d e t al Ijiitnadsbrotl samt a n d r a för brytel ser mot e gande r ätten.
Det ;ir k l a r t , a t t luri-genni-eii äfven kan t r a n s p o r t e r a sk tild e - lire lv e t p;i v is s p e r s o n , i livilken h än d els e d en n e s e d n a re h ö r b e t r a k tas u t u r sa m m a s y n p u n k t so m d m p rim itiv e b o r g e n ä r e n ’; saint n i t skul !• b r e t v e t tö!j iktrligeii , fö r a t t f o r t f a r a n d e k u n n a lö p a , v id are m å st e e n d o s s e r a s eller p å Viss inan t r a n s p o r t e r a s .
Fo r l öponde s k u l d e h r e f ä g e r lagst i ftni ngen speci ell a st ad- gaiidcn. L)ä ä n d a må l e t me d dem ä r att b e f o r d r a d e n al l män na cr e d i t e n , och <lenna ä g e r sin mest fasta g r u n d uti den sä k e r h e t , St at ens l a g a r letnna ät b o r g e n ä r e r , for t i ll freds st äl l andet a l d e r a s f or d r i n g s a n s p r ä k , följer häraf , att en s t r ä n g a r e execu- tiv kr a f t mastc vara t i ll agd dessa för bi ndels er , hvil kas un d e r l åt na uppf yl l ande i nne f a t t a r en k r ä nkni ng a f d et a llm d n n a fo rtro e n d e t. Denna pr i nc i p har legat till g r u n d f ör ut f är d a n d e t a f Kongl. F ö r o r d n i n g e n den l!):de Maj 17öC, som l e m ons- innchaf var cn a f lö p a n d e *) s k u l d e h r e f r ä t t i g h e t ”alt vid
”f ör l ä l l oda ge n g e n a st* * ) ock u tan rin g a ste u p p s k o f nj ut a ”s ä k e r h e t och hys ät l ni ng ii gä l d e n ä r e n , utan an s e e n d e till per - ”son, ehvad han ä r l önt a ga r e e l l er ej, och d e t inlills hor ge nä - ”r e n blifvit ful leligen f ör nöj d. ” ***) En a n n a n för män, s om t i l l k o mm e r innchaf var cn a f ett löpande s k u l d e h r e f b e s t a r dcrut i , a t t han ä g e r rät t i ghet al t g d /d e n d r e n, ek o a r k a n fin n e s” , ett u n d a n t a g , bvilket 4 : de (lap. 4: dc §:en sista
inom. fjts. Hall.en i nnehål l er frän den al l männa regi en r ö r a n d e
f o r u m lornpetens för skuldi-brefs u t s ö k a n d e , som i nne f at t as uti 4: de Cap. I: sta §:cn Lis. Hall.en jemf. med IO:de Cap. 4 : s l a § : e n Rät t e g å n g s b a l k e n , e l l e r at t g ä l d e n ä r e n b ö r sökas d e r lian sitt bo och hemvi st bafver , e l l er sig nå g o n lid iippehii ll cr — I mot s at s hiiriii! t o r d e b ö r a a n mä r k a s s t a d g a n d e t uti 88: do §:en ai' Co n c u r s - La g e n den 8“2:le Mars 1 8 3 0 , enl i gt bvi l ket l a g r u m i nnehaf var en a f l ö p a n d e S k u l d e h r e f ej iir be r ä t t i g a d at t t i l i godonj ut a ilen för mon, som t i l l kommer vet er l i g, men af g ä l d e n ä r e n ej uppgifven b o r g e n ä r , hvilken ej undf ä l t ser ski l d k a l l el se och ä i ns t äl l el sedagen utehlilYcr, och som be s t a r der ut i , a t t en sädan b o r g e n ä r f a r njut a sin rät t näst c i t e r de b o r g e nä r e r , hvil ka lagl igen b e v a k a t sina f o r d r i n g a r . Li kvä l ä g e r , C i t . f ö r f a t t n i n g b e g a g n a r väl r j u t t r y c k e t " lö p a n d e s h iild c b r c f’
u t a n i s t ä l l e t ’’K la r a och o slrid ifjn fo r d r in g a r ” ; m m al ilen u t i F ö r f . I c m n a d c h ä n v i s n i n g till IJ. l t . I V. \ t o r d e fö lja , a l t sistn. u t t r y c k b ö r
in e d d e t f ö r r a anses ä g a l i k a b e t y d e l s e .
*£ ) E n l i g t K o n g l . F ö r o r d n i n g r n den 1 9 : d c M a r s I f l o O f a r lik v ä l B y s ä t t n i u g s - u t s l a g , på g r u n d a f l ö p a n d e s k u l d e b r c f , h v a r itli v is s fö r~
f a l l o lid e j ä r b estä m d , ick e gå i v e r k s t ä l l i g h e t f ö r r ä n 8 d a g a r , e f t e r de n
«lag, då g ä l d e n ä r e n b e v i s li g e n e r h å l l i t «Ici a f l a g s ö k n i n g e n , b v i l k e t u t i u t s l a g e t u t s ä t t a s b ö r .
* * * ) F r å n d e l t a l a g s t a d g a n d e ä g e r , enl. K o n g l . F ö r k l a r i n g e n d e n 2 2 : d r e F e b r u a r i 1 7 7 0 , u n d a n t a g ru m f ö r «len h ä n d e l s e n , a l t ilen l ö p a n d e skiildftcdlrn b lifv it i n t c c k n a d , i b v ilk e t fall g ä l d e n ä r e n ä r Ira n b y s ä t l u i n g b e f ri a d , s å f r a m t ne in lig e n de n p n n t f ä r s k r i f n a e g e n d o m e n f ö r s l å r till .skuldens g ä l d a n d e .
enl i gt Kongl . F ö r o r d n i n g e n de n IO:de Juni 1 8 4 1 , d r n n n f ör eskri ft ej t i l l ämpni ng, i bändelst* det löpande skul dc br e f ve t ä r i nt eck- nadt , u t a n är i t hy fall ät i nuehaf var cn den, i n l e c k n i n g s ä g a r c , enl i gt ofvan cit. §■ a f Couc. La g e u , i al l mä n h e t t i l l komma nde r ä t t , f ör va r a d.
