VUXENUTBILDNINGEN KVALITETSREDOVISNING

Full text

(1)

Direkttel:

Direktfax:

0456-82 27 60 0456-82 27 54

E-postadress: Jim.thorstensson@solvesborg.se

VUXENUTBILDNINGEN

KVALITETSREDOVISNING

År 2010

(2)

Innehåll

KVALITETSREDOVISNING ... 1

INLEDNING ... 4

Flexibilitet och anpassningsbarhet ... 4

Social och fysisk miljö ... 4

Den lokala skolplanens mål ... 4

Vuxenutbildningens mål ... 4

Stöd i lärprocessen ... 4

Vägledning ... 5

Validering ... 5

Samordning över studieformer och studieverksamheter ... 5

Integration och samverkan ... 5

Att stödja och handleda ... 6

Gemensamt utvecklingsarbete ... 6

Vuxenutbildningens värdegrunder ... 6

Delaktighet ... 6

Verksamhetsmålen ... 7

Tillvägagångssätt vid sammanställningen ... 7

VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK ... 7

Det lokala näringslivet ... 7

Arbetsmarknadsfrågor ... 8

Definitioner ... 8

SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE (SFI) ... 9

Elevantal historik ... 10

Sfi elevernas bakgrund ... 11

Läraryrket ... 11

Utmaningar ... 12

Kursen Samhällsinformation ... 12

Bakgrund ... 12

Kursmål ... 12

Tillvägagångssätt ... 12

Kursinnehåll (hade följande avsnitt) ... 12

Utvärdering ... 13

VUXENUTBILDNINGEN FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA (SÄRVUX) ... 14

Verksamhetsberättelse för Särvux. ... 14

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING ... 16

GYMNASIAL VUXENUTBILDNING ... 17

LÄRCENTRUM SOM ETT NAV I HJULET ... 18

Bromölla Lärcentrum ... 18

YRKESHÖGSKOLAN ... 19

UPPDRAGSUTBILDNING ... 19

INTERKOMMUNALT ... 19

STUDERANDERÅDET ... 19

GRÄNSLÖST ... 20

Samverkan ... 20

SKÅNE NORDOST ... 21

(3)

Samverkan ... 21

UTVECKLINGSOMRÅDE ... 21

VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I SIFFROR ... 22

Elever 2010 ... 22

SFI ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Gymn/Grund ... 22

Särvux ... 22

Betygsstatistik – Uppnådda nationella målen ... 23

Personalbemanning ... 24

UTVÄRDERING AV VUXENUTBILDNINGEN HT-10 ... 25

(4)

INLEDNING

Flexibilitet och anpassningsbarhet

Utvecklingen av vuxenutbildningarna i Bromölla och Sölvesborg har resulterat i att kommuninvånarna fått tillgång till en vuxenutbildning som är flexibel och som ständigt anpassas efter den studerandes behov och önskemål. Verksamheten har ett uppdrag att hantera människor i omställning. Tillsammans med samhällets andra aktörer skall Vux- enutbildningen hitta de bästa och mest effektiva lösningarna för att individen skall få den utbildning som krävs för att få eller återgå i anställning.

Social och fysisk miljö

Stora insatser har gjorts för att skapa en vuxenutbildning som i tilltalande, ändamålsen- liga lokaler kan erbjuda en social och fysisk miljö där man som studerande kan till- bringa hela sin arbetsdag om man så önskar. Med resurserna samlade under ett tak har Vuxenutbildningen också fått möjligheter till en mer flexibel organisation, samt en egen personalstyrka som enbart fungerar som vuxenlärare. Genom detta har ökade möj- ligheter till det vuxenpedagogiska utvecklingsarbetet vuxit fram. Naturliga övergångar och kombinationer av utbildningsmöjligheter har skapats då inte bara den grundläggan- de- och gymnasiala vuxenutbildningen utan även Sfi, Särvux, Yrkeshögskolan och Uppdragsutbildning ingår som integrerade verksamheter i olika kombinationer.

Den lokala skolplanens mål

Skolan är en plats för växande och kreativ utveckling. Varje individs speciella förut- sättningar och behov utgör grunden för all verksamhet. Eleven är vår viktigaste resurs, vilken vi skall stödja och hjälpa så att han eller hon kan fullfölja sina studier.

Vuxenutbildningens mål

Varje studerande skall erbjudas individuell studievägledning och utifrån kursutbudets möjligheter ställa samman sin egen studieplan. Verksamheten skall sträva efter att an- passa undervisningens arbetsformer efter den studerandes behov av stöd i sitt lärande.

Begreppet ”god utbildning” skall innebära att den studerandes möjligheter till flexibili- tet och stöd i sitt lärande garanteras.

Stöd i lärprocessen

Ingen människa är den andra lik och därför måste Vuxenutbildningen anpassa sig efter varje individs individuella lärande. I denna process skall Vuxenutbildningen medverka till att varje studerande tar ett större ansvar för sitt eget lärande. Vuxenutbildningen ska vara ett stöd för individen i lärprocessen och erbjuda den hjälp som individen efterfrå- gar i största möjliga mån.

(5)

Under året har Vuxenutbildningen utvecklat sitt arbete med att utöka möjligheterna till flexibla studier antingen på distans eller i andra former och genom detta arbete har de studerande fått ytterligare valmöjligheter.

Utvärderingar visar att våra studerande anser, till övervägande del, att de får den hjälp de behöver av sina lärare och även personalen gör bedömningen att skolan i stor om- fattning erbjuder de studerande det stöd och flexibilitet som de behöver.

Vägledning

Målet är att vägleda individen till den studieform som passar dennes personliga förut- sättningar bäst men också på effektivaste sätt snabbt nå fram till uppsatta mål. Alla som så önskat har erhållit individuell vägledning och utvärderingarna visar att de studerande är nöjda med den vägledning de erhållit.

