2015-04-29
Till
GRs vuxenutbildningsnätverk arbetsutskottet
Frågor avseende validering inom vuxenutbildningen - idag och imorgon?
Vid GRs styrgrupp för arbetsmarknads sammanträden den 16 april 2014, informerade Validering Väst om validering och dess utmaningar. Statistik redovisades gällande nyttjande av validering i Sverige 2013 och 2014. Det konstaterades att omfattning är liten och att det finns många personer som idag har kompetens men som inte får möjlighet att få den synliggjord. Vidare presenterades hinder som idag finns för att validering ska ske i större omfattning.Såväl validering inom vuxenutbildningen som inom arbetsförmedlingens ansvarsområde sker i liten omfattning. De undantag som finns inom vuxenutbildningen, är framförallt där validering används för att korta utbildningstiden inom till exempel vård & omsorg och i viss mån inom byggyrkena.
Styrgruppen för Arbetsmarknad har vid sammanträdet givit GR i uppdrag att inventera vilka
bedömningar som görs inom GRs vuxenutbildningsnätverk. Hur värderas hindren för validering inom ramen för vuxenutbildningen? Önskvärt är också att få kunskap om vad som behövs och behöver göras för att i större grad kunna erbjuda validering (med kompletterande utbildningsinsatser) för att berörda personer ska få en snabbare etablering på arbetsmarknaden? Utgångspunkten är framförallt fokus på de yrkesområden där det bedöms finnas en efterfrågan. Om det är möjligt, så önskar Styrgruppen för arbetsmarknad en redovisning på ett av sina sammanträden den 5 juni alternativt den 10 september.
Vid sammanträdet med Styrgruppen för arbetsmarknad redovisades nedan hinder för att
vuxenutbildningen ska kunna öka omfattningen av validering. De frågeställningar som styrgruppen önskar få svar på;
- Delar vuxenutbildningsnätverket nedan bild? Finns det delar som behöver kompletteras? - Bedömer vuxenutbildningsnätverket att det finns ett behov av att öka omfattningen av
validering? Om ja, vad krävs för att komma förbi hindren?
Med vänlig hälsning för styrgruppen /Ulrica Furby
Hinder för validering inom vuxenutbildningen
En samlad organisering och struktur saknas
Det saknas inom de flesta vuxenutbildningsorganisationer en samlad organisation och struktur för genomförande av validering (undantag inom Vård & Omsorg). I mindre kommuner är underlaget för validering inom många yrkesgrupper så litet och variationen så stor att det blir svårt att inrätta eller hålla en egen organisation. Det är också svårigheter att hitta kompetens som kan utföra validering.
Ekonomiska incitament saknas för den kommunala vuxenutbildningen
Validering inom vuxenutbildning synliggör reell kompetens. Detta kan i många fall möjliggöra förkortad utbildningstid vilket innebär stora vinster både för samhälle och individ. MEN, de flesta vuxenutbildningsorganisationerna har en lägre totalkostnad när de genomför en ordinarie
utbildningsinsats för en person, jämfört med att först validera personens reella kompetens och sedan anordna individanpassad utbildning som stänger ”kompetensgapet”. Det finns ingen
finansieringsstruktur som kompenserar vuxenutbildningsanordnaren för denna merkostnad.
Vuxenutbildningsförordningen
Individer som kan erbjudas insatser inom vuxenutbildning, och även validering enligt
vuxenutbildningsförordningen är de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa personer saknar ofta kompetens som går att validera. De individer som står nära arbetsmarknaden och endast har behov av en mindre tidskrävande insats, är inte en prioriterad målgrupp enligt förordningen. Dessa personer går därmed miste om möjligheten att få sin kompetens synliggjord.
Inga incitament för YH-utbildningsutförare att använda validering
Tillträde. För att vara behörig att antas till utbildning inom Yrkeshögskola finns det olika kriterier. Ett av dessa är enligt Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan: ”Praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”
Utbildningsanordnaren behöver identifiera och bedöma individens förutsättningar innan utbildningen startar, detta innebär en kostnad. För detta utgår ingen ekonomisk ersättning. Tillgodoräknande. Individen kan enligt samma förordning få tillgodoräkna sig delar av utbildningen om utföraren bedömer att individen har den kompetens, kunskap och färdighet som krävs. Detta innebär även här en kortare utbildningstid som ger stora vinster för samhälle och individ. MEN för utbildningsanordnaren innebär den förkortade utbildningstiden ett lägre statligt bidrag.