4 . E t t n ö d v ä n d i g t vil l kor för rät t s gi l t i ghci en a f hvar j e aft al ä r , a t t d e t s a mm a skal l halva t i l l kommit medel s t de cou- t ra h e r a n de p a r t e r n c s fria samt ycke. Att äfven t i l l var on häraf , vid f r åga om ett s kul dchr ef s lagliga kr af t och v e r k a n , såsom cn h ö gs t väscndt l i g oms t ändi ghet mäste anses, t o r d e ej kunna hclviflas. Ol i ka äs i g t e r h ä r o m hafva likväl s t undom i praxi s i nt räffat, i det ma n velat gifva s t a d g a n d e t i 4 Cap. 5 §. Uls. Ha l f e n en al lt f ör vi ds t r ä c kt ti l l ämpni ng *). Man h a r neml igen nf o r d a l y d e l s e n i de t t a l a g r u m : ”S ä g e r n å g o n a tt h a n b lif- ”i ’it tv u n g e n t Iler tr u g a d, lockad eller fö r le d d , citl g ifv a ”sku ld eb ref' ut, ock h a fv e r ha n th e r å ta /t, in o m n å s ta s e x ”veckur hos D o m a re n eller K onungens B e fa lln in g s h a fv a n - ”de, b ju d er ock s k iå l och vi tr e fo r s i g; t å fö rvises saken t i l l D om aren. Ä r t het s k u ld e b re f etc.” — a n t a g i t , a t t , de r e s t t al an om t v ä n g etc. inom sex veckor eft er skul dehrefvet s u t f ä r d a n d e ieke hlilvit anst äl l d el l er anmäl d hos Domnren ell er Ko n u n g e n s Hef al l ni ngshafvande, en sådan tal an s e der mer a ej skul le k u n n a f ö r e k o m ma vid D om stolen**). An t a g a n d e t a f en dyl i k me n i n g t o r d e likväl va r a al l tf ör s t r i d a n d e mo t de pr i n ci per , hvi l ka l i gga till gr u n d för vår lagst i ftni ng, för al t kunna g o d k ä n n a s . Cit. l a g r u m b e s t ä m m e r e nda s t u tu r execlUiv s y n p u n k t d e n följd, som d r a h h a r ut f ä r d a r e n a f ett s k u l d e b r e f ,
hvi l ken, i h ä n d e l s e han mot sin vilja sett sig n ö d s a k a d ulgif- va d e t s a mma , u n d e r l å t e r all , inom den a f lagen föreskrifna pr a' scr i pl i ons- tid, inför veder bör l i g auet or i t et a n mä l a sin pr o test. Han ut s ä t t e r sig neml i gen här i genom för den påföl jd, att
E xecutor en a n s e r den handl i ng, hvilken å b e r o p a s sås om for- d r i n g s b e v i s e mo t honom, för k l a r och ost r i di g, och
följakteli-# ) C a lo n iu s y t t r a r , i i n le d n in g e n till sin a f h a n d l i n g : y D c E x c e p tio
ne »KMi num erata: p c c u n i œ . " ’’P e r t i n e t a d liane cl as se m p e r
-’’v e rsa i lia , qu;c c i r c a a d n v in istr a tio iirm j u r i s in iis, quae E x cep tio n em
’ ’ m o m nu u iera tw p c c u n iœ a d m i t t e r e v i d e n t u r c a u s s i s , pruxiii j u d i c i a r ia m
” o c c u p a v i t p r o c e d e n d i r a t i o , q u a lauda tae E x c e p t i o n i s effectus, e x p r e s - ” sa le g is sa n c tio n e ad fotruin ex ec ut iv ui n r e s t r i c t u s , nec u l t r a ejus ” p o m o e r i a e x t e n d e n d u s , p r æ p o s t e r c ad foru m j u d i c i a l e e s t t r a d u c t u s . ” C i t . a flia n d lin g lior e i n e d l e r t i d ej lilifvit a f sl u t a d , liv ad an man ej n ä r m a r e k ä n n e r d e m o t i v e r, hvilka i e g a t till g r u n d f ü r d e n f r e j d a d e f ö r f a t t a r e n s p å s t å e n d e .
g e n hä r e f t e r b e h a n d l a r t a k e n , p å shlt l agen föreskrifvcr. Men de l t a ä r äfven allt. Att i uf ör h e h ö r i g Doms t ol hevisa den r ät t svi olat ion ban lidit oeb, i hän d e l s e ban l yckas prtcstera be vi s ni ng h ä r u l i n n a n , e r bäl l a l agl i g e r s ä t t n i n g , kan väl svårli g e n bonoin förvägras. Den k o r t a pr æs c r i pl i ous - l i de n tor de äf- ven tal a einot g o d k ä n n a n d e t af en sädan m e n i n g , som den ny l i ge n angi f na, a f soml i ga p r a k t i s k a jur i ster del ade. Det skulle n eml i gen vara bögst a n mä r k n i n g s v ä r d t , om 7 3 4 ar s lagstifta re, hvil ken i a l l mä n h e t ej b e s t ä mt nägon præser i pl i ons-l i d för å t a l a n d e t a f b r ot t , skul le bafva föreskri fvit för å t a l a n d e t a f ett sä g r o f t b e d r ä g e r i - b r o t t som i f r å g a v a r a n d e , en så k o r t tid. Oc h äfven s e d a n g e n o m Kong). F ö r o r d n i n g e n «len 2 0 J a n u a r i 1 7 7 9 en t v å - å r i g p r o s c r i p t i o n s - tid for å t a l a n d e t a f icke urbota brott
blifvit införd, s t a d g a r likväl s a m ma F ö r o r d n i n g u n d a n t a g h ä r i fr ån f ör somli ga b r ot t , e h u r u de med b ö t e r k u n n a försonas, och bl a nd de s s a : ”Svek och B e d r ä g e r i mot K r o n a n , Banken och a n d r e’ Den uti 4: de Cap. 5: dj c §. Uts. Bal ken fastställ da k o r t a tid a f sex veckor, gi f ve r d e r e m o t a n l e d n i n g till den s ä k r a f ör moda n, att l ags ti f t ar ens afsigt e n d a s t vari t at t uti exe- c u tiv t häns eende föreskrifva en al l män regel . Vi d t a g a n d e t a f en dyl i k å t g ä r d var äfven a f behof vet på ka l l a dt , f ör al t b e r e da b o r g e n ä r e r en s ä k e r ulsi gl för ett s k y n d s a mt u t b e k o m m a n de a f s ä d a n e de r a s f or dr i ngar , hvil ka ä r o g r u n d a d e på k l a r a och os l ridi ga bevis, en s ä k e r h e t a f högst a nödvändi ghet , f or u p p r ä t t h å l l a n d e t a f den a l l mä n n a cr edi l en. — O m denna, n u f r a ms t ä l l d a äsigt ä r r i kl i g, fi nner man, alt Bo me r s k a l agens s t a d g a n d e om den f ör b i n d a n d e kr a f t e n a f en O bligatio lite- r a r u m ej funnit fullt fotfäste i den Sv e n s k a lagsti ftni ngen.