Då kursutbudet styrs av de sökandes efterfrågan sker en ständig förändring av de ut- bildningar Vuxenutbildningen genomför och kan erbjuda.

Validering

Trots det stöd som finns för den vuxnes lärande, finns ändå de som har svårt att klara sina studier i den höga takt som krävs för att bli berättigad till ekonomiskt studiestöd.

Denna målgrupp skall Vuxenutbildningen fortsätta arbeta intensivt mot. Vägledningen skall hitta vägar att få hjälp med studieteknik och aktualisering av tidigare erhållna kunskaper (validering) samt en mjukare ingång i studier.

Samordning över studieformer och studieverksamheter

Genom att ha samtliga skolformer på ett ställe uppstår stora samverkansvinster inte bara för personalen utan även för de studerande. Genom att arbeta i ämnesblock kan den pedagogiska personalen samarbeta mellan de olika ämnena och får därigenom en större förståelse för varandras arbete. De studerande kan på ett betydligt enklare sätt kombinera studier på olika nivåer eller slussas vidare från den ena studiefor- men/verksamheten till den andra.

Integration och samverkan

Både från studerande- och personal anser man att man kan dra nytta av den lärande organisationens möjligheter. Genom att integrera de olika skolformerna inom Vuxenut- bildningen med varandra drar verksamheten också nytta av det naturliga samspel som utvecklas och de studerande lär och stödjer varandra på ett sätt som för lärprocessen framåt för alla som blir involverade.

(6)

Att stödja och handleda

Vuxenutbildningen är öppen för alla studerande under hela dagen och erbjuder lokaler för både enskilt studerande och för studerande i grupp samt datorarbetsplatser. Vuxen- utbildningen vill att skolan skall vara en samlingspunkt för allt lärande, även för den så viktiga sociala samvaron och tillhörigheten som har stor betydelse för studiernas resul- tat. De utvärderingar som gjorts visar att även de studerande upplever detta positivt.

Det har skett en övergång från mer traditionella lektioner till en mer stödjande och handledande funktion, som har förändrat lärarrollen. Lärarnas tillgänglighet för elever- na har ökat i och med att övnings- och handledningstiden utökats på schemat, detta medför att man vistas i större utsträckning bland eleverna men ställer samtidigt större krav på flexibilitet hos personalen och eleverna. Förutsättningarna för att varje stude- rande ska erbjudas just det stöd den behöver har ökat med detta arbetssätt, men samti- digt måste den studerande ta ett större ansvar för sitt eget lärande.

Gemensamt utvecklingsarbete

Förutsättningarna för att Vuxenutbildningen ska utvecklas är att all personal engagerar sig, samverkar och tar aktiv del och ansvar för utvecklingsarbetet.

I den återkommande uppdragsdialogen ges varje anställd tillfälle att diskutera sin egen kompetensutveckling och arbetssituation. Samtalet ger härigenom också möjlighet till inflytande över arbetssituationen.

Vuxenutbildningen strävar efter ett tydligt ledarskap kopplat till tydliga ansvarsområ- den för alla anställda.

Vuxenutbildningens värdegrunder

• Verksamheten inom Vuxenutbildningen ska präglas av en öppen dialog och ett demokratiskt förhållningssätt och värna om allas välbefinnande

• Alla ska känna trygghet på arbetsplatsen

• Alla (studerande och personal) ska främja jämställdheten mellan könen och ak- tivt motverka alla former av kränkande behandling

Delaktighet

Genom de utvärderingar Vuxenutbildningen genomfört bland studerande ges en tydlig signal om att värdegrunderna också är utmärkande för hur man upplever sin arbetsmil- jö. I stort sett alla menar att man blir bra eller mycket bra bemött av både övriga stude- rande och personal. Att någon utsätts för någon form av kränkande behandling sker sällan eller aldrig. De studerande uppger också att de blir respekterade av sina lärare.

(7)

Verksamhetsmålen

All personal uppger att verksamhetsmålen är klart formulerade och kända av alla. Fler- talet anser också att alla tar sitt delansvar och bidrar till en ständigt förbättrad arbets- miljö i ett arbetsklimat som präglas av vi-känsla, delaktighet och samverkan.

All personal har varit aktivt delaktiga i arbetet att ta fram verksamhetens hand- lingsplaner och måldokument såsom arbetsplaner, krisplan, likabehandlingsplan, vär- degrunder med flera. Kompetensutbildning för alla anställda har getts inom fördjup- ningsområden för den enskilde anställde. Gemensam kompetensutbildning i läroplanen, integration(gemensam studiedag med Gränslöst). Skolformen sfi har haft gemensam kompetensutbildning med både Gränslöst och Skånenordost.

All personal har också tillgång till en ABC-pärm på nätet i Vuxenutbildningens hemka- talog, där bl.a. alla aktuella handlingsplaner och måldokument finns tillgängliga och ständigt hålls aktuella.

Skolan har också uppmuntrat personalens friskvårdsinsatser genom att även bereda möjlighet till friskvård under arbetstid.

Tillvägagångssätt vid sammanställningen

Genom enkäter och diskussioner i arbetsgrupper, på konferenser och på studiedagar samt i den ständigt återkommande uppdragsdialogen har framför allt lärargruppen och de studerande bidragit till utvärderingsarbetet på skolan.

Utvärdering har skett kontinuerligt och på olika nivåer. Dels på kursnivå och dels på ett övergripande plan. Utvärderingarna har kopplats till skolans lokala arbetsplan och värdegrunder.

VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK

Kommunernas arbetsmarknadsenheter ingår som en del i det ständiga arbetet att hitta alternativa vägar för människor att ställa om. Det kan handla om en kombination av praktik och utbildning eller andra insatser som stärker individen i sin motivation och handlingsberedskap. Vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor ligger nära varandra och bör i framtiden beredas möjlighet till ett närmare samarbete. Vi har fördelen att ha arbetsmarknadsenheten/integrationsenheten på plats på vuxenutbildningen, där vi löser många frågor dagligdags.

Det lokala näringslivet

Under året har Vuxenutbildningen på olika sätt arbetat för att även koppla näringslivet till vår verksamhet. Vuxenutbildningen har fortsatt sin aktiva medverkan i Arbetsmark- nadsråden, Utvecklingsrådet samt andra grupperingar där företagarna är representerade.

Vuxenutbildningen har även besökt och informerat ute på företag och i kommunernas övriga verksamheter.

(8)

Arbetsmarknadsfrågor

Förutom det inre pedagogiska arbetet, som ständigt måste utvecklas, kommer mycket av Vuxenutbildningens framtida arbete att handla om samverkan. Under året 2010 har Vuxenutbildningen arbetat för att ytterligare stärka samverkan med kommunernas ar- betsmarknadsenheter, arbetsförmedlingarnas projekt för arbetslösa ungdomar, individ- och familjeomsorg, försäkringskassan, näringslivet med flera.

Definitioner

Inskriven elev = Innebär att eleven någon gång under terminen/året varit registrerad hos oss.

Eleven kan vara registrerad både vår- och hösttermin och på så sätt räknas in i antalet elever under både vår- respektive hösttermin. Vi räknar inte personer/namn utan bara antalet som är registrerade, inte heller hur mycket man läser.

Gör eleven avbrott i någon kurs, så är eleven ändå med i antalet inskrivna(om eleven har fler kurser) men finns sedan med i avbrottsstatistiken som redovisas.

Registrerad elev = Innebär att man sökt kurs/utbildning hos oss och blivit registrerad som sökande. Innebär inte med automatik att man börjat kurs/utbildning. På detta sätt räknas elev som inte kommer till upprop/tackar nej, som ett avbrott i statistiken.

Dessa definitioner är viktiga att ha i åtanke, när man läser avbrottsstatistiken för de olika skolformerna.

(9)

SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE (SFI)

Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläg- gande kunskaper i det svenska språket. Varje kommun är skyldig att se till att sfi er- bjuds de personer som saknar grundläggande kunskaper i det svenska språket som ut- bildningen avser att ge. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år.

Kommunerna är huvudmän för sfi och bestämmer hur utbildningen ska organiseras.

Detta gäller t.ex. undervisningsintensiteten och val av utbildningsanordnare. Kommu- nerna Bromölla och Sölvesborg har gett uppdraget till Gymnasieförbundet Bromölla- Sölvesborg.

(10)

Elevantal historik

Kursplanen för sfi består av tre olika studievägar och vardera två kurser. Sfi 1 består av kurs A och B, sfi 2 består av kurs B och C och sfi 3 består av kurs C och D. Två av kurserna finns således på två studievägar. Beroende på studieväg kan var och en av dessa kurser, kurs B och kurs C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kursmålen desamma, men kursen får till stor del olika utformning beroende på elevens kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Kursplanen är utformad för att bättre kunna möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och stu- diemål. I sfi 1 är målen anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbildade.

sfi 2 och 3 har snabbare studietakt och mer avancerade mål.

Enligt kursplanen bör sfi för analfabeter kombineras med läs och skrivinlärning. Detta sker på vår skola. Kursplanen för sfi är sedan 2009 en mer renodlad språkkursplan. Det ingår även samhällsinformation för flyktingarna och läs- och skrivinlärningen som tidi- gare skedde inom grundläggande vuxenutbildning ska numera ske inom ramen för sfi.

För ungdomar i åldrarna 16-19 år kan sfi kombineras med studier på ett individuellt program i gymnasieskolan. Inom grundläggande vuxenutbildningen finns en påbygg- nad till sfi, kursen Svenska som andraspråk.

SFI-undervisningen bedrivs fem dagar i veckan(15 timmar), antingen förmiddag eller eftermiddag beroende på vilken grupp eleven går i. Vi har även kvällsundervisning en kväll i veckan för de elever som förvärvsarbetar dagtid.

2010 var 258 personer inskrivna på sfi hel eller del av termin. Se statistik överst på sidan.

25 44 71

160

241 258

0 50 100 150 200 250 300

2001 2003 2005 2007 2009 2010

(11)

•Samverkan med Socialförvaltningen,

Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten, Individ- och familjeomsorgen samt

Arbetsmarknads- och integrationsenheten

•Yrkeskurser/praktik

•Kontinuerlig undervisning under året (fyra veckors sommaruppehåll)

•Kvällskurs

•Enskild stödundervisning

•Personal: 7 lärare

Sfi elevernas bakgrund

Irak 47 Island 4

Polen 41 Jordanien 4

Thailand 32 Litauen 4

Somalia 24 Armenien 3

Rumänien 17 Storbritannien 3

Turkiet 8 Ungern 3

Statslös 7 Övriga 39

Bosnien-Herzegovina 6

Filippinerna 6 Totalt 258

USA 5 Antal Länder 47

Kosovo 5

Läraryrket

Sfi – lärare är i första hand pedagoger och språklärare.

• Fokusera på språket

• Inte vara psykolog, arbetsförmedlare, socialarbetare etc.

(12)

Utmaningar

• Invandrares kompetenser och kunskaper måste tas till vara

• Ställer krav på validering, individanpassning av insatser och verksamheter.

• Kräver en strategisk samverkan på regional/kommunal nivå.

Kursen Samhällsinformation Bakgrund

Integrationssamordnarna ansåg att nykomna flyktingar, parallellt med sfi-studier, om- gående borde få information och kunskap om det svenska samhällssystemet för en för- bättrad integrationsprocess. Kursmål utarbetades och vuxenutbildningen fick i uppdrag att genomföra en kurs i samhällsinformation läsåret 2009-2010.