b) Sum m an:
I . Vi b e g a g n a oss a f d e l t a u t t r y c k , för att d e n n e d b e t e c k n a den quanti t é! p e n n in g a r, hvil ken u t g j o r t för emål et f ö r den f ö r s t r ä c k n i n g , som g e n o m e t t u l f ä r d a d t s k u l d e b r e f s ka l l bevisas. Visserli gen kan h ä r e m o t den a n m ä r k n i n g fr amst äll as, at t i ekc bl ot t "reda p e n n in g a r", ut an äfven hvar j e annan res J u n g ib l/is kan ut gör a lör emål f ör ett f ö r s l r ä c k n i n g s c o n l r a c t (II. B. IX 1.); men då b e n ä m n i n g e n "skuldebref" i al l mä n h e t a n v ä n d e s såsom ett e g e n d o ml i g t u t t r y c k f ö r så da ne skrift li ga h a n d l i n g a r , hvilka ulgi fvas f or al t s t y r k a en p e n n i n g e - f o r - st < CL( ku i n g, t o r d e den a f oss a n v ä n d a t e r mi nol ogi kunna r ä t t f är di gas.
E n ä r det l i gger i na t ur e n a f hvar j e l agl i gen afslutadt c o n t r act , att den der vi d aft al ade p r æs t a l i o n e n ovi l l kor l i gen skal l f u l l g ö r a s , ku n d e man anse s a s om lät t b e s v a r a d föl j ande f r åga :
I l
hvil ken summa å l i g g e r ulgifvaren a f et I s k u l d e h r e f alt ut bet al a, d å de t s a mma ä r till bet al ni ng förfallet ? — e n ä r hänvis ni ng ju i tby fall endas t b e h ö f v e r lemnas ål sjelfva s kul d s e d l c n s inne håll. Meu här vi d m å s t e u p p mä r k s a mh e t fästas på en ser ski l d oms t ändi ghet . P e n n in g e n a r nei nl i gen, i och for s i g , något r ent i n l e l l e e t u e l l t , s om utvi sar alla i ver l d s h a n d e l n f ö r e k o m m a n d e var or s v ä r d e , i f ör hål l a nde till en viss he s t ä md v a r a , hvi l ken man anl agi l såsom ett al l mä n t vär des mål t . Delia för h å l l a n d e hcnämne s p r i s, och m e ta ll ä r den v a r a , hvil ken uli s t ö r r e del en af den ci vi l i serade v e r l J e n för n ä r v a r a n d e använ des sås om v ä r d e s mä t a r e . Hit h ö r e r ej alt fr ams t äl l a den när m a r e ut veckl i ngen a f pe nni ngens n a t u r och väs e n d e ; för besva r a n d e t a f den ofvan u p p s t ä l l da f r ågan t o r d e vara till räckl igt al t p å m i n n a , d e t p e n n i n g e n , såsom nyligen blifvit o mn ä i n n d t , i sig s j e l f ä r e tt b e g re p p, bvilket b e t e c k n a r e tt fö rh å lla n d e .
D d l a f ö r h å l l a n d e k a n , u n d e r loppet a f en l ä n g r e e l l er kor t ar e t i dcryrnd f ö r ä n d r a s ; en dylik f ör ä ndr i ng för or s akas ant i ngen a f eo f o r ä n d r i n g i me t a l l e n s v ä r d e , e l l er a f en för ökad el l er för mi ns ka d v a r u p r o d u e t i o n , e l l e r a f bå da dessa oms t ä n d i g h e t e r ge me ns a mt . Man s ku l l e k u n n a kall a en sådan f ö r ä n d r i n g reell, i mo t s a t s till de n f o r m e lla, hvil ken ås t a dkoi nme s genom be s t ämma n d e t af e n viss m y n t f o t, då nendi gen St at s makl en för k l a r a r , att en viss be s t ä md qua n l i t e t me t a l l , o b e r o e n d e a f dess
n a tu r lig a v ä r d e , skal l r e p r e s e n t e r a en viss bes l ämd quaut i tet p e n n i n g a r , och f ör t hy besi t t a ett ca n ven tio n ellt värde. En dyl i k för klar i ng s k e r p ä s å d a n t s ä t t , att met al l en ul pr eglas till my n t , samt d e t v ä r d e d e n skal l besitta , ge nom mynt st ämpel ås ät l es den s a mma s . — O m n u , u n d e r den mel l a n t i d , som förflutit s e d a n et t s k u l d e b r e f ut gaf s oeh till bet al ni ng ä r förfallet, en förän d r i n g ul af my n t f o t e n i nt räffar, kunna oli ka a s i gt e r uppsl å r ö r a n d e b e s t ä mm a n d e t a f d e n b e r ä k n i n g , som b ö r tjena till efterföljd *).
I l a r f ö r s t r ä c k n i n g e n s k e t t och skal l å t e r b e t a l n i n g e n ver k st äl l as uli m e t a l l m y n t , t or de en inträffad my n t f ö r ä n d r i n g ej ulöfva något i nf lyt ande på f ör b i n d e l s e n , hvil ken endas t a u g ä r en viss besl ämd qu a n t i t é ! p e n n i n g a r , men ej en viss quant i tet met al l såsom var a b e t r a k t a d . Om t. ex. den f ör s t r ä c kt a s um man ut gör 1 0 0 D u e a l e r , samt Ducal en vid för slr nckni ngs- ti den v ä g d e lod s. k. Ducat - gul d ; m e n , tillfölje a f en f ör e t a ge n m y n t f ö r s ä m r i n g , Du c a t e ns vigt för mi ns kas s å , at t d e n s a mma
* ) A t l en s å d a n f ö r ä n d r i n g , hv ilk e n of va n u n d e r b e n ä m n i n g e n
re e ll b lifv it o m t a l a d , ej lian f ö r o r s a k a n å g o n f ö r ä n d r i n g u ti g ä l d e n ä -
r e n s i ö r b in d e ls e a t t b e t a l a v a l u t a n c i t e r de s s b l o t t a n u m e r ä r t o r d e l ä l t c l i g e u inses.
f astställes fill J ul e i s lot i, sa kan svårligen ghldcnären åläggas a l t , om skul dehrefvct s loil;iIlo-fitl inträffar efter omnämnda f ö r ä n d r i n g , betala m e r än 1 0 0 Dueater efter den nya myntfo t en. U t g j o r d e för emålet for förslräckningen dcremot ultryekli- ge u en viss quant i t et m e t a ll , som innebällcs nti ett visst antal m y n t s t y c k e n , sä ve r kar den u nde r tiden inträffade förändringen i ngen f ör ä n d r i n g uti bet al ningsskyldigheten. — Samma förhål l a n d e blifver o c k , om en skuldsedel är ställd på pnppcrsmynt, s om vid utgifningsliden stod « / p a ri me d si l f ver , men innan betal ni ngs t i den inträffar, gcnoiu en realisation nedsättes i värde. G ä l d e n ä r e n kan äfven dä icke åläggas alt återbetala mer a, än s a m ma n u m e r ä r, som han lorskrifvit. Ti l l d r o g e sig detta i en s t a t , hvilken vore så sluten inom sig sjelf, alt den icke s t ode i n ågr a handels- ell er penninge-förbållandcn med andra s t a t e r , och fortforo inom d ens amma under hela tiden förhål- I nnde r nc mel lan penningstocken och den allmänna rörelsen s a mt pr oduct i oneu att vara alldeles o för ändr ade, så skulle möj ligen k u n n a s ä ga s , att b or ge nä r e n härpå icke förlorade, emedan ha n med samma n u me r ä r a f det nedsatta myntet då kunde c o m m e n d e r a lika mycket arbet e eller p r o du ct er, som förut i ned det bättre. Men då dessa förutsättningar svårligen i verk l i ghet en kunna inträffa, så blifver alltid följden, att genom in träffade mynt f ör s ämri ngar eller realisationer, dä de ej ske a l p a r i, b o r g e n ä r e n gör en verklig förlust, och att således den uti 9 : de Cap. 2:dra § Hand. Kaiken st adgade regel ieke i hela sin vidd ä g e r tillämpning vid penninge-forsträckningar.
2. Kör att äga r e n a f ett capital skall kunna förmås alt afsäga sig de personliga f ö r de l a r , hvilka capitalets förbrukari-
d e medf örer, e r f o r d r a s , att någon fördel af annat slag för ho
nom skall kunna u p p sl å , om han medgifver capitalets a n v ä n d a n d e a f eri annari. Un s åd an fördel heredes honom dcri-
genoui, att han e rhål ler en del af den product, hvilken kunnat vinnas genom capitalets me dve r ka n i förening med industriidka- r e n s arbet skraf t. Denna d e l , hvilken ti ll fal ler capit ali st en, utan alt han sjelf behöfver arbet a eller leda något industriellt för etag b e n ä mn e s : r a n t a, och f ör hål l andet mellan denna och sjelfva capi t al et kall as: r ä n te fo t. —
Svenska lagens st a dganden om ränta återfinnas i 9:de Cap. Hand. B a l k e u , enligt hvars (3:te §. d en s a mma , vid påföljd a f hela r ä n t a n s , samt tionde-delen a f capita lets förlust, ej må öfver- sliga sex f ö r hundrade. Likväl gull a serskil dta st adganden *)
* ) A f v e n den h ä n d e ls e , hvilken 9:<le C a p. 9 :d c §. I la n d . Italkcn o m t a l a r , m ås te anses s.isoin e t t u n d a n t a g från den allm än n a r eg ien.
f ör Ri ket s St ä n d e r s B a n k oeh Di scont vcr k s a mt för en s k i l d a R a n k e r och Discont er, äfvensoni för vissa al l männa i n r ä t t ni n g a r *). Man k a n för öfri gt indela r ä n t a n uti conventionell oeh legal.
Hv a d den f ör r a bet r äffar , s t a dga s i 4 : d e Caj). I 5 : d e §. Uls. Ra l ke n : ”2 r i sk u /d e b re f viss och lo flig r a n ta ut f a s t y h a f- ”ve th en v id u tm a tn in g lika r å t t m e d hufvuctsto/en*’**).