Från och med 1 december 2010 tas ansvaret över av kommunerna, enligt den nya la- gen(2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som en obligato- risk del av nyanländas etableringsplan.

Kursmål

Att ge en fördjupad inblick och kunskap om det svenska samhället.

Att spegla samhällets mångfald.

Att få deltagaren att känna större delaktighet i det nya hemlandet.

Att öka förståelsen för andra tankesätt och för ny kultur och miljö.

Att tillfälle ges till ökad förståelse för varandra i en ny livssituation.

Tillvägagångssätt Fast schemalagd tid.

Information genom inbjudna företrädare och studiebesök där så var möjligt.

Förberedelser genom att på SFI-lektioner arbeta med specifika ord inför varje tillfälle.

Av ekonomiska skäl utnyttja de duktigaste eleverna, företrädesvis på D-nivå, som tol- kar.

Kursinnehåll (hade följande avsnitt)

Bromölla bibliotek

Svenska kyrkan – om tro och högtider Besök i Ivetofta kyrka och på kyrkogården Hembygdsföreningen – besök i Brukshusen Industrimuseet

Lagunen – boende för äldre med stora hjälpbehov PRO

Hälsoringen

Hälsa och friskvård – föreläsning Valjevikens Aktivitetscenter

(13)

Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Skatteverket Migrationsverket Polisen

Ivetofta Sparbank Länsförsäkringar

Kommunal – om facklig verksamhet

Barns utveckling och lärande i ett historiskt perspektiv. 3 kurstillfällen.

Gymnasieskolan – information LB-Hus

IFÖ Sanitär IFÖ Electric Idéforum

Kristianstadsbladet

Sveriges Radio i Kristianstad Böckmans Bowling

Utvärdering

Förarbetet med specifika ord inför varje kurstillfälle har gett deltagarna ett utökat ord- förråd i svenska och av föreläsare upplevts vara till stor hjälp.

Efter givna förutsättningar har kursen gett ett gott resultat enl. uppsatta mål.

(14)

VUXENUTBILDNINGEN FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA (Särvux)

Särvux, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, syftar till att ge kunskaper och fär- digheter motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan (grundsärskolan respek- tive träningsskolan) och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesär- skolan. Särvux har egna kursplaner och timplaner. Skolformen vänder sig till vuxna utvecklingsstörda som vill komplettera sin utbildning. Utbildningen bedrivs i form av fristående kurser och eleverna väljer att studera en enda kurs eller kombinationer av kurser.

Timplanen i särvux anger endast riktvärden. En elev kan behöva mer eller mindre tid för att nå ett utbildningsmål och har alltid rätt att fullfölja kursen. Förutsättningen är dock att eleven bedöms ha förmåga att nå ett bestämt utbildningsmål.

Verksamhetsberättelse för Särvux.

Särvux är en frivillig skolform. Just att man har valt att studera här gör eleverna moti- verade och de ser fram emot att komma hit ett tillfälle i veckan och de elever som har önskat att gå i skolan två gånger i veckan har fått utökad tid till det. Vi tycker att det är positivt och ser att eleverna gör större framsteg.

Särvux har egna skolplaner och man kan läsa på olika nivåer; Träningsskolenivå, Grundsärnivå och Gymnasiesärnivå.

Detta gör att arbetet varierar beroende på vilken nivå man undervisar i. Eleverna är gruppindelade efter nivåer, men även efter förutsättningar och behov. Eleverna har in- dividuella studieplaner för varje ämne de läser. De arbetar i mindre grupper och man utgår från erfarenheter och intressen som eleverna själv har . Utmaningen är att hitta ett vuxet material och därför gör vi mycket material själv. Vi lägger upp arbetet så att det blir struktur, kontinuitet och trygghet. Studieplanerna utvärderas och revideras alltefter- som eleven gör framsteg. Efter avslutad kurs får eleven betyg eller intyg. Särvux är speciellt för att det handlar om vuxna och deras lärande, och vi poängterar att det är vuxenutbildning och att alla på skolan respekterar eleverna för det. Särvux görs delak- tiga i alla gemensamma aktiviteter som skolan genomför och särvux har representanter som sitter med i studeranderådet.

Under vårterminen hade vi 20 elever på en heltid + 80 % lärartjänst, och under höst- terminen hade vi 17 elever. Av dessa har två elever haft enskild undervisning tillsam- mans med läraren. Under året som har gått har vi förutom traditionellt arbete enligt de olika kursplanerna arbetat temainriktat med bland annat:

På träningsskolenivå har 8 elever arbetat visuellt med bild, konst, matlagning, musik, dans och rörelse. Vi har dokumenterat med foto och återknutit till lärandesituationer. Vi har synliggjort elevernas kunskaper och resultat i form av utställningar på skolan vilket har gjort att eleverna har känt sig stolta och delaktiga. Vi arbetar kontinuerligt med verklighetsuppfattning och att eleverna ska få kunskap som de kan använda i vardagli- ga situationer. Eleverna på träningsskolenivå gjorde en pärm som innehöll fakta och foton om dem själv, sitt boende, arbete, fritid mm.

(15)

Eleverna på grundsärnivå har arbetat med att forska om länder och konst. De har tagit reda på fakta och kultur i ett eget valt land. Arbetet resulterade i både muntlig och skriftlig redovisning.

De har skrivit och arbetat med olika former av dikter och även fått dem publicerade i tidningen. De har målat tavlor och haft en konstutställning i skolans café.

Vi har gjort en upplevelserunda på Humleslingan och elevernas foto och text redovisa- des i en powerpointpresentation på skolans Intern TV.