— H a r en g ä l d e n ä r a f samma b o r g e n ä r erhål l i t flera l å n , för hvi l ka h a n , uti de a f honom utgi fna s k u l d e h r e f , utfäst sig ult b e t a l a olika r ä n t o r , ä g e r han rät t a t t , då någon a f bet al ui ng g ö r e s , låta d e n s a mma afskrifvas å b vi l ke l de r a s k u l d e h r e f lian he l ds t vill, dock med v i l l k o r , att d e t s amma ä r till bet al ni ng förfall et. — Nå g o n a f r ä kni ng å capi t al e t , f ör rän r änt a ä r b e t a l d , f å r ej ä g a r um. 9: de Cap. O:te §. (l and. Ral ken. — At t
ta g a r a n ta p å r å n t a, hvi l kct lagen i 9: de Cap. 6:le §. Hand. R a l k e n f ö r b j u d e r , vill s ä g a , a t t r änt a tages af år e t s l öpa nde r ä n t a , ocb sål edes i n n a n , e l l er med de t s a mma den ä r förfal l en. ö f v e r t r ä d e l s e n a f det t a l a gbud ä r be l a gd me d samma a n s v a r , som d r a b b a r d e n , hvilkcn b et i ngat sig högr e r änt a än s e x pr ocent . — l)å f as t st äl l andet a f en viss be s t ä md ränt ef ot b a r till ä nda må l al t f ö r e k o mma , d e t en b o r g e n ä r må be r e d a s för s t o r vinst s å v ä l a f det h e h o f , bvari g ä l d e n ä r e n , vid f ör sl r äek- n i n g e n s e r h å l l a n d e sig bef i nner , som a f d e n , ge nom åtskilli ga o f ör ut s edda h ä n d e l s e r f ö r o r s a k a d e s v å r i g h e t , som kunde möt a f ö r å t e r b e t a l n i n g e n på viss t i d , så b a r , g e n o m Kongl . F ö r o r d n . d. H : t e Aug. 181 3 cit. 6:le §. 9: de Cap. Hand. Ral ken e r h å l l it ett t i l l ä g g , bvaruti s t a d g a s : " A r v id ) ö rstrå ckn in g a f pen- ”n in g a r v isst vite u t f å s t , th e r g å ld e n ä r e n m e d beta ln in - ”g e n o f ver f ö r f a lt odagen sku lle f ö r d r ö j a , vare th e t o g ild t”.
— O m den till bet al ni ng förfall na r änt an a f b o r g e n ä r e n ej ut t a ges utan Icinnas bos g ä l d e n ä r e n i u n e s t å e n d e , ä r de ns a mma väl al t anse såsom et t s er s ki l dt c a p i t a l , hvi l kct den för r e för s t r ä c k e r de n sednare*, men om r änt a för de t s a mma skall kunna f o r d r a s , m å s t e gäl d e n ä r e n a n t i n g e n utgifva ett ser ski l dt skul d e h r e f e l l e r oms kri f va det gaml a. 9 : de Cap. 7: de §. Iland.
*) F . d. L a g C o m m i t e c n h a r p å g r u n d e r , h v ilk a a n f ö r a s u ti M o - t i v c r n e till ” F ö r s l a g e t till a llm än C i v i l - L a g ” p a g . 1 8 2 f f . , u t e s lu t i t f ö r b u d e t f ö r b o r g e n ä r a t t b e t i n g a sig h ö g r e r ä n t a än 6 p r o c e n t , oeh e n d a s t s t a d g a t d e n n a r ä n t e f o t f ö r d e f a l l , d å r ä n t a å'r u t f ä s t , u t a n att t i l l b e l o p p e t v a r a b e s t ä m d , e lle r d å f ö r e s k r i f t e r n c om Icijfal r ä n t a skola tilläm p as .
’S4#) F ö r d e s c r s k i l d n , h i t h ö r a n d e l a g b e s t ä m m e l s e r i h ä n d e l s e a f c o n c u r s , h v i l k a u p p t a g a s u ti I 7 : d e C a p . I 8 . d e § . I l a n d , B a l k e n sa m t 1 0 8 : t c §. C o n c . L a g e n , t o r d e ej h ä r b eh ö f v a r e d o g ö r a s .
Ba l k e n *). F ö r si st nämnda st adgande kan väl eraedlertid svår
l i gen n å g o n j ur i di sk gil lighelsgrund uppgifvas; detsamma torde h e l d r e fä bet r akt as säsom cn klokhets-föreskrift, hvarmed lag st ift aren haft för afsigt att för ekomma, det c n , pä sitt eget hä s t a mi ndr e u p p mär ks am g ä l d en ä r, efter förloppet af några n r s kul le linna sig helastad med en vida större skuld , än han f r ä n börj an contr aherat . — Då räntan är större än fe m p r o c e n t , så ä r långifvaren skyldig att låta l ånt agaren, vid hvarje r ä n t e a f b e t a l n i n g afr äkna fem procent af räntan Den sistnämnde b ö r för hvarje g å n g utgifva ett quillence, hvaruli han medgif- v e r sig hafva tillgodonjutit nyssnämnda fördel **). Fö rm år ej, vid den sl utliga inbetalningen af l å n e t , borgenären lagligen s t y r k a , det bevillnings-afdrag vid hvarje ränte-liqvid ägt r u m , ä g e r g ä l d e n ä r e n rätt att på en gång föra honom det till last f ör alla de å r , det icke fått åtnj ut as , samt alt beräkna ränt a f ö r b e l o p p e t af hvarje års a f d r a g, från ilen tid, då det rä t te li gen b o r t honom tillgodoräknas. — Vä g ra r långifvaren detta a f d r a g , på ett eller annat sä t t, anses han lika med d e n , som t a g e r h ögr e r ä n t a, än i lag medgifven är. Devillnings F ö r o r d n i n g e n d. 17 de Ju ni 1 8 4 5 §. 53.
H a r å t e r g ä l denä ren uti skuldebrefvet ej förbundit sig till b e t a l ni ng af r ä n t a ; ”vare t å ej sky ldi g then, a tt g i ( va”. 9 : d e Cap. 10:de §. Hand. Balken. Li kväl , om han ej ful lgör sin f ör b i n d el s e vid förfallo-dagcns int rädande, ål ägge r lagen h o n o m att er l ägga sex procent s ränta från nyss nämnda d a g ,
t illdess be t al ning sker. Ä r ej best ämd förfallo-lid uti s kul de br e f vet ut s a t t , r äknas fe m p r o ce nt ifrån den da g g ä l d e n ä r e n l agl igen sökt varder. 9:de Cap. 8:de och lO:de §§. Hand. Bal ke n *). Man skulle hä r kunna framställa den frågan , huruvida cit. 10:de § äfven ä ge r tillämpning för den h ä nd e ls e n, alt r än t a väl blifvit utf äst, men tilL m in d re belopp än sex p r o c e n t , så a t t gäl denä r en äfven i detta fall vore skyldig a tt betala sex p r o c e n t s r ä nt a från förfallo-dagen. Att l a gs t i f t ar en, vid §:ens f ö r f a t t a n d e , ej afselt ett så d a nt förhållande torde få slutas a f
* ) E n l i g f L a g C o m m ite é n s F ö r s l a g till I la n d . B a lk e n 5:djc C a p . 2 8 : d e §. ä r b o r g e n ä r b e r ä t t i g a d a t t erhålla r ä n ta å förfallen r ä n ta , f r å n den d a g han r ä n ta n k r a f t , men ej erhållit.
D e t t a sk e r i p r a x is v anligtvis s å lu n d a , a t t b o r g e n ä re n l å t e r g ä l d e n ä r e n sje lf å s k u ld e b re fv e t afskrifva r ä n t e b e ta ln in g e n , in n e fa t t a n d e äfven dennes e r k ä n n a n d e otn tillg o d o n ju te t b e v illn jn g s - a fd ra g .
*) D e n n a skillnad i b e lo p p e t mellan legal rä n ta å f ö r s t r ä c k n in g , g i f v e n på viss tid och då f ö rfallodag ej varit bestäm d, liar L a g C o iu - l u itccn a n s e t t b ö r a försvinna. S e : M o t i v e r , pag. 1 8 4 .
ordalydelsen uti i f r ågavar ande l a g r u m ; d o c k b ö r en e x ten siv
t o l k n i n g bär väl var a tilläten. —
E t t speci ell t u n d a n t a g frän nu angif na l a g b e s t ä m m e l s e r , i n n e f a t t a r d e n , r e d a n förut å b e r o p a d e , Kongl. F ö r o r d n i n g e n d. 19: de Maj 175G, Enl i gt de n s a mma ä g e r neml igen i nnebaf - va r e n a f et t lö p a n d e s k u l d e b r e f ej r ät t att f or dr a r ä n t a för l ä n g r e t i d än d e n , d å h a n , ef t er för fal l odagen bet al ni ng s e k t,
men ej erbåi lit. R ö r a n d e t i l l ä mpni nge n a f d et t a l agbud lia (va oft a ski l j akt i ga ås i g t e r y p p a t sig. Den pag. 8 c i t e r a d e Kongl . F ö r k l a r i n g e n d. 2 2 : d r e Fe b r u a r i 1 7 7 0 , gifver neml i gen a n l e d n i n g till tvifvelsmål bur uvi da ut gi fvaren a f ett l ö p a n d e s k u l d e b r e f , Iw ilket b lifv it in ttc k n a d t, b ö r t i l l godonj ut a ofvan- n ä m n d a , från l agens al l mä nna s t a d g a n d e uti 9: de Cap. 10:de § Hand. Ba l k e n g j o r d a undant ag. F ö r att beröfvn en dyli k gäl- d e n ä r d e n n a f ö r d e l , måste man u p p s ö k a g r u n d e n till 17,'»6 å r s F ö r o r d n i n g s s t a d g a n d e endast uti den s t r ä n g a r e exeeutiva kr af t , bvi l ken s a m ma författ ning t i l l ägger l öpa nde s k u l d e b r e f , och b v i l k e n , sås om r e d a n förut blifvit angif vet , b e s t å r uti o m ed el bar r ä t t till s ä k e r h e t å gä l d e n ä r e n s p e r s o n ; s a m t , al l denst i md 1 7 7 0 å r s F ö r k l a r i n g , för den händel s e al t skul de br e f vc t blif vit i n l e c k n a d t , u p p h ä f v e r d e n n a r ä t t i g h e t , dyme d e l s t ause sig ä g a a n l e dni ng till eu restrictio l agt ol kni ng *.) Emedl er l i d t o r d e ej d e n n a g r u n d för of vannämnda l agbuds ti llvaro kunna a n t ag a s sås om d e n enda. En annan, k a n h ä n d a mer a hufvudsak- l i g , ä r l ä t t at t uppt äcka . Denna b es l år uti d e n , ofta till o- mö j l i gbe t g r ä n s a n d e s v å r i g h e t , hvil ken y p p a r sig för utgi fvaren a f et t l öpande s k u l d e b r e f a t t , vid d e l s a mma s f ur fall o-dag, k ä n na sin b o r g e n ä r . Lagst i f t ar en h a r d e r f ö r e med r ät t a å l a g t d e n n e s i s t nämnde att söka b e t a l n i n g , s a mt f ö r s t , i händel s e han ej d å g e n a s t e r h å l l e r l i qvi d, i f r å n denna t id til l godo- nj ut a r änt a lilldess bet al ni ng sker. — A n t a g e r man denna me n i n g t o r d e ej skäl föreiinnas till en i n s k r ä n k t a r e t i l l ämpni ng a f 1 7 5 0 år s Fö r o r d n i n g . —
c) F örf allo-dagen:
1. A f För 8t r äckni ngs - cont r aet et s b e g r e p p f öl j er , att b o r g e nä r e n ej ka n å te r fo rd ra den a f honom f ör st r äckt a summan , f ör r än eft er för l oppet a f de n t i d , h v a r u n d e r han l emnat g ä l d e - n ä r e n r ä t t all a f d e n s a mma sig hegngua. Ä a n d r a si dan b e- h ö fv e r ej hell er b o r g e n ä r e n åteitciga n ä mn d a s u m m a , f ö r r ä n s amma t er mi n ä r t i l l ä n d a l u p c n , s å f r a mt ej an n o r l u n d a bli fvi t
st i p u l c r a d t . E m c d l c r t i d g ö r v å r Ing ett spociclt u nd a n t a g från l i v a r d c r a a f dess a r e g l o r *). Enl i gt IO:dc Cap. 10: dc § Hand. Ba l k e n ä g e r n e ml i g c n en b o r g e n ä r r ä t t att om l öf t esmän, m e d a n h a n u n d e r h o r g e n s t ä r , aflicler s t r a x t a f g ä l d c n ä r c n for d r a n y h o r g e n ; s a m t , i händcl sc denne ej f ör mär sädan anskaffa,
g e n a s t s öka b e t a l n i n g a f g ä l d e n ä r e n , och bri st en a f löftesman- nens gods. G r u n d e n till d e t t a l agens s t ad g a n d e ä r lätt al t i n s e ; l ags ti ftaren h a r a n s e t t e t t rät t s f ör hål l ande emel l an tven- n e p e r s o n e r e n d a s t med n ö d vändi ghet hör a fortfara s äf r amt d e f ö r h å l l a n d e n , hvi l ka ä g d e r u m vid dess i ngående och äro af beskaf f enhet att p å d e t s a mma knnna i n v e r k a , f or t f a r a nde e xi st er a. Tillfölje h ä r a f t o r d e må h ä n d a a n l e dni ng ej sa kna s at t t ol ka s i s t nämnda l a g r u m e xt ens i vt , så att de t s a mma äfven må ä ga t i l l ä mp n i n g om löftesinannen gör concurs el l er på a nnat s ä t t bli fver u r s t å n d s a t t at t uppfylla sin förbindelse. — Uudan- t a g e t fr ån den s e d n a r c re gi e n innef at t ar I 0 : d e § a f Kongl. F ö r o r d n i n g e n a n g å e n d e i n t e ckni ng i fast e ge ndom d. 15:de Jul i 1 8 1 8 , h v i l k e u , ihändel se en b o r g e n ä r vill låta i nt eckna en f o r d r a n , h v a r f ore så d a n sä k e rh e t ej v a r it u t f a s t , t i ll ägger g ä l d e n ä r e n r ä t t a t t b e t a l a , ä n d å a tt fo r fa llo lid e n ej in n e å r .