Vi har gjort konstrundor i både Bromölla och Sölvesborg. Vi har tittat på konstverk som finns runt omkring oss på offentliga platser och pratat om de olika verken och konstnärerna. På vårterminen hade vi en filmkväll med våra elever och som uppföljning på lektion gjorde vi en filmanalys. Vi har varit på Särskolans musik och dansföreställ- ning på Bokelundskolan.

Vi har gjort en vårutflykt bland vitsipporna i Valje.

Vi har haft två elever som studerat på gymnasiesärnivå. De läser helt individuellt ef- ter de kurser de har valt. Det har varit Datorkunskap och Engelska. Eleven som läste Datorkunskap har gjort powerpointpresentationer om sitt arbete och sitt hem. De har själv valt att göra studiebesök på Kreativum i Karlshamn och Brio museum i Osby.

(16)

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Antal elever under året:

Bromölla Vt 2010 37

Sölvesborg Vt 2010 42

Malmö Vt 2010 1

80

Bromölla Ht 2010 45

Sölvesborg Ht 2010 38

Malmö Ht 2010 1

Kristianstad Ht 2010 1

Göteborg Ht 2010 1

86

Under året har 59 elever gjort någon form av avbrott. Avbrotten fördelar sig på 21 ele- ver under vårterminen och 38 elever under höstterminen.

Grundläggande Vux har fortlöpande/kontinuerlig intagning som gynnar eleverna då de inte behöver vänta in ett visst datum utan kan starta direkt med sina studier.

Under året 2010 var utbudet engelska, matematik, svenska, svenska som andra språk och samhällskunskap. Dessutom finns det möjlighet att studera biologi, kemi, fysik, historia geografi samt hem- och konsumentkunskap. De kurser som vi inte själva har möjlighet att ge kan läsas i några av våra grannkommuner.

Vi har även gett orienteringskurser till elever som inte riktigt vet vad de skall studera eller vilken nivå de befinner sig på.

Många elever som studerar på gymnasienivå och Lärcenter vänder sig till grundläggan- de arbetslaget för att få stöd och tekniskt support. Arbetslaget lägger cirka tio timmar per vecka på denna arbetsuppgift.

Vi har haft ett nära samarbete med jobbcoacher och individ- och familjeomsorgen i bägge kommunerna. En inte alltför liten andel på grundläggande vuxenutbildning är också sådana studenter som inte når upp till de nationella målen, bara de individuella målen som är nog så viktiga för dessa studenter.

(17)

GYMNASIAL VUXENUTBILDNING Antal elever under året:

Bromölla Vt 2010 67

Sölvesborg Vt 2010 99

166

Bromölla Ht 2010 62

Sölvesborg Ht 2010 59

Lund Ht 2010 1

122

Under året har 238 elever gjort någon form av avbrott. Avbrotten fördelar sig på 116 elever under vårterminen och 122 under höstterminen. Merparten av dessa är elever som blivit antagna till utbildning/kurs men som aldrig kom till uppropet. Dessa platser tillsattes med reserver.

Under vårterminen hade vi nöjet att skriva ut nio stycken slutbetyg. Och under höstter- minen fem stycken slutbetyg.

Verksamhetens utbud inom förbundet har under 2009 varit:

Datorkunskap, ECDL, Engelska A, B och C, Etik och Livsfrågor, Företagsekonomi A och B, Historia A och B, Matematik A, B, C, D och E, Naturkunskap A och B, Pro- gramhantering, Psykologi A och B, Religion A och B, Rättskunskap, Samhällskunskap A och B, Svenska som andraspråk A och B, Svenska A, B och C, Webbdesign.

En del av dessa kurser har gått som flexundervisning, vilket är en blandning av distans och vanlig undervisning. Lärare och elev/er kommer överens om upplägget på kursen.

Under året har yrkesvux(utbildning inom vuxenutbildningen med gymnasiala yrkeskur- ser) fortsatt. Under hösten 2009 sökte vi yrkesvuxplatser för 2010 i samarbete med Gränslöst och SkåneNordOst. Vår tilldelning blev 59 yrkesvuxplatser och 14 platser för behörighetsgivande teoretiska kurser.

Dessa platser fördelar sig på 35 platser yrkesvux och 8 platser behörighetsgivande teo- retiska kurser inom Gränslöst. Inom SkåneNordOst blev fördelningen 24 platser yrkes- vux och 6 platser behörighetsgivande teoretiska kurser. Vi har även fått del i en extra tilldelning av yrkesvuxplatser samt en omfördelning av platser(överblivna platser från kommuner som inte gjort sin tilldelade fördelning, har omfördelats till behövande kommuner). Det har gjort att ett 130- tal elever har kunnat få påbörja en yrkesutbild- ning antingen hos oss eller hos externa utbildare. Största delen av yrkesvux har varit inom vård- och omsorgssektorn men även inom industri, bygg-, fordon-, el-, restau- rang- och handelssektorn har vi yrkesvuxstuderande.

(18)

LÄRCENTRUM SOM ETT NAV I HJULET

Då Gymnasieförbundets bägge medlemskommuner har en förhållandevis liten andel invånare med utbildning på högskolenivå känner Vuxenutbildningen ett stort ansvar för att motivera kommuninnevånarna till högre studier. För att skapa nya möjligheter för studier på denna nivå finns ett Lärcentrum med sin verksamhet förlagd till Vuxenut- bildningens lokaler.

Ett antal högskolestuderande har fått hjälp med genomläsningar, kopiering m.m. samt att lärcenter i många fall fungerat som en ”hjälpstation” för de som studerar på gymna- sievux

Genom detta avdramatiseras ingången i högskolestudier samt skapas möjligheter för dem som har arbete, är geografiskt bundna och i annat fall kanske aldrig studerat vidare på denna nivå.

Lärcentrum har även använts för en utveckling av gymnasiala studier på distans. För den studerande innebär denna satsning att man vid Vuxenutbildningen nu kan läsa hela vägen från grundläggande utbildning till högskolestudier. Genom placeringen får verk- samheten ett naturligt samspel mellan de olika skolformerna vilket också ska motivera fler gymnasiestuderande att gå vidare till högskolan. Detta arbete har skett i samverkan med övriga kommuner i Skåne Nordost, kommunerna i västra Blekinge och Kronoberg (Gränslöst), den nationella organisationen Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra) samt lärosätena. Lärcentrat har besök av kontinuerligt ca 15 högskolestuderande från olika lärosäten i Sverige. Vi har under året medverkat i utbildningsmässor i Kristian- stad.

Bromölla Lärcentrum

Utvecklingen av Bromölla Lärcentrum har under året 2010 koncentrerats på distansut- bildningar och funktionen som Mäklare, Motor och Mötesplats för kompetensutveck- lingsbehov hos kommunens företag.

Vi har under året också gjort en utredning om behovet av kompetensutvecklingsbehov fram till 2019. Detta har vi gjort för att möta behov av utbildningsbehov i samband med pensionsavgångar och ge kommunerna möjlighet till att kompetensutveckla sin perso- nal

Vi har också ökat tillgängligheten med ett öppet WLAN i infoteket för att tillgodose elevernas behov att använda sin egen bärbara på Lärcentrum.

(19)

YRKESHÖGSKOLAN

Under våren 2009 sökte vi en utbildning inom den nya yrkeshögskolan, Industritekni- ker med inriktning Svets och plåt, 45 veckor. I början av juni fick vi reda på att vi fått 25 platser inom utbildningen med start den 3 augusti. Tiden var mycket knapp för att hinna sätta igång denna utbildning, även om vi förberett så mycket vi kunde. Vi starta- de med 15 elever och efter två avbrott så har vi nu 13 elever kvar som tog sin examen i juli 2010.

Varje elevplats ger 65.000SEK i statsbidrag och under hösten 2009 har vi fått bidrag som sträcker sig fram till februari 2010, därefter kommer en ny utbetalning för reste- rande statsbidrag.

Beslutet om att få starta denna utbildning inom YH innebar att vi fått godkännande att starta två utbildningar. Vi startade den andra utbildningen i september. Tyvärr så fick vi inte in många ansökningar. Tretton elever antogs, nio tackade ja och började utbild- ningen. Utbildningens slutar september 2011.

UPPDRAGSUTBILDNING

Uppdragsutbildning är en ren köpa/sälja affärsmässig verksamhet.

På grund av mycket arbete med övriga verksamheter/skolformer inom Vuxenutbild- ningen har uppdragsutbildningen fått stryka lite på foten.

Vi har genomfört utbildningar inom Hett Arbete, konversationsengelska och teknisk engelska med externa deltagare.

Inom förbundet har vi tre stycken som får utbilda och certifiera inom Hett Arbete.

INTERKOMMUNALT

Vi har under året skickat elever till utbildningar i andra kommuner, inom kurser som inte vi själva kan tillgodose. Vi har dessutom skickat elever till yrkesutbildningar inom framförallt Vård och Omsorg, måleri, VVS, snickeri och ellära. Merparten av dessa elever är inom yrkesvux och finansieras genom specialdestinerat statsbidrag.

STUDERANDERÅDET

Studeranderådet består av rektor, sekreterare, elevombud från särvux, grundvux, gym- nasievux och sfi. Studerande rådet har haft möten under året med stort engagemang och varit delaktiga i bland annat arbetsmiljön på skolan.

Inflytandet från studeranderådet märks bl.a. i inskaffandet av lättlästa böcker, lexikon, utbudet i cafeterian.

(20)

GRÄNSLÖST

Samverkan

Under året har arbetet med samverkan av distansstudier fortgått mellan regionens kommuner. Arbetet inom Gränslöst (Karlshamn, Olofström, Tingsryd, Bromölla och Sölvesborgs kommuner) har hittat sina former. Kommunerna har också tillsammans arbetat fram en arbetsgång för hur hanteringen av de studerande och administrationen kring distansstudierna ska ske. Studie- och yrkesvägledarna jobbar tillsammans.

Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux.

Gränslös samverkan

Syftet med Gränslöst är:

 Att skapa nätverk och en utbildningsplattform där skolledare, lärare, admi- nistratörer, studie- och yrkesvägledare och IT-handledare/tekniker från sam- verkande kommuner deltar för att utveckla verksamheten inom vuxenutbild- ningen

 Att det finns kompetens för att bedriva kurser genom flexibelt lärande i varje kommun

 Att det flexibla lärandet ska vara kommunöverskridande så att det inte spelar någon roll i vilken kommun deltagaren bor eller vilken kommun som bedri- ver kursen

 Att de inblandade medarbetarna får nödvändig kompetensutveckling för un- dervisning och handledning vid kurser som bedrivs enligt flexibelt lärande

 Att varje kommun utvecklar en organisation som underlättar en regional samverkan vad gäller administration, information och kursutbud

 Att stimulera så att nya grupper söker sig till vuxenutbildningen

(21)

SKÅNE NORDOST

Projektgruppen för ”Kompetensutveckling, livslångt lärande” bildades under våren 2001 på initiativ av styrelsen för Samarbetskommittén Skåne Nordost och fick uppdra- get ”att höja Skåne Nordost:s attraktivitet och profil genom insatser på områdena kompetensutveckling – livslångt lärande – e-Learning”.

Hässleholm och Osby varit ”fadderkommuner” sedan starten.