F ö r f a l l o - d a g e n kan vara ant i ngen a b so lu t e l l e r re la tiv t
be s t ä md . Hvad d e n s e dna r c betr äffar k u n n a vil lkoren för d e n s a m ma s i n t r ä d a n d e vara a f flera s l a g ; d e t vanli gaste ä r li kväl öf ver cnskoramel sen om upps ä gni ng en viss t i d f ö r r , än bet a l n i n g skal l ske. Up p s ä g n i n g s r ä t t e n kan för öfrigt ant i ngen va r a b å d a c o n t r a h e n t e r u e u t t r yckl i gen me dgi f ve n, el l er bl ot t
endera. I s i s t n ä mn d a fallet ä r man likväl ej be r ä t t i ga d at t ovi l l kor l i gen anse den a n d r a hafva f r ånsagt sig rät t i ghet till u p p s ä g n i n g , hvil ken t ver t om a f honom bör kunna utöfvas in o m liv a d tid som h e ld s t, utan af s eende på den i skul debrefvet ö f v e r e n s k o m n a , s å f r a mt det neml igen ka n ske utan bevislig s k a d a för me d - c o n t r a he n t cn . U p p s t å r tvist om t i d e n , ti l l kom m e r d e t Do ma r e n at t be s t ämma dens amma. —
2. H a r ett s k u l d e b r e f hlifvit ut gi fvet , utan at t någon förfalJo-dag hlifvit b e s t ä m d , ä g e r såväl b o r g e n ä r e n r ä t t att for d r a som g ä l d e n ä r e n a t t er l ä gga bet al ni ng n ä r som heldst. Li k väl mås t e b ä r billigt afseende fästas d c r å , a l t gäl denä r en må ä g a tillfälle såväl a t t till sin fördel a nvä nda den för st r äckta s u m m a n , som att be r e d a sig ut väg till l i qui der andct af sin s kul d. V å r lag h a r uti 2 : d r a Cap. 4 . «le §. Uts. Balken fästat
* ) I l i t t o r d r _äfven hunn a h ä n f ö r a s «le f a l l , h r i lk a u p p s t å tillfö ljc a f C o n c u r s s a m t A r s s t ä m n i ii g a b o r g e n ä r e r .
uppm ärksamhet å denna oms t ändi ghet, i det den modgifvit,
a t t u p p s k o f ma g ä l de nä r e n beviljas, da han sådant b e g ä r , "ef- "ter th y so m sahen d r till och d rö jsm å l tola h a n, doch nej ö f v e r tre m å n a d e rI p r a x i s tillämpas detta lagrum äf ve n d å n å gon lags ökes tor skul debr ef , hvaruti viss betalnings* tid är u t s a t t ; m en , att detta f ör farande ä r origtigt finner man
lä ttelig en , vid anst äl l d jemförelse emel lan 2:dra och 9:de §§
4 : d e Cap. Uts. Balken *).
5. Äfven hvad för fall o-dagcn beträffar, gälla för löpande s k u l d e b r e f s er ski l da föreskrifter. S. dje § a f Kongl. F ö r o r d n i n g e n d. 2 8 : d e J u n i 1 7 9 8 s t a d g a r , at t "alla förskrifningar, ” s o m utgi fvas till i n n e h a f v a t c n , eller till viss inan eller ordres, ”s k o l a i nnehål l a viss b e t a l n i n g s - t i d , som ej får vara utöfver ” t o l f m å n a d e r från fÖrskrifmugens dag. For dr as ej betalning ” för s å d a n t s k u l d e b r e f , eller anst äll es icke lagsökning emot ” utgi fvaren inom sex må n a d e r eflcr f ör fallo-dagen, bafve sö- ” k a n d e n ej annan r ä t t , än för a n d r e skuldebref”. — F. d. Uag- Co mm i t e c n yt t r a r härom:**)
” Ut an att våga en t y d n i n g , s t r äckt vida utöfver författ n i n g e n s bokstafiiga innehåll , kan man ej tillägga lagstiftaren ”den m e n i n g , som skulle han ansett en verklig f o r d r a n , styrkt ”m e d et t l öpa nde s k u l d e b r e f , till t ext och namnteckning af ”g ä l d e n ä r e n egenhändi gt skr ifvet , el l er i annat fall lagligen ”b e v i l t u a d t , ogiltig a f det s kä l , alt den i sig sjelf mindre vä- ”sendt l i ga form för skuldehrefvets inrät t ning, nemligcn betal- ' nings-ti dens best ämni ng och dess i ns kränkning inom tolf rnå- ”n a d c r icke blifvit i a kt t a ge n”. — Visserligen måste medgifvas, a t t en dyli k l agt ol kni ng skulle var a alltför vidsträckt; men a t t b e r ö r d a l a g s t a d g a n d e tilläfventyrs så blifvit tolkadt, att d e r e s t ej de föreskrifua best ämmelserna om hetalnings-tiden blifvit e f t e r f ö l j d a , s kul debrcfvet för lorade sin löpande egen sk a p ut vi s ar Riket s St ä n d e r s förslag vid 1815 års Riksdag till ä n d r i n g uti d e t s a m m a , hvilket i n nehål l er : ”alt utöfver sex
må-*) " K o m m e r man till K o n u n g e n s B e fa lln in g d iafvanda med Idarl "o ch o s t r i d i g t s k u l d e b r e f , ocb ä r b e t a l n i n g s - t i d e n redan u te ; tå äger
'lian g e n a s t n ju ta u t m ä t n i n g " . — — — IJ. B . I V . 2.
" I l a f v e r inan ej i s k u l d e b r e f s i t t viss d ag till betalning n äm n d t; " t å må b o r g e n ä r sö k a sitt å t e r , n ä r h an v i l t , som i 9:de Cap. 4 g. " H a n d e l s B a lk e n sägs. D o c k ba fve K o n u n g e n s Befallningsh afvande " m a c h t , a t t d a g till b e t a l n i n g f ö r e l ä g g a , l ä n g r e eller k o r ta re efter t h y " h a n finner o m s t ä n d i g h e t e r n a , som i 2 : d r a Gap. 4:de §. thenria Bulk ’ s a g d t ä r ” . U . B . I V . 9 ,
nail er fr ån för fall o-t iden för dr öj d! k r a f ell er u nde r i nf e n l»g- ’ s ökni ng l ö r s k u l d e b r e l , s l ä l l d t fill i nncbaf var cn e l l er viss man ”«cl» o r d r e s , ej skul l e f ö r a n l e d a fill a n n a n f ör ändr i ng ut i gälde- u ä r e n s n n s v a r s - s k y l d i g b e t , än alt L a n , vid br i s t a n d e godvil lig b e t a l n i n g ej ku n d e b y s ä l t a s , oeb alt ans t ånd fill skul dens ”g ä l d a n d e j emväl k u n d e a f Ex ecu turen e l l er Do ma r e n beviljas: alt s/ilunda st äl l da l ö r s k r i f n i n g a r , sum ej i nne bä l l a viss be t al ni ngs lid . b o r d e vid f r åga om d e r a s exccut i va k r a f t , b e h an d l a s e l l e r den b e r ä k n i n g s g r u n d 5 : d j e §. a f I t ongl. Fö r o r d - ani ngen d, £ 8 : d e J u n i 1 7 9 8 u l s l a k a r , ocb al t 0 1 1 1 g ä l d e n ä r
f ör bundi t sig till b e t a l n i n g a f s ä d a n s kul ds edel inon» viss lid ’ e l l e r s k e e n d e u p p s ä g n i n g , ocb d e n s a m m a verks l äll es sä t i di gt , ’ alt förfalln-tidcn i n t r u d a r iunni t ol f m å n a d e r fr ån d e n da g ”s k u l d e b r e f v e t ä r ul g i f v e t , d e l s a mm a b o r d e me d f ö r a e n a b a n d a ”v e r k a n , som i b ä n d e l s c b e t a l n i n g v a r i t i nom b e s a g d e tid ”u t l ä s t . ” —
Kong]. Maj:t biföll S l ä n d e r n a s f ö r s l a g , ocb u t f ä r d a d e s till-följe bär al ’ Kongl. F ö r o r d n i n g e n d. 5 l : s ! e J u l i 181.*), s om s t a d g a r : Ÿ’D e /e s t f o r skuldebi e f ställda, t i l l in n e h a !v a r e n eller ”viss m a n o t h o rd res, d e ru ti f ö r fa llo - d a g en ej ä r b e stä m d , ”b eta ln in g icke fo rd ra s , eller la g sö k n in g (in sta lles m o t u t - * g if varen inom sex m å n a d e r e fte r d e n i 1 7 9 8 å rs b'örord~ ”n in g sta d g a d e lä n g s ta b e ta ln in g s tid t o l f m å n a d e r, o c h s å - ”ledes s a m m a n la g d t in o m a d erto n m å n a d e r f r å n d en d a g ”de å t o u tg ifn a , å f venst m och d erest i a f seende p å d y lik a ”skuldeLref , u ti h vilka viss b e ta ln in g s tid å r b e s tä m d, och
” so/ n ej m å ö fv e r s tig a to lf m å n a d e r * ) , s å d a n t icke icikt-
”loges in o m sex m å n a d ir e fte r f ö r fa llo d a g e n, fö r lo r a r ”skuldsedlen den strä n g a re e x e c u tio n k r a f t , d en a nnars ”e n lig t K q h g l Fö> o rdningen d. 1 9.de M a j 175G m e d fö r t,
”u tan a tt I tk v å l h u fv a u p p h ö it v a r a a f lö p a n d e eg en ska p , ”eller slidan a tt den o v illk o r lig e n å r b e ta ln in g s g illd , i ” h va rs hand, den m å f i n n a s , h v a r ig e n o m d e t sta d g a n d e
”3y.dje § a f 1 7 9 8 å rs fö r o r d n in g in n e h å lle r, a tt d y lik a ”sk u ld e b re f a lltid böra va ra s tä lld a p å viss b e ta ln in g s -tid rså led es k o m m e r a tt f ö r f a l l a.*
*) O m <trn i s k u l d s e d l e n b e s t ä m d a b e t a l n i n g s t i d e n ö f v e r s t i g e r t o l f
m å n a d t v , nirn likväl ej sä m y c k e t , a t t j u l a g s ö k n i n g ka n a n s t ä l la s inom u d e rlo n m å n a d e r frå n d e n d a g s k u l d e b r e f v e t b l i f v i t u t g i f v e t , sy n e s d e t