Samverkan

Inom Skåne Nordost fortskrider samverkan kring regionens Lärcentrum både när det gäller högskolestudier och gymnasiala studier. En gemensam ramhandbok har arbetats fram tillsammans med Högskolan Kristianstad. Ramhandboken skall vara ett levande dokument som reglerar högskolans och Lärcentrums ansvarsområden gentemot de stu- derande. Lärcentrum har också under året tillhandahållit bildningsseminarier åt kom- muninvånarna genom telebildsändningar från Högskolan Kristianstad samt tillsammans med övriga Lärcentrum i Skåne Nordost marknadsfört högskoleutbildningar på distans.

Den regionala samverkan kring distansutbildningar som sker redan nu kommer att fort- sätta förstärkas och implementeras hos de olika vuxenutbildningarna i regionen (Gräns- löst och Skåne Nordost).

Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux.

UTVECKLINGSOMRÅDE

För att försöka höja de nationella målen/nyckeltalen i kurserna genomförde vi under 2010 en försöksverksamhet med kärnämnen, A kurser på två terminer för att stödja och hjälpa dem som behöver längre tid. Trots att SYV och lärare pratat med och erbjudit denna möjlighet till studerande, har vi inte fått sökande. Vi kommer att ta bort försöks- verksamheten, eftersom vi inte kan hålla kurser med 1-4 studerande.

Däremot så ger vi inte upp att försöka höja de nationella målen/nyckeltalen, vi kommer att försöka göra förändringar i schemat och kursutbudet, så att vi kan lägga in mer obli- gatoriska lektioner i schemat, lärarledda.

(22)

VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I SIFFROR

Elever 2010

SFI

Vt 10 Ht 10

Betyg 32 Betyg 33

Elever 222 – 34 avhopp Elever 208 – 50 avhopp Länder 47

Gymn/Grund

Vt 10 Ht 10

Betyg 430 Betyg 318

Elever 246 – 137 avhopp Elever 208 – 160 avhopp

Särvux

Vt 10 Ht 10

Betyg 0 Betyg 7

Elever 19 Elever 17

(23)

Betygsstatistik – Uppnådda nationella målen

IG %

G, Vg, Mvg % Nyckeltal

ADM1205 Information och layout A 0/12=0 % 100 %

DAA1201 Datorkunskap 6/40=15 % 85 %

DAA1202 Desktopp 0/12=0 % 100 %

DAA1203 Programhantering 5/10=50 % 50 %

DAA1503 Europeiskt Datakörkort, ECDL 16/28=57 % 43 %

DTR1205 Operativsystem 0/12=0 % 100 %

DTR1210 Webbdesign 7/13=54 % 46 %

EN1050 Engelska, grund 0/8=0 % 100 %

EN1201 Engelska A 11/37=30 % 70 %

EN1202 Engelska B 8/32=25 % 75 %

EN1203 Engelska C 4/11=36 % 64 %

FE1202 Företagsekonomi A 5/21=24 % 76 %

FE1203 Företagsekonomi B 0/14=0 % 100 %

HI1201 Historia A 13/35=37 % 63 %

HI1202 Historia B 0/3=0 % 100 %

MA1050 Matematik, grund 0/16=0 % 100 %

MA1201 Matematik A 8/40=20 % 80 %

MA1202 Matematik B 5/30=17 % 83 %

MA1203 Matematik C 8/8=25 % 75 %

MA1204 Matematik D 5/11=45 % 55 %

MA1205 Matematik E 4/8=50 % 50 %

NK1201 Naturkunskap A 6/22=27 % 73 %

NK1202 Naturkunskap B 3/23=13 % 87 %

PS1201 Psykologi A 8/30=27 % 73 %

PS1202 Psykologi B 3/15=20 % 80 %

RE1201 Religionskunskap A 10/25=40 % 60 %

RE1202 Religionskunskap B 6/23=26% 74 %

RK1203 Rättskunskap 14/37=38 % 62 %

SH1050 Samhällskunskap, grund 0/13=0 % 100 %

SH1201 Samhällskunskap A 7/28=25 % 75 %

SH1202 Samhällskunskap B 0/4=0 % 100 %

SOMS1201 Etik- och livsfrågor 4/23=17 % 83 %

SV1050 Svenska, grund 0/3=0 % 100 %

SV1201 Svenska A 6/15=40 % 60 %

SV1202 Svenska B 14/32=44 % 56 %

SV1205

Svenska C - muntlig och skriftlig

kommunikation 1/4=25 % 75 %

SVA1050 Svenska som andra språk 0/6=0 % 100 %

(24)

SVA1201 Svenska som andraspråk A 6/17=35 % 65 % SVA1202 Svenska som andraspråk B 4/11=36 % 64 %

Totalt 191/741=26 % 74 %

Flertalet av de kurser som har lågt nyckeltal, är kurser där det sker många avhopp. Be- tyg IG sätts i alla fall enligt de föreskrifter som finns för betygssättning. Ett genom- snittsnyckeltal på 74 %, två tredjedelar av eleverna få minst betyget G, får anses som ett bra resultat. Enligt Skolinspektionen skall måluppfyllelsen vara 100 %, vilket får anses som en utopi inom vuxenutbildningen.

Personalbemanning

Personal Administration Pedagogisk personal

Våren 2010 4,75 17,92

Hösten 2010 4,75 18,52

(25)

Utvärdering av Vuxenutbildningen ht-10

Antal besvarade formulär: 160 st Fråga 1 Vilket kön är du?

Antal Procent

Man 56 35.00

Kvinna 104 65.00 Obesvarade: 0

Fråga 2 Jag studerar på:

Antal Procent Grundläggande nivå, Orienter-

ingskurs eller både grundl.- och gymnasial nivå

36 22.22

Gymnasial nivå 51 31.48

Svenska för invandrare (SFI) 66 40.74

Särvux 9 5.56

Obesvarade: 0

Fråga 3 Får du den service du efterfrågar av studievägledarna?

Antal Procent

Ja 81 53.64

Nej (om nej, vad kan förbätt-

ras?) 3 1.99

Ej haft kontakt 67 44.37

Obesvarade: 9

(26)

Fråga 4 Får du tillräckligt med hjälp med CSN-frågor?

Antal Procent

Ja 53 35.33

Nej (om nej, vad kan

förbättras?) 4 2.67

Ej haft kontakt 93 62.00 Obesvarade: 10

Fråga 5 Får du den hjälp du behöver av administrationen?

Antal Procent

Ja 77 49.68

Nej (om nej, vad saknar

du?) 6 3.87

Ej haft kontakt 72 46.45 Obesvarade: 5

Fråga 6 Hur upplever du caféet?

Antal Procent

Bra 101 63.52

Tillfredsställande 28 17.61 Ej tillfredsställande 4 2.52

Vet ej 26 16.35

Obesvarade: 1

(27)

Fråga 7 Hur upplever du att varuautomaterna fungerar?

Antal Procent

Bra 50 32.47

Tillfredsställande 35 22.73 Ej tillfredsställande 37 24.03

Vet ej 32 20.78

Obesvarade: 6

Fråga 8 Har du fått kunskaps/utvecklingssamtal med dina lärare, under kursens gång? (Ha i beaktande att de som avböjer och INTE vill ha samtal, kryssar i NEJ-rutan.

Alltså att de inte haft samtal).

Antal Procent

Ja 123 79.35

Ja i några ämnen 23 14.84

Nej 9 5.81

Obesvarade: 5

Fråga 9 Om ja, hur upplever du dem?

Antal Procent

Bra 127 87.59

Tillfredsställande 14 9.66 Ej tillfredsställande 4 2.76 Obesvarade: 15

(28)

Fråga 10 Har du haft betygssamtal med dina lärare som utgår från betygskriteri- erna? (Ha i beaktande att de som avböjer och INTE vill ha samtal, kryssar i NEJ-rutan.

Alltså att de inte haft samtal).

Grundläggande vuxenutbildning har ständigt nya som kommer in i kursen och då prio- riterar vi ju inte betygssamtal i början av en kurs, för att inte skrämma bort dem allde- les. Därför många svar med ikryssat nej från grundläggande vuxenutbildning angående frågan om man haft betygssamtal.

Antal Procent

Ja 101 65.16

Ja i några ämnen 19 12.26

Nej 35 22.58

Obesvarade: 5

Fråga 11 Om ja, hur upplever du dem?

Antal Procent

Bra 104 87.39

Tillfredsställande 14 11.76 Ej tillfredsställande 1 0.84 Obesvarade: 41

Fråga 12 Har du haft möjlighet att diskutera lektionernas upplägg med dina lära- re?

Antal Procent

Ja 120 77.92

Ja i några ämnen 26 16.88

Nej 8 5.19

Obesvarade: 6

(29)

Fråga 13 Om ja, hur upplever du den?

Antal Procent

Bra 108 75.00

Tillfredsställande 35 24.31 Ej tillfredsställande 1 0.69 Obesvarade: 16

Fråga 14 Finns det tillräckligt med datorer på skolan för dina skolarbeten?

Antal Procent

Ja 137 87.82

Nej 19 12.18

Obesvarade: 4

Fråga 15 Hur upplever du undervisningen? En samlad bedömning av helheten.

Antal Procent

Bra 133 84.71

Tillfredsställande 22 14.01 Ej tillfredsställande 2 1.27 Obesvarade: 3

(30)

Fråga 16 Hur upplever du städningen av lokalerna?

Antal Procent

Bra 112 70.89

Tillfredsställande 39 24.68 Ej tillfredsställande 7 4.43 Obesvarade: 2

Fråga 17 Hur upplever du städningen av toaletterna?

Antal Procent

Bra 91 58.71

Tillfredsställande 39 25.16 Ej tillfredsställande 25 16.13 Obesvarade: 5

Fråga 18 Finns det tillräckligt med studieutrymme för grupparbete/läxläsning mm?

Antal Procent

Ja 141 89.81

Nej 16 10.19

Obesvarade: 3

(31)

Fråga 19 Hur upplever du miljön i klassrummen?

Antal Procent

Bra 130 82.28

Tillfredsställande 27 17.09 Ej tillfredsställande 1 0.63 Obesvarade: 2

Fråga 20 Har du under denna termin på Vuxenutbildningen känt dig:

Antal Procent

Mobbad 2 1.36

Diskriminerad 1 0.68

Utfryst 0 0.00

Trakasserad 2 1.36

Nej, inget av det 142 96.60 Obesvarade: 3

Fråga 21 Om ja på ovanstående fråga, på grund av vad?

Antal Procent

Vilket kön du är 2 28.57

Födelseland/Ursprungsland 2 28.57 Religion eller annan tros-

uppfattning 2 28.57

Handikapp 0 0.00

Sexuell läggning 0 0.00

Ålder 1 14.29

Obesvarade: 153

(32)

Fråga 22 Om ja på fråga 20, beskriv hur?

Fråga 23 Om ja på fråga 20, av vem?

Antal Procent

Elev 7 50.00

Lärare 2 14.29

Övrig personal 5 35.71 Obesvarade: 146

Fråga 24 Trivs du på Vuxenutbildningen?

Antal Procent

Ja 146 97.99

Nej (om nej, varför

inte?) 3 2.01

Obesvarade: 11

Fråga 25 Övriga kommentarer du vill lämna:

Elever har haft möjlighet att kommentera varje fråga, samt helt egna kommentarer. I det fall det förekommit något negativt mot någon personal, så har jag analyserat det och haft samtal med vederbörande.

I tjänsten

Jim Thorstensson Rektor

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :